Nr 2.2015. Trender, fördjupningar och debatt från Skogsindustrierna Göran Persson: Skogen är vårt stora bidrag till klimatet Bestraffa inte biobränsle Naturskyddsföreningen kritiserar sin europeiska motsvarighet Möjligheterna är enorma Skogsindustriernas nye chefekonom Mats Kinnwall om bioekonomin I ett samhälle byggt på bioekonomi lever vi i balans med jordens resurser CARINA HÅKANSSON HÅLLBAR FRAMTID MED SKOG TEMA BIOEKONOMI: SÅ GÖR SKOGEN STÖRST KLIMATNYTTA MIKAEL DAMBERG: SAMVERKAN FÖR FLER INNOVATIONER
FOTO: KALLE ASSBRING Energiminister Ibrahim Baylan (S) deltog på SKGS:s energikonferens och betonade vikten av långsiktiga, blocköverskridande överenskommelser inom energiområdet. Han framhöll också vikten av att Sverige fortsätter vara en industrination som genererar jobb och exportintäkter. Hotet om effektbrist rycker närmare Vattenfalls besked om att i förtid stänga kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 ökar risken för effektbrist i Sverige i närtid. Det anser basindustrins samarbetsorganisation SKGS. BASINDUSTRIN OROAS ÖVER att Vattenfall vill stänga två kärnkraftsreaktorer mellan åren 2018 och 2020, istället för som tidigare kommunicerats 2025. Kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 1 är dessutom redan på väg att stängas enligt tidigare kommunikation från dess ägare Eon. Hotet om effektbrist har utan Det här är ett gyllene tillfälle att vända på varje sten tvekan kommit närmare i tiden. Detta måste få konsekvenser för Energikommissionen och dess uppdrag bör ändras så att det handlar om att säkerställa effektbalansen i nutid istället för att anlägga ett perspektiv från 2025 och framåt, säger Anna Holmberg, energidirektör SKGS. Hon betonar vikten av att svensk industri har tillgång till konkurrenskraftiga elpriser dygnet runt, årets alla dagar. I slutet av april ordnade SKGS en energikonferens där branschen, berörda myndigheter och politiker deltog. Bland annat diskuterades Energikommissionens uppdrag och utmaningar. Det här är ett gyllene tillfälle att vända på varje sten, förklarade energiminister Ibrahim Baylan (S) som är ordförande för Energikommissionen. För att kunna hävda Sverige som ett välfärdssamhälle, som ett klimatsmart samhälle, måste vi ha en levande och framtidsinriktad basindustri. Annars riskerar vi att skjuta oss själva i foten, sa Ibrahim Baylan. Han framhöll att en grundförutsättning för detta är att säkra tillgång till energi och el till 2 2.2015
Stort behov av ny kraftproduktion Om Sverige ska ha en konkurrenskraftig basindustri och samtidigt minska koldioxidutsläppen genom en övergång från fossila bränslen till el behövs omfattande investeringar i ny kraftproduktion. Det anser SKGS, som är ett samarbete mellan de fyra branschorganisationerna Skogsindustrierna, IKEM, SveMin och Jernkontoret. Basindustrin står för en femtedel av den svenska varuexporten, knappt 30 procent av den svenska elförbrukningen, och sysselsätter direkt eller indirekt 400 000 personer, främst i glesbygd. Energikommissionens uppdrag i korthet: I mars tillsatte regeringen den parlamentariska Energikommissionen, vars uppdrag är att ta fram förslag på energipolitikens inriktning med fokus på tiden från år 2025 till 2050. Uppdraget ska senast i januari 2017 resultera i ett underlag för en bred överenskommelse inom energipolitiken. Se den gröna hjälten LEDAREN Röda mattan ligger utrullad vid en av Kungsgatans biografer. Premiär på gång, nya stjärnor ska presenteras och allmänheten ska beröras och helst aldrig glömma hjälten. Hjälten är klädd i grön skrud och stoltserar med en vacker krona vår fantastiska skog. Den lämnar ingen oberörd. Skogen är tillgänglig för alla att uppleva i all dess mångfald. Den är fylld av nytta och ger oss något varje dag, något få tänker på. Mycket av det vi möts av i vår vardag och som vi tar för givet kommer just från skogen. Möjligheterna framåt att byta ut oljebaserat till förnybart med skogen som bas och därtill fantastiska nya material, är oändliga. Men det stoppar inte här. Skogen och skogsindustrin ger jobb och trygghet för de som vill leva på landet och Sverige får dessutom ett rejält bidrag till den gemensamma välfärden. En bra film bygger på en stark och hållbar berättelse. Den grunden har vi. Vad sägs om en hjälte med goda intentioner som kan lösa klimatproblem genom att tillhandahålla material som vi med gott samvete kan producera och konsumera och samtidigt värna det viktigaste vi har, vår jord. Berättelsen ska paketeras och berättas på ett spännande nytt sätt så att den förstås av fler, tas emot och landar helt rätt i var och en som därmed kan göra skillnad. Manuset håller och hjälten är på riktigt. Det handlar om skogens väg genom bioekonomin. Hatten av! Föreställningen kan börja! SKOGS- INDUSTRIERNA TYCKER: > Att förslaget om avståndsbaserad vägslitageskatt är en straffskatt på landsbygden som missgynnar svensk konkurrenskraft. > Att alla transportslag behövs. Regeringen måste satsa på infrastruktur för att flytta gods från väg till sjöfart och järnväg. ÅSA BIHL, KOMMUNIKATIONS- DIREKTÖR, SKOGS- INDUSTRIERNA konkurrenskraftiga priser för lång tid framöver. Samtidigt konstaterade han att Sverige har goda förutsättningar för att skapa klimatanpassad energi och el. Ledamöter i energikommissionen från alla partier deltog på konferensen. Vi ska försöka vara konstruktiva och nå en bredare överenskommelse, men jag tror inte att det blir en enkel resa, sa Lars Hjälmered (M). Ingemar Nilsson (S) pekade på att skogsindustrin i dag blivit en nettoleverantör av energi. Den potentialen finns säkert i stora delar av basindustrin, sa Ingemar Nilsson. < NILS SUNDSTRÖM Nästa nummer av Skog & Industri, 3.2015, kommer ut 28 september. Innehåll nr 2.2015 4 Kritik mot europeiskt miljöutspel 5 Trä ger hållbart samhällsbyggande 6 Tema: Så gör skogen klimatnytta 10 Mikael Damberg om skogsindustrin 12 Svensk forskning i världsklass 14 Marknad: Nytänkande behövs 16 Intervju: Carina Håkansson 19 Debatt: Om miljömålssystemet >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> Skog & Industri ges ut av Arbio AB/Skogsindustrierna. Tidningen kommer ut fyra gånger per år och vänder sig till politiker, beslutsfattare, opinionsbildare och media samt företrädare för skogsindustrin. Adress: Box 55525, 102 04 Stockholm. Telefon: 08-762 72 60. Webbplats: skogsindustrierna.org. Adress- och prenumerationsärenden: medlemsregistret@skogsindustrierna.org. Ansvarig utgivare: Åsa Bihl, Skogsindustrierna. Redaktör, Skogsindustrierna: Karin Eriksson. Produktion: OTW Communication. Redaktör: Nils Sundström. Formgivare: Lars Eriksson och Sofie Nilsson. Omslag: David Bicho. Tryck: Åtta.45, Solna. Papper: Omslag 180g Invercote G, inlaga 120g Munken Lynx Rough. 2.2015 3
