Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för analys och utvärdering Box 100, 405 30 Göteborg
Innehållsförteckning Inledning... 3 Göteborgsstudenternas syn på arbetslivsanpassningen... 4 Åsikter hos olika studenttyper... 5 Arbetslivserfarenhet samvarierar med åsikter om arbetslivsanpassningen... 6 Citerade arbeten... 8 Bilaga A: Fakta om Göteborgsstudenter 2012... 9
Inledning I den offentliga debatten om högskolans koppling till arbetsmarknaden framhålls ofta att högskolestudier inte tillräckligt väl förbereder studenterna för arbetslivet. Lärosätena har av flera instanser uppmanats att skapa fler och bättre arbetslivsrelaterade inslag som praktik, studiebesök, gästlärare, examensarbeten och projektarbeten i utbildningarna (Riksrevisionen, 2009; Högskoleverket, 2012; Bengtsson, 2013). Kritiken mot lärosätena har inte stått oemotsagd. 1 Men oavsett ens egen ståndpunkt om högskolans roll i förhållande till arbetsmarknaden, så går det inte att komma ifrån att frågan om utbildningens arbetslivsrelevans tillmäts stor vikt i policysammanhang och det offentliga samtalet. Tidigare studier antyder också att studenternas bedömning av de arbetslivsrelaterade inslagen påverkar hur utbildningen som helhet värderas (Almerud, Hjortzberg, & Krassén, 2012; Berlin, 2013). Den här rapporten handlar om hur studenter vid Göteborgs universitet ser på arbetslivsanpassningen av undervisningen. 2 Rapporten bygger på data från enkätundersökningen Göteborgsstudenter 2012, som genomfördes vid Göteborgs universitet under perioden november 2012 till mars 2013. Enkäten skickades ut till drygt 23 000 studenter och hade en svarsfrekvens på 38 %. 3 Att bedöma arbetslivsanpassning: en metodologisk kommentar Studenternas bedömningar av arbetslivsanpassningen av utbildningen mäts med frågan Hur bedömer du följande delar av din utbildning (anpassningen av undervisningen till de krav som ställs i arbetslivet)? 4 Universitetets nuvarande studenter ombeds alltså att bedöma hur deras utbildning anpassas till krav som kommer att ställas på dem i det framtida arbetslivet. 5 Det finns åtminstone två aspekter av detta som bör kommenteras. Det första gäller innebörden i begreppet arbetslivsanpassning. Vad behövs egentligen för kunskaper, förmågor och färdigheter i arbetslivet? Många kanske intuitivt tänker på arbetslivsanpassning i termer av sektorsspecifika kunskaper eller på sådant som praktik och träning av särskilda praktiska färdigheter som exempelvis att borra i en tand, handlägga en biståndsbedömning, sätta betyg, mäta partikelhalter, analysera ett blodprov, medla i konflikter på arbetsplatsen, skriva en rapport, arbeta i lag etc. Men man ska komma ihåg att mer klassiska, teoretiska, akademiska färdigheter också kan antas vara till nytta i arbetslivet. Arbetsgivare behöver kritiskt tänkande människor med god analytisk förmåga, 1 Företrädare för högskolesektorn har försökt att problematisera diskussionen och de lösningar som ofta föreslås. Inte minst påpekas ofta att en ökning av de praktiska inslagen måste avvägas mot behovet av fortsatt teoretiskt djup i högskoleutbildningarna. Utbildningar måste inriktas på att ge studenterna generiska kompetenser som de kan bära med sig mellan olika sammanhang och använda i morgondagens yrkesliv och inte bara fokusera på de praktiska kunskaper som arbetslivet eftertfrågar idag. En sammanfattning av den svenska matchningsdebatten finns i Berlin, 2014. Se även Bladh, 2013. 2 Termerna arbetslivsanpassning, arbetslivskoppling och arbetslivsanknytning används synonymt i denna rapport. 3 Svarsfrekvensen är således låg och varierar i viss utsträckning också mellan olika grupper. Detta kan påverka representativiteten, vilket bör beaktas vid tolkning av resultaten. Mer information om undersökningen finns i bilaga A. 4 Frågans svarsalternativ var mycket bra, ganska bra, varken eller, inte särskilt bra, inte alls bra. Därutöver fanns möjlighet att ange alternativet kan ej bedöma/ej aktuellt. 5 Studenterna befinner sig förvisso i olika livsfaser, och vissa studerar inte med sikte på det framtida arbetslivet. För en stor del av studenterna är dock det huvudsakliga syftet med utbildningen att på olika sätt förbereda sig för arbetslivet och stärka sina chanser på arbetsmarknaden. 3
