Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 10 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Denis van Moeffaert

1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Omfattning 4 4 Naturvårdsverkets Allmänna Råd 6 4.1 Skyddsnivå 6 4.2 Lokalisering 6 5 Lokala förutsättningar i Östra Tyresö 8 5.1 Geologi 8 5.2 Skyddsavstånd 9 5.3 Recipienter 9 6 Möjliga sätt att hantera BDT-vatten i Östra Tyresö 10 6.1 Toalettvatten till slutna tankar 10 6.2 Tekniska lösningar för BDT-vattnet 10 6.3 Utvärdering av delområdena 12 6.3.1 Inre Brevik 13 6.3.2 Yttre Brevik 13 6.3.3 Raksta 13 6.3.4 Bergholm 13 7 Slutsatser 14 2 (15)

1 Sammanfattning Tyresö Kommun har i samråd med Länsstyrelsen tagit fram ett förslag som innebär att ökade byggrätter ska kunna beviljas i Östra Tyresö. Kommunen har beslutat att göra en utredning av vatten- och avloppssituationen på hela Brevikshalvön, samt i Raksta och Bergholm. Som en del av pågående utredningar av vatten- och avloppssituationen i Östra Tyresö, belyser föreliggande rapport möjligheterna att infiltrera eller genom andra enskilda VAlösningar omhänderta BDT-vattnet på fastigheterna. Naturvårdsverkets allmänna råd för små avloppsanordningar (NFS 2006:7) ligger till grund till denna utredning. Kapitel 4 presenterar Naturvårdsverkets krav på enskilda avloppslösningar. Med tanke på att recipienterna kring Östra Tyresö präglas av hög närsaltbelastning och höga närsalthalter, bedöms skyddsnivån i Östra Tyresö vara hög. Kapitel 4 presenterar även krav på lokaliseringen av avloppsanordningen. Kapitel 5 beskriver sedan översiktligt de lokala förutsättningarna i Östra Tyresö. Bland annat beskrivs geologin, förutsättningar till skyddsavstånd och möjliga recipienter. Ett platsbesök ligger till grund av mer detaljerad information för de olika delområdena. Med hjälp av kartmaterial och platsbesöket föreslår kapitel 6 tre möjliga sätt att hantera BDT-vattnet i Östra Tyresö. De olika områdena beskrivs mer detaljerad i bilaga. Avloppslösningarna ser olika ut för varje delområde, men generellt föreslås en tvåkammarbrunn följt av en infiltrationsanläggning, tät markbädd eller kompaktfilter. Möjligheterna till infiltration i Östra Tyresö är begränsade på grund av geologin och branta terrängförhållanden. Utsläpp föreslås ske i befintligt dike. På platsbesöket bedömdes några områden sakna ett väl utformat dikesystem. Där rekommenderas en fördjupad undersökning på fastighetsnivå för att reda ut möjliga recipienter. Eventuellt kan man ansluta ett anlagt dike till ett befintligt dike. Som fortsatt arbete föreslås en utredning på fastighetsnivå. En sådan utredning kan föreslå konkreta lösningar (typ av avloppsanordning och lokalisering) för varje fastighet. Föreliggande rapport redovisar att det är möjligt att hantera BDT-vattnet lokalt i Östra Tyresö och föreslår möjliga tekniska lösningar. 3 (15)

