RESOLUTION
I N N E H Å L L INLEDNING 2 BOENDETS VÄRDEN Långsiktighet 3 Produktionskostnad 6 Kvalitet 7 ATT BYGGA I TRÄ Den moderna trästaden 9 Industriellt träbyggande 11 Flerbostadshus i trä 13 SAMHÄLLSBYGGNAD OCH DEMOKRATI Planering i förändring 15 Idén som generator 19 Det offentliga rummets roll 20 INLEDNING VäxjöSamtalet 2004 genomfördes den 4-6 februari med 300 personer på deltagarlistan. Initiativet om ett samtal kring boendets värden, att bygga i trä och samhällsbyggnad och demokrati togs våren 2003 av Växjö universitet, Växjö kommun och Växjö Kommunfastigheter AB. Bland deltagande yrkesgrupper, som kom från hela landet, deltog arkitekter, politiker, samhällsplanerare, entreprenörer och företrädare för träindustrin och näringslivet i övrigt. Könsfördelningen var betydligt fler män än kvinnor men en hyfsat bra åldersfördelning. Samtalsformen med gruppvisa indelningar i lämpligt stora grupper och med delvis givna frågeställningar var det som i första hand gjorde att många kom till VäxjöSamtalet. Genom en kommunikationsanalys blev det tydligt att många personer längtar efter just samtal i symposieform kring vår tids samhällsbyggnadsfrågor. Lika tydligt framhölls i analysen vikten av att resultatet från symposiet skulle gå vidare. Det blev också en sammanhållen resolution från VäxjöSamtalet 2004 som härmed föreligger. VÄXJÖ, MARS 2004. - 2 -
BOENDETS VÄRDEN Långsiktighet Vem äger frågan om det svaga flerbostadsbyggandet? Stat, kommun, byggherrar, arkitekter och entreprenörer har för vana att skylla på varandra istället för att sitta tillsammans i det goda samtal som skulle kunna leda framåt och spela en roll i tillväxten. Det räcker dock inte att säga att vi har ett gemensamt ansvar för att det byggs för lite. Det är lika viktigt att kunna utkräva ett konkret ansvar av dem som deltar i hela plan- och byggprocessen. För detta krävs en gemensam arena. På denna arena är det helt nödvändigt att staten deltar och tar sin del av ansvaret. Likaså måste kommunerna ta ett större ansvar för samhällsplaneringen. Det gäller att ha ett tydligare stadsbyggnadsperspektiv när vi planerar våra samhällen. Funktionella och vackra bostäder och hus är viktigt, men vi måste också tänka på helheten på utemiljön och husens placering och utformning i förhållande till varandra och den övriga miljön. Vi bygger inte bara hus vi måste ta större ansvar för att bygga samhällen. Vi tillbringar stora delar av vårt liv i bostaden och bostadsområdet. Boendet präglar mycket av vår identitet. Det är viktigt att få känna stolthet över vårt boende. En förklaring till det svaga bostadsbyggandet är de skenande produktionskostnaderna. Byggherrarna måste ta större ansvar för upphandlingen och kostnadskontrollen. Vi måste utnyttja delad entreprenad i större utsträckning. Då kan även de mindre entreprenörerna vara med och konkurrensen stärks. Lagen om offentlig upphandling måste ändras för att det ska gå att utnyttja konkurrensen på ett bättre sätt. Beställarkompetensen måste bli bättre! Kraven på kvalitet måste lyftas fram och vi måste tydligare ange vad det är för kvalitet vi vill ha. Samtidigt måste produktionskostnaderna sänkas, men med tydliga krav på långsiktighet.. Det kan bli väldigt dyrt att välja billiga material och förenkladekonstruktioner. Vilka krav bör vi ställa på byggmetoder och val av material för att åstadkomma ekonomiskt hållbara hus och bostäder? Livscykelperspektivet är avgörande för hur dyrt eller billigt det blir. Gör det möjligt att ha arkitekten med i byggskedet för att tillsammans med byggherren bli en garant för att den kvalitet man beställer också blir resultatet. Livscykelkostnaderna måste med i allt vi bygger såväl nyproduktion som ombyggnad. I ett litet allmännyttigt bostadsbolag Eksta bostads AB i Kungsbacka, har man lyckats väl med att bygga in långsiktighet genom medvetet val av material och system. Hela organisationens kunskap och kompetens måste utnyttjas i upphandlingsfasen. Viktigt att de system vi bygger in i våra hus och bostäder är så utformade att de samverkar positivt sett över tiden. - 3 -
Det krävs längre garantitider. Gäller såväl nyproduktion som ombyggnad. Boverket måste ta ökat ansvar för att utforma råd och anvisningar när det gäller kraven på miljömässig uthållighet. Alla byggare bör ha en röd-lista när det gäller val av material och system som vi skall undvika att bygga in i våra hus och bostäder. Den som inför nya produktionsmetoder och nya material måste ta ett ökat ansvar för att de inte påverkar hälsan negativt på kort och lång sikt. Det är också viktigt att vi tar ökat ansvar för skyddet mot olyckor i synnerhet gäller det risken för brand. För att åstadkomma ökad ekonomisk och ekologisk hållbarhet är det också viktigt att kunna mäta vatten- och elförbrukning individuellt. Vi måste få tillbaka en bättre kontroll av hela byggprocessen. Vi behöver få tillbaka en fungerande byggkontroll! Vilka åtgärder behövs för att öka bostädernas och bostadsområdenas långsiktiga tillgänglighet? Tillgänglighetsanpassning är avgörande om vi ska klara de äldres möjligheter till kvarboende i framtiden och är minst lika viktig i det äldre beståndet som i nyproduktionen. I ljuset av den demografiska utvecklingen i Sverige är ingen tillväxt möjlig om inte tillgänglighetsfrågorna får en ökad tyngd. Det gäller hissar, men det gäller också frågan om tillgängligheten i t ex våra hygienutrymmen. Det krävs också att staten och kommunerna tar ett ökat ansvar för utvecklingen mot ökad tillgänglighet genom att krav, råd och rekommendationer är tydliga. Dock är det viktigt att stat och kommuner deltar ekonomiskt för att stimulera tillkomsten av fler hissar i det befintliga beståndet. Bostäderna och bostadsområdena måste göras tillgängliga för barns lekar och särskilda behov. Tekniska installationer och belysningssystemen måste utformas så att tillgänglighet och trygghet