Motion till riksdagen 1985/86:422 Ulf Adelsohn m. fl. (m) Inkomstskatten för åren 1987 och 1988 (prop. 1985/86: 130) l. Regeringens skatteförslag Erfarenheterna av socialdemokraternas s. k. skatteomläggningar är dystra. De utlovade inkomstskattesänkningarna "den underbara natten"' 1981 förvandlades snabbt till skatteskärpningar till följd av ofullständigt inflationsskydd. Så kommer det även att bli denna gång om regeringen skulle lyckas genomdriva sitt skatteförslag. Den av regeringen redovisade statliga inkomstskattesänkningen på 2,5 miljarder kr. förutsätter att inflationstakten blir 0% de kommande åren. Det uteblivna inflationsskyddet medför en skattehöjning på 5,7 miljarder kronor om priserna de kommande två åren stiger med 4,5 o/o per år. Inflationsskyddet enligt tidigare modell skulle innebära att prisstegringen mellan augusti 1985 och augusti 1986 bestämde baset: heten för 1987. Fr. o. m. augusti 1985 till februari 1986 har priserna stigit med 3,4%, vilket innebär att prisnivån endast behöver stiga med l, l o/o resterande 6 månader för att ovanstående antagande skall bli verklighet för det första året. Förslaget om slopad kvittningsrätt mellan underskott i småhus och kapitalinkomster upp till30000 kr. innebär att avdragsbegränsningen skärps, vilket ökar skatteuttaget med 450 milj kr. Den skattehöjningen drabbar alla villaägare över brytpunkten som har kapital- och utdelningsinkomster som är större än sparavdragel Avdragsbegränsningen skärps också genom att straffskatten på underskottsavdrag - tilläggsskatten - höjs i flera inkomstskikt. Vid inkomster mellan ca 14 0000 och 163 800 kr. höjs tilläggsskatten med 5-9 procentenheter. Regeringen föreslår att sambeskattning av B-inkomster avskaffas, vilket vi krävt i flera år. Staten gör sammantaget en vinst på 3,5 miljarder kronor till följd av enbart inkomstskatteförändringen. 8
Tabell l Finansiella effekter för 1988 av regeringens skatteförslag Mot. 1985/86:422 Inkomstskattesänkningar vid O procents inflation Inget inflationsskydd och 4,5% inflation per år Slopad kvittningsrätt villa - kapital Avskaffad sambeskattning Statlig skatte hö j ni ng Sänkt kommunalskatt Höjd skatt på olja, kol. naturgas och gasol Höjd oms. på aktier Begränsad avdragsrätt för representation Total skattehöjning milj. kr. -2 5 10 +5700 + 450-125 +3515-4000 +1800 + 600 + 100 +2 015 Det höjda grundavdraget innebär en kommunal skattesänkning med 4 miljarder kronor - 2,4 miljarder 1987 och 1,6 miljarder 1988. Hela denna skattesänkning drabbar kommunerna direkt genom minskat skatteunderlag. Regeringen förordar därmed en indragning gentemot kommunerna på sammanlagt 8-9 miljarder kronor för 1987: 2,5 miljarder i statsbidragsminskningar, 2,4 miljarder i minskat skatteunderlag och minst l miljard i höjd skatteutjämningsavgift. Till detta kommer 2,7 miljarder i likviditetsindragning genom omlagt KBT. Regeringen erkänner därmed att de tidigare förordade kommunala besparingarna inte varit tillräckligt omfattande. Förslaget om höjt grundavdrag innebär att regeringen föreslår större indragningar än vad vi gjorde i januari. Den tidigare socialdemokratiska propagandan om att de moderata förslagen skulle leda till förödande konsekvenser för den kommunala verksamheten framstår därmed som just så förljugen som den faktiskt var. De föreslagna marginalskattesänkningarna är mycket blygsamma. Brytpunkten för 50% marginalskatt flyttas upp en aning, men samtidigt blir det fler i de lägre inkomstskikten som får så mycket som 50% marginalskatt. Det senare är en följd av att inflationsskyddet tas bort. Den högsta marginalskatten sänks med blott 5 procentenheter från 80 till 75%, men samtidigt avskaffas marginalskattespärren vilket innebär att en kommunalskatt på 33 kronor medför 78% marginalskatt. Därtill kommer en mindre höjning av marginalskattesatsen från 34 till 35% för alla låginkomsttagare. Den