i samverkan Sida: 1 (10) Enhetliga geodataspecifikationer Pilotuppdraget 2013 Slutrapport
i samverkan Sida: 2 (10) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Arbetsform och resultat... 3 2.1 Uppstarten... 3 2.2 Användardialoger... 4 2.3 Nationell samverkansprocess för Flygbild i lod och Ortofoto... 6 2.4 Kraven på ekonomiska villkor för inblandade parter i samverkan... 7 2.5 Nationell dataproduktspecifikation för Flygbild och Ortofoto... 7 2.6 Beskrivning av Samhällsbyggnadskartan v0.01... 7 2.7 Begrepp... 8 3 Intressenters och projektdeltagarnas upplevelse... 8 3.1 Intressenters upplevelse... 8 3.2 Projektdeltagarnas upplevelse... 8 4 Rekommendationer för det fortsatta arbetet... 9 4.1 Hur fånga användarnas geodatakrav i fortsättningen?... 9 4.2 Pilotkarttjänstens roll i fortsättningen?... 9 4.3 Ökad kunskap hittills & kompenskraven fortsättningsvis?... 9 4.4 Lämpliga styr- och arbetsformer fortsättningsvis?... 10 5 Bilagor... 10 Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar 0.1 2013-10-15 Dokumentet skapas 0.3 2013-12-09 Utarbetats av Söderblom och Matilda Sörell 0.4 2013-12-12 Kompletterats av Karin Bergström 0.5 2013-12-13 Justeringar och kompletteringar gjorda av AW, TW, LS och MS 0.6 2013-12-16 Dokumentet färdigställts med bilagor 0.7 Kompletterat avsnitt 2.5 1.0 2014-01-24 Dokumentet klart för publicering.
i samverkan Sida: 3 (10) 1 Bakgrund är ett samverkansprojekt mellan kommunerna, SKL och Lantmäteriet (-2016). Syftet är att förenkla för så många som möjligt genom effektiv försörjning av enhetliga geodata. Samverkansprojektet ska möjliggöra enhetliga leveranser av framtida enhetliga geodata oavsett administrativa gränser och tydliggöra vem som gör vad i en effektiv sammanhållen samverkansprocess kring insamling, lagring och tillhandahållande. Målet är att bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Eftersom det inte finns någon gemensam datastandard idag är projektets huvuduppgift att i samverkan utarbeta enhetliga nationella specifikationer för vissa utvalda geodatateman Byggnad, Adress, Kommunikation, Hydrografi, Markanvändning, Markdetaljer, Flygbild/Ortofoto och Höjdmodell. Kraven är att dessa geodata ska kunna kombineras med varandra och med Fastigheter, Rättigheter, Bestämmelser och Planer till lämpliga kartsammanställningar samt även harmoniera med övriga nationella geodata. Andra krav är att de ska vara kvalitetsdeklarerade, lätta att hitta, förstå och använda samt visualiseras på standardiserade sätt. Pilotuppdraget 2013 syftade till att öka vår kunskap om såväl användarnas framtida geodatabehov och aktuella geodatastandarder, som om lämpliga framtida sammanhållna samverkansprocesser samt framtida krav på ekonomiska villkor. En annan uppgift var att utveckla ett arbetssätt för att i samverkan åstadkomma samsyn kring enhetliga geodataspecifikationer. Pilotuppdragets resultat och erfarenheter ska utgöra grund för det fortsatta arbetet projektplanen 2014-2016. Pilotuppdragets arbetsformer, resultat och rekommendationer sammanfattas i föreliggande slutrapport. hemsida: http://www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess/ 2 Arbetsform och resultat Pilotuppdraget 2013 genomfördes inom samverkansprojektet. Målen för uppdraget beslutades i styrgrupp. Uppdragets beställare var Karin Bergström som tillsammans med ytterligare kollegor agerade som uppdragets uppdragsledning operativ styrgrupp för att styra, följa upp och stödja arbetet. Uppdragsledning: Karin Bergström (sammankallande), Allan Almqvist Malmö, Marie Malmberg Falun samt Agneta Engberg, Peter Andersson, Thomas Lithén och Eva Gustavsson från Lantmäteriet. Användardialog: Karin Ericsson (sammankallande), Helena Ringmar Eskilstuna, Lennart Moberg Karlstad, Ulrika Ågren Avesta, Ulf Minör Malmö, Lars Norén Nynäshamn, Johan Reuterham Lidingö och Julie Mostert Lantmäteriet. Geodata- och processutveckling: Anna Wallin (sammankallande), Linnéa Söderblom, Terese Wilhelmsson, Matilda Sörell, Linn Varhaugvik, Gunhild Lönnberg och Inger Persson (alla från Lantmäteriet). 2.1 Uppstarten Under våren med start i slutet av februari påbörjades ett förberedelsearbete med deltagare från Lantmäteriet. Gruppen samlade under våren kunskap om geomatrisen, standarden ISO19131, pågående arbete i HMK, processutveckling m.m. Bland annat gjordes en ansats för att hitta vilka de s.k. knäckfrågorna kunde vara för ingående teman. Kommunrepresentanter kom in lite senare i förberedelsearbetet, april - maj och framåt.