kan tillgodoses. Det räcker inte med bara fysiska åtgärder för att öka tillgänglighet och trygghet i boendet. Det är också viktigt att utveckla servicen till de boende, t ex genom bonära tjänster. Sådan service kommer att bli ett allt viktigare konkurrensmedel inom boendet. Exempel på sådan verksamhet finns hos många fastighetsägare. Riksbyggen har sin boendeservice och i HSB finns bonära tjänster. Också en del allmännyttiga bostadsföretag har utvecklat sin boservice till sina hyresgäster, t ex Vidingehem AB. Vidingehem är också ett mycket gott exempel på hur man fullödigt arbetar med tillgänglighetsfrågorna. Men också samhället i form av stat och kommun måste ta sitt ansvar för utvecklingen av enklare former av boendeservice som ökar tillgänglighet och trygghet i boendet. I Linköpings kommun har alla över 80 år möjlighet till en timmas kostnadsfri hjälp utan särskild biståndsbedömning per vecka. Staten borde bidra genom stimulanser till sådana tjänster på samma sätt som man ger ROT-bidrag. Vad betyder skönhet och arkitektur för boendets långsiktiga hållbarhet? Vilka krav bör vi ställa för att bostaden och grannskapet ska bidra till gemenskap såväl som privat familjeliv? Skönheten i sig är samhällsekonomiskt lönsam. Forskningen är entydig när det gäller barns självtillit som en direkt följd av viljan och möjligheten att identifiera sig med och känna stolthet över sitt bostadsområde. Arkitekturen handlar inte bara om det sköna lika viktigt är att åstadkomma ekonomisk, social och ekologisk uthållighet. - 4 -
God arkitektur innebär att skönhet kombineras med genomtänkta val av material, avvägd ekonomi och funktion. Snabba modenycker bör vi undvika. Så långt möjligt bör vi eftersträva att arkitekturen återspeglar den tid man lever i. Det gäller även att vid ombyggnad och behov av tillgänglighetsanpassning så långt som möjligt bevara de ursprungliga kvaliteterna. Beställarrollen är ofta undervärderad, också av beställarna själva. Tryggheten är för varje boende det viktigaste kravet. Detta gäller även utomhusmiljön. Viktigt att utomhusbelysningen utformas så att vi kan känna oss trygga och att grönytorna utformas så att de gör gemenskap utomhus möjlig. Viktigt är också att bostaden utformas så att störningar i möjligaste mån kan undvikas. Människor är lika stora inomhus som utomhus (Jan Gel, dansk arkitekt) det betyder att det är viktigt med skalan hos de miljöer vi rör oss i. Ett alltmer tilltagande hot mot bostadsområdenas långsiktiga ekonomiska och sociala hållbarhet är segregationen. Det är viktigt att vi bygger bostadsområden med blandade upplåtelseformer vilket stimulerar integration och skapar ökad samhörighet. I det befintliga beståndet handlar det om att komplettera med de minst förekommande upplåtelseformerna. I grunden handlar detta om stadsplanering. Det är viktigt att ha ett mål med samhällsplaneringen som stimulerar den sociala samhörigheten mellan olika grupper. Det är också viktigt att planeringsprocessen präglas av mångfald I samhällsplaneringen måste även de sociala frågorna stå högt på dagordningen. Det är helt otillfredsställande om bara stadsbyggnadsfolket och tekniska förvaltningen är inblandad även t.ex. socialförvaltningen och skolförvaltningen måste bidra med sina kunskaper och erfarenheter. Och samhällsplaneringsfrågan måste ges rollen av att vara en av kommunstyrelsens viktigaste arbetsuppgifter. Vi föreslår att: En gemensam arena upprättas där olika aktörer antar sin del av ansvaret för det svaga flerbostadsbyggandet. Här är statens och kommunernas närvaro av utomordentligt stor betydelse. Utan detta kan aktörerna fortsätta att skylla på varandra. Med en gemensam arena kan också ansvar utkrävas för det som inte utförts. Byggherrarna måste ta större ansvar för upphandling och kostnadskontroll. Beställarkompetensen måste förbättras. Byggherrarna måste också ta större ansvar för livscykelkostnaderna. Nya upphandlingsformer och förändringar av LOU är nödvändiga. Längre garantitider för såväl nyproduktionen som ombyggnad. Kraven på byggkontroll stramas upp. Kraven på giftfria material skärps. Staten stimulerar utbyggnaden av hissar för att göra kvarboendet möjligt. Stat och kommuner tar ett ökat ansvar för göra bonära tjänster möjliga. Alla nya bostadsområden byggs med blandade upplåtelseformer i små delmängder och att det äldre bostadsbeståndet kompletteras med den minst förekommande upplåtelseformen. - 5 -
Produktionskostnader Olikheterna i godkända hyresnivåer i samband med investeringsstöd för nyproduktion av hyresrätt motsvaras inte av kostnadsskillnader för tomtmark mellan storstäder och övriga orter. Om man vill ha neutralitet mellan storstäder och övriga områden måste en justering av regelsystemet ske. Om man ska hitta rationella och prisvärda produktionssätt behövs ett närmare och tidigare samarbete mellan beställare, arkitekt och entreprenör. För att underlätta detta menar vi att en översyn av LOU-lagstiftningen bör göras. Eller att byggkostnadsforum visar på pilotprojekt om partnerskap inom LOU. Förslag: Vid exploatering av mark måste momsfrågan göras kostnadsneutral. Det skall inte kosta olika om en privat entreprenör eller kommunalt bolag exploaterar mark kontra om kommunen gör det. Olika offentliga institutioner måste ta initiativ till kraftfulla fortbildningsinsatser för att höja beställarkompetensen vad gäller upphandling av nybyggnadsprojekt samt om- och tillbyggnader. Skillnader i upphandlingsformer avgör inte den slutliga kostnaden utan det är beställarkompetensen som är avgörande. Byggbranschen centralt måste ta initiativ till att det finns FoU pengar inom branschen. Avsaknaden av produktutveckling/standardisering inom bostadsproduktionen är en viktig delförklaring till höga kostnader. För att pressa byggpriser är upprepning nödvändigt. Konkurrenslagstiftningen måste ses över för att möjliggöra fler aktörer i olika