Kritik mot nytt insamlingssystem Regeringens planer på att kommunalisera insamlingssystemet av bland annat förpackningar och returpapper möter skarp kritik. Skogsindustriernas vd Carina Håkansson är en av 13 vd:ar som i en debattartikel i Dagens samhälle pekar på att förslaget riskerar möjligheten att nå de nya miljömålen till år 2020. Producenterna vill själva stå för resurseffektiva lösningar från insamling till återvinning. < Studie om politikers syn på bioekonomi Hur ställer sig riksdagspolitikerna till bioekonomi? Under Almedalsveckan presenterar jägmästarstudenten Marcus Sydh Göransson sitt examensarbete om detta och politikernas syn på att använda skogen för mer biobaserad energi. Resultatet visar olika attityder mer än ett helt partis åsikt i frågan, säger Marcus Sydh Göransson som studerar vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. < Positivt om tyngre lastbilar Riksdagens trafikutskott uppmanar regeringen att tillåta lastbilar om 74 ton på alla allmänna vägar som idag har tillräcklig bärighet, vilket ger effektivare transporter. Trafikutskottet vill också göra det lättare att få dispens för längre fordon. Regeringen tillät nyligen 64 tons lastbilar och ger nu Trafikverket i uppdrag att utreda infrastruktur för tyngre lastbilar i hela landet. < 4 2.2015 >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> Biobränsle ett måste för att klara klimatmål Naturskyddsföreningens europeiska motsvarighet, EEB, vill likställa biomassa med fossila bränslen inom ramen för EU:s handelssystem för utsläpp (ETS). Det är allvarligt att miljörörelsen i Europa inte skiljer på vad som är förnybart och vad som är fossilt, säger Svante Axelsson, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen. I NORDEN KOMMER bioenergin mestadels från restprodukter inom skogsindustrin allt från bark, grenar och toppar till svartlut, en restprodukt från massatillverkningen. Ökad användning av bioenergi har gjort att Sveriges I en cirkulär bioekonomi kommer samhället till stor del att baseras på cellulosa naturens vanligaste byggsten. Det anser Innventia. NU STARTAR forskningsinstitutet Innventia projektet Svante Axelsson. nettoutsläpp av koldioxid minskat de senaste decennierna. Fjärrvärmen har bidragit till detta liksom bränslebyten inom massa- och pappersindustrins processer som nu använder 97 procent biobränslen. Men i en ny studie från EEB (European Enviromental Bureau), Birdlife och Transport & Enviroment tas ingen hänsyn till det. Där förespråkas att biomassa ska jämställas med kol vilket skulle få förödande konsekvenser för det nordiska skogsbruket. Klimatet är den största förloraren om de lyckas driva A Cellulose-Based Society vars syfte är att till våren 2016 skapa en framtidskarta för den biobaserade ekonomin. Projektet ska analysera dagens trender och drivkrafter, intervjua experter och konsumenter och samtala med olika aktörer för att visa Helena Sjögren. igenom detta. Vi vill använda mer bioenergi för att minska användning av fossila bränslen precis som vi har lyckats med här i Sverige, säger Helena Sjögren, rådgivare inom bioenergi på Skogsindustrierna. Hon får medhåll av Svante Axelsson som efterlyser mer nationella analyser. Biobränsle som helhet ska inte bestraffas eftersom det är en nödvändig del för att vi ska nå klimatmålen, men man måste skilja på bra och dåligt biobränsle så som import av pellets från Nordamerika, säger han. < MATS LUNDSTRÖM Färdplan till det cellulosabaserade samhället hur skogsindustrin med nya affärsmodeller kan skapa innovativa förnybara material. Vi hoppas att färdplanen ska bli en hjälp för företag, politiker och myndigheter som söker hållbara lösningar, säger projektledaren Marco Lucisano på Innventia. < FOTO: SHUTTERSTOCK
Vi måste våga prata om det vackra Det industriella träbyggandet kan spela en viktig roll för driva ett hållbart samhällsbyggande. Många arkitekter upplever det industriella som ett hot mot god arkitektur. Jag menar att det är precis tvärtom, säger Tomas Alsmarker, vd för Nyréns Arkitektkontor. BOSTADSDEBATTEN handlar mycket om att det byggs för lite, men alltför sällan vad och hur vi ska bygga. Det anser Tomas Alsmarker som talade om hållbart samhällsbyggande under Skogsnäringsveckan. Vi måste våga prata om det vackra. Hållbarhet handlar inte bara om det ekologiska fotavtrycket eller om de sociala aspekterna, utan också om att det vi bygger ska hålla över tid tekniskt och estetiskt. Tomas Alsmarker förespråkar rätt material på rätt plats, men brinner samtidigt för träbyggande och den känsla som trä skapar. Vi är nu inne i en fas där vi kan utveckla träarkitekturen och inte bara prata tekniska system. Tomas Alsmarker. Det industriella är en möjliggörare för god arkitektur och kan ta tillbaka mycket av det hantverk vi strävar efter och drömmer om. Även om man bygger i volymer så kan det i sin enkelhet ges en magisk upplevelse genom utformningen av detaljerna, anser Tomas Alsmarker och pekar på en direkt koppling mellan arkitektens dator och en cnc-styrd fräs på en träindustri. < FOTO: MAX PLUNGER Bostadsrätterna vid Lillviken i Kalmar, ritade av Nyréns Arkitektkontor, var bland de första i landet att miljöcertifieras enligt internationella standarden LEED för gröna byggnader. Livscykelperspektivet i fokus för byggandet I höst kommer Boverkets utredning om hur man ska beräkna byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. DET HÄR TROR VI BLIR ett viktigt verktyg för ett hållbart byggande, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli. Produktionsfasen och valet av byggmaterial står för en allt större del av husens klimatpåverkan, eftersom driftsfasen går mot koldioxidneutralitet. Det beror på att de nya husen blir allt mer energieffektiva och dessutom värms med förnybar energi genom exempelvis fjärrvärmesystem. Utredningen ska analysera forskningsläget i ämnet och även se vilka informationsinsatser och vägledningar som krävs gentemot byggsektorn och den kommunala planeringen. Det viktiga är inte vilket material som beslutsfattare väljer att bygga med, utan hur man ska räkna på produktionsfasen och materialets klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, säger Susanne Rudenstam. < NILS SUNDSTRÖM 2.2015 5
TEMA: BIOEKONOMI SÅ BIDRAR SKOGEN TILL KLIMATNYTTA En av vår tids stora samhällsutmaningar är att minska användningen av fossila råvaror för att begränsa utsläppen av koldioxid. Bioekonomi handlar om att skifta till förnybart och komma bort från olja och kol. Här kan skogsnäringen spela en viktig roll. TEXT: NILS SUNDSTRÖM Hållbar utveckling står idag i fokus för både företagsledare och politiker. Allt fler investerare, konsumenter och andra aktörer driver också på hållbar utveckling utifrån miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Utgångspunkten är att vi människor idag inte får leva på ett sätt som förstör våra barns eller framtida generationers möjligheter att leva ett gott liv. Enligt Skogsindustrierna krävs två avgörande faktorer för att förverkliga en biobaserad och hållbar ekonomi: innovationer och visioner. Bioekonomins utveckling är beroende av nytänkande och handlingskraft och här har branschen och politikerna en nyckelroll, säger Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna. Hon betonar att den svenska skogsindustrin till stora delar redan är en bioekonomi, eftersom den fossila användningen i processerna näst intill har upphört och ersatts med förnybar energi. Det kan vi inom hela branschen vara väldigt stolta över, säger Carina Carina Håkansson. Skogsnäringen driver tillväxt i världens bioekonomi. SKOGSINDUSTRIERNAS VISION Håkansson. Nu krävs en större omställning för att få en biobaserad samhällsekonomi och här kan vår bransch