INFOtrender 2009 SFIS höstkonferens En projektledares hågkomster Kajsa Gustafsson Åman Kajsa Gustafsson Åman är bibliotekarie vid Linköpings Universitetsbibliotek, Campus Norrköping, ledamot av SFIS styrelse och ordförande för SFIS lokalavdelning i Mellansverige. I november var det dags för SFIS årliga höstkonferens. I ett halvt år hade en arbetsgrupp, bestående av Anja Säker, Elahe Hamidi, Ann-Christin Karlén Gramming, Åke Nygren och undertecknad, roat sig med att arrangera en konferens. Som stöd hade vi också SFIS kansli. Att roa sig med en konferens består av tre moment: idékläckning, fastnagling och genomförande. Idéfasen är mycket rolig, att tänka fritt är stort, att tänka konferens är större. Nästa steg, fastnagling, är något besvärligare. Det gäller att räkna och avtala har vi råd och kan han/hon? Genomförandet är nervöst men mycket underhållande. På INFOtrender 2009 var alla mycket positiva och programpunkterna lyckade. Har du chans att blanda dig i en konferens - gör det! Talarna Inledande talare var Joakim Jardenberg, från Mindpark. Han talade om medielandskapet och menade att internet har gett oss ett helt nytt medielandskap. Detta nya landskap innebär bland annat att traditionella medier, främst dagstidningar, har stora svårigheter. Bloggarna tar över en stor del av marknaden. Det är främst unga som använder nätet, men äldre grupper ökar starkt. Joakim talade om tvånget att anpassa sig men att funktionerna finns kvar. Du kan fortfarande slå i telefonkatalogen, men den finns på nätet och är kopplad till fler funktioner, t.ex. shopping. Googlar du dig själv? Nio av tio chefer gör det inför anställning. Kolla att din nätidentitet stämmer med din verklighet. Joakim avslutade med att det som nu händer i mediebranschen är som en skogsbrand. Men vi måste igenom den och det kommer att fixa sig! Länsbibliotekarien i Örebro län, Peter Alsbjer, var näste talare. Han talade om biblioteken i förändring. Ju mer information man får desto mer förvirrad blir man. Ju mer man jobbar desto mer ökar förvirringen. Mitt anförande ska skapa förvirring! Peter ställde frågan om vad ett biblio- 40
tek är - böcker, hyllor, datorer, stolar, människor, webbsida? Sedan talade han om bibliotek utifrån olika behov, arbetssätt, brukare och intressenter. Han menade att vi som arbetar vid bibliotek måste ta hänsyn till alla dessa perspektiv. Det gör att bibliotek är olika! Så, vad är bibliotekets kärna samla, ordna eller tillgängliggöra? Eller är det arkiven och museerna som ska samla? Efter lunch var det dags för workshops, vilka inte kommer att beskrivas i denna artikel. Siste talare för dagen var Stefan Pålsson, frilansskribent och konsult i egna firman Hyperfinder, som talade om framtidens lärande. Vi ser framtiden genom backspegeln och går baklänges in i den. Tidigare tog det ca 40 år, en generation i arbetslivet, för att tekniska nyheter skulle slå igenom. Det blir som det var. Men nu förändras det snabbare och vi måste ändra våra synsätt. Men att alla är uppkopplade betyder inte att alla är engagerade och aktiva. Stefan menade att det finns två kluster och det är mailgenerationen, som använder internet som en förlängning av det tidigare livet, samt messingerklustret, som kommunicerar och använder det mer interaktivt. Vi lämnar gutenberggalaxen, tryckpresskulturen, och går till digital mediekultur. Maskinerna var dyra och otympliga och det var omständligt att trycka och distribuera. I den digitala kulturen är det lättare både att skriva och kommunicera. Dialog har ersatt monolog. Detta får konsekvenser för skola och bibliotek. Tidigare skulle lärare förmedla kunskap men idag är läraren en kunskapscoach. Bibliotekets traditionella roll förändras när det tryckta finns online. Läsplattan är på väg men ännu inte klar. Boken är dock ganska svår att konkurrera ut. Men något händer när det tryckta blir ovanligare än den digitala boken och bibliotekarierollen blir annorlunda, kanske mer av en guide? Andra dagen av konferensen inleddes av Elena Maceviciute, professor vid Bibliotekshögskolan i Borås. Hon redogjorde för Delfirapporten, Reserarch needs in Swedish libraries. Inledningsvis berättade hon om arbetssättet delfimetoden, där intressenter rankar forskningsbehoven tills de når konsensus. Resultatet blev ett svar på vad svenska bibliotek ville ha för forskning inom olika bibliotekssektorer. Vilka frågor bör då beforskas? Framtidsforskning bedömdes som viktig, liksom barn och bibliotek. Elena me- 41