storlekar på byggmarkanden. Vissa värdekedjor måste brytas. Analyser behövs av hinder för utländska aktörer att komma in på den svenska marknaden. Informationsnätverk och standardisering av kostnadsredovisning av olika projekt måste skapas antingen via Boverket eller annan myndighet inkl metoder för utvärdering och uppföljning av projekt. Om en kommun önskar att olika upplåtelseformer skall finnas i nyproduktionen bör en differentiering av markpriserna beroende på respektive upplåtelseforms betalningsförmåga övervägas. Vid all försäljning av kommunal mark till olika exploatörer skall exploateringsavtalet vara tidsbegränsat. Kommunförbundet bör få i uppdrag att visa olika exempel för att skapa förståelse och delaktighet från kommunernas sida för vad olika taxor, markpriser och avgifter betyder för byggkostnaden. Det är orimligt att taxor och avgifter år efter år skall tillåts öka mer än samhällets övriga kostnader. Goda exempel finns från bl.a. Trollhättan där fullmäktige tar initiativ till att utreda de taxebundna kostnadernas utveckling. En taxeombudsman som bevakar konsumenternas intresse bör övervägas. - 6 -
Kvalitet Begreppet kvalitet blandas ofta ihop med standard. En tolkning är att kvalitet är det som upplevs av en kund, en boende, och att standard är det som levereras av exempelvis ett bostadsföretag. I vårt samtal diskuterade vi kvalitet som ett mått på värden och goda egenskaper i en bostad. Grundläggande kvaliteter för bostaden är: Bostaden har en basal funktion för människan. Bostaden har därför en helt annan betydelse än andra varor typ bilen eller andra prylar. Grundkvaliteter är att bostaden skall kännas trygg och ge goda förutsättningar att kunna skapa ett hem. Det är viktigt att känna tillhörighet med sitt bostadsområde. Bostadens grannskap är viktigt ur kvalitetsaspekter. Platsen själ, likväl som inarbetade sociala strukturer, påverkar bostadens attraktivitet. Bostadsområdets status är viktig. Kvalitet är en förutsättning en rättighet - för bostaden och boendet. Bostaden växer i betydelse, barn vistas 16-17 timmar per dygn i bostaden. Det måste finnas plats. Det finns olika aspekter på kvalitet De mätbara kvaliteterna såsom tillgänglighet, möblerbarhet, akustik, luftomsättningar etc. är funktionella och tekniska grundläggande kvaliteter. Kvaliteter som kan definieras av boende likväl som byggherrar och förvaltare. De omätbara kvaliteterna, ljus, trygghet, status, rumssamband, materialval och utförande är generella och individuella. I de omätbara kvaliteterna finns också en konstnärlig kvalitet. Utöver detta finns personliga relationer till olika aspekter på boendet och bostaden. Kvalitet är att väcka emotionella värden. Drömmar hämtade från tidskrifter eller minnen från barndomen. Det finns också viktiga kvaliteter knutna till förvaltningsskedet. Exempelvis att uppmärksamma boende och visa stor respekt för uppkomna problem. Olika tider värderar olika, en kvalitet som uppskattas av en tid eller generation kan vara omodern eller alltför allmänt förekommande för att uppfattas som någonting extra i en senare tid. Somliga kvaliteter, t ex material, blir omoderna och sedan moderna igen. Kvalitet i boendet är beroende av: Platsen Tiden Funktioner och teknik. Förväntningar och drömmar. Processen är avgörande för kvalitet. I processen skall de olika aktörerna medverka. Hur förhåller sig dagens allt snabbare produktionsprocess med ökad grad av prefabricering till kvalitet? Det skall finnas gott om tid. Varje projekt måste få sin egen process. De medverkande aktörerna bör ha kunskap, kompetens, kunna visa respekt för de övrigas kunskap. Med risktagandet följer ett behov av helhetsmässigt ansvar. Det måste finnas en avsiktsförklaring. - 7 -
Okunskap är kvalitetens fiende och därmed en viktig barriär att komma förbi. Vem skall och vem bör ta ansvar, exempelvis i nya villaområdens yttre miljöer? Många hämtar i dag referenser för kvalitet i svensk tradition. Som exempel nämner gruppen skillnaden i de projekt som utgick från de boende, i exempelvis tidig HSB produktion, med 1960-talets produktionsstyrda byggande. Det förstnämnda har bibehållen attraktivitet, det senare upplevs i dag oattraktivt. Samtidigt visar det sig i undersökningar att många är nöjda med boendet i Miljonprogrammet. Goda bostadskvaliteter kan inte sammanställas i manualer. Boverkets publikation Bra bostadsutformning visar en del mindre bra exempel på bostadsutformning. Detta är mycket olyckligt. Det är viktigt för kvalitetsutvecklingen att Bra bostadsutformning inte blir föreskrivande utan en del i ett samtal. Det är viktigt att bland annat kraven på tillgänglighet ses i ett större sammanhang. Särskilt kan sovrumskraven sida 99 får konsekvenser som begränsar de boendes egna val av rumsanvändning och tolkningsmöjligheter. Kostnad och kvalitet Kvalitet behöver inte kosta extra. Kundnytta och olika önskemål är olika för olika individer. Varför fokusera endast på produktionskostnaderna då det är helhetsbilden, kostnaderna över en lång tid, som är avgörande? Endast 1/3 av kostnaden ligger i produktionen och resterande i underhåll och drift. Livscykelkostnader bör redovisas. SABO-världen bör visa mer ekonomisk långsiktighet. Vem tar ansvar för ett uthålligt samhälle? Medvetenheten om bostadskvaliteter kontra kostnader har ökat. Medvetenheten om kvalitet måste öka bland brukarna. Vad är kvalitet i förvaltningen? Det är viktigt att också våra politiker omfattas av detta synsätt. Uttalanden: Bostaden har en basal funktion för människan. Insikt om detta är grundläggande för kvalitetsbegreppet. Kvalitet är olika för individen, platsen, situationen och förändras över tid. Genomförandet processen är avgörande för kvalitet. De medverkande aktörerna måste ha kunskap och kompetens. Respekt för de övrigas kunskap är avgörande för processens framgång. Okunskap är kvalitetens fiende. Goda bostadskvaliteter kan inte sammanställas i manualer, vilket Boverkets publikation Bra bostadsutformning visar. Livscykelkostnadsanalyser går hand i hand med kvalitetsutveckling. - 8 -