vara en viktig motor. ALLT SOM REDAN görs av skogsindustrin i form av papper, kartong, hus, hygienprodukter, möbler, bioenergi och drivmedel är viktiga beståndsdelar i en växande bioekonomi, i Sverige och i världen. Men det går att göra mycket mer för att förädla den förnybara råvaran skog till nya produkter och material som tränger undan den produktion som baseras på olja och kol. Det är det här vår vision handlar om, att skogsnäringen driver tillväxt i världens bioekonomi. < Läs en längre intervju med Carina Håkansson om Skogsindustriernas vision på sidan 16. Tre krav för att nå visionen För att Skogsindustriernas vision ska förverkligas krävs en allmän förståelse för industrins förutsättningar. Här är de tre mest betydelsefulla faktorerna: > Ökad tillväxt i skogen med hänsyn till den biologiska mångfalden. > Ökade resurser till forskning, utveckling och demonstration. > Maximerat värdeskapande genom att i varje skede använda vedråvaran där den genererar störst värde och att använda fibern så många gånger som möjligt, innan den blir bioenergi. Vad betyder bioekonomi? > En hållbar produktion av biomassa för att möjliggöra en ökad användning inom en rad samhällssektorer. Syftet är att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror. > Ett ökat förädlingsvärde av biomassa, samtidigt som energiåtgången minimeras och näring och energi tas tillvara från slutprodukterna. Syftet är att optimera ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin. KÄLLA: FORSKNINGSRÅDET FORMAS 6 2.2015
Skogsindustrin är den bransch som har de bästa förutsättningarna att bidra till hållbar tillväxt. Grunden är den förnybara skogsråvaran. Sverige har dessutom ett hållbart skogsbruk och en mångsidig skogsindustri som samverkar för att ta tillvara hela trädet. Aktivt skogsbruk gör störst klimatnytta Skogen gör störst klimatnytta på längre sikt genom ett aktivt skogsbruk och genom att använda skogsråvara för att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial, som betong och aluminium. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, publicerade förra året en rapport som visar att för varje skördad skogskubikmeter undviks utsläpp till atmosfären med nästan ett halvt ton koldioxid. Men skogen har Tomas Lundmark. kapacitet att göra ännu större klimatnytta. Skogens potential att göra nytta för klimatet är betydande och det som avgör klimatnyttan är hur mycket vi kan öka tillväxten och därmed tillgången på skogsråvara samt hur vi prioriterar att använda den, säger Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid Sveriges Lantbruks universitet och verksam i forskningsprogrammet Future Forests. STUDIEN VISAR ATT om den svenska skogen fortsätter att användas som idag innebär det att det i världen varje år kan undvikas utsläpp av koldioxid i storleksordningen 60 miljoner ton. Det är lika mycket som Sverige för närvarande släpper ut varje år. Klimatnyttan kan öka ytterligare jämfört med idag om skogens tillväxt ökar och om den extra skogsråvaran används för att substituera fossila råvaror, stål och betong. Det är faktiskt inte helt orealistiskt att öka skogens tillväxt så mycket att Sverige kan bli världens första land med noll nettoutsläpp av koldioxid förutsatt att den extra skogsråvaran används för substitution och inte till att öka konsumtionen, säger Tomas Lundmark. < Bioenergi viktig i nya energisystem Klimateffekten är otvetydigt positiv när bioenergin från skogen används som ersättning för fossila energikällor. Energisystemen flyttar in i ett cirkulärt flöde istället för att flytta kolatomer från jordskorpan till atmosfären, förklarar Göran Berndes, docent vid Energi och miljö på Chalmers tekniska högskola. Göran Berndes. I diskussionen om klimatmål och vägen bort från fossila bränslen är det viktigt att lyfta fram skillnaden mellan fossila kolatomer och kolatomer från växande träd. En fossil bränsleanvändning är i princip ett linjärt flöde av kolatomer från ett lager i jorden upp i atmosfären. Den skogliga bioenergin däremot ingår i ett cirkulerande system, där kolatomer hela tiden binds in i växande skogar samtidigt som andra kolatomer återförs till atmosfären igen när det brinner i skogarna eller när biomassan förmultnar, förklarar Göran Berndes. Nettoeffekten på sikt, om man sköter skogarna hållbart, är att kolbalansen blir neutral. Göran Berndes liknar bioenergin i det hållbara skogsbruket som att segla eller glida med strömmen i en flod. Det handlar om att dra nytta av ett flöde som ändå finns där. Genom att du använder biomassan för energi nyttiggörs den värme som frigörs vid oxidationen, alltså när kolatomerna i biomassan avgår som koldioxid. Annars sker oxidationen då trädresterna bryts ned i skogen istället. Han ser stora möjligheter i att utveckla nya energisystem och mer effektivt nyttja biomassan från skogen som inte lämpar sig för skogsindustrins materialproduktion. Politiska styrmedel som stimulerar efterfrågan på skoglig bioenergi är en viktig drivkraft.< NÄRINGSMINISTER DAMBERG OM UTMANINGARNA VÄND 2.2015 7
TEMA: BIOEKONOMI Mikael Damberg (S), näringsminister: SKOGEN ÄR SVARET PÅ MÅNGA AV VÅRA UTMANINGAR Jag tror att skogen räcker till mycket mer än den används till idag om vi är kreativa och innovativa. Det förklarade närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) under Skogsnäringsveckan i april. Mikael Damberg framhöll att skogsnäringen är en framtidsbransch som skapar jobb och är svaret på många av våra gemensamma utmaningar i framtiden. Skogen är viktig för Sverige för att vi ska nå våra höga ambitioner när det gäller jobb och tillväxt. För att ställa om till ett hållbart samhälle kommer skogen att vara en nyckelfaktor, men också för att bygga mer, billigare och bygga mer hållbart i Sverige, sa Mikael Damberg. Närings- och innovationsministern konstaterade att skogsnäringen är en av landets viktigaste basnäringar och förklarade sin övertygelse om att den kommer att fortsätta leverera starka exportsiffror, sysselsättning och framgångsrika företag i Sverige. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad skogen kan användas till i form av grön kemi, nya produkter och tjänster. MIKAEL DAMBERG SÅG de klassiska segmenten papper, massa och sågade trävaror som basen för svensk skogsindustri även i framtiden, men betonade också nödvändigheten av utveckling och ytterligare förädling. FOTO: JOHAN ARDEFORS Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna för vad skogen kan användas till, säger Mikael Damberg. Det räcker inte att konstatera att Sverige är nummer ett i EU när det handlar om satsningar på innovation, förklarade han. Tittar man på vad vi får ut av våra forsknings- och utvecklingsinvesteringar så är vi mer medelmåttiga. Det är här samverkan mellan industrin, akademin, näringslivet och samhället är så viktigt. Hur kan vi få mer output av de forsknings- och innovationsinvesteringar vi gör i systemet, så att det kommer nya produkter och tjänster också till marknaden som kan efterfrågas globalt? Här jobbar vi mycket med samverkan.< NILS SUNDSTRÖM Sveriges klimatmål Visionen är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Den parlamentariska Miljömålsberedningen ska föreslå en långsiktig klimatstrategi för Sverige samt kostnadseffektiva styrmedel och åtgärder. Beredningen ska också ta ställning till om Sverige ska införa en klimatlag ett utvecklat regelverk för politiska beslut om utsläppsminskningar. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2016. Sagt om bioekonomi under Skogsnäringsveckan 2015 Det behövs mer resurser och koordination vad gäller uppskalning av processer och testa vingarna. Vi kan skapa många strategier, men hittar vi inga produkter som kommer ut på marknaden så blir det ingen bioekonomi. MARKUS NORSTRÖM, ANSVARIG FÖR BIOEKONOMI PÅ SP Överallt där bransch och stat sitter behöver vi ta mer armkrok och se vad vi har i form av råvaror och industrikunnande och vad världen behöver. SVEN ERIK HAMMAR, ORDFÖRANDE FÖR LRF SKOGSÄGARNA 8 2.2015