föreslagna "styckeskatten" på 100 kr. är ett exempel på en regressiv skatt, som inte hör hemma i ett skattesystem som bör bygga på "skatt efter bärkraft-principen". skatteomläggningen är inte bara otillräcklig för att få dynamik och tillväxt. Den är också fördelningspolitiskt tvivelaktig. Barn med kapitalinkomster på lo 000-20 000 kr. får skattesänkningar på 500-600 kr.. trots att de inte har någon försörjningsplikt. Låginkomsttagare och deltidsarbetande med barn som har inkomster på drygt 70 000 kr. får ingen skattesänkning alls till följd av den höjda skattesatsen i botten, den nya 9
"styckeskatten" och det borttagna inflationsskyddet. För inkomsttagare Mot. 1985/86:422 mellan l 00 000 och 200 000 kr. kan skattesänkningen i bästa fall bli någon eller några tior i månaden. I en hel del fall blir det frågan om skattehöjningar. Tar vi även hänsyn till de höjda punktskatterna blir det skattehöjningar för nästan alla. Utöver de ovanstående skatteförändringarna föreslår regeringen höjda punktskatter på olja, kol, naturgas och gasol med l,8 miljarder kronor. Dessutom föreslås en höjd och utvidgad omsättningsskatt på aktier, optioner m. m. och en ytterligare begränsning i avdragsrätten för representation, vilket sammantaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,7 miljarder kronor. Dessa skattehöjningar skall bl. a. användas för att höja barnbidraget med drygt l 000 kr. per barn. Moderata samlingspartiet har tidigare klargjort att vi inte accepterar en ökad rundgång av skatter och bidrag. Det kanske kan förefalla som om det sänkta oljepriset skapar ett utrymme för en ökad beskattning. Men en sådan åtgärd höjer kostnadsnivån och inflationstakten jämfört med andra länder. I flera stora konkurrentländer har man bestämt sig för att låta oljeprisfallet slå igenom i konsumentledet. Höjer vi oljeskatten, försämras vår konkurrenskraft gentemot omvärlden. Den föreslagna oljeskatteskärpningen innebär att priserna stiger med 0,4%. De höjda punktskatterna motiveras åtminstone delvis med energipolitiska argument. Detta ter sig egendomligt, eftersom ingen vet var oljepriset kommer att ligga vid nästa årsskifte. Om motiveringen är energipolitisk, borde dessutom någon annan skatt sänkas, så att belastningen på produktionen inte ökar. Förslaget om en fördubblad omsättningsskatt vid aktiehandel har med rätta framkallat skarpa reaktioner. Ledande regeringsföreträdare har gång på gång sagt att en sådan skattehöjning inte skall genomföras. eftersom den inte skulle gynna löntagarna utan tvärtom försämra för oss alla. När nu en skärpning ändå föreslås, minskar förtroendet för politiker. Omsättningsskatten slår hårt mot vårt mest produktiva sparande. Aktier är den enda placeringsform där insättningar och uttag är beskattade och där utdelningen beskattas dubbelt. En fördubbling av omsättningsskatten innebär att den totalt berövar aktiemarknaden 1.2 miljarder kronor per år enligt propositionen. Det är en tredjedel av nykapitalbehovet och det motsvarar hushållens hela årliga nysparande i aktier. Dessutom ökar transaktionskostnaderna för aktieaffärer till en nivå där affärer hos de flesta konkurrerande utländska aktiemarknader blir billigare. Omsättningen på Stockholms fondbörs blir mindre och aktiekurserna lägre än vad de annars skulle ha varit. Effekten av den höjda omsättningsskatten blir därmed obetydlig. när hänsyn tas även till reavinst- och kapitalbeskattning m. m. Det samlade resultatet av alla skatteförslag blir att skatterna ökar med drygt 2 miljarder kronor (tabell 1), förutsatt an inflationstakten verkligen kan begränsas till 4,5% per år. Påståendet om att vi skulle få sänkta skatter med regeringens skatteförslag är därför felaktigt. Regeringen missar genom sina skatteförslag chansen att få fart på Sverige. Det är nu när Sverige ligger sist i den internationella tillväxtligan som vi skulle ha behövt rejäla marginalskattesänkningar. Det är nu det behövs lo
