Läget för bioenergi och biodrivmedel Gustav Melin, 10 nov 2012
Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för?
Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för?
Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för? 32%!
Bioenergi Sveriges största energislag! Gustav Melin Stockholm 2012-10-24
Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa
Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp, är lika förnybart som, vind och sol.
GROSS INLAND CONSUMPTION Gross inland consumption of renewables 1995-2008 in EU27 (stacked, Mtoe) 160 140 120 100 80 60 40 59,5 104,7 Wind energy Hydro Power Geothermal Solar energy Biomass and waste 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Source: Eurostat (AEBIOM Statistical Report 2011) The consumption of RES has significantly increased in recent years. While hydro power stagnates solar and wind energy show impressive growth rates, but starting from a relatively small market share. Biomass is by far the most important source of RES energy in Europe. Representing 68,6% of the consumption of RES in the EU
Total contribution of bioenergy in 2010 in EU27: 85,3 Mtoe Bioenergy targets according to national renewable energy action plans (nreaps) Total contribution of bioenergy in 2020 in EU27: 138,3 Mtoe Transport 16% Bioelectricity 12% Heat 72% Transport 21% Bioelectricity 14% Heat 65% 2010 Source: AEBIOM, based on NREAPs 2020 Note: Bioenergy is considered as the gross final energy consumption, made up of the sum of bioelectricity, biomass for heat, bioheat (CHP, DH) and transport biofuels.
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.
Andelen förnybar energi i Sverige, 2005-2012 Sverige kommer redan i år att nå över 49 procent förnybar energi, som är EU-målet för 2020. Den gröna kurvan visar de uppmätta andelarna år för år, enligt olika rapporter från Energimyndigheten, och Svebios beräkning för 2011 och 2012, grundat på Energimyndighetens statistik och prognoser.
Sveriges energianvändning 2011 Naturgas 11,3 TWh, 3,0% Kol, 19,1 TWh, 5,0% Kärnkraft 49,8 TWh, 13,1% Vindkraft 5,3 TWh, 1,4% Värmepumpar 3,8 TWh, 1,0% BIOBRÄNSLE 120,3 TWh, 31,6% Bioenergi är Sveriges största energikälla, större än kärnkraft och vattenkraft tillsammans Slutlig energianvändning fördelad på energikällor. Svebios beräkning är grundad på Energimyndighetens kortsiktsprognos mars 2012. Vattenkraft 56,6 TWh, 14,9% Olja 113,9 TWh, 30,0% Andelen förnybart blir faktiskt lite lägre än de 48,9 % som man kan utläsa av denna tabell eftersom förnybarandelen ska räknas enligt "EUmetod" vilket inkluderar frivärme från små värmepumpar, men exkluderar frivärme till värmepumpar i fjärrvärme, samt hälften av avfallet och all torven. Dessutom ska man inkludera distributionsförlusterna både i fjärrvärmen och i elnäten. Det gör att förnybarhetsandelen troligen ligger på 47,8 procent (eller om så vill "omkring 48 procent").