BYGGA I TRÄ Den moderna trästaden De tekniska förutsättningarna för att bygga en modern trästad finns vad gäller brand, ljud, stabilitet m.m. Dock behövs ett större utbud av olika lösningar på marknaden. Tekniska lösningar som sprinkling av bostäder kan ha betydelse för stadsplaneringen eftersom detta gör det möjligt att placera husen närmare varandra. Den moderna trästaden tillåter ändringar av husets utformning under hela bruksskedet. Ett sätt att få fart på träbyggandet är att arrangera arkitekttävlingar i enlighet med de förslag som lagts fram inom ramen för det nationella träbyggnadsprogrammet. För att säkerställa att projekt som t.ex Välle Broar i Växjö blir framgångsrikt krävs att det genom hela projektet pågår ett samtal mellan de olika aktörerna. I de tidiga skedena av projektet är samtalet mellan olika inblandade arkitekter särskilt viktigt. En modern trästad, är en stad som utnyttjar de nya villkoren i material och normer, som tar fasta på att trä i grunden är ett eftertraktat och miljömässigt sunt material. En modern trästad innebär, t ex: Bostäder i marknära bebyggelse och flervåningshus, där stadsplanen utgör en helhet. Offentliga och kommersiella byggnader och lokaler. Interiöra produkter och möbler. Infrastruktur såsom broar, bullerskärmar, parkeringshus. Trädgård, lek, rekreation och upplevelser. Fritidsbebyggelse. Livaktig GDS-aktivitet (Gör det själv). Den moderna trästaden kännetecknas av uthålliga lösningar när det gäller miljö, teknik, drift och underhåll samt gestaltning. Här utnyttjas trämaterialets tekniska och ekonomiska fördelar i bärande konstruktioner samt materialets utseende och taktila egenskaper i formgivningen. Vid behov samverkar träet på ett intelligent sätt med andra material. I bygget tas såväl trämaterialets systemmöjligheter som dess flexibilitet i anspråk. Via bl a en långtgående kvalitetssäkring garanteras en sund miljö i bostäder, lokaler och omgivning. En modern trästad kan uppnås genom kompetens- och teknikutveckling i hela kedjan från råvara till färdiga konsumentprodukter med ökat förädlingsvärde och i samverkan med många aktörer nationellt och internationellt. I uppförandet av staden och i driften och underhållet samverkar professionella aktörer och gör-det-självbyggare. - 9 -
Viktiga insatsområden för att förverkliga den moderna trästaden är bland annat: Fuktsäkert träbyggande med avseende på konstruktion, projektering, byggteknik och logistik. Säkert och sunt boende med avseende på brand, intrång, akustik/buller, olycksfall och luftkvalitet; där emissioner, ventilation och effektiv energianvändning är avgörande. Metoder och tekniska lösningar för att balansera kostnader och miljöbelastning under driftsskedet med avseende på beständighet, underhåll samt resurs- och energianvändning. Materialsamverkan; trä i kombination med glas, sten, stål, betong, polymerer etc, Engineered Wood Products och träkomfositer. Produkter och teknik för flexibel formgivning av interiör och exteriör hos träbyggnader med långt driven systemutveckling för den bärande konstruktionen. Formgivning, förädling och konfektionering av ämnen, komponenter och produkter för GDS-segmentet och professionella byggare. Gruppen konstaterar sammanfattningsvis att: En modern trästad, är en stad som utnyttjar de nya villkoren i material och normer, som tar fasta på att trä i grunden är ett eftertraktat och miljömässigt sunt material. De tekniska förutsättningarna för att bygga en modern trästad finns. En modern trästad innebär, t ex bostäder i marknära bebyggelse och flervåningshus, offentliga och kommersiella byggnader och lokaler, infrastruktur såsom broar, bullerskärmar, parkeringshus m.m. Den moderna trästaden kännetecknas av uthålliga lösningar när det gäller miljö, teknik, drift och underhåll. Gruppen föreslår att: det görs ett nytt avstamp i arkitekturen och stadsplaneringen som karaktäriseras av: Utnyttjande av träs naturliga egenskaper som ett mjukt och estetiskt tilltalande material med goda taktila egenskaper. En kombination av trä och andra material. Att det arrangeras arkitekttävlingar i enlighet med de förslag som lagts fram inom ramen för det nationella träbyggnadsprogrammet i syfte att få fart på träbyggandet. Att samtalet som arbetsmetod tillämpas i projekt som t.ex Välle Broar för att säkerställa en helhetssyn i stadsplaneringen, dvs att enskilda byggnader ges en unik utformning, men att de ändå passar in i en helhet. - 10 -
Industriellt träbyggande Utgångspunkt för samtalet är Mer trä i byggandet, Underlag för en nationell strategi för att främja användning av trä i byggandet, Näringsdepartementet Ds 2004:1. Systemtänkande öppna system En avgörande fråga, samtidigt svårlöst, är att det krävs långsiktiga perspektiv och insikt om att samverkan på sikt leder till bättre affärer än revirbevakning. Konkurrens och kommersiella intressen måste samtidigt respekteras, det gäller att hitta standardiserade förutsättningar för systembyggande. Rekommendation: Samla tunga representanter för alla involverade aktörer. En samverkansnivå som inte förkväver konkurrens kanske är rätt ambitionsnivå. Eftersträva en överenskommelse kring standardiserade förutsättningar för systembyggande. Skapa en commitment-känsla. Låt inte standards och systemtänkande gå så långt så att trämaterialets inbyggda flexibilitet en konkurrensfördel - går förlorad. Industriellt träbyggande. Rekommendation: Dra nytta av industriellt produktionskunnande i andra branscher, t ex verkstadsindustrin. Studera metoderna i andra länder som kommit långt i industriellt byggande, t ex England och Skottland. Standards och harmonisering inom Europa Gruppen konstaterade att anpassning till regionala byggregler (t ex