reallöneökningar inom ramen för låga nominella lönepåslag. Detta hade Mot. 1985/86:422 blivit möjligt om skatterna sänkts. De nu lagda skatteförslagen kommer inte att kunna dämpa lönekraven eftersom skattetrycket de facto höjts. Regeringen tycks inte vara beredd till något nytänkande på det skattepolitiska området. 2. Skatter, tillväxt och nyfattigdom Många familjer kan inte längre leva på sin lön efter skatt. Den explosionsartade utvecklingen av antalet socialbidragstagare bekräftar detta. Flerbarnsfamiljerna är särskilt missgynnade av dagens skattesystem. En del av nyfattigdomen kan härledas ur arbetslöshet och sociala problem. De arbetslösa utgör dock en minoritet av alla de hushåll som i dag har en levnadsstandard som ligger under socialstyrelsens norm för socialbidrag. I n te ens en fullständig eliminering av arbetslösheten skulle med andra ord lösa fattigdomsproblemen. Hushållens ekonomiska svårigheter sammanhänger även med de sänkta reallönerna. Men det är värt att notera att Sverige 1985 ligger på fjärde plats i OECD-området vad gäller arbetskraftskostnad. Trots de höga lönekostnaderna ligger lönen bland de fem lägsta av industriländerna när skatten är dragen. Reallönen efter skatt för en vanlig industriarbetare är i dag lägre än vad den var i början av 1970 trots den tillväxt vi har haft under denna period. Förklaringen är att skatten lagt beslag på en snabbt växande del av arbetskraftskostnaden. Den genomsnittlige inkom ttagaren i Sverige får för egen del förfoga över en tredjedel av vad han eller hon arbetat ihop. Mer blir inte kvar sedan arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och konsumtionsskatter betalats. Politiker i stat och kommun styr över ungefär två tredjedelar av vår ekonomi. medan medborgarna själva direkt kan bestämma över den resterande tredjedelen. Orsakerna till att hushållsekonomin försämrats kan i stort sett sägas vara tre: l. Den ekonomiska tillväxten har varit så låg - 1.6% årlig tillväxt de senaste tio åren - att hushållens inkomster inte kunnat växa i tillräcklig omfattning. 2. De resurser som har skapats har fördelats felaktigt. Mellan 1975 och 1985 ökade bruttonationalprodukten med 132 miljarder kr. i 1985 års penningvärde. Samtidigt lade stat och kommun beslag på 164 miljarder. Den offentliga sektorn tog mer än det som tillväxten skapade. Under samma tid minskade reallönerna efter skatt med drygt 30 miljarder. 3. skatteuttaget är orättvist. Ingen hänsyn tas till hur många som skall leva på en inkomst när den beskattas. Skall Sverige komma till rätta med den nya fattigdomen. krävs en politik som angriper orsakerna till problemen. En sådan politik har föreslagits i våra partimotioner "Frihet och välfärd genom sänkta skatter" 1985/86:279 och om den ekonomiska politiken 1985/86:213. Viktigast är att sänka de skatter som håller tillbaka arbete, sparande och investeringar. De höga marginalskatterna är mest tillväxthämmande. Il
Lägre skatter medför ökat arbetsutbud. Nuvarande skillnad mellan arbets- Mot. 1985/86:422 kraftskostnaden och ersättningen för en arbetsinsats efter skatt - "skattekilen" - gör att det i praktiken blir näst intill omöjligt att skapa nya arbetstillfällen inom områden som har stor betydelse för den framtida sysselsättningen, främst tjänstesektorn. En höjning av reallönerna efter skatt skulle förbättra läget. Erfarenheterna har emellertid visat att en höjning av reallönerna måste ba eras på en god produktivitetsutveckling, vilket bl. a. förutsätter sänkta marginalskatter. Det räcker dock inte med ökad reallön före skatt. Det måste dessutom ske en omfördelning mellan offentlig sektor och hushållens lönebaserade köpkraft. Att spara i de offentliga utgifterna är mot denna bakgrund fördelningspolitiskt välmotiverat. Besparingar gör det möjligt att sänka skatterna. vilket ökar hushållens