i samverkan Sida: 4 (10) En första inriktning i uppdraget var att pilotkarttjänsten skulle bestå av en karttjänst som utvecklades inom uppdraget och där ingående data skulle anpassas i takt med att användarnas krav omsattes till nya versioner av specifikationer. I april sänktes ambitionsnivån till att i en befintlig karttjänst visa befintliga kommunala geodata tillsammans med Lantmäteriets topografiska webbkarta och ortofoton. Därefter beslutades att samverkansprojektets pilotkarttjänst skulle baseras på Malmö stads interna Plan- och Byggatlas (karttjänst smap) och i den integrera tjänster med geodata från Lantmäteriet. Fokus i arbetet övergick då till att förbereda lansering av hemsidan och pilotkarttjänsten med att bl.a. anpassa karttjänsten, utarbeta webbfrågor om geodata samt att författa texter för hemsidan. Hemsidan lanserades 13 juni och pilotkarttjänsten 27 juni. Reflektioner: Det var svårt att inledningsvis få grepp om uppdraget, som därför fick en lång startsträcka. På mötena uppstod ofta frågor som behövde en bakomliggande förklaring. En tidig oklarhet var om fokus skulle ligga på själva karttjänsten och/eller på geodata. Vårens arbete handlade mycket om att få samma bild av vad som skulle göras. Inför det fortsatta arbetet i samverkansprojektet är nu flera av oss är varma i kläderna, vilket gör det enklare för nya projektdeltagare att snabbt komma in i arbetet. 2.2 Användardialoger Under hösten togs ett gediget frågebatteri fram med utgångspunkt från det knäckfrågedokument som skapades under våren. Pilotkarttjänsten användes under hela arbetet. En intervju genomfördes under våren med Mats Halling i SPF-projektet (Sammanhållen plan-och fastighetsbildningsprocess) som gav en hel del kunskaper om hur frågorna bör formuleras för att på bästa sätt bidra till bra intervjuer. På hemsida publicerades webbfrågor tillsammans med länkar till pilotkarttjänsten med aktuella fall. På hemsidan lades även ett svarsformulär där svaren automatiskt skickades via e-post till brevlåda. Vi hade även en workshop på GEOINFO 2013 med fokus på kommunernas detaljplanearbete. 2.2.1 Arbetet med att ta fram frågor till djupintervjuer Geodata- och processutvecklingsgruppen tog fram det frågebatteri (Bilaga1) som sedan användes vid samtliga intervjuer. Batteriet bestod av ett antal inledande frågor och var sedan uppdelade per prioriterat tema. Pilotkarttjänsten användes för att hitta exempel på likheter och skillnader mellan geodata från kommunen och från Lantmäteriet, vilka sedan använts som diskussionsunderlag vid intervjuerna. Några av geodatafrågorna lades även ut på hemsida som webbfrågor. Reflektioner: För att öka gruppens kunskaper fick en hel del informationssökning göras. Även gruppdeltagarnas tidigare erfarenheter var till stor nytta i arbetet. Stort fokus lades på hur detaljerade frågorna skulle vara utifrån vilken typ av svar vi ville få in och vem som skulle intervjuas. 2.2.2 Djupintervjuer Användardialoggruppen tog fram en lista på personer lämpliga att intervjua(bilaga 2). Fokus lades på att hitta personer från olika verksamheter som alla arbetar aktivt med geodata. Ett tiotal personer från listan valdes ut att tillfrågas för intervju under oktober och november månad. Vid tillfrågandet hade ett informationsbrev tagits fram gemensamt.