Göran Persson, Sveaskogs ordförande: SKOG ÄR ETT SÄTT ATT HÅLLA HELA SVERIGE VÄXANDE Klimatutmaningen är en drivkraft för både tillväxt och samhällsbygge, anser Göran Persson. en punkt då medvetna konsumenter, särskilt i västvärlden, säger att de inte längre vill köpa fossilbaserade produkter därför att de fördärvar för barn och barnbarn. Konsumentinitiativ växer ofta underifrån och är svåra att locka fram med politiska medel. Om det var möjligt skulle jag inte tveka ett ögonblick att använda politik för att få konsumenter att köpa produkter baserade på förnyelsebar råvara, men jag tror att det kommer i alla fall, säger Göran Persson. På områden som energi och transporter tror dock den före detta statsministern att långsiktiga politiska beslut och styrmedel är nödvändiga. Ett av de mest lyckade exemplen på styrmedel är utbyggnaden av fjärrvärme som inte hade blivit av utan en koldioxidskatt. Utbyggnaden har gjort att nästan all uppvärmning av fastigheter är koldioxidfri. Svensk skog har en avgörande roll att spela i den globala klimatutmaningen, men politiska styrmedel kan behövas för att bioekonomi ska bli ett kommersiellt alternativ. Det säger Göran Persson, Sveaskogs styrelseordförande. Ien intervju i samband med Sveaskogs halvdagsevenemang Skogen nyckeln till ett bättre klimat, menar Göran Persson att vi kan stå inför ett opinionsmässigt genombrott för bioekonomin. Hitintills har vi inte sett det, men man kan inte utesluta att vi kommer till FOTO: BENGT ALM NÄSTA STEG FÖR att minska Sveriges klimatpåverkan är transportsektorn som står för 30 procent av utsläppen, men Göran Persson framhåller att det råder stor osäkerhet om skattevillkoren för gröna bränslen. Det krävs långsiktiga politiska beslut för att det ska bli tryck i den här utvecklingen. Det är bisarrt att EU ska tillåtas sätta dagordningen genom att gröna bränslen inte får vara förmånligare än fossila. Vi behöver inte driva de oljeproducerande ländernas intressen. Det kan de göra själva. Göran Persson är övertygad om att nyckeln till en bioekonomi finns i skogen. Den svenska skogen växer så det knakar och har så många kvalitéer för att binda, lagra och ersätta koldioxidbaserade produkter från olja. Vi har också en industri som borde kunna baseras mer på den här råvaran, exempelvis kemiindustrin. Vi skulle även kunna bygga mycket mer i trä i Sverige och på så sätt kraftfullt minska vårt koldioxidavtryck. Skogen är vårt stora bidrag för att möta klimatutmaningen, låt oss få använda den.< MATS LUNDSTRÖM SÅ KAN SKOGEN OCH BIOEKONOMIN RÄDDA KLIMATET VÄND Vi behöver ha ett miljöpolitiskt ramverk som skapar incitament som gäller generellt och påverkar alla industrier och konsumenter. Det ska vara billigast att göra rätt. EVA ALFREDSSON, PROFESSOR OCH ANALYTIKER PÅ TILLVÄXTANALYS Vi kan och borde göra så mycket mer av veden än biobränsle. Det handlar om att skapa produkter med höga värden baserade på cellulosa och samtidigt bidra med en jobbtillväxt. LARS WINTER, VD FÖR BIORAFFINADERIET DOMSJÖ FABRIKER I ÖRNSKÖLDSVIK 2.2015 9
TEMA: BIOEKONOMI Skogen kan rädda globalt klimat Det svenska skogsförrådet är rekordstort och samtidigt ökar den globala efterfrågan på träbaserade produkter. Skogen har potential att bli den stora källan till förnybara material vilket behövs för att klara klimatet, säger Magnus Fridh på Skogsstyrelsen. Tillväxten i den svenska skogen är på topp och bara energiinnehållet i den årliga tillväxten motsvarar Norges årliga oljeproduktion, enligt en studie från Energiutskottet inom Kungliga Vetenskapsakademien. Fantastiska siffror, men mycket viktigare är att skogsråvaran är förnyelsebar på ett sätt som det fossila aldrig kan bli. Magnus Fridh har, inom ramen för de skogliga konsekvensanalyser (SKA) som Skogsstyrelsen genomför, undersökt vilka möjligheter skogsråvaran har på en global nivå. Undersökningen presenteras som ett antal scenarier som utgår från nivån på efterfrågan på den förnybara råvaran. 10 2.2015 Magnus Fridh. DET ÄR EN aningen motsägelsefull bild som tonar fram i Magnus Fridhs studie. När tidningsläsandet i västvärlden markant minskar och ett antal tidningspappersbruk läggs ner verkar det som behovet krymper. Men det är långt ifrån hela bilden. Studien visar att under kommande decennier, fram till 2050, väntas mänskligheten globalt klart öka användningen av skogsbaserade produkter. Det beror på tre saker: ökat intresse för förnybara material och förnybar energi, samt ökad konsumtion i tillväxtekonomierna vilket beror på en kraftigt växande befolkning, förklarar Magnus Fridh. Sammantaget väntas världens befolkning växa från 7 miljarder 2011 till 9,6 miljarder 2050. Det motsvarar en ökning på 37 procent. Historiskt har ekonomisk tillväxt, mätt enligt BNP per capita, alltid varit kopplat till ökad konsumtion av skogsindustriprodukter. När välståndet ökar har också användningen av skogsindustriprodukter vuxit. För att möta en påtagligt ökad efterfrågan på skogsprodukter krävs ett långsiktigt hållbart brukande av världens skogar. - Tillväxt är själva grunden för skogens möjligheter att hållbart leverera förnybara material. Tyvärr är många skogar globalt extensivt brukade vilket ger en låg virkestillväxt, men ökad efterfrågan väntas ge högre priser och leda till ökade investeringar i skogsproduktion. På sikt kommer skogen att kunna leverera mer förnybart material per ytenhet. PLANTAGER PÅ SÖDRA halvklotet sågs länge som ett hot mot naturskogen, men den bilden behöver nyanseras enligt Magnus Fridh. Visserligen visar analysen att plantagerna ökar till 2 4 procent av världens skogar, men eftersom produktionen på plantager kan vara tio gånger högre än i naturskogar kan det till och med medföra ett minskat tryck på naturskogen, hävdar han. Hur kan ni veta att den historiska relationen om ökad konsumtion även gäller i framtiden? Visst finns det osäkerhet, men faktorer som den globala strävan mot ökad hållbarhet gör att förnybara råvaror kommer att bli viktigare. Strävan mot bioekonomi är helt rätt, men för det behövs både plantager, bättre skogsskötsel och ett bättre råvarunyttjande. Här borde vi kunna bistå med vårt svenska kunnande. Mårten Larsson, skogsdirektör på ÅR 2020 2030 Skogsindustrierna säger att Skogsstyrelsens globala analys sätter den kommande SKA15-utredningen i ett sammanhang. Svensk skogsindustri exporterar huvuddelen av produktionen. Exportera den svenska modellen för hållbart skogsbruk, säger Mårten Larsson på Skogsindustrierna.