möjligheter att leva på sina arbetsinkomster. Nyfattigdomen kan nedkämpas endast om skattetrycket sänks. skattesänkningen måste komma alla till del, inte bara de bäst betalda. Sänkt skattetryck, minskad snedvridning av resurserna och ett rättvisare skatteuttag leder till högre ekonomisk tillväxt och till större möjligheter för vanliga människor att leva på sin lön. Det är denna skatte- och familjepolitik som moderata samlingspartiet företräder. Regeringens skatte- och familjepolitiska förslag innebär däremot ökade bidrag. höjda skatter och bibehållen snedvridning. En sådan politik leder därmed till mindre tillväxt och förvärrar efter hand hushållens ekonomiska problem samtidigt som deras valfrihet minskas ytterligare. 3. Moderat skattepolitik 3.1 Inkomstskatten Den moderata skattepolitiken syftar till att genom sänkta skatter ge de enskilda människorna möjligheter att själva disponera över en större del av sina inkomster. Därigenom minskas människornas beroende av den offentliga sektorn. Familjer och enskilda skall normalt kunna leva på sina arbetsinkomster och ha möjlighet att förbättra sin situation genom egna arbetsinsatser. Den moderata skattepolitiken är också - som framgår av vår partimotion Frihet och välfärd genom sänkta skatter 1985/86: 279 - ett medel för att uppnå ekonomiskt tillväxt, låga nominella löneökningar och arbete åt alla som vill arbeta. Alla tjänar på att dessa mål uppnås. främst de med låga inkomster och i en besvärlig ekonomisk situation. Vi står fast vid inriktningen av den skattepolitik som förordades i vår partimotion från januari. Mot bakgrund av de uppgifter som redovisats om den ''nya fattigdomen" har vi valt att komplettera vårt tidigare skatteförslag med ytterligare skattesänkningar för lägre inkomsttagare. l vår partimotion angående familjepolitiken föreslås dessutom att avdraget för underhållsbidrag höjs med 2 000 kr. och att nya existensminimiregler införs. På lång sikt bör målet vara att helt avskaffa den statliga inkomstskatten utom vid högre inkomster. Inkomstskatten skulle därmed bli proportionell 12
och uppgå till ca 30% i vanliga inkomstlägen. Progressiviteten i övrigt kulle Mot. 1985/86:422 minska. Inom högst sex år bör den högsta statliga skattesatsen begrän as så att inte någon får högre marginalskatt än 50%. Ett första etappmål som bör nås senast 1989 är att sänka marginalskatten i vanliga inkomstlägen till40%. Den högsta marginalskattesatsen bör begränsas till 70%. Som framgår av tabell3 förordar vi att 40% marginal katt skall gälla upp till en inkomst av ca 140 000 kr. i 1986 års penningvärde. l 1988 års prisnivå motsvarar det drygt 150 000 kr. skattesänkningen i de lägre inkomstskikten bör komma till stånd genom att den statliga skattesatsen sänks. Därigenom tas ytterligare ett steg mot målet att den statliga inkomstskatten slopas för de flesta inkomsttagarna. Höjda grundavdrag innebär alltid att marginalskatten höjs vid givet skatteuttag. Vi föreslår att den statliga skattesatsen på 4% mellan 7 800 kr. och 15 600 kr. i dagens penningvärde sänks i två steg till 0% 1988. Därigenom erhåller alla som har en taxerad inkomst på över 15 600 kr. i dagens pris- och lönenivå en skattesänkning på 340 kr. 1988. Till detta kommer effekten av att inflationsskyddet återinförs. Vårt förslag innebär att nästan l miljon människor undantas från statlig inkomstbeskattning. Tabell 2 skatteskalor 1987-1989 Inkomstskikt Inkomstskikt Nuvarande (m) (m) i basenheter i 1986 Ars be skala 1987 1988 1989 o- 1 o- 7800 0% 0% 0% 0'* 1-2 7 800-15600 4% 2% 0% 0% 2-9 15 600-70200 4% 4% 4% 4% 9-10 70 200-78 000 15% 10% 5% 5% 10-16 78000-124800 20% 16% 13% 10% 16-18 124800-140400 25% 20% 15% 10% 18-19 140400-148200 29% 26% 23% 20% 19-20 148200-156000 34% 29% 24% 20% 20-21 156000-163800 34% 31% 28% 25% 21-23 163800-179400 35% 31% 28% 25% 23-36 179 400-202 800 40% 36% 33% 30% 26-45 202800-351000 45% 41% 38% 35% 45-351000 50% 46% 43% 40% l tabell3 har en jämförelse gjorts mellan de marginalskatter regeringen resp. moderaterna förordar i några vanliga inkomstlägen. Som ynes föreslår vi lägre marginalskatter än regeringen i alla inkomstskikt. (m) 13