2 Bakgrund Tyresö Kommun har fattat beslut att successivt bygga ut VA-försörjning och detaljplanelägga bebyggelsen i Östra Tyresö under en tidsperiod på ca 20 år. Kommunen har under en tid beviljat bygglov i form av undantag från gällande plan- och områdesbestämmelser, och Länsstyrelsen har nyligen bedömt att undantagen har beviljats i en utsträckning som inte är motiverad. Tyresö Kommun har kommit överens med Länsstyrelsen att vissa avsteg från plan- och områdesbestämmelserna kan medges under förutsättning att det finns en VA-utredning som belyser möjligheterna för VA-försörjning i Östra Tyresö. Recipienterna kring Östra Tyresö präglas av hög närsaltbelastning och höga närsalthalter. Kalvfjärden och Erstaviken får inte belastas av avlopp från fastigheter. Kommunen har därför bestämt sig för ett avloppssystem där toalettvattnet leds till slutna tankar. BDT-vattnet (Bad-Dusch-Tvätt) behandlas separat. Som en del av pågående utredningar av vatten- och avloppssituationen i Östra Tyresö (Brevikshalvön, Raksta, och Bergholm), belyser föreliggande rapport möjligheterna att infiltrera eller genom andra enskilda VA-lösningar omhänderta BDT-vattnet på fastigheterna. Naturvårdsverkets allmänna råd för små avloppsanordningar (NFS 2006:7) ligger till grund till denna utredning. 3 Omfattning Föreliggande rapport undersöker översiktligt möjligheterna att omhänderta BDT-vattnet i Östra Tyresö. Detta resulterade i en övergripande utredning dvs. inga undersökningar utfördes på fastighetsnivå. Förutsättningen till denna utredning är att toalettvattnet leds till slutna tankar för hela området varför hanteringen av WC-vatten inte ingår i föreliggande rapport. Inom Östra Tyresö pågår löpande detaljplane- och omvandlingsarbeten sedan ett antal år med fastlagda tidplaner och etappindelningar samtidigt som vissa planetapper redan genomförts. De tidsmässigt närmast kommande planetapperna har även bedömts kunna försörja berörda fastigheter med kommunala VA-lösningar inom rimlig tid varför dessa etapper heller inte omfattas av denna rapport. Områdena som ingår i föreliggande utredning presenteras i figur 1. Områdena inkluderar: Inre Brevik (etapper 15, 16, 17, 12, 20, 21, 9, 22, och 10); Yttre Brevik; Raksta (etapper 11 och 13); och Bergholm (etapp 18). 4 (15)

Inre Brevik Erstaviken Yttre Brevik Kalvfjärden Raksta Etapper 11 och13 Bergholm Etapp 18 Figur 1: Översikt över utredningsområdet (referens 3). 5 (15)

4 Naturvårdsverkets Allmänna Råd Till grund för denna utredning ligger bland annat Naturvårdsverkets allmänna råd för små avloppsanordningar som publicerades år 2006 (NFS 2006:7). Av de allmänna råden framgår Naturvårdsverkets uppfattning om framförallt vilka krav som bör ställas enligt de allmänna hänsynsreglerna i kapitel 2 av miljöbalken (MB). Dessa allmänna råd avser tillämpningen av miljöfarlig verksamhet från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade för upp till 25 personekvivalenter. Detta kapitel ger en översikt över Naturvårdsverkets allmänna råd, framförallt relaterad till frågeställningarna i Östra Tyresö, dvs. avloppsvattenhantering från enskilda hushåll och mer specifikt hantering av BDT-vatten. 4.1 Skyddsnivå Naturvårdsverkets allmänna råd föreskriver en indelning i normal skyddsnivå och hög skyddsnivå. Med tanke på att recipienterna kring Östra Tyresö präglas av hög närsaltbelastning och höga närsalthalter, bedöms skyddsnivån i Östra Tyresö vara hög. Naturvårdsverkets krav för hög skyddsnivå är: Avloppsanordningen är, med undantag för eventuell infiltrerande del, tät för att hindra in- och utläckage av vatten; Avloppsanordningens funktion är enkel att kontrollera; Avloppsanordningen anläggs på ett sådant sätt och på en sådan plats att dess funktion kan upprätthållas under anordningens livslängd; Åtgärder vidtas för att minimera risk för smitta eller annan olägenhet för djur; Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av fosfor; Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 50 % reduktion av kväve; Dag- och dränvatten leds inte till spillvattenanordningen; 4.2 Lokalisering Angående lokaliseringen av avloppsanläggningen beskriver Naturvårdsverkets allmänna råd följande rekommendationer: Ytterkanten på en avloppsanordning (med undantag för ev. utloppsledning) bör inte läggas närmare än 10 m och helst mer än 30 m från ytvatten eller dike; 6 (15)