FOTO: HELÉNE GRYNFARB 6 130 Prognos 2050 1923 Prognos 2050 2040 2050 Därför är det viktigt att ha den globala utvecklingen med i analyserna. Den ekonomiska utvecklingen på våra traditionella marknader beräknas bli måttlig. Däremot ökar den globala efterfrågan tack vare att välståndet i världen förväntas öka samtidigt som världens befolkning ökar. Det kommer helt enkelt att behövas mer skog. Den svenska skogsnäringens möjligheter att driva utvecklingen i världens bioekonomi bidrar då till att skapa resurserna till alla dessa människor på ett hållbart sätt. Det gäller inte bara produkter. Bistånd byggt på export av vårt hållbara skogsbruk skulle kunna bidra både till både välståndsutveckling och klimatnytta, säger Mårten Larsson. < Framtida efterfrågan på skogsråvara Miljoner kubikmeter industrived per år MATS LUNDSTRÖM Ett bredare globalt genombrott för bioekonomin motsvaras av linjen med hög efterfrågan. Om det scenariot blir verklighet behöver ökad avverkning kombineras med ett bättre nyttjande av råvaran, exempelvis genom utökad återvinning. För att på sikt öka tillväxten krävs också bättre skogsskötsel, enligt Skogsstyrelsens analys. Linjen med låg efterfrågan motsvarar dagens faktiska utveckling. KÄLLA: INDUFOR FOTNOT: INDUSTRIVED ÄR ANVÄND SKOGSRÅVARA EXKLUSIVE BRÄNNVED. Hög efterfrågan. Låg efterfrågan. Referensscenario. Utan klimateffekt. Kraftig tillväxt i svensk skog Miljoner skogskubikmeter per år 155 120 ÅR 2010 2050 2100 Tillväxten och därmed den potentiella avverkningen i de svenska skogarna ökar kraftigt efter år 2030. Främsta orsaken är klimatförändringen, men även användningen av förädlat plantmaterial. År 2050 är den potentiella avverkningen drygt 100 miljoner skogs kubikmeter enligt referensscenariot, vilket kan jämföras med dagens avverkningsnivå på cirka 85 miljoner skogskubikmeter. Fotnot: I scenariot Referens simuleras skötseln för att efterlikna den faktiska skogsskötseln åren 2002 2006. Klimateffekten är medräknad och ger en tydlig tillväxtökning. KÄLLA: SKA-VB08, SKOGLIG KONSEKVENSANALYS OCH VIRKESBALANSER 2008, SLU OCH SKOGSSTYRELSEN. Snart dags för SKA 15 I månadsskiftet september okt ober släpps SKA 15, Skogsstyrelsens nya skogliga konsekvens analys. Det är ett av skogsnäringens viktigaste besluts underlag för att beräkna skogens långsiktiga potential. Årets konsekvensanalys har ett bredare fokus för att stimulera forskare och andra till mer djuplodande studier. Sverige har en lång tradition av att analysera tillgång och efterfrågan på skogen, den så kallade virkesbalansen. Det har varit en del av skogspolitiken ända sedan 1930- talet. SKA utförs av Skogsstyrelsen i samarbete med SLU i fem- till tioårsintervaller. Svante Claesson, projektledare för SKA 15, betonar att det inte handlar om prognoser. Det vi gör är att räkna på ett antal scenarier som sträcker sig 100 år in i framtiden, givet att vi sköter skogen på ett visst sätt. Vi säger inget om hur skogen bör användas utan tillhandahåller ett underlag som kan bidra till en diskussion om hur vi sköter och brukar skogen. Efter omläggningen av den svenska skogspolitiken vid 1990- talets början, då miljö- och produktionsmål jämställdes, har uppdraget för SKA breddats. Förutom den svenska virkesituationen (inklusive tillgången på skogsbränsle) kan resultaten användas för ekologiska konsekvenser och för skogens roll i arbetet med att motverka klimatförändringar. Nytt för i år är också analysen av den globala utvecklingen (se artikel härintill). Tidigare har vi bara jobbat nationellt, men den globala delen har alltid varit viktig och är en pusselbit som saknats för en mer komplett analys, säger Svante Claesson.< MATS LUNDSTRÖM STORA MÖJLIGHETER MED NYA BIOBASERADE MATERIAL VÄND 2.2015 11
TEMA: BIOEKONOMI TRÄ ETT MATERIAL MED OÄNDLIGA MÖJLIGHETER VEDRÅVARANS MÅNGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Allt som kan tillverkas av fossil olja kan göras av vedråvara. Men trä kan också användas till mycket mer. Det handlar om att effektivt nyttja trädets alla beståndsdelar. Här är några exempel. Bioplaster, biokompositer, nanocellulosa och kolfibrer. Det är några av de nya material som kan skapas av skogsråvara i ett bioraffinaderi. I anläggningen förs massaved, avverkningsrester och restprodukter in och processas till en mängd produkter. Lignin, som är klistret i trädets ved och som binder ihop cellulosafibrerna, kan till exempel användas i så vitt skilda saker som livsmedelstillsatser och fordonsbränslet DME. Fotnot: Hälften av skogsråvaran som kommer till industrin blir idag material, resten blir energi i den egna processen eller säljs som överskott till övriga samhället. CELLULOSA > Papper och kartong. > Textilfibrer. > Kompositer: biokompositer och hybridkompositer. > Nanocellulosa. 45% Fokus på innovation Sverige kan spela en ledande roll i utvecklingen av konkurrenskraftiga och innovativa material, produkter och tjänster baserade på förnybar råvara. Det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation har en nyckelroll i sammanhanget. HEMICELLULOSA > Hemiprodukter: syrgasbarriärer i exempelvis mjölkförpackningar, björksocker, bioplaster, biokemi, extraktivämnen för läkemedel. 25% Bo Källstrand är ordförande för BioInnovation och under Skogsnäringsveckan framhöll han den stora potential som finns för Sverige inom den biobaserade ekonomin. BioInnovation är branschernas och samhällets svar på hur man kan etablera en arena för att verkligen ta tag i och börja arbeta med de här frågorna, sa Bo Källstrand. Enligt Bo Källstrand kan Sverige med sina stora skogstillgångar och sitt stora kunnande inom området ta en ledande position för att ta fram nya biobaserade 12 2.2015 Bo Källstrand. material, produkter och tjänster. BioInnovation är en branschöverskridande satsning för att utveckla starka, konkurrenskraftiga och innovativa material, produkter och tjänster baserade på förnybar råvara. Visionen är att Sverige har ställt om till en biobaserad samhällsekonomi 2050. I dagsläget har programmet ett 60-tal intressenter, varav hälften är företag och hälften är organisationer, universitet och institut. Nya samarbetsformer är en av de viktigaste uppgifterna vi har att brottas med inom det här programmet, enligt Bo Källstrand. < NILS SUNDSTRÖM Svensk forskning i världsklass Sverige ligger i täten när det gäller skoglig och skogsindustriell forskning. Det visar de första resultaten från Forskningskartan 2014, som är en återkommande undersökning om skogsforskningen. Sverige satsar 1,7 miljarder kronor på skogsforskning vid universitet, högskolor och institut. Ytterligare 1,3