Tabell 3 Mot. 1985/86:422 Marginalskatter 1988 enligt regeringen samt 1988 och 1989 enligt (m) Taxerad Taxerad11 Marginal- Förslag Förslag Förslag inkomst inkomst skatt till mar- till mar- till mar- 1986 1988 1986 ginalskatt ginalskatt ginalskatt 1988 enl. reg. 1988 enl. (m)l989 enl. (m) 25000 27 500 34% 35% 34% 34% 50000 55100 34% 35% 34% 34% 75000 82600 45% 50% 35% 35% 100000 110200 50% 50% 43% 40% 125000 137 800 55% 50% 45% 40% 150000 165 300 64% 64% 54% 50% >Lönerna har antagits öka med 5% per år och priserna med 4.5% per år. I tabellerna 4 och 5 redovisas konsekvenserna i kr. av våra skatteförslag i lägre inkomstskikt jämfört med de skattesänkningar som regeringen förordar i dessa inkomstlägen. Tabell 4 Inkomstskatteuttag 1987 1 1 Taxerad Skall vid Skatt enl. Skatte-21 Skatt enl. Skatte-31 inkomst oförändrade regeringen: föränd- förändregler ring reg.: ring (m): 24000 kr. (2 000 kr./mån.) 6006 kr. 5 689 kr. -317 kr. 5 826 kr. - 180 kr. 36000 kr. (3000 kr./mån.) 10 290 10036-254 10110-180 48000 kr. (4000 kr./mån.) 14574 14383-191 14394-180 60000 kr. (5000 kr./mån.) 18858 18 730-128 18678-180 72000 kr. (6000 kr./mån.) 23736 23383 23070-666 84 000 kr. (7000 kr./mån.) 29916 29305-611 28484-1 434 96000 kr. (8000 kr./mån.) 36216 35 605-611 34 278-1938 108000 kr. (9000 kr./mån.) 42 516 41905-611 40074-2442 -353 (m): 14
Tabell S Mot. 1985/86:422 Inkomstskatteuttag 1988 1 1 Taxerad Skatt vid Skatt enl. inkomst oförändrade regeringen: regler 24000 kr. (2000 kr.lmån.) 6448 kr. 5 875 kr. 36000 kr. (3000 kr.lmån.) 10936 10495 48000 kr. (4000 kr.lmån.) 15424 15 115 60000 kr. (5000 kr.lmån.) 19946 19770 72 000 kr. (6000 kr.lmån.) 25516 24390 84 000 kr. (7000 kr.lmån.) 32 116 30900 96000 kr. (8000 kr.lmån.) 38 716 37 500 108000 kr. (9000 kr.lmån.) 45316 44100 Skatte-21 förändring reg. : - 573 kr. - 441-309 - 17 6 - l 12 6-1216 -1216-1216 Skatt enl. (m): Skatteförändring (m): 6080 kr. - 368 kr. 10568-368 15 056-368 19578-368 24 095-1421 29 323-2793 34 999-3 717 40675-4 641 11Lönerna har antagits stiga med 5% och priserna med 4.5% per år. 2'Regeringens skattesänkning exkluderar den skatteskärpning som foljcr av det avskaffade inflationsskyddet. J)Skattesänkningen inkluderar effekten av inflationsskyddet. Som tidigare nämnts innebär regeringens skatteförslag skattesänkningar på ca 600 kr. 1988 för t. ex. barn med kapitalinkomster på 10000-20000 kr. De av regeringen förordade skattesänkningarna krymper emellertid snabbt och försvinner vid inkomster på drygt 70 000 kr. genom förslaget om en "styckeskatt" på 100 kr. och den höjda skattesatsen i botten från 4 till S %. Resultatet blir att vi som framgår av tabell 5 för 1988 förordar större skattesänkningar än regeringen gör vid inkomster på ca 3 SOO kr./månad och däröver i dagens pris- och lönenivå. Vid inkomster på S 000 kr./månad (60000 kr.lår) är skillnaden knappt 200 kr.. vid 6000 kr./månad ca 300 kr. och vid 7 000 kr./månad nästan l 600 kr. Anledningen till denna skillnad i skatteuttag är att vår politik med fullständigt inflationsskydd och sänkta skattesatser i botten leder till ett rimligare skatteuttag för framför allt låginkomsttagare som tjänar runt 7 000-8 000 kr. i månaden. Vid dessa inkomster kan mycket väl försörjningsplikt förekomma, vilket inte är fallet vid de mycket låga inkomsterna. Vår politik innebär att ca 80% av alla heltidsarbetande år 1989 får behålla minst 60% av sina inkomstökningar efter det att skatten är betald. Därmed underlättas avtalsrörelserna. Ett visst lönekrav efter katt medför lägre bruttolönekrav och mindre risk för urholkad konkurrenskraft. Förutsättningen för en varaktig marginalskattereform är att inflationen inte tillåts höja skattetrycket. Endast vid fullgott inflationsskydd kommer skattesatserna att vara oförändrade vid oförändrad real inkomstnivå. Förändringar av reala skatteuttag bör endast kunna ske genom politiska beslut och inte som en konsekvens av inflationstakten. Vi föreslår därför att ett fullt inflationsskydd skall införas fr. o. m. inkomståret 1987. Med den bedömning som nu kan göras av inflationsutvecklingen torde basbeloppet för 1987 bli 8 l 00 eller 8 200 kr. och för 1988 8 SOO kr. IS