Ytterkanten på slamavskiljare bör lokaliseras minst 10 m från bostadshus och minst 4 m från fastighetsgräns. Slamavskiljare (som uppfyller krav på täthet i SIS- EN 12566-1:2000 eller motsvarande) bör ha minst 20 m skyddsavstånd till vattentäkt, övriga slamavskiljare bör placeras med motsvarande horisontella skyddsavstånd som en otät anordning; Slamavskiljare bör placeras över grundvattennivån; Avloppsanordning bör placeras nedströms i grundvattenströmmen räknat från vattentäkt. Som en tumregel för detta bör avloppsanordningen placeras lägre i terrängen än brunnen; Grundvattennivån i närbelägen vattentäkt bör ligga högre än nivån på grundvattnet under avloppsanordningen vid maximalt vattenuttag. Om vattentäkt utgörs av bergborrad brunn är detta kriteriet inte tillämpligt eftersom nivån i vattentäkten styrs av förhållandet mellan tillrinning till och uttag ur brunnen. Istället bör man tillse att nivån på grundvattnet i jordlagren invid brunnen ligger högre; Horisontellt skyddsavstånd från avloppsanordning till dricksvattentäkt bör motsvara grundvattnets transportsträcka under minst två till tre månader vid maximalt vattenuttag; avståndet bör dock aldrig understiga 20 m; Avståndet mellan infiltrationsnivå och högsta grundvattennivå eller berg bör inte understiga 1 m. 7 (15)

5 Lokala förutsättningar i Östra Tyresö De lokala förutsättningarna som undersöktes är geologin, möjligheten att respektera Naturvårdsverkets rekommendationer avseende skyddsavstånd, och närvarande av möjliga recipienter. 5.1 Geologi Den fördjupande översiktsplanen för Östra Tyresö beskriver områdets karaktär som ett sprickdalslandskap med stor brutenhet, dvs. branta bergryggar och smala dalgångar. De lösa avlagringarna består av olika leror, mindre områden med morän samt områden med organiskt material (torv). I bergbranterna återfinns små mängder av moräner men i huvudsak övergår berg i dagen direkt till leravlagringar i sänkorna. Figur 2 presenterar översiktligt geologin i utredningsområdet. Enligt SGU (Svenska Geologiska Undersökning) ligger marknivån i Östra Tyresö i genomsnitt på +30 och den opåverkade grundvattennivån ca 5 meter under markytan dvs. på nivån +25 (referens 4). Figur 2: Geologisk karta över Östra Tyresö (referens 1). 8 (15)

5.2 Skyddsavstånd Under platsbesöket 2011-07-22 undersöktes översiktligt förutsättningar för att uppfylla Naturvårdverkets krav på skyddsavstånd i Östra Tyresö. Generellt bedömdes fastigheterna vara stora, med goda förutsättningar för att uppfylla kraven på skyddsavståndet. Däremot finns det branta terrängförhållanden, framförallt på norra sidan av Inre Brevik och södra sidan av Bergholm. Branta terrängförhållanden kan det göra svårare att hitta lämplig lokalisering för en avloppsanordning. Generellt kan man säga att infiltrationsanläggningar ska undvikas nära branta slutningar (se kapitel 6). För att ta hänsyn till skyddsavståndet till dricksvattenbrunnar rekommenderas en djupare undersökning på varje fastighet. 5.3 Recipienter Recipienterna kring Östra Tyresö präglas av hög närsaltbelastning och höga närsalthalter. Kalvfjärden och Erstaviken får inte belastas av avlopp från fastigheter. Det föreslås att det behandlade vattnet leds ut i ett öppet dike. Generellt bedöms förutsättningar i Östra Tyresö för att leda ut vattnet till öppna diken vara goda. Framförallt har stora delar av Inre Brevik ett väl utformat dikesystem (se även bilaga). Andra områden, som till exempel området kring Entitevägen och Tjädervägen i Inre Brevik, har inget tydligt dikesystem, och en djupare utredning bör göras för att klarlägga möjligheten att leda bort vattnet. Eventuellt kan man ansluta ett anlagt dike till befintligt dike. I vissa diken i Östra Tyresö finns växter (se även bilderna i bilaga). I så fall behandlas vattnet ytterligare genom olika processer, såsom växtupptag, infiltration och nedbrytning med hjälp av mikroorganismer. 9 (15)