Cellulosamolekylen är basen för många nya produkter och material. LIGNIN > Bark: kemiska produkter och livmedelstillsatser. > Ligninprodukter: Kolfiber, fordonsbränslen, adhesiva produkter som lim. miljarder satsar de skogsindustriella företagen i egen forskning. En internationell jämförelse av forskningsanalysinstitutet Damvad visar att den svenska skogsforskningen håller en mycket hög nivå, med en omfattande koppling till näringslivet. Svårigheterna ligger i nästa steg, att kommersialisera resultat från forskningen. 30% FOTO: SHUTTERSTOCK OCH ISTOCKPHOTO Maximera värdet i hela processen Potentialen i bioekonomin är gigantisk, men den behöver realiseras. Det anser Clas Engström, tills nyligen vd på SP Processum, som vill se stöd för uppskalningen av framtidens bioraffinaderier. Clas Engström deltar under Almedalsveckan på Skogsindustriernas arrangemang Bioekonomi gröna pengar på riktigt. Det handlar bland annat om hur förnybar råvara kan användas i innovativa produkter. Många av de nya biobaserade produkterna från skogen kommer att tas fram i bioraffinaderier. Enligt Clas Engström är utmaningen att effektivt ta tillvara industrins alla restströmmar och värdemaximera hela processen inte bara enskilda produkter. Omställningen är Clas Engström. av en sådan karaktär att man måste bestämma sig för att man vill förändra samhället, anser Clas Engström som riktar uppmaningen både till industrin och politiken. Långsiktiga regelverk och styrmedel är av stor betydelse för att förverkliga framtidens bioraffinaderier: Det behövs ett långsiktigt handslag mellan näringsliv och stat, men också mellan de politiska partierna så att man lägger fast principer som får gälla i 20 års tid. < NILS SUNDSTRÖM Pilotanläggning för nanocellulosa i Ö-vik Örnsköldsvik får Europas första pilotanläggning för att utveckla nanokristallin cellulosa ur cellulosabaserade material. Det kan bli ett viktigt steg för att kommersialisera nya innovativa material. Bakom satsningen står forsknings- och utvecklingsföretaget MoRe Research, Holmen och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Nanokristallin cellulosa har många intressanta materialegenskaper och kan användas som exempelvis byggmaterial, biokompositer, tryckt elektronik och färgtillsatser. Verksamheten i pilotanläggningen grundas på teknik från det israeliska startup-bolaget Melodea. Anläggningen väntas vara i drift första halvåret 2016. < 2.2015 13
MARKNAD Ökad konkurrens kräver nytänkande Den biobaserade ekonomins tillväxt innebär stora möjligheter för svensk skogsindustri. Men på kort sikt gäller det att konkurrera med traditionella produkter papper, massa och trävaror. Det anser Mats Kinnwall, Skogindustriernas nye chefekonom. TEXT: THOMAS ÖSTBERG FOTO: OLA ÅKEBORN I FEBRUARI BLEV Mats Kinnwall chefekonom för Skogsindustrierna och Industriarbetsgivarna. Här ger han sin syn på hur skogsindustrin utvecklats under 2000-talet, läget i dag och tankar om framtiden. Efter ett par års lågkonjunktur i början av millenniet vände det för svensk skogindustri. Perioden 2002 2007 pekade de flesta kurvor uppåt. Sedan kom finanskrisen som 2008 2009 hotade banker och hela det ekonomiska systemet. Spåren märks fortfarande. Vi har gått igenom den värsta krisen sedan andra världskriget och svensk industri har utvecklats dåligt sedan dess. Det handlar både om konjunktur och strukturella förändringar. Efter fallet 2008 tuffar skogsindustrin på, men på en klart lägre nivå än före, säger Mats Kinnwall. FJOLÅRET INNEBAR EN liten återhämtning för träprodukter, men inte för massa och papper. Produktionen av tidningspapper minskar i takt med att digitala medier får ökad betydelse. Totalt har den grafiska pappersproduktionen minskat sedan 2006/07. Det är svårt att särskilja skogsnäringen från den allmänna konjunkturen. Men det är helt klart att vi framöver måste vara mycket konkurrenskraftiga 14 2.2015 Mats Kinnwall. för att ta andelar från en krympande kaka. Konkurrensen är hård från bland annat Nordamerika, Tyskland och Österrike, säger Mats Kinnwall. Men bilden av dagsläget är inte entydig. Ett positivt exempel är Södra som investerar mer än 4 miljarder kronor för att öka kapaciteten med 275 000 ton pappersmassa årligen på Värö bruk (se artikel här intill). Och när Mats Kinnwall tittar framåt ser han flera möjligheter för massa och papper de närmaste åren: Eventuellt kommer en del utvecklingsländer att passera ett tidningsläsarstadium och då behövs mer tidningspapper. Vidare växer Kinas ekonomi, trots avmattning, fortfarande snabbt, vilket påverkar positivt. Sedan har vi e-handeln som växer och där krävs mycket förpackningar. PÅ LÄNGRE SIKT handlar den biobaserade ekonomins tillväxt om att ersätta material som plaster och annat miljöförstörande med förnybara material. Där finns enorma möjligheter. När det stora genombrottet kommer beror på vad investerarna har för perspektiv. Att investera i nya produkter kan vara mer kraftfullt än att utveckla dagens, men det kräver antagligen också mer pengar, säger Mats Kinnwall. Han tror att de närmaste decennierna kommer att domineras av traditionell produktion. Investeringar på cirka tio miljarder kronor 2014 2017 talar för att det i alla fall gäller ett antal år framöver. Men parallellt är det produktutveckling som gäller. Med smarta textilier av träråvara, biobränslen, material som ersätter plast, returpapper som återvinns fler gånger plus alla innovationer som ännu inte sett dagens ljus, kommer skogsindustrin att bidra till en bättre värld. Skogen är ju överlägsen ur miljöperspektiv eftersom det växer upp ny skog. Jag vill att vi ska spela en viktig roll i arbetet med att fasa ut fossila bränslen, säger Mats Kinnwall. EN FAKTOR SOM kan påskynda den ut vecklingen är en förändrad syn på skogsindustrin inte minst bland politiker och miljöorganisationer. Fler måste förstå hur viktig skogen är både för ekonomi och miljö. Hållbarhetsargumentet kommer att påskynda en alternativ teknisk utveckling. Även kraven från alltfler medvetna konsumenter kommer att påverka, säger Mats Kinnwall. <
Så går det för Skogsindustrin Lastning av massa till Södras fartyg Timbus. En fortsatt svag global återhämtning efter finanskrisen innebär en besk medicin för den svenska basindustrin som är exportberoende. Det konstaterar Skogsindustrierna och Industriarbetsgivarna i en ny konjunkturrapport. Produktionen utvecklas svagt i de flesta av basindustrins branscher, men en produktionstillväxt väntas inom sågade trävaror. SÅGADE TRÄVAROR 2015 har produktionsmässigt börjat bra för de svenska sågverken och volymökningen väntas fortsätta. Marknadsmässigt ser det dock ut att bli ett mellanår med prispress. Prognosen pekar på en relativt god tillväxt fram till 2018. Den globala konsumtionen av barrträvaror väntas årligen öka med cirka fyra procent. LEVERANSER FRÅN DE SVENSKA SÅGVERKEN MILJONER KUBIKMETER TOTAL EXPORT 2014: 12.3 PROGNOS 2015: 12,9 TOTALA LEVERANSER 2014: 17,0 PROGNOS 2015: 17,9 +4,9% +5,3% KÄLLA: SKOGSINDUSTRIERNA, MAJ 2015 MASSA Produktionen av svensk massa som säljs på den öppna marknaden ökade med fem procent under årets första tre månader, jämfört med motsvarande period förra året. Trenden över några år visar dock att produktionen av så kallad marknadsmassa rasar. PAPPER Den svenska pappers- och kartongproduktionen minskade med tre procent under årets första kvartal. Den tidigare kraftiga minskningen i produktionen av grafiska papper har dock mattats av. Produktionen av träfritt tryckpapper visade en marginell uppgång under årets tre första månader. Produktionen på Södra Cell Värö slår rekord SÖDRA BYGGER FÖR FULLT på anläggningen strax norr om Varberg. Satsningen kostar drygt 400 miljoner kronor och de nya delarna ska vara i drift under tredje kvartalet av 2016. Men vi producerar för fullt under hela byggtiden. Vi satte faktiskt produktionsrekord i fjol, trots att området är en byggarbetsplats. Det är kul, säger platschefen Jonas Eriksson. När allt är klart ska produktionen öka från 425 000 ton massa till 700 000 ton. Kunderna finns i Europa och Asien och använder den långfibriga pappersmassan till förpackningar, tissue och specialpapper i alla dess former. I takt med att välståndet ökar i delar av Asien ökar också efterfrågan på papper, inte minst tissue i form av hushållspapper, toalettpapper, näsdukar och annat, säger Jonas Eriksson. I Värö påverkas man väldigt lite av den minskade efterfrågan på tidningspapper. Däremot finns det medlemmar i den ekonomiska föreningen Södra som levererar ved till företag som gör tidningspapper. Vår uppgift är att skapa värde för ägarnas ved och utan den här satsningen hade nog en del ägare märkt av en Jonas Eriksson. minskad efterfrågan. Men marknaden för långfibermassa växer och vi bygger för att storleksmässigt ska vara samspelta med kunder som expanderar. Plus att en ökad produktion ger oss skalfördelar, säger Jonas Eriksson. I Värö finns också ett sågverk som ägs av Södra, vilket ger stora kombinatfördelar. Allt spån blir till pellets och barken från gran och tall torkas och säljs till fjärrvärmeverk. Processen, där lignin förbränns för att skapa ånga, driver en turbin som producerar så mycket el att en del säljs. Dessutom förser bruket hela Varberg med fjärrvärme. Även energiaffären kommer att bli viktigare med ökad kapacitet. Då kommer vi att leverera 1,6 terawattimmar. I dag ligger vi på 0,9. Vi försöker ta vara på allt, säger en optimistisk Jonas Eriksson. THOMAS ÖSTBERG 2.2015 15