Bra styrmedel är: Generella, PPP Polluter Pays Principle Den som orsakar ett utsläpp ska betala för det. Då styr man mot lägre utsläpp och ett miljövänligare beteende, exempelvis koldioxidskatt, svavel- och NOX-avgifter. Långsiktiga Tidsbegränsade stöd ger osäkra investeringsvillkor och gynnar ofta fel produkt eller bidragsoptimering. Teknikneutrala Innebär att de mest lönsamma lösningarna väljs för att lösa problemet, kostnadseffektivt och konkurrensskapande. Direkta stöd bara för att utveckla ny teknik, Enkla Lätta att förstå och att administrera
Example CHP in Östersund
Energy in Östersund
Elproduktion 2011 Fossilkraft 5,2 TWh, 3,6% Biokraft 10,3 TWh, 7,1% Kärnkraft 57,7 TWh, 39,8% Vattenkraft 65,7 TWh, 45,3% Biokraft, dvs el från biobränslen, avfall och torv, från kraftvärme och industriellt mottryck, gav 10,3 TWh el 2011, vilket motsvarar 7,1 procent av eltillförseln. Källa: Svensk Energi, bearbetning av Svebio. Förnybara andelen i elproduktionen var 56,6 %. Elexporten var 7,0 TWh. Vindkraft 6,1 TWh, 4,2%
Elproduktion GWh el i värmesektorn uppdelat på bränslen Elproduktion GWh/år 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 Fossilt, nytt Fossilt, bef Avfall/annat, nytt Avfall/annat, bef Torv, nytt Torv, bef Biobränsle, nytt Biobränsle, bef 4 000 2 000 0 2000 2004 2008 2012 2016 2020
Andel förnybarenergi av den totala energianvändningen i transportsektorn (%) 60,0% Elbilar 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% Nya Biodrivmedel Drop in Biogas ll fordonsgas Ren Fame FAME för låginblandning Ren etanol E85, ED95, E100 Etanol för låginblandning Spårbunden trafik 10,0% 0,0% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 58 % förnybart i transportsektorn 2030 är möjligt & ekonomiskt rimligt - men med en stärkt elbilsutveckling når vi ännu längre!
Potentials for biomass (TWh) 125 129 Use 2009 Potential 100 75 69 50 39 37 45 25 0 23 12 12 4 3 Peat Waste Agriculture Black liquor Wood fuels Svebio has estimated potentials for supply of bioenergy available in 2020, here compared to the utilisation in 2009. The largest remaining potentials are in agriculture and forestry.
Trend för total volym rundved i svensk skog Million cubic metre standing volume, stem volume over bark from stump to tip. The total standing volume, and thus the amount of stored carbon, has doubled in Sweden s forests in the previous hundred years, thanks to reforestation and good forest management. Source: Swedish National Forest Inventory
Forest area (million ha) Forest area (million ha) and growing stock volume (billion m3) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 144,6 151,0 155,6 22,2 20,8 18,7 1990 2000 2005 24 21 18 15 12 9 6 3 0 Growing stock volume (billion m 3 ) Growing stock volume Forest area Source: Rautinen A. and al.
Global carbon budget 2010 (Billion tonnes C per year) 10 8 6 4 9,14 Carbon emmissions from deforestation is 9 per cent of Fossils total and emissions. cement 8,5 Global forest growth Deforestation assimilate carbon 1,2 corresponding Forest to three growth times carbon -4,5 emmissions from Sink in deforestation. oceans -2,5 Residual 1,3 Accumulated in atmosphere 3,7 5,01 2 0,87 0-2 -4 Fossil fuel & cement Deforestation Forest growth Ocean sink Atmospheric growth (Sum) -2,69-2,31 Global Carbon Project 2011; Updated from Le Quéré et al. 2009, Nature G; Canadell et al. 2007, PNAS
Avskogning i Amazonas, Brasilien, Miljoner hektar per år Avskogning i Amazonas, Miljoner hektar per år Sockerrör, Miljoner hektar Källa: INPE och IBGE.
Ca 2 % av den globala åkermarken används för odling av energigrödor Skog 26% Gräsmark och bete 28% Åkermark 10% Energigrödor 2% Öken, berg, övrigt 34% Bebyggelse, infrastruktur 2% Globalt finns ca 1500 miljoner hektar åkermark. Biodrivmedel odlas på ca 30 miljoner hektar av dessa.