i samverkan Sida: 5 (10) Intervjudatum bokades med de valda personerna. Ett par intervjuer genomfördes i grupp, men huvuddelen av dem gjordes med en person eller verksamhet i taget. Från sida var det alltid två personer med på intervjun, en som ansvarade för att ställa frågorna och en som ansvarade för anteckningar. Reflektioner: Frågedokumentet var i många fall för omfattande och frågorna för detaljerade både för den som intervjuade och för den som intervjuades. Frågorna bör anpassas efter den som ska intervjuas och den som intervjuar bör ha mycket god kunskap om geodatatemat. Under ett pilotprojekt som detta var det bra att gå ut till en bred målgrupp för intervjuer. Vi har fått en bra översikt av hur användningen och behoven av geodata ser ut. Fortsättningsvis finner projektdeltagarna att vi måste rikta in oss på nyckelpersoner med spetskompetenser inom respektive tema och därmed kunna ställa mer detaljerade frågor till dem. Två timmar hade bokats per intervjutillfälle, vilket var i underkant i förhållande till antalet frågor då flera intervjuer drog över tiden eller vissa teman fick utgå. Det fanns mycket att prata om och intresset var stort att få förmedla sina tankar. Vi tror att en intervju inte ska vara längre än 2 timmar så antalet frågor bör minskas istället för att öka tiden. Karttjänsten fanns med på alla intervjuer, länkar till vyer med fördefinierade lager hade gjorts iordning i förväg till vissa frågor. Flera som intervjuat tyckte att karttjänsten inte tillförde så mycket, att den snarare tog fokus från diskussionen på grund av att det tog tid att hantera den, få överblick och förståelse. Vid intervjun med Malmö. Helsingborg och Ystad tyckte man däremot att karttjänsten var ett bra komplement som gav extra skjuts i diskussionerna. Där var också de flesta bekanta med karttjänsten sedan tidigare. Följande personer har intervjuats under oktober-november: Namn Roll Anna Halvarsson, Metria Gruppchef Anna Perols, Falu kommun Thomas Kampf, Uppsala brandförsvar Hazze Marklund, Uppsala brandförsvar Tommy Persson, Malmö kommun Åsa Bjäräng, Helsingborg kommun Mats Elfström, Ystad kommun Anna Ekwall, Eskilstuna kommun Louise Tränk, Länsstyrelsen Sörmland Planchef Kartansvarig brandman Brandingenjör Enhetschef på geodataenheten Ansvarig för geodata GIS-ingenjör Bygglovhandläggare GIS-samordnare Följande personer ska intervjuas i december: Namn Annelie Höök, Gävle kommun Lars-Håkan Bengtsson, Hammarö kommun Anna Lindstedt, Hammarö kommun Roll GIS-samordnare GIS-samordnare Planingenjör 2.2.3 Workshop på GEOINFO 2013 På ULI:s konferens GEOINFO 2013 i Göteborg hade en workshop där behoven av geodata kring detaljplanearbetet diskuterades. Ett 30-tal deltagare, indelade i fem grupper, behandlade geodatafrågor under en bordsvärds ledning (personer från pilotuppdraget). Diskussionerna redovisades i plenum och dokumentation från workshopen finns på ULI:s hemsida.