INTERVJUN Skogsnäringen driver tillväxt i världens bioekonomi. Så formuleras Skogsindustriernas nya vision med ökat fokus på att sporra en nödvändig global utveckling. Branschorganisationens vd, Carina Håkansson, förklarar hur det ska gå till. TEXT MATS LUNDSTRÖM FOTO DAVID BICHO Det är i vardagen bioekonomin ska förverkligas VI SITTER I ett hörnrum på Näringslivets hus på Östermalm mitt i storstan. Vårsolen strålar in i rummet ett tecken på att fotosyntesen åter tar ystra skutt i de svenska skogarna. Carina Håkansson kan se tillbaka på ytterligare ett år av rekordartad skogstillväxt. Nu vill hon att skogen ska bli den råvara som på allvar ersätter vårt fossila beroende. Varför behövs en ny vision? För att visa att skogsnäringen kan lindra klimateffekterna och bidra till samhällsutvecklingen. Men visionen har många syften; en är att den ska vara så bra för samhället att jag kan ringa statsministern och säga att den är precis så viktig. Det finns helt Vi förändrar inte världen av egen kraft, men vi kan göra det tillsammans med andra grupper, med våra politiker och med andra branscher. klart ett starkt kommunikativt syfte. Och politiker behöver ofta hjälp med sina visioner. Bioekonomi är det bärande ordet i visionen. Vad står det för? Att byta ut fossilbaserade produkter och tjänster mot förnyelsebara. I ett samhälle byggt på bioekonomi lever vi i balans med jordens resurser. Ekonomin utgår från användning av förnybara råvaror. Fossila råvaror fasas ut och människans påverkan på klimatet bromsas upp. Bioekonomin har också fördelen av att vara cirkulär. Det betyder att råvaran, alltså träfibern, kan användas flera gånger med ännu bättre utbyggda retursystem. Varför kan skogsnäringen vara pådrivande faktor i utvecklingen mot en bioekonomi? Vi har ett uthålligt skogsbruk och vi har en industri i världsklass som redan jobbar med bioekonomi och är mitt i en omställningsprocess för att utveckla nya produkter. Vi har en forskning av hög internationell klass och en utbyggd infrastruktur om än i behov av underhåll. Därför ska vi driva, inte bara medverka i, omställningen till en hållbar ekonomi. 16 2.2015
Carina Håkansson Född: 1961 i Skellefteå Bor: Falun, pendlar till Stockholm Familj: Sambo och två vuxna barn Utbildning: Jägmästare SLU Karriär: 1990 2004 Stora Enso (olika positioner, exempelvis informationschef). 2004 2009 vd Stora Enso Skog 2009 2013 vd Dalakraft Fritid: Friluftsliv och sport, främst skidåkning, jagar, men bara fågel Utmärkelse: Tilldelades Föreningen Skogens Guldkvist 2011 Favoritträd: Tall Beskriv dig själv med tre påståenden? Jag är positiv, gillar utveckling och tycker om utmaningar 2.2015 17
Att välja pappersmugg för kaffet eller papperspåse i mataffären är att visa insikt om vad bioekonomi är. Carina Håkansson, vd för Sveriges miljövänligaste basindustri, kan med en ny vision i ryggen tänka sig både radioreklam och stortavla i tunnelbanan för att visa att landets skogsbruk är hållbart och ett globalt föredöme: Vi vill utveckla vår kommunikation för att nå allmänheten. Visionen betonar också det globala perspektivet Det beror på att på det mesta exporteras. Ökad svensk export är inte bara bra för företagen och den svenska ekonomin. Den leder till att ännu fler produkter med hög klimatbelastning kan ersättas av bättre alternativ. Och man ska göra det som är klokast globalt. I en värld där vi ser trängre resurser är det svenska, uthålliga skogsbruket, viktigt att värna om. Vår modell för att sköta skogen är fantastisk ur ett uthållighetsperspektiv. Vårt skogsbruk skulle dessutom kunna vara en exportvara för att möta problem med global avskogning. Varför är kännedomen låg om Sveriges enda hållbara basindustri? Folkopinionen tycks vara tudelad samtidigt som det politiskt tycks finnas olika idéer om hur mycket skog som får nyttjas. Det är en stor utmaning att ändra på. Det övergripande målet är att politiken ska dela vår vision om den växande bioekonomin. Vi måste visa att vi blivit duktigare på att driva hållbart skogsbruk, både för politikerna och för opinionen som påverkar politikerna. En annan skiljelinje, svårare att överbrygga, är politiska partier som i sin grundvärdering inte tror att företag av egen kraft kan lösa problemen och istället förordar reglering och lagstyrning. I Norge och Finland har arbetet med att införa bioekonomi kommit längre. Är det segare i Sverige? Det är min uppfattning. I till exempel Finland har skogsindustri och politiker alltid stått nära varandra, men vår historia är annorlunda. Därför är det Nationella Skogsprogrammet viktigt. Programmet har nu startats om av landsbygdsminister Sven Erik Bucht. Förhoppningsvis kan vi använda det för att skapa en strategi för bioekonomi. Vi på Skogsindustrierna förändrar inte världen av egen kraft, men vi kan göra det tillsammans med andra grupper, med våra politiker och med andra branscher. En annan politisk aspekt är EU där det inte finns någon gemensam skogspolitik. Kan svenskt skogsbruk hävda sig i Bryssel? Det är ett arbete vi ska stärka genom branschföreningen Cepi som har ett bra kontaktnät mot kommissionärer och parlamentariker. Här kan vi gå armkrok med Finland och kanske också med Österrike. Samtidigt tycker jag att flera svenska EU-politiker har visat en klok inställning till svenskt skogsbruk. Vi är ett litet land och EU kan påverka oss mycket det gör att vi behöver vi bygga samarbeten bättre. För att återgå till bioekonomin hur långt har Sverige kommit i utvecklingen? Utbyggnaden av fjärrvärmenätet är ett exempel där i princip all olja fasats ut till förmån för bland annat biobränsle. Skogsindustrin specifikt använder 95 procent bioenergi i sina processer och nästan all elförbrukning är dessutom fossilfri. Majoriteten av våra produkter är en del av bioekonomin. I det lilla räcker det därför med att som konsument väljer pappersmugg för kaffet eller papperspåse i mataffären för att visa insikt om vad bioekonomi är. Lever du som du lär? Det egna exemplet är viktigt, men det är en svår fråga. I dagsläget är det inte enkelt att som konsument byta till bioekonomi. Jag sopsorterar, kör elhybrid och drömmer om ett hus med egen elförsörjning. Jag har även försökt köpa kläder tillverkade av träråvara, men det har inte varit lätt. Trots det är det i vardagen bioekonomin ska förverkligas. Det är bara då vi får ett hållbart samhälle på allvar. < 18 2.2015