Tyskland) och ett intensifierat arbete med harmonisering måste samexistera under lång tid (kanske 10 år). Önskvärt är en allt ökande harmoniserad volym, minskande specialbyggande och mindre regionala byggregler. Vidare är tanken att uppnå ökad press på det europeiska standardiseringsarbetet genom nordisk samverkan riktig men det förutsätter att vi först sopar rent framför de egna dörrarna, som i vissa fall inte är belägna längre bort än kommungränsen. Trä som material Gruppen underströk som kommentar till nästan varje punkt i strategin, att det är den avsedda funktionen som är det helt avgörande; om den uppnås bäst med en kombination av trä och ett annat material är det precis vad vi ska eftersträva att ge kunden. Volymer Gruppen konstaterade att så länge vi bygger under 45.000 lägenheter per år så degenererar det svenska bostadsbeståndet; jfr produktion de senaste åren på bara 10.000 20.000 lägenheter. - 11 -
Kostnadsreduktioner vid träbyggande Konstaterades: Att industriellt träbyggande har stor potential. Att besparingarna dock inte beror på att trämaterialet är billigare utan på att helt andra byggprocesser, andra logistiklösningar etc blir möjliga. Att detta kräver ett interdisciplinärt angreppssätt hela vägen, från FoU och grundutbildning till produktion och organisation. De planerade utbildningssatsningarna riskerar att misslyckas om de inte stöds av: Referensobjekt med bred spännvidd. Utvärdering, med vetenskaplig kvalitet, av färdigställda objekt. Förtroendeingivande dokumentation. En tät interaktion av alla berörda aktörer underskatta inte uppförsbacken! Gruppen konstaterade att påståenden om kostnadsfördelar blir slag i luften om de inte: Kan härledas till ett rimligt stort antal referensobjekt. Belyser byggnadens hela livscykel. Bygger på ett verifierbart kalkylstöd. Konstaterades att enbart de förhållandena att Sverige har träliberala byggregler och utomordentliga både förutsättningar och incitament att bygga mer i trä, inte är någon garanti för att vi också blir ledande inom forskningsområdet träbyggnadsteknik (vilket i viss mån är utredningens utgångspunkt). Tvärtom krävs mycket stora, målinriktade och samordnade satsningar för att nå dit. Concept cars fungerar som inspirationskälla, idégivare och media-attraktion när det gäller bilar. Varför inte bygga concept houses i trä? Träets miljöfördelar: gruppen understöder kraftfullt förslaget att låta en oberoende instans, t ex naturvårdsverket, utreda och dokumentera träbyggandets miljökonsekvenser i ett livscykelperspektiv. - 12 -
Samordnarfunktionen Noterades att: Föreslagna åtgärder är förankrade men inte färdigförhandlade. En rad ytterliggare åtgärder kommer att aktualiseras under resans gång, initierade av olika involverade aktörer. Gruppen rekommenderade att: En representant från beställarledet tas in i styrgruppen. Samordnarfunktionen, utöver sina pådrivande arbetsuppgifter, i stor utsträckning kommer att fungera som nätverksbyggare. Denna del av uppgiften kan underlättas och förstärkas av en vänförening, som ytterligare kan bredda kontaktytan och fungeras som dörröppnare. Sammanfattning Förutsättningarna för mer trä i byggande är utomordentliga. Hot är framför allt: Underskattning av konkurrenterna och av andra länders kapacitet och kompetens. Brist på samverkan inom FoU-organ, mellan FoU-organ och mellan FoU och industrin. Att kraven på en interdisciplinär ansats, i alla led, inte beaktas. Underlåtenhet att dra nytta av kunskap och erfarenhet inom andra branscher, med lång erfarenhet av industriell produktion. Ett misslyckande när det gäller att hitta praktiska förutsättningar för ett öppet systembyggande. Flerbostadshus i trä Hur kan miljöfördelarna bidra till att fler beställare överväger flerfamiljshus i trä? Argumenten för trähusbyggande behöver stärkas och klargöras. Vägen för att uppnå detta kan gå över tre steg: Bildandet av en grupp av olika aktörer, som samlas och sammanställer miljöargumenten. Politiskt steg: politiska beslut och formulerade riktlinjer för miljökrav och ett ställningstagande avseende miljörelaterade argument för trä (klimatfrågan och förnybara resurser). Företagens ansvar: varje företag har att följa de krav som ställs av politiker och beställare. Att produkten inte innehåller några farliga ämnen och att skogsråvaran kommer från ett uthålligt skogsbruk. - 13 -
Hur undanröja fördomar mot trä? Huvudproblemen som behöver angripas är fördomarna om: Ljud; man hör grannen. Brand; trä brinner. Vibration; störningar från grannen. Stabilitet; höga höjder. Industrin måste informera och övertyga konstruktörer om material, teknik, lösningar, prestanda. Träindustrin måste vara villig att ta risken vid utveckling av nya produkter. Utbildningen på träområdet måste stärkas både för arkitekter och konstruktörer. Det bör bildas en referensgrupp med representanter från leverantörer, beställare, föreskrivande håll, konstruktörer, arkitekter, installatörer, entreprenörer, forskning-utveckling. Vad kan göras åt byggare som är fastinvesterade i annan materialteknik? Den nationella strategins ansats om specialutbildande av 800/300 är bra, men behöver kompletteras med mjukvaror, avancerat handboksmaterial, anpassat material för olika aktörer/målgrupper. Träguiden är en bra utgångspunkt men måste särskilt fördjupas avseende flerbostadsbyggande. Samlad handbok med generella principer och beräkning metoder för att tillgodose ljudkrav, vibrationer, mm. Trä ska in som en naturlig del i grundutbildningen vid universitet och högskolor, där stål och betong redan finns representerat. Även här ska hjälpmedel för att föreskriva trä in som en naturlig del. Hur ska Sverige bli världsledande inom området storskalig, modern träbyggnadsteknik i flerbostadshus? Målsättningen bör omformuleras till att Sverige ska bli en ledande aktör i världen. Innan världsmarknaden kan äntras bör den nationella marknaden