i samverkan Sida: 6 (10) 2.2.4 Hantering och analys av krav och synpunkter Geodata- och processutvecklingsgruppen tog hand om alla intervjusvar, svar från workshop och från webbfrågor och bokförde dem i ett exceldokument uppdelade på vem som sagt vad om resp. tema (Bilaga 3). När intervjuerna i pilotuppdraget genomförts sammanställdes behoven temavis. (Bilaga 4). Två intervjuer återstår dock i december och inkomna behov och synpunkter från dessa kommer inte att finnas redovisade i slutrapporten. Bilagan kompletteras med detta i början av januari. Reflektioner: Att hantera och sammanställa alla inkomna svar var ett tidskrävande jobb. Det vi har sett är att vi inte fått in krav utan mer behov. Resultatet gav en bra bild av hur behoven ser ut i stort just nu och vi tror att sammanställningarna kan vara ett bra avstamp för kommande arbete. 2.3 Nationell samverkansprocess för Flygbild i lod och Ortofoto Målet med arbetet hösten 2013 var att ta fram ett första utkast på en samverkansprocess för Flygbild i lod/ortofoto att arbeta vidare med under 2014. För att lära oss mer om temat och få bidrag till arbetet med att ta fram processen har Geodata- och processutvecklingsgruppen tagit del av Lantmäteriets befintliga processer och intervjuat personer på Lantmäteriet som jobbar med insamling och tillhandahållande av flygbild och ortofoto. Efter det skissades på en sammanhållen samverkansprocess för Insamling, Lagring och Tillhandahållande. Eftersom vi saknar tillräcklig kunskap om kommunal Flygbild/Ortofoto-verksamhet i arbetsgruppen hade vi möte med Mathias Linell, Järfälla kommun (som har erfarenheter av liknande arbete), för att stämma av att processen även visar flödet för en kommun. Vi diskuterade även vilka aktiviteter som kan vara möjliga att samverka kring och kom fram till att Upphandling/planering och Tillhandahållande kan vara aktiviteter att titta vidare på. Liknande diskussion hölls med Thomas Lithén, Lantmäteriet. I det fortsatta arbetet med att rita processen utgick vi därför från att samverkan ska ske vid Upphandling/planering samt Tillhandahållandet. Den framtagna processen kan ses som ett diskussionsunderlag för vidare arbete och visar olika alternativ för Tillhandahållandet beroende på hur lagringen sker av flygbild i lod och ortofoto, lokalt eller gemensamt lager (Bilaga 5). Det fortsatta arbetet för att ta fram en slutgiltig samverkansprocess under 2014 består i att: ta fram vilka aktiviteter som Lantmäteriet och kommunerna ska samverka kring fördjupa sig i aktiviteterna där samverkan ska ske ta fram en processbeskrivning där varje aktivitet beskrivs samt ansvarsfördelning, roller m.m. Reflektioner: Vi saknade kommunmedverkan i arbetet vilket är nödvändigt i det fortsatta jobbet för att kunna beskriva vilka aktiviteter som vi kan och ska samverka kring när det gäller Insamling/Lagring/Tillhandahållande. Hur samverkan ska ske kommer även att påverka den nya ekonomimodellens utformning. I det fortsatta arbetet är det därför nödvändigt att kommunerna är med och påverkar lösning och kraven på ekonomiska villkor för inblandade parter. Det är även viktigt att det blir en gemensam process som båda parter känner ansvar för och känner sig delaktiga i.