DEBATT Miljömålssystemet 16 nyanser av dåligt samvete MILJÖMÅLSARBETET HANDLAR om att lämna över en bättre värld till våra barn, konstaterade Sveriges miljöminister Åsa Romson i januari och satte ord på hur viktigt och engagerande miljömålsarbetet är. Eller borde vara. Någonstans på vägen från 1999 då miljömålen sattes upp och fram till idag har det dessvärre gått snett. Då avser jag inte uppfattningen att 14 av 16 miljömål inte kommer att kunna nås till 2020. Det som riktigt oroar är den överhängande risken att allt färre människor bryr sig om miljömålen. Inte för att miljöfrågor på något sätt blivit ute tvärt om utan för att själva miljömålskonceptet har stora brister. LEVANDE SKOGAR ÄR ett bra exempel på detta. Delmål som sattes upp 1999 är uppnådda (hård död ved, formellt och frivilligt skydd, gammal skog, äldre lövrik skog), och det har gjorts omfattande och för samhället kostsamma insatser i form av reservat, frivilliga avsättningar, mer hänsyn, mer naturvårdande skötsel och anpassningar av skogarnas skötsel. Ändå bedöms inte det så kallade generationsmålet kunna nås till 2020. Förklaringen är att Levande skogar och andra generationsmål mer har karaktär av visioner än av konkreta mål. I flera fall är de i praktiken inte ens nåbara. Sverige behöver miljömål och en uppföljning av miljömålen som engagerar, entusiasmerar och sporrar. Roine Morin, hållbarhetschef Södra Skogsägarna: Det handlar mycket om kommunikation. Skapa dialog istället för att använda pekpinnar. Förr var miljöarbetet mer pragmatiskt om vad som var rimligt i tid och kostnad. Det är framgången bakom skogsindustrins miljövård. Vi behöver lyfta fram de insatser som görs och våga bejaka positiva förändringar. Miljöarbetet skulle därför tjäna på konkreta, mätbara delmål utmanande men nåbara. Varför inte delmål kring andel passager över vattendrag som klarats utan skador, eller om antal häckande par av vitryggig hackspett i Sverige? NÄR ETT DELMÅL uppnåtts ska det naturligtvis firas på motsvarande sätt som ett fotbollslag firar en seger i en kvartsfinal. Därefter sätts självklart nya delmål för att ytterligare förbättra miljöarbetet (eller vinna semifinalen). Visioner om en ljus framtid är bra men goda resultat och positiva trender nu är bättre. Vi behöver miljömål som engagerar. Annars är det snart ingen som bryr sig. < HERMAN SUNDQVIST SKOGSCHEF, SVEASKOG HUR KAN ARBETET MED ATT NÅ MILJÖMÅLEN BLIR MER FRAMGÅNGSRIKT? Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores: När allt är lika viktigt händer inget därför bommar vi målen. Det är dags att våga prioritera klimatet, som avgör allt annat. Regeringen måste också visa tydligt ledarskap en samordnare på deltid imponerar inte! FOTO: ANDREAS LINDHOLM/SÖDRA >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> PRESSKLIPP Hållbar utveckling kräver mod att handla. Att bestämma sig för vad som måste göras och sedan genomföra det. Därför satsar vi nu på en klimatomställning på riktigt med storskalig biogasproduktion av skogsrester. LOTTA BRÄNDSTRÖM, VD GÖTEBORGS ENERGI, DEBATTARTIKEL I DAGENS SAMHÄLLE I MARS. Politisk osäkerhet hämmar landsbygden Men fortfarande bor hälften av Sveriges befolkning utanför storstäderna. Städerna är inga autonoma öar. De är i allra högsta grad beroende av landsbygden för att få till exempel mat, energi och utbildad arbetskraft. HELENA JONSSON, FÖRBUNDSORDFÖRANDE LRF, VILL SE SATSNINGAR PÅ BREDBAND OCH SÄKRA VÄGAR PÅ LANDS- BYGDEN. DEBATTARTIKEL I AFTONBLADET I MAJ. Skogens mat outnyttjad resurs Vi kan äta skogen men många tänker inte på det, det är en nästan outforskad resurs i matvärlden. Förstår människor värdet i det här kanske grannbarrsaft i Kramfors blir vad champagne är i Champagnedalen. PAULINA RYTKÖNEN, TILLVÄXTFORSKARE VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA, SOM SAMMANSTÄLLT EN RAPPORT OM ÅNGERMANLANDSKÖKETS FRAMTID. TIDNINGEN ÅNGERMANLAND I APRIL. Vår skog är fantastisk Skogen är något väldigt vackert som skänker oss en plats för fritid, gröna jobb och ett svar på dagens stora klimatutmaningar. Som europaparlamentariker känner vi att vi svenskar måste bli bättre på att förklara det för resten av Europa. JYTTE GUTELAND (S) OCH JENS NILSSON (S) OM ATT FÅ OMVÄRLDEN ATT FÖRSTÅ SKOGENS POTENTIAL FÖR EN AMBITIÖS KLIMATPOLITIK. DEBATTARTIKEL I NORRAN I MAJ. 2.2015 19
POSTTIDNING B Retur: Skogsindustrierna Box 55525 102 04 Stockholm Lönsam hållbarhet KRÖNIKAN På middagar har jag ofta upplevt att det finns två frågor som många inte vill diskutera. Det ena är pensionen, det andra är klimatet. Varför vill man inte det? Jag tror att människor är rädda för svaret. När det gäller klimatförändringen tycker många kanske att ämnet känns för svårt. Min uppfattning är att det finns lösningar på klimatfrågan och att man inte alls behöver klä sig i aska för att göra något åt problemen. Det finns många smarta lösningar inte minst inom skogsindustrin. Jag är också övertygad om att investerare kan ta hänsyn till miljö och etik utan att göra avkall på avkastningen. Det handlar bara om vilket tidsperspektiv man har. Ungefär 90-95 procent av allt kapital som förvaltas i pensionsbranschen utvärderas på bara 1 till 2 år. Det här måste brytas, tidsperspektivet måste bli längre. Klimatfrågan är kanske den största och viktigaste risken i vår portfölj. Den svenska ägarmodellen av företag innebär att stora investerare kan påverka styrelsearbetet och därmed företagets riktning. För andra marknader har Fjärde AP-fonden utvecklat en strategi där vi väljer bolag med lågt koldioxidavtryck, men som ändå ger bra avkastning. Jag tror att bolag som håller ordning på sitt koldioxidavtryck också håller ordning på resten av butiken. Klimatet, och hur pensionspengarna investeras, är definitivt frågor som borde finnas högre upp på agendan för många människor. MATS ANDERSSON VD FJÄRDE AP-FONDEN SPRÅNGBRÄDAN I samarbete med Läkare utan gränser har Acreo tagit fram en demo på en etikett som visar om ett vaccin hållit rätt temperatur och inte förstörts under transporten. Smart elektronik som räddar liv Med en enkel knapptryckning kan läkaren ute på fältet se att vaccinet är ok. Den smarta etiketten är ett av flera utvecklingsspår för tryckt elektronik. MED TRYCKT ELEKTRONIK kan sensorer, batterier och displayer tryckas på en yta, exempelvis en etikett eller kartong, för att mäta, lagra och kommunicera data. Sverige är världsledande på området genom Linköpings universitet och forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT i Norrköping. Där finns också en pilotanläggning för att trycka elektronik. Pilotanläggningen är en fanta - stisk möjliggörare för att ta forskningsresultat till prototyper och småskaliga serier för marknadstester och används flitigt av näringslivet. Förpackningsindustrin är en viktig uppdragsgivare och vi har ett nära samarbete med skogsindustrin sedan många år, berättar Tommy Höglund, affärsutvecklare på Acreo. Användningsområden är många. Vad sägs om väggar som själva kan tala om att de är fuktskadade eller varor som kommunicerar med din mobil? Eller förpackningar som lyser upp när du passerar dem i butikshyllan? Tryckt elektronik är en viktig pusselbit när man talar om Internet of things att de prylar vi har omkring oss kan kommunicera med oss och med varandra. Vi ser också stora möjligheter att kombinera tryckt elektronik med cellulosa i olika applikationer för att skapa elektronik integrerat i papperet, säger Tommy Höglund. < THOMAS EKENBERG Så fungerar tekniken Nya elektroniska material, som elektriska ledare och halvledare i form av plast (polymerer), har gjort det möjligt att tillverka elektroniskt bläck. Genom att använda skrivare eller tryckpressar kan man med hjälp av bläcket skapa elektroniska komponenter och kretsar på till exempel papper eller kartong. FOTO: ACREO SWEDISH ICT