stärkas genom stärkande av den egna komponenttillverkningen. En viktig målsättning är att trä ska bli ett ledande byggnadsmaterial i Europa och där de nordiska länderna samarbetar inbördes för att nå den europeiska marknaden. Som leverantör av högförädlade komponenter har svensk träindustri goda förutsättningar. Vissa konkurrensfördelar kan även skönjas för svensk teknik i fråga om t ex. akustik och brand. På den svenska marknaden måste statliga myndigheter gå före och initiera, och realisera symbolobjekt, stora projekt att sedan marknadsföra industrin med. Alternativ i trä bör tas fram vid varje statligt byggprojekt. Vad krävs för att småhustillverkare också kan gå in på flerbostadshusmarknaden? Den tekniska kompetensen finns, men ekonomiskt incitament för utvidgning av småhusindustriernas verksamhet saknas över lag. Verksamheten är på flera håll igång, men småhustillverkningen prioriteras pga. bättre avkastning. Fördelarna med prefabricering av träbaserade flervåningshus bör tydliggöras. Vid exempelvis. förtätning av befintlig bebyggelse i stadsregioner ställes höga krav på korta etableringstider och låg störningsnivå. Då lämpar sig industriellt träbyggande synnerligen väl. - 14 -
Gruppen konstaterar att: Argumenten för trähusbyggande behöver stärkas och klargöras. Sverige har goda förutsättningar för att utveckla en stark. komponenttillverkning, både för konkurrens med annan materialindustri och för export. Industrin tar de ekonomiska riskerna som utvecklingen av träbyggnadstekniken innebär. Gruppen föreslår att: Politiska initiativ tas för uppförande av referensobjekt i trä som goda exempel. Den nationella strategin för att främja användningen av trä i byggandet följs upp utan fördröjning. Industrins och brukarnas erfarenheter från hittills uppförda flerbostadshus i trä samt industrins nya teknisk lösningar sammanställs, utvärderas och sprids. SAMHÄLLSBYGGNAD OCH DEMOKRATI Planering i förändring Hur fungerar demokratiprocessen? Demokrati tar tid. Bra planering tar också tid. Samhällets krav på snabba planprocesser står i konflikt med PBLs nödvändiga långsamhet. Det är viktigt att tänka efter före; hur ska den här platsen utvecklas? Vems är den, vilka använder den? Vilka är vi vem får vara med och diskutera? Att definiera sakägare som markägare är alltför snävt och föder protektionism och NIMBY-reaktioner (Not in my backyard). Staden används av många andra än fastighetsägarna, t ex av dem som arbetar där. De bör vara med i planprocessen. De som hyr måste ha möjlighet att påverka planprocessen direkt. Detta är viktigt för att höja statusen på hyresboendet. I dag måste man vara med i någon förening för att komma med i processen, men intresset för föreningar har minskat, särskilt bland ungdomar. En ny generation med andra krav på mobilitet kräver nya former för kommunikation. Planen ska kommunicera med många olika aktörer, samma dokument kan knappast tala till alla, det behövs mer pedagogik i planeringen. PBLs demokratiprocess blir för medborgarna snarast ett nedslag. Planerarna har oftast redan format ett konkret förslag. Tjänstemännen processar sedan förslaget i enlighet med PBL och har på så vis i lagens mening tagit hänsyn till allmänintresset. Politikerna representerar allmänheten men använder ibland sitt mandat för att besluta mot det allmänna lokala intresset. - 15 -
Vem planerar vi egentligen för? Förr var det goda livet lika med PV WC och TV men nu är vi ett mångkulturellt samhälle och allmänintresset är betydligt mer svårdefinierat. Vilka gruppers värderingar skall man planera efter? PBL processen är kommunberoende. Det utvecklas lokala kulturer, på gott och ont. Vad är det vi kommunicerar? Att få vara med och bestämma hur det skall se ut är lika viktigt som att få påverka vad som skall byggas. I dag är planillustrationen inte alls bindande vilket är svårbegripligt för allmänheten; var det verkligen detta vi var med och beslutade? Sånt föder misstro mot planeringen. Opinionen är nästan alltid negativ hur får man med de positiva i processen? NIMBY är fullt begripligt. Folk har flyttat till en plats för att de gillar den, då vill de givetvis inte ha stora förändringar. Men det allmänna måste ta ansvar för det allmänna, det är politikens och planeringens ansvar att fördela de gemensamma bördorna/olägenheterna. Politikerna äger demokratifrågan, de borde vara mer aktiva. Det är också viktigt att sortera vilka frågor som ska processas med allmänheten och vilka som inte ska det. Fel frågor på fel plats ger skendemokrati eftersom planeringen då i slutändan inte kan ta hänsyn till det som framförs. Sånt föder också misstro mot planeringen. Stödjer PBL och MB integration och stadsliv? Förtätning och integration av funktioner är konfliktfyllt och politikerna vill ha konfliktfria planer. Men den demokratiska förankringen måste tillåta konflikter, annars kan vi bara bygga nya områden på jungfrulig mark. I Gårdsten utgick planeringen från de som bor där och de värden de upplevde i sitt bostadsområde. Resultatet anses allmänt lyckat men omdaningen har inte påverkat segregationen nämnvärt. De flesta trivs där de bor, det är inte det som är problemet, segregationen definieras inte inifrån bostadsområdet, utan utifrån. Det är andra som skapar bilden av ett område. Vad är det som gör att folk inte önskar flytta från andra områden till t ex Gårdsten? Det är den fråga planeringen bör ställa. PBL är tillkommen för modernismens stad, med fasta funktioner, ändamål, och med reglerad åtskillnad mellan funktioner. Miljöbalken värnar om naturen i staden. Detta motverkar idéer om förtätning och en integrerad stad. Avstånd försvårar stadslivet och förvärrar segregationens konsekvenser; ju större geografiskt avstånd mellan befolkningsgrupper, desto mindre förståelse för varandras kulturer. - 16 -