i samverkan Sida: 7 (10) 2.4 Kraven på ekonomiska villkor för inblandade parter i samverkan Målet är att utvecklingsarbetet i ska skapa förutsättningar för kostnadseffektivare samverkan kring geodata mellan kommunerna och Lantmäteriet genom att bl.a. bidra till vidareutveckling av de avtal och affärsmodeller som tillämpas idag. Här avses bl.a. samverkansavtal avseende ajourhållning ABT (adress, byggnad och topografi) samt datadelningsmodellen Geodatasamverkan. Myndigheter, kommuner och andra organisationer som har offentliga uppgifter kan gå med i denna Geodatasamverkan och på så sätt få tillgång till utbudet av geodata. resultat i form av sammanställda och förankrade krav på ekonomiska villkor för inblandade parter i samverkansprocesserna utgör grund för vidareutveckling av datadelningsmodellen Geodatasamverkan. Vidare krävs att införandena av nyordning enligt samlade resultat (geodataspecifikationer och samverkansprocesser) över tid harmonierar med gällande affärmodell för Geodatasamverkan. Reflektioner: Utvecklingsarbetet inom med att identifiera, förankra och sammanställa kraven på ekonomiska villkor bör fortsättningsvis bedrivas i nära samarbete med de som har att vidareutveckla datadelningsmodellen Geodatasamverkan allra helst ett aktivt deltagande i. 2.5 Nationell dataproduktspecifikation för Flygbild och Ortofoto Uppdraget med att ta fram remissversion av dataproduktspecifikation (DPS) Flygbild/Ortofoto är igång sedan november 2013. Underlag för arbetet är bl.a. Lantmäteriets specifikationer för flygbild och ortofoto, HMK-dokument, geomatrisen och Norska specifikationer. Uppdragsledare är Åsa Sehlstedt, Lantmäteriet/Luleå. Dessvärre har uppropen inom både Lantmäteriet och kommunerna inte resulterat i ytterligare medverkande i arbetsgruppen. Trots det beslutade samverkansprojektets styrgrupp 131106 att genomföra specifikationsarbetets första del. Målet är att ha en remissversion klar i jan/februari 2014. Uppdragsledare Åsa konsulterar vid behov bl.a. Thomas Lithén och Gunhild Lönnberg samt uppdragets uppdragsledning. Del 2 kommer under våren 2014 att ha fokus på remiss- och förankringsaktiviteter, bl.a. att arrangera seminarier och genomföra möten kring geodatakrav. I del 2 ingår också att färdigställa samverkansprocessen och att ta fram därtill kopplade krav på ekonomiska villkor. Uppdraget ska i juni 2014 resultera i fastställd dataproduktspecifikation, sammanhållen samverkansprocess samt krav på ekonomiska villkor för inblandade parter. Reflektioner: I fortsatta arbetet i bör temavisa delprojekt omfatta och ta ansvar för helheten, dvs. dataproduktspecifikation, samverkansprocess och krav på ekonomiska villkor samt förankring, remiss och kommunikation av del- och slutresultaten. Fastställd dataproduktspecifikation kommer att utgöra utgångspunkt för uppdatering av HMK-dokument, vilket har stämts av med HMKprojektet. 2.6 Beskrivning av Samhällsbyggnadskartan v0.01 Under höstens arbete har behovet av att beskriva och visualisera den Nya baskartan som fortsättningsvis har arbetsnamnet Samhällsbyggnadskartan. Utrymme har dock inte funnits att inom ramen för pilotuppdraget 2013 ta fram beskrivningen, men bör göras tidigt 2014.