Vad gäller regeringens övriga inkomstskatteförslag motsätter vi oss den Mot. 1985/86:422 skärpning i avdragsbegränsningen som föreslås genom slopad kvittningsrätt mellan underskott i småhus och kapitalinkomster. Denna infördes en gång för att dämpa verkningarna av begränsningen i rätten till avdrag för underskott i förvärvskälla. Begränsning av rätten till underskottsavdrag är ett brott mot de symmetriprinciper som länge burit upp vårt skattesystem. Vi förordar liksom tidigare att avdragsbegränsningen successivt avskaffas. Det sker för åren 1987 genom att de marginalskattesänkningar som vi föreslår genomförs i skatteskalan för tilläggsbelopp. Därefter bör den särskilda skalan för tilläggsbelopp slås samman med skalan för grundbelopp. I avvaktan på avdragsbegränsningens fullständiga slopande bör den nuvarande kvittningsrätten mellan underskott i småhus och kapitalinkomster finnas kvar. Vi avvisar också förslaget om höjt kommunalt grundavdrag. skattesänkningar bör i första hand ske genom att den statliga inkomstskatten reduceras. De nödvändiga åtstramningarna gentemot kommunerna bör ske genom att statsbidragen reduceras. Att höja grundavdraget samtidigt som den statliga skattesatsen höjs i botten leder till oönskade fördelningseffekter. Vi motsätter oss vidare förslaget att marginalskattespärren skall slopas. En sådan spärr har en viktig funktion genom att den inte tillåter kommunalskatter på över 30 kr. att slå igenom i högre marginalskatter. Marginalskattespärren bör i stället sänkas i takt med att den högsta marginalskatten sänks. Den föreslagna sänkningen av begränsningsregeln till 75% - som gäller det samlade uttaget av inkomst- och förmögenhetsskatt - är ett steg i rätt riktning. Detta gäller även borttagandet av sambeskattningen av makars B-inkomster. Vi har under flera år föreslagit att sambeskattningen skall slopas och välkomnar därför regeringens förslag. Men vi föreslår även att sambeskattning vid beräkning av förmögenhetsskatten slopas. Vi har inte något att invända mot förslaget om att det s. k. räntetillägget skall slopas. Som en konsekvens av sambeskattningens avveckling bör även rätten att utnyttja den andra makens realisationsförlust, underskottsavdrag, övriga allmänna avdrag och förlustavdrag i princip avskaffas. Den förändringen får emellertid inte leda till retroaktiva effekter. Tidigare "intjänade"' avdrag måste därför kvarstå under en övergångsperiod. Det bör även övervägas att tillåta överföring av avdrag mellan makar under ytterligare några år, för att ge berörda skattebetalare möjlighet att ändra ekonomiska dispositioner som rättats efter tidigare gällande regler. Vi yrkar även avslag på de föreslagna avtrappningsreglerna för pensionärer. De redan orimligt höga marginaleffekterna skulle ytterligare skärpas med regeringens förslag. 3.2 Punktskatter Vi avvisar samtliga skattehöjningar som föreslås i de aktuella propositionerna. Det är inte rimligt att behovet av att finansiera barnbidragsökningar etc. skall styra energiskatteuttaget. Under senare år har energiskatterna ökat mycket snabbt - från 15 miljarder 1982 till hela 26 miljarder i fjol. De nu aktuella förslagen innebär en fortsatt skärpning av energiskattetrycket. 16