6 Möjliga sätt att hantera BDT-vatten i Östra Tyresö 6.1 Toalettvatten till slutna tankar Förutsättningen i Östra Tyresö är att toalettvattnet leds till slutna tankar. En sluten tank innebär att mellan 80 och 90 procent av kvävet och kanske 75 80 procent av fosforn avskiljs. För att minimera grundvattenuttagen för WC-spolning rekommenderas en extremt snålspolande toalett eller vakuumtoalett. Bad-, disk- och tvättvatten har varierande innehåll av föroreningar allt efter den sanitära standarden. I det enklaste fallet med enbart ett tvättställ eller en vask kan spridning på eller i vegetationen godtas, exempelvis med en hink under vasken som sedan hälls ut i vegetationen. Installation av dusch, tvättmaskin, diskmaskin med mera kräver däremot att vattnet genomgår godtagbar rening. Föreliggande utredning ligger till grund för bedömning av ökade byggrätter i Östra Tyresö med hög standard på installationer vilket kräver avloppsanläggningar enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Ursprungshalten av näringsämnen i avloppsvattnet har dock stor betydelse för hur mycket som kommer att finnas kvar efter behandling i exempelvis en infiltrationsanläggning. Enligt den beräkningsmall som finns i det allmänna rådet (NFS 2006:7) så behövs ingen ytterligare reduktion av fosfor om inte toalettavlopp ansluts i de fall fosforfria hushållskemikalier används. I och med de nya regler som antagits vad gäller fosforfria tvättmedel kan BDT-vattnet beräknas klara såväl normala som höga krav vad gäller fosfor och även att kraven på reduktion av kväve uppfylls utan vidare behandling. Däremot är reduktionen av organiskt material (syretärande ämnen, BOD) otillräcklig. Rening av BDT-vatten bör ändå syfta till vidare reduktion av såväl BOD, fosfor och kväve som oönskade mikroorganismer. 6.2 Tekniska lösningar för BDT-vattnet Föreliggande rapport föreslår tre avloppslösningar för hantering av BDT-vattnet. I varje avloppslösning leds avloppsvattnet först till en slamavskiljare (1) och sedan till en infiltrationsanläggning (2), markbädd (3) eller kompaktfilter/prefabricerad filter (3). I Östra Tyresö är bara vissa områden lämpliga för infiltration (se bilaga). Om markförhållandena inte medger infiltration rekommenderas en tät markbädd eller kompaktfilter. Fördelen med ett kompaktfilter är att den krävs mindre yta. Nästan alla smittämnen samlas upp i den slutna tanken. Avloppssystemet med slamavskiljning och efterbehandling i form av infiltrationsanläggning eller markbädd bedöms hålla hög skyddsnivå. Mer om utvärderingen per delområde hittas i kapitel 6.3 utvärdering av delområdena och i bilaga. 10 (15)