i samverkan Sida: 8 (10) Reflektioner: Angeläget att under Q1 2014 arrangera workshop som ska syfta till att beskriva v0.01 av Samhällsbyggnadskartan. Den ska å ena sidan utgöra grund för kommande temavisa delprojekt å andra sidan justeras med input från delprojektens resultat. Huvudsyftet är att samverkansprojektets fastställda geodataspecifikationer vid målgång tillsammans ska motsvara den då gällande versionen av Samhällsbyggnadskartan. 2.7 Begrepp Ett arbete har påbörjats med att ta fram en begreppslista (Bilaga 6). Termer/ord har samlats i ett excelark, med ledtrådar för vad de står för, från bl.a. presentationer och frågeformulär som använts i samverkansprojektet hittills (Bilaga 7). Det finns även behov av en begreppsmodell för vissa begrepp, t.ex. baskarta, primärkarta, samhällsbyggnadskarta m.m. Reflektioner: Det är viktigt att begreppsmodellering görs i början av projektstarten 2014 med deltagare från både Lantmäteriet och kommuner så att begreppen ensas inom projektetet. Dessutom bör rutiner och arbetssätt för hur den fortsatta hanteringen av begrepp ska gå till inom projektet ses över, fastställas och dokumenteras. 3 Intressenters och projektdeltagarnas upplevelse Arbetet i pilotuppdraget har överlag upplevts som positivt och mycket lärorikt även om tiden ibland har varit knapp. 3.1 Intressenters upplevelse Ett utskick har gjort hittills till en av de intervjuade om hur hon upplevde intervjun. Svaret tillbaka var positivt. Hon tyckte det var värdefullt att kunna bidra till vårt arbete. För att hålla kontakten med de som intervjuades, och upprätthålla deras intresse, ska Användardialog- och Geodata- processutvecklingsgruppen skicka ett mail till alla som intervjuats, där vi frågar hur de upplevt intervjun och om de har övriga synpunkter. Några av dem kan säkert bidra med kunskap i kommande temavisa delprojekt. Vi skickar även med modellerna med det sammanställda behovet och berättar kort om hur det insamlade materialet ska användas i fortsatta arbetet. Ett möte för att skapa återkopplingsmailet är bokat med grupperna inom pilotuppdraget den 16 januari 2014. 3.2 Projektdeltagarnas upplevelse Det har överlag varit positivt att delta i för deltagarna. Det har varit både intressant och lärorikt och de vill gärna fortsätta bidra till kommande arbete. I det praktiska arbetet har man inte upplevt att det har varit två gruppkonstellationer i pilotuppdraget utan sett oss, från Lantmäteriet och kommunerna, som en grupp. Alla är engagerade och strävar mot samma mål även om tiden inte räckt till för alla. De gemensamma mötena i Stockholm har varit bra för att få gemensam information och få en samhörighet. Det är viktigt att träffas på riktigt om arbetsmötena däremellan sker via lync.
i samverkan Sida: 9 (10) Det skulle vara intressant att höra mer om de andra delprojekten som pågår, Dataproduktspecifikation och Omvärldsanalys, för att få en helhetssyn av det arbete som pågår inom Svensk geoprocess. Användardialogerna väckte många intressanta diskussioner samt förståelse för olika behov, och inte minst vikten av en samsyn inom vår gemensamma geografiska information. 4 Rekommendationer för det fortsatta arbetet Arbetet med pilotuppdraget har förutom rena resultat även gett oss erfarenheter som kan sammanfattas i följande rekommendationer inför det fortsatta arbetet med enhetliga geodataspecifikationer i. 4.1 Hur fånga användarnas geodatakrav i fortsättningen? När vi hade sammanställt inkomna svar från intervjuerna såg vi att vi inte har fått in så mycket krav, mer behov av geodata. Vi anser att användardialoger är en ineffektiv metod för att samla in kraven. Få personer nås vilket gör att kraven vi får fram troligen inte speglar den verkliga kravbilden. För att fånga den behövs större sammankomster som workshops, seminarier m.m. där många kan delta. Vi tycker att det är bättre att fokusera på ett tema i taget. Viktigt är då att deltagarna och de som leder sammankomsterna är experter på temat så detaljer kan diskuteras, även att personer från både kommuner och Lantmäteriet finns representerade. Fokus ska vara att fånga krav men även att klargöra vissa frågeställningar