Hur påverkar samhällsorganisationen stadsutvecklingen? Kommunerna sitter idag var för sig och ser till att de ska fungera, de konkurrerar om företagsetableringar, externhandel, studenter mm. Det krävs samarbete på regional nivå för att nå en bra utveckling i hela arbetsmarknadsregionen bl a genom att fördela service och handel så att det totala trafikarbetet minskar. Men regionerna har en svag ställning. Gruppen ifrågasatte om det kommunala planmonopolet verkligen i alla lägen är ett effektivt verktyg, regionen bör få större tyngd. Länsstyrelsen har för lite resurser och är, trots sitt ansvar för mellankommunala frågor, inget planerande organ. Vad är en god organisation för att ta emot incitament? En organisation är skapad för vissa arbetsuppgifter och tankestrukturer, hur tas nya tankar och metoder emot? Som hot? Hur kan långsiktigt hållbara strukturer planeras? De mjuka och hårda frågorna hänger samman. Hållbarhet är även social och ekonomisk hållbarhet, men det ligger utanför den fysiska planeringens kompetensområde. Till de olika hållbarhetsvärdena skall läggas skönhetsvärdet, vackert är hållbart, inte bara teknik. Inventering av värden, också mjuka, i en platsanalys är viktigt, men hur finansieras det? Tekniska och sociala förvaltningar bör jobba mera samman i planprocessen. Ingenting i PBL hindrar detta, det finns gott om utrymme inom lagen att använda områdesbestämmelser eller program för att processa idéer och värden med berörda. I programmet kan även mjuka frågor behandlas. Det finns inget formellt hinder att upprätta kommunatlas som i Danmark, eller stedsanays som i Norge. Vi måste samtala om den gemensamma viljan innan det finns konkreta förslag. Idag initieras inte planerna förrän det finns en intressent som kan betala kalaset. När så sker har kommunen inte alltid beredskap i form av konkreta visioner för platsen. Intressenten kommer med sitt förslag, det är så han vill bygga, inget annat. En snabb process ger sedan inte utrymme för ordentliga platsanalyser. Detta är inte förutseende planering. Är t ex önskan att skapa arbetstillfällen inom byggsektorn ett långsiktigt hållbart motiv för att göra plan? Vad är egentligen värdet med långsiktig planering? Är långsiktig planering bra på alla nivåer? Miljonprogrammet är t ex en mycket långsiktigt hållbar struktur, så gott som omöjlig att förstöra. I dagens föränderliga värld ifrågasätts om det finns långsiktiga svar, en kortare planering kanske undviker att visioner slår fel? Långsiktighet är flexibilitet, anpassbarhet till tider bortom mandatperioden. Vilken del av planeringen är det som ska vara fast/hållbar? Och vilken skall vara flexibel/hållbar? Det behövs beredskap för framtidens växlingar. Strukturer för långsiktighet är att planera för det oförutsedda. Vissa orter har minskande efterfrågan, de retarderar. I en kommun där det byggs lite är det svårt att uppfylla en långsiktig vision. Där gäller det mera att inte backa fel/riva på fel ställen. Och att peka ut viktiga objekt att satsa på/värna om. Man har t ex rivit i miljonprogrammet i Göteborg utan att analysera vilka hus är viktiga att bevara ur stadsbyggnadssynpunkt. Avgörande har varit vilka hus som vid tillfället hade flest tomma lägenheter. Resultatet är att den rumsliga otydligheten har ökat. - 17 -
De geografiska förutsättningarna formar planeringskulturen. Att det är ont om mark i EU skapar en starkare regional planering. I Sverige är endast 4% av ytan detaljplanelagd, vi behöver inte spara mark. Men Agenda 21 säger till oss att vi inte får åka ikring i våra bilar så vi bör bygga samlat ändå. Hur skall det gå till när de flesta vill bo i eget hus? Hur många planerare sitter med i agenda 21-grupperna? Där pratas bara om kompostering och sopsortering. Hur och var kommer planeringen in? Det är svårare och mer kontroversiellt att hävda de sociala frågorna än de ekologiska. Var finns stadsbyggnadskonsten? Det estetiska prioriteras ofta bort i planarbetet, estetik är inte utvecklat i tekniska termer som t.ex. trafik. Det blir därför svårare att mäta och processa estetiska värden, trots att den blivande miljöns utseende intresserar befolkningen mycket. Detaljplaneprocessen är bra på att ta död på goda idéer, kvaliteter från ursprungsförslag försvinner, det blir minsta gemensamma nämnaren kvar. Samtidigt måste vi ibland mala ner idéer för att få en bra helhet i staden. Det är inte bara husen som skall vara vackra, staden skall också vara vacker. Kan man använda stadsplaner för att få en helhetsbild i en lagom skala? Gammalt begrepp med nytt innehåll? Mellanrummen bör behandlas i stadsbyggandet. Nu ska vi förtäta i mellanrummen vilket ofta innebär att parkmark ianspråktas. Det offentliga rummet tenderar att bli mindre, då måste värdet av de offentliga ytorna öka. Det går att tydligare hävda estetiska och arkitektoniska värden i planering och byggande med hänvisning till de nya estetikformuleringarna i PBL och t.ex. anpassning till stads-och landskapsbild. Det är dock viktigt att låta många kompetenser samsas om samhällsbyggandet, det finns många andra yrkesgrupper som diskuterar frågan och arkitekterna måste bli bättre lyssnare, inte minst med erfarenheten från miljonprogrammet, då arkitekter försvarade sina egna misstag, trots andra yrkesgruppers tidiga påpekade. Det är ett problem att Sverige har en av världens kortaste arkitektutbildningar. Förslag: Förstärk programskedet. Fokusera inte så starkt på själva plandokumentet, analysera mera och rita mindre. Diskutera istället vad vill vi? Kommunicera visioner/programfasen på ett öppnare sätt. I mötet med marknaden är det staden/kommunen/regionen som har ansvar för att de långsiktiga sociala målen beaktas. En viktig fråga är bevarande kontra planering, vi är bra på att bevara det museala men hur bevarar vi föränderligheten? Kommunerna är i dag för stora för att invånarna skall få överblick och orka engagera sig i utvecklingen, samtidigt är de för små att klara sina infrastrukturella problem. Organisera om landsting, regioner och kommuner till två nivåer. Storkommunen/arbetsmarknadsregionen bör hantera bl a infrastruktur och vara framför allt den representativa demokratins domän. Kommundelarna kan vara lika med en eller flera stadsdelar och lagom stora för den enskilde att engagera sig i. Det bör vara den lokala demokratins spelplan. - 18 -