Fördelning av de två procenten energigrödor Argentina (soja) 4% USA (majs/soja) 46% Brasilien (sockerrör/ soja) 18% Kanada (majs och vete) 1% EU (raps/ sockerbetor/ vete) 26% Kina (majs och vete) 5%
Genomsnittlig årlig produktion 2008-2010 av etanol och biodiesel (miljoner liter) Etanol Biodiesel USA 42857 EU 9184 Brasilien 26091 USA 1658 Kina 7189 Argentina 1576 EU 5651 Brasilien 1550 Indien 1892 Malaysia 765 Thailand 672 Australien 627 Sydafrika 384 Thailand 584 Indonesien 210 Indonesien 369 Mexiko 64 Sydafrika 57 Tanzania 29 Mozambique 51 Mozambique 25 Tanzania 50 Övriga 6593 Övriga 1137 Totalt 91657 Totalt 17608 Som jämförelse tillverkar Agroetanol 210 miljoner liter etanol i Sverige
1 200 Realpris för vete Kansas City 1913-2006 US dollar/ton 1 000 0 1913 1916 1919 1922 1925 1928 1931 1934 1937 1940 1943 1946 1949 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 800 600 400 200
Hektarskörd vete kg/ha, Sverige 1901-2005 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1901/1905 1921/1925 1941/1945 1961/1965 1981/1985 2001/2005 Under åren 1941-2005 var den årliga produktionsökningen 1,7 %. Mellan 1990 och 2005 bedrev Sverige politik för att minska överproduktionen av spannmål.
Satsningar på jordbruket avgörande för ökad produktivitet på befintlig odlingsmark (1960-2010) Källa: Nature, A new hope for Africa
Moderna brukningsmetoder kan kraftigt öka avkastningen per hektar i utvecklingsländerna
ÅR 1975 1982 1989 1996 2003 2010 2017 2024 2031 2038 2045 Global matproduktion Ökning matefterfrågan % 1969-1999 2,2 % 1999-2015 1,6 % 2015-2030 1,4 % Ökning av matproduktion % 1969-1999 2,2 % 1999-2015 1,6 % 2015-2030 1,3 % 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 Matproduktion Efterfrågan Behov enl. FN Ökning 1,6% Ökning 2,2% För att täcka behovet enligt FN fram till 2050 behövs en årlig matproduktionsökning om 1,1 % 0,0 Ur rapporten LONG TERM PERSPECTIVES FOR WORLD AGRICULTURE AND THE ROLE OF SCIENTIFIC RESEARCH IN ITS EVOLUTION, FAO 2005
Vi vet att det är möjligt 25 % förnybar energi i transportsektorn 2020 50 % förnybar energi i transportsektorn 2030 100 % förnybar energi i transportsektorn 2050
Med förnybar energi i transportsektorn menar vi hållbara biodrivmedel och förnybar el. El och biodrivmedels kompletterar varandra
Besluta om långsiktiga villkor så att industrin kan investera i biodrivmedelsproduktion. Förläng energiskattebefrielsen och höj koldioxidskatten. På sikt kan energiskatt eventuellt introduceras på biodrivmedel.
Ta bort subventioner till dieselbilar. Långsiktiga regler gör att andrahandsvärdet för fossilberoende bilar minskar.
Villkora skattelättnader för miljöfordon med tankningsgrad av förnybar energi. Tag bort dubbelräkning och fyrdubbelräkning för att inte lura oss att tro att vi når målen.
Ta bort skatterabatten på fossil naturgas Inför ett metanreduceringsstöd för gödselbaserad biogas.
Skärp kraven för förnybara biodrivmedel i Sverige, kräv 50 procentig klimatnytta redan idag, öka kraven succesivt. Kräv samma hållbarhets- och klimatrapportering för fossila drivmedel som för förnybara.
Stoppa förslaget om en ILUCfaktor (Indirekt Land Use Change). Åtgärda Land Use Change genom att stoppa de företag som avverkar skog och förstör unika naturvärden.
Slutsatser Vi har redan nått de Svenska målen och behöver sätta nya mål. Det finns gott om råvara för att producera biodrivmedel, både från skog och åker. Jordbruksbaserade biodrivmedel kommer att dominera i många år men träbaserade biodrivmedel kan bli billigare på sikt Brasilien, EU och USA 90 % av energigrödorna Enorm outnyttjad produktionspotential i jordbruket, framför allt i utvecklingsländerna Vi kan producera både Food and fuel så att det räcker till globala behov men vi måste använda energi mer effektivt än idag.