som uppkommer i arbetet med specifikationer, processer och kraven på ekonomiska villkor. I det fortsatta arbetet måste vi kontinuerligt fånga användarnas behov och förutom att samla in kraven från experter inom ett visst tema bör vi fortsätta att ha kommunikation och lättillgänglig information på bred front till övriga som kan beröras, t.ex. via hemsidan, ULI-sammankomster m.m. 4.2 Pilotkarttjänstens roll i fortsättningen? Karttjänsten kan fortsatt användas som stöd vid workshops, seminarier och dialoger för att visa på likheter och olikheter i kommunens och Lantmäteriets geodata vid specifika frågor. Karttjänsten kan även väcka en nyfikenhet att ta del av informationen på hemsidan. En risk är att pilotkarttjänsten kan försvåra för oss i kommunikationen kring samhällsbyggnadskartan, som inte alls är en karttjänst utan en uppsättning av geodata att bygga sin egen kartprodukt av. Önskvärt vore att ha demo-/referensversioner av samhällsbyggnadskartan vartefter specifikationerna tar form. De bör inte bara vara en visningstjänst utan verklighetstrogna exempel med attribut och metadata. Detta för att förenkla för fler att tycka till och ge input till vårt arbete. 4.3 Ökad kunskap hittills & kompenskraven fortsättningsvis? Under höstens arbete i har vi fått förståelse för komplexiteten i arbetet med många beroenden till andra uppdrag och projekt som SPF, Karta 2020, ELF, HMK m.fl. Vi har även fått mer kunskap om Lantmäteriets samordningsroll och geodatastrategin. I samband med att vi tog fram frågor till intervjuerna fick vi grundläggande kunskaper om de teman som är prioriterade i. Särskilt om flygbild och ortofoto som vi fokuserat mer på under hösten i och med att det var första temat ut enligt planeringen. Vi har även fått kunskap om grunderna om standarder och specifikationer.
i samverkan Sida: 10 (10) Sammanfattningsvis kan man säga att vi har lärt oss lite (grunderna) om mycket. För det fortsatta arbetet ser vi att det behövs: God kunskap om kommunal verksamhet och begrepp för att få förståelse för vilka framtida behov och krav kommunerna har på geodata i Samhällsbyggnadskartan God kunskap om hur andra uppdrag och projekt påverkar, och påverkas av, och om hur de samordnas idag samt vilka kraven och beroendena är dem emellan Mycket god kunskap om specifikationer och standarder inom geodataområdet samt om processer. 4.4 Lämpliga styr- och arbetsformer fortsättningsvis? Några rekommendationer för fortsättningen vad gäller arbetsformer och roller är: ATT temavisa delprojekt ansvarar för att utarbeta och förankra delresultaten; dataproduktspecifikationer, samverkansprocesser och kraven på ekonomiska villkor. ATT dessa temavisa delprojekt över tiden mycket väl kan genomföras parallellt delvis eller helt ATT utse delprojektledare och ansvariga för resp. delresultat (specifikation, process och kraven på ekonomiska villkor) ATT per delprojekt brett engagera kommunala företrädare som referenspersoner, vilka konsulteras vid behov ATT utse ansvarig att sammanställa delprojektens resultat och säkerställa erfarenhetsöverföring mellan delprojekten ATT tillämpa projektorienterat och iterativt arbetssätt ATT utse kommunikationsansvarig och ansvariga för kommunikation per intressent (intressentgrupp) ATT utse ansvarig för samverkansprojektets IT-miljöer (geodatademos och testmiljö) ATT ledningsfunktionen ansvarar för att planera, initiera nya aktiviteter, bemanna, styra, följa upp, utvärdera och stödja både helheten och delprojekten. 5 Bilagor Följande dokument är både arbets- och resultatdokument och finns lagrade på Projectplace under / Styrande dokument / Resultat 2013. Ref. Dokumentnamn, beteckning och namn Utgåva, datum Bilaga 1 Bilaga 1 - Frågeformulär slutlig-intern version.docx arbetsdokument Bilaga 2 Bilaga 2 - VIP-intressenter_bruttolista.xls arbetsdokument Bilaga 3 Bilaga 3 - Geodata_önskemål_logg.xlsx arbetsdokument Bilaga 4 Bilaga 4 - Sammanställning_behov_synpunkter_2013.pdf Ver 1.1, 2014-01-24 Bilaga 5 Bilaga 5 - Samverkansprocess_flygbild_ortofoto Ver 0.1, 2013-12-16 Bilaga 6 Bilaga 6 - Begrepp_.xlsx arbetsdokument Bilaga 7 Bilaga 7 - termer.xlsx arbetsdokument