Idén som generator Har kommunen förmåga att inbjuda allmänheten till att med idéer medverka i samhällsbyggandet? Gruppen fann att så är fallet: Under förutsättning att konkreta frågor ställs till allmänheten i deras egenskaper av specialister som brukare av den urbana miljön. Med realistiska förutsättningar där vision, idé, projekt och åtgärder länkar in i vart annat. När medborgarna bjuds in till en demokratiska process med konkreta problemställning som grund för samtalet. Förutsatt att alla är medvetna att det konkreta förslaget inte är en slutgiltig produkt. Om politiker, tjänstemän och specialister har förmåga till lyhördhet. Hur kommer idéerna in i samhällsbyggnadsprocessen? Kommunen skall enligt lag hantera beslutsprocessen men hur idéprocessen skall hanteras är inte reglerat. Oaktat det förutsätter planering såväl visioner som idéer. Sådana finns överallt i samhället och de kan spela avgörande roll för samhällets framtida gestaltning. Problemet är att fånga dem. Gruppen fann att det kan ske: Genom att kommunen öppnar organisationen mot omvärlden och inbjuder till kreativa diskussioner i former och grupperingar som är generösa gentemot dem som är engagerade och vill deltaga. Genom att inte undertrycka idéer som inledningsvis kan synas ovidkommande. Om den som vill tala också får göra det. Om omgivningen (allmänhet, entreprenörer, politiker och sammanslutningar) har tillträde tidigt i planeringsprocessen. Om reviren i samtalet mellan politiker, tjänstemän och specialister suddas ut. Genom att kommunen skapar en kreativ miljö. Har politiken utrymme för idéer i stadsbyggandet? Gruppen fann att så är fallet om: Stadsbyggandet ses som en demokratisk fråga som inte nödvändigtvis är partipolitisk. Genom att se idéer som möjligheter för utveckling framåt. Inte som kostnader utan snarare investeringar där politiken inte behöver finansiera allt. Har vi rätt tid och metod för att utveckla idéer? Den ena verkligheten är sällan den andra lik. Varje projekt kräver sin tid och sin rytm. En tidsrymd om fem år är en rimligt lång period för att medge utrymme för idéer, dynamik, produktion, intressenter och kvalitet; en tidsrymd som faller mellan stolarna i PBL-systemet. Överdriven beslutspotens pressar tiden för samtal och idéer och hotar kvaliteten. Ettårsbudgetperspektivet på grundval av kortsiktiga ekonomiska bedömningar dödar effektivt varje ansats till framåtsyftande idébildning. Att våga säga ja till idéer är en god metod att vidga samtalet och därigenom bättra beslutsunderlaget. Acceptera att det krävs tid mellan idé och beslutsprocess! - 19 -
Hur kreativ är PBL? Det ligger en uppenbar risk att lagsystemet styr även processer som det inte omfattar. PBL beaktar emellertid inte det som föregår den juridiska beslutsprocessen och är därför inte i kreativ i idégivande mening. PBL är vad den är och det gäller för kommunen att se upp så att: Inte planmonopolet också blir ett idémonopol. Tillämpningen inte blir restriktivitetsplanering utan kreativitetsplanering. Sammanfattande slutsats Ett framtida samhälle kanske skall formas med andra instrument än de idag etablerade planerings- och verkställighetsformerna. Det är kanske inte självklart att kommunen skall planera från ax till limpa. Kommunen kan identifiera problem och behov. Låt därefter även andra aktörer bidra med infallsvinklar och lösningar som annars inte förmår tränga in i gängse kommunal process. Det är möjligt att marknaden har förmåga att fånga idéer i samhället som är möjliga att realisera på den spelplan som kommunen kan tillhandahålla. Planerarna skall inte abdikera till förmån för marknaden men ge större utrymme för ett bredare spektrum av idéaktörer. När idéer och förslag väl kommer vidtar den formella processen. Grunden är dock samtal, inte slutenhet. Kommunen måste öppna sig för idéflödet utifrån samt finna fler fora för att lyssna och samtala. När exploateringsidéer kommer måste tid ges för eftertanke, reflektioner och samtal med andra aktörer. I takt med samhällets allt ökade tempo är risken för förlust av ordning och reda stor. Visioner, idéer och kvalitet måste tillåtas ta tid. Därigenom grundläggs en snabb beslutsprocess. Det offentliga rummets roll Det offentliga rummets betydelse för demokratin Vår tid kännetecknas av globalisering, skalförstoring men även en oro för att lokal identitet, demokrati och sociala värden riskeras. Världen invaderar vardagen, den privata skaparkraften riskeras. Samtidigt ökar behovet av samtal, möten fester etc. Mycket av diskussionen på 40-50-talet känner vi igen idag. En oro för vad nya familjekonstellationen skulle göra för den sociala upplösningen. Stadens offentliga rum spelar en viktig roll som motkraft till ekonomisk, social, och etnisk segregation; det är här som samhället syns. Att värna om stadens offentliga rum som en oinskränkt och neutral zon är nödvändigt för att hålla demokratin vid liv. En god medborgare formas inte i isolerade miljöer utan i offentliga mötesplatser som genom sin rumsliga struktur uppmuntrar till samtal och social interaktion. Staden framstår som en triumf för människans möjlighet att samverka och samarbeta. Vad är det offentliga rummet? Det offentliga rummet är en nödvändighet och grundläggande för demokratin, där vi möts och konfronteras med det annorlunda. Det offentliga rummet en plats vi vistas i för att se, bli sedda, interagera tillsammans eller parallellt med varandra. Det kan vara ett torg, en gata, en park, en glänta, en offentlig byggnad. - 20 -