nade att bibliotekarier således både förstår vikten av framtidsforskning och kan ta fram de viktiga frågorna och dessutom i många fall bedriver sin egen forskning. Så det är därför mycket fruktbart att para ihop forskare och praktiker. Praktiker kan sätta agendan och resultatet blir fruktbart för forskningen. Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga biblioteket, var näste talare. Han talade om binära flöden och digitala trender. De digitala resurserna kan utgöra en närmast oändlig resurs, men tillgängliggörandet kostar naturligtvis. Även Pelle talade om de tryckta mediernas kris men pekade på SF Anytime som ett sätt att tjäna pengar på ett smalt material. Ett annat problem är att synas. Institutioner och företag behöver en webbstrategi för sin övergång från analogt till digitalt, behöver erbjuda sig på andra platser, behöver söka upp användarna. De behöver erbjuda material på den digitala arenan för att få uppmärksamhet och, faktiskt, för att få anslag. Pelle menade att RAÄ är ett bra exempel på en institution som syns och erbjuder sitt material. En annan utmaning ligger i hur man hämtar in information och bjuder in institutioner för att publicera äldre material. Wikipedia och Wikimedia Commons har samarbete med bland andra tyska Bundesarchiv och tillgängliggör mycket historiskt material som tillhör medborgarna. Mycket svenskt material ligger redan ute, men har inte synts. Pelle menade att tillgängliggörandet inte handlar om bevarande, utan just om tillgängliggörande av ett arv. INFOtrender förde in ett nytt grepp i SFIS höstkonferenser, en paneldebatt. I denna deltog Jette Guldborg Petersen, bibliotekschef på Malmö högskola och ledamot i SFIS styrelse, Siska Humlesjö, ungdomsbibliotekarie på Hisingens bibliotek, Elin Nord, socialbibliotekarie på Högsbo bibliotek och Marcus Dahlman, ansvarig för kompetensområdet Management Security inom Security i Sverige. Peter Lindgren, bibliotekschef på Högskolan i Halmstad och vice ordförande i SFIS styrelse, agerade moderator. Frågan de diskuterade var Är bibliotekens frihetskrav förenliga med IT-avdelningarnas önskemål om säkerhet. Debatten hettade till när Marcus Dahlman, IT-konsult, menade att det inte är IT-avdelningarnas elakhet utan bibliotekens oförmåga att ställa krav som är anledningen. ITavdelningen utför beställningar och ska inte styra. Övriga talare menade att det nog inte var fullt så enkelt. Det gäller att se målet och vad man vill åstadkomma. Sedan 42
är målen olika för olika bibliotek. Jette Guldborg Pedersen på Malmö högskolebibliotek har helt andra behov än Elin Nord och Siska Humlesjö på ett litet filialbibliotek. Siste talare på INFOtrender 2009 var Leo Babauta, en världsberömd bloggare som talade via länk från Guam. Hans föredrag ligger på konferensens hemsida (http://infotrender.se/blog). Leo talade om The power of less och menade att vi behöver begränsa vårt intag för att få mer få mer liv! Själv började han 2005 med ett annat liv, slutade röka och slutade med olika krav. Han ändrade en vana i taget för att nå enkelhet. Leo såg fyra steg till enkelhet: narrow the focus of your work, focus on fewer tasks, one task at a time, simplify incoming information stream. Narrow the focus of your work; vi vill sträcka oss över för mycket och blir då mindre effektiva på alla delar: t.ex. kan ett företag som bara gör kaffe vara bäst på det men om det för in en massa annat i verksamheten blir inget lika bra. Gör en lista på det du är bra på och välj det i toppen. Focus on fewer tasks; de flesta av oss har mycket på jobbet och fokuseringsbekymmer. Fråga dig varje dag vad du kan göra idag som gör mest skillnad i ditt jobb och i din karriär. Tre saker. Gör det i två timmar! Do one task at a time; förut var tekniken gränsen men nu är det vi som är den. Våra hjärnor fungerar med en sak i taget, då blir det bättre resultat. Stäng av mailens upp-poppare, skilj mellan kommunikation och skapande och konsumtion. Gör en av dessa tre saker i taget. Ni som informationsspecialister har en stor ström som kommer över er. Simplify incoming information stream; välj de kanaler som är viktigast. Välj de sociala nätverk som är viktigast. Välj dem och fokusera på dessa. Begränsa dina vänner. Mail är svårt, många får för mycket. Man missar mycket men man kan inte följa och läsa allt. Gmail har bra filter som kan ta bort oönskat. Unsubscribe. Lägg ut svar på din blogg så hittar folk svaret istället för att maila frågan om och om igen. Vem sätter gränsen, tekniken eller människan? Nu är det vi som är gränsen och vi behöver avgränsa oss från tekniken och fundera en gång i veckan över vilket sätt vi vill använda den på. Vi fastnar lätt i gamla hjul. Hur överför vi detta till bibliotek? Bibliotekens roll ändras, monopolet försvinner, människor hittar information på nätet. Hur hanterar vi det? Några tidningar tar till sig den 43
nya situationen och andra vägrar. Vilka dör? Bibliotek har bibliotekarier och fungerar som curators för information, som navigatörer! Kan bibliotekarie vara förenklare? Ja! Genom att hjälpa användarna som navigatörer. Slutligen menade Leo att mötet inte kan överskattas, speciellt inte nära kontakter. Det är viktigt, menade han, att förändra människors förväntningar på att du ska vara tillgänglig hela tiden. Du behöver tid för att fokusera. Var tydlig med det. 44