Förslagen till nya skattesatser vittnar om en övertro på statsmaktens Mot. 1985/86:422 förmåga att rätt kunna styra enskilda investeringsbeslut. Som vi tidigare framhållit bl. a. i motionerna 1983/84:47. 1984/85:195 och 1984/85:2876 förordar vi en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med en särskild energineutral punktskatt på förhållandevis låg nivå. Många länder har moms på energi. Eftersom parlamentariska förutsättningar för en sådan övergång för närvarande saknas, vill vi med an ledning av de föreslagna skattejusteringarna framhålla att energiskattesatserna i princip bör vara energineutrala. Vi har tidigare speciellt kritiserat den låga skattesatsen på kol i förhållande till beskattningen av olja. främst med tanke på miljöproblemen i samband med kolanvändning. Vi har förordat att kolbeskattningen successivt höjs till en nivå som motsvarar beskattningen av olja. Regeringen har tidigare försvarat den stora skattedifferensen men har nu föreslagit en uppjustering av beskattningen. Som vi tidigare framhållit bör anpassningen av skattesatserna ske successivt över en längre tidsperiod. Eftersom regeringen nu vill genomföra en kraftig höjning av skattesatsen för olja är också den föreslagna höjningen av kolbeskattningen alltför kraftig. Vi kan därför ej heller på denna punkt biträda regeringens förslag. Vi har inget att invända emot att de särskilda energiavgifterna döps om till "särskilda skatter". Att tala om avgifter när det egentligen är fråga om skatter är enbart vii eledande. Vi avvisar förslaget om fördubblad omsättningsskatt på aktier och andra värdepapper. l stället bör omsättningsskatten slopas när det statsfinansiella läget så tillåter. Vi går även emot den begränsning av avdraget för representationskostnader som föreslås. Det är rimligt att representationsavdraget vid middagar är högre än vid lunch eftersom kostnaden i regel är högre. Regeringens förslag saknar en beskrivning av konsekvenserna för restaurangnäringen. Vi vänder oss också emot den aviserade skatteskärpningen för vinstandelsstiftelser. De företagsbaserade vinstandelssystemen bör uppmuntras i stället för att motarbetas med skatteskärpningar. De har stor betydelse för att stimulera intresset och öka förståelsen för företagens verksamhet samtidigt som ägandet sprids. 3.3 statsfinansiella effekter De statsfinansiella effekterna av våra förslag kan för 1987 uppskattas till ca l,5 miljarder kronor. Inkomstskatteförändringarna kostar ca 940 milj. kr., det höjda underhållsavdraget ca 200 mil j. kr.. och utökning av förlängt barnoch studiebidrag till 12 månader per år kostar ca 360 milj. kr. Kostnad för förändringarna av inkomstskallen jämfört med januarimotionen sänkning i skiktet 1-2 be sänkning i skiktet 9-10 be 1987 1988 94Q mkr. O mkr. 1898 mkr. 876 mkr. Vi kommer i samband med kompletteringspropositionen att återkomma till hur finansieringen skall ske. 17 2 Riksdagen /985186. 3 sam/. Nr 421-422
Några av våra förslag innebär ändringar i den av regeringen föreslagna Mot. 1985/86:422 lagstiftningen. Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext. Hemställan Mot bakgrund av det anförda hemställs l. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928:370). 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skala för statlig inkomstskatt 1987 i enlighet med vad som anges i motionen, 3. att riksdagen beslutar att bestämmej erna i lo 4 mom. i lagen ( 1974:576) om statlig inkomstskatt skall kvarstå oförändrade. 4. att riksdagen beslutar att införa övergångsbestämmelser i enlighet med vad som sagts i motionen i vad gäller rätten att utnyttja andra makens realisationsförlust. underskottsavdrag och förlustavdrag. Stockholm den l april 1986 Ulf Adelsohn (m) Lars Tobisson (m) Anders Björck (m) Carl Bildt (m) Nils Carlshamre (m) Rolf Dahlberg (m) Ingrid Sundberg (m) i Ljung Ingegerd Troedsson (m) Per-Olof Strindberg (m) Staffan Burenstam Linder (m) Rolf Clarkson (m) Sonja Rembo (m) Arne Andersson (m) Graph1c Systems AB. Gotcborg 18