De olika delarna av avloppsanläggningen är: (1) Slamavskiljare Slamavskiljare finns som tvåkammarsystem eller trekammarsystem. Tvåkammarsystem används till avlopp med enbart BDT-vatten medan trekammarsystem används till avlopp med både BDT-vatten och vattenklosett. Det rekommenderas en tvåkammarbrunn som skall vara helt tät. (2) Infiltrationsanläggning I infiltrationsanläggningen behandlas avloppsvattnet i filterbäddar. Detta gör att organiskt material och smittämnen reduceras och att en del fosfor binds in i sandmaterialet. Utsläpp av fosfor och kväve till mark och vattendrag kan fortfarande ske. Infiltration kan användas för rening av blandat, urinavlastat avloppsvatten, eller BDT-vatten. Utsläppen av fosfor och kväve minskar mycket om infiltrationsanläggningen enbart behöver behandla BDTvatten som i Östra Tyresö. Figur 3: Skisser över en infiltration från Naturvårdsverkets tidigare allmänna råd. (3) Tät markbädd Om marken på fastigheten inte är lämplig för infiltration, eller om infiltration av avloppsvatten inte är önskvärt pga. många dricksvattentäkter i området kan en markbädd vara en alternativ lösning. En markbädd fungerar som en infiltrationsanläggning, men reningen sker i ett uppbyggt sandlager istället för i markens naturliga jordlager. Det rekommenderas att markbädden är tät för att klara hög skyddsnivå. I botten på sandlagret samlas vattnet upp i uppsamlings- och provtagningsbrunn innan avledning t.ex. till ett dike. 11 (15)

Figur 4: Skiss över markbädd från Naturvårdsverkets faktablad om markbäddar. (4) Kompaktfilter Kompaktfilter kan användas för rening av blandat eller urinavlastat avloppsvatten, eller BDT-vatten. Det finns olika typer och fabrikat av prefabricerade filter, eller kompaktfilter som de ofta kallas, för biologisk behandling av avloppsvatten på marknaden. Gemensamt för dessa är att de är inte har några rörliga delar och inte kräver tillgång till el. Några säljs i moduler eller inneslutna i brunnar, andra byggs med ett tätskikt i botten. Vissa produkter innehåller även fosforinbindande material. I kompaktfiltret sker en biologisk rening av avloppsvattnet enligt samma princip som i en markbädd eller infiltration, dvs. vattnet rinner vertikalt genom ett bärarmaterial. I filtret bildas en "biofilm" bestående av bakterier och svampar som bryter ned smittämnen och organiskt material. Fördelen med ett kompaktfilter är att det krävs mindre yta. 6.3 Utvärdering av delområdena I bilaga utvärderas de fyra områdena, nämligen Inre Brevik, Yttre Brevik, Raksta och Bergholm översiktligt över tre kriterier, nämligen Geologi Skyddsavstånd Möjlighet till utsläpp till recipient. Efter platsbesök och genomgång av befintligt underlag, bedöms möjligheterna att omhänderta BDT-vatten på fastigheterna i Östra Tyresö vara goda. Det behövs dock en fördjupande utredning på varje enskild fastighet för att föreslå en detaljerad och praktiskt fungerade lösning. Typ av avloppslösningen beror främst på geologin i Östra Tyresö. En infiltrationsanläggning är generellt billigare än en markbädd, dock det finns begränsade möjligheter till infiltration i Östra Tyresö. Området består främst av berg och är mycket kuperat. Områdena som kan vara lämpliga för infiltration beskrivs i bilaga. Det rekommenderas dock alltid att utföra en provgrop för att se om jorden är lämplig för infiltration. 12 (15)

Det översiktliga förslaget som tas fram i föreliggande utredning uppfyller Naturvårdsverkets allmänna råd för enskilda avloppsanordningar. För att lokalisera varje avloppsanläggning bör en fördjupad utredning göras på varje fastighet. Följande kapitel beskriver varje delområde mer detaljerat. 6.3.1 Inre Brevik Norra delen av Inre Brevik (se figur 1) mynnar ut i Erstaviken och karakteriseras av branta slänter. Detta område består delvis av berg, delvis av morän. Området är mycket kuperat, och detta i kombination med geologin betyder att förutsättningar för infiltration är mycket begränsade. Det kan dock finnas möjligheter till infiltration på mitten av Inre Brevik, till exempel på område 16. Generellt rekommenderas en tvåkammarbrunn med tät markbädd eller kompaktfilter på Inre Brevik. Avloppsanläggningen bör fylla upp Naturvårdsverkets krav för små avloppsanordningar. Där infiltration inte är lämplig, kan man bygga upp en tät markbädd med utlopp till ett befintligt dike. Södra delen av Inre Brevik som mynnar i Kalvfjärden är mycket plattare, och där kan det finnas möjligheter till infiltration, till exempel på område 10. En provgrop på varje enskild fastighet behövs för att utvärdera möjligheten att infiltrera. 6.3.2 Yttre Brevik Yttre Brevik karakteriseras framförallt av berg. Det finns dock områden med grus, sand och morän. Generellt rekommenderas en tvåkammarbrunn med tät markbädd eller kompaktfilter för yttre Brevik, dock även i yttre Brevik kan det finnas möjligheter till infiltration. En provgrop behövs göras för varje enskild fastighet i sådana fall. 6.3.3 Raksta Raksta består främst av berg och är mycket plattare med områden med organisk jord. I Raksta kan det finnas möjligheter att infiltrera det renade vattnet. För varje fastighet bör göras en fördjupande utredning om en infiltrationsanläggning är aktuell eller om en tät markbädd är nödvändig. 6.3.4 Bergholm Bergholm lutar brant mot Kalvfjärden och generellt är infiltration ingen lämplig lösning inom detta område. Här rekommenderas en tvåkammarbrunn med tät markbädd eller kompaktfilter. Vid platsbesöket hittades inget väl utformat dikesystem. Möjlighet till utsläpp bör undersökas vidare. 13 (15)

7 Slutsatser Med tanke på att recipienterna kring Östra Tyresö präglas av hög närsaltbelastning och höga närsalthalter, bedöms skyddsnivån i Östra Tyresö vara hög. Naturvårdsverkets krav för avloppsanläggningar med hög skyddsnivå är en reduktion av minst 90 % fosfor och minst 50 % kväve. Nästan alla smittämnen samlas upp i slutna WC tankar. Avloppssystemet där WC-vattnet leds till slutna tankar och BDT-vattnet hanteras med slamavskiljning och efterbehandling i form av infiltrationsanläggning eller tät markbädd bedöms uppnå hög skyddsnivå. En infiltrationsanläggning är generellt billigare än en markbädd eller kompaktfilter, dock geologin i Östra Tyresö tillåter oftast inte infiltration. Därför föreslås generellt att hanteringen av BDT-vattnet sker med en tät markbädd eller kompaktfilter. Vid platsbesöket hittades goda förutsättningar till utsläpp på området. Det kan dock vara nödvändigt att ansluta ett anlagt dike till befintligt dike. För vissa områden kan infiltration vara ett alternativ. Dock behövs i sådana fall en provgrop för att få säkerhet på markens förmåga till infiltration. Naturvårdsverkets krav på lokaliseringen av avloppsanordningar är att ytterkanten på en avloppsanordning inte bör läggas närmare än 10 m och helst mer än 30 m från ytvatten eller dike. Ytterkanten på slamavskiljare bör lokaliseras minst 10 m från bostadshus och minst 4 m från fastighetsgräns. Avståndet mellan infiltrationsnivå och högsta grundvattennivå eller berg bör inte understiga 1 m. Horisontellt skyddsavstånd från avloppsanordning till dricksvattentäkt bör aldrig understiga 20 m. Generellt bedöms fastigheterna vara stora, med goda förutsättningar för att uppfylla kraven på skyddsavstånd. Föreliggande rapport föreslår några lösningar att hantera BDT-vattnet lokalt i Östra Tyresö. För att kunna göra mer konkreta föreslag på lokaliseringen av avloppslösningar bör en undersökning på varje fastighet göras. 14 (15)

Referenser 1. Fördjupad Översiktsplan för Östra Tyresö, dvs. Brevikshalvön, Raksta, Solberga och Bergholm, Tyresö Kommun, Antagen av kommunfullmäktiga en 13 mars 2003; 2. Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten, NFS 2006:7; 3. www.tyreso.se; 4. SGU 1989-10-30 Utredning av vattensituationen på Brevikshalvönm samt i områdena Raksta och Solberga Bergholm. Dnr 08 326/89; 5. Platsbesök 2011-07-22; 15 (15)