förståelse för vetenskapligt arbete och förmåga att anpassa sig till nya situationer och uppgifter (Berlin, 2014; Bladh, 2013; Sonnerby, 2012). Exakt hur stor vikt som ges till olika aspekter av arbetslivsanpassning i bedömningarna går inte att utläsa i enkätsvaren. Den andra kommentaren tar sin utgångspunkt i det faktum att studenterna knappast kan förväntas ha fördjupade insikter i den kravstruktur de går till mötes i arbetslivet. Det beror dels på att få av studenterna har erfarenhet av att arbeta inom det område som utbildningen inriktar sig mot. Men det beror också på att det på detaljnivå är svårt att även på kort och medellång sikt prognosticera vilken typ av kompetenser som kommer att behövas i olika yrken. Mot den bakgrunden kan man fråga sig vilket informationsvärde studenternas bedömningar har. Det är en högst berättigad fråga, men samtidigt kan man förvänta sig att studenterna är någorlunda välorienterade i den övergripande karaktären på de väntande arbetsuppgifterna. Svaren har därför bedömts ha ett visst informationsvärde, men de bör tolkas i ljuset av att de är angivna på grundval av studenternas nuvarande bild av vad som krävs i arbetslivet snarare än på grundval av egna erfarenheter eller exakta prognoser. 6 Göteborgsstudenternas syn på arbetslivsanpassningen Vad anser då studenterna om arbetslivsanpassningen? I figuren nedan redovisas på universitetsövergripande nivå hur de som avgett en åsikt besvarar frågan Hur bedömer du följande delar av din utbildning (anpassningen av undervisningen till de krav som ställs i arbetslivet)? FIGUR 1. STUDENTERS BEDÖMNINGAR AV UNDERVISNINGENS ARBETSLIVSANPASSNING (PROCENT) Mycket bra Ganska bra Varken eller Inte särskilt bra Inte alls bra 15 39 24 16 6 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kommentar: Figuren bygger på frågan Hur bedömer du följande delar av din utbildning (anpassningen av undervisningen till de krav som ställs i arbetslivet)? Antal svarande:7070. Utöver dessa valde 1579 personer att ange alternativet kan ej bedöma/ej aktuellt. De senare ingår inte i procentbasen. 6 För vissa studenter med viss arbetslivserfarenhet är det givetvis möjligt att väga in dessa erfarenheter i bedömningarna. 4
Lite drygt hälften (54%) anser att anpassningen är bra (15% svarar mycket bra, 39% ganska bra). En dryg femtedel (22%) anser att anpassningen inte är bra (16% svarar inte särskilt bra, 6% inte alls bra), medan en fjärdedel (24%) är neutrala. Utöver de svar som redovisas i figuren angav 1579 personer (18 % av det totala antalet svarande) att de inte kan bedöma arbetslivsanpassningen. Som framgår av tabellerna i kommande avsnitt varierar denna andel mellan olika typer av studenter. Åsikter hos olika studenttyper Detta avsnitt handlar om hur studenter vid olika fakulteter, i olika studieformer och med olika studieerfarenhet ser på arbetslivskopplingen i undervisningen. Presentationen kretsar kring två aspekter. Dels belyses hur stor andel i olika grupper som (inte) ansett sig kunna bedöma kvaliteten på arbetslivsanpassningen, dels belyses vilka åsikter som dominerar i olika grupper. Som påpekades i föregående avsnitt angav en knapp femtedel (18%) svarsalternativet kan ej bedöma/ej aktuellt på universitetet som helhet. Den siffran varierar dock mellan 4% och 39% runtom på universitetet. Av tabellen nedan framgår att de mer erfarna studenterna (de med mer än 60 högskolepoäng i bagaget) har lättare att bedöma arbetslivsanpassningen (14 % anger kan ej bedöma/ej aktuellt jämfört med 26% av de med mindre erfarenhet). En trolig förklaring är att de helt enkelt har hunnit få fler intryck som kan ligga till grund för bedömningen. När det gäller de som angett en åsikt är de mindre erfarna studenterna mer nöjda än de erfarna (61% respektive 51%). TABELL 1: SYN PÅ ARBETSLIVSANPASSNING PER FAKULTET, STUDIEFORM, ERFARENHET (PROCENT) Inte bra Varken eller Bra Balansmått N Kan ej bedöma Handelshögskolan 27 30 47 +20 909 22 (1144) Humanistisk fakultet 24 31 44 +20 717 39 (1171) IT-fakultet 21 26 54 +33 190 18 (232) Konstnärlig fakultet 26 24 49 +23 261 19 (321) Naturvetenskaplig fakultet 24 28 49 +25 564 28 (781) Sahlgrenska akademin 14 17 69 +55 1646 10 (1818) Samhällsvetenskaplig fakultet 24 26 50 +26 1670 17 (2007) Utbildningsvetenskaplig fakultet 24 18 57 +33 1110 5 (1169) Lärarutbildningsnämnden** 27 19 54 +27 1017 4 (1054) Fristående kurs-student 19 29 52 +33 1728 30 (2484) Programstudent 23 22 55 +32 5342 13 (6165) 60 hp eller mindre* 14 26 61 +47 2179 26 (2948) Mer än 60 hp* 26 23 51 +25 4891 14 (5701) Göteborgs universitet totalt 22 24 54 +32 7070 18 (8649) Kommentar: Tabellen bygger på frågan Hur bedömer du följande delar av din utbildning (anpassningen av undervisningen till de krav som ställs i arbetslivet)? samt registerdata/frågor om fakultetstillhörighet, studieform och antal högskolepoäng. * Notera att antalet högskolepoäng anger antalet högskolepoäng tagna vid Göteborgs universitet. Kategorin bra består av de som svarat ganska bra eller mycket bra, kategorin inte bra består av de som svarat inte särskilt bra eller inte alls bra. Notera att endast de som angett en åsikt ingår i procentbasen för dessa andelar. Balansmåttet visar andelen i kategorin bra minus andelen i kategorin inte bra. Kolumnen kan ej bedöma redovisar andelen av det totala antalet svarande på frågan som inte ansett sig kunna bedöma arbetslivsanpassningen. Det totala antalet svarande är i parentes. **Lärarutbildningsstudenter ingår även i siffrorna för respektive fakultet. 5
Vidare framgår att programstudenterna har något lättare att bedöma arbetslivsanpassningen än de som endast läser fristående kurs (13% av programstudenterna och 30 % av fristående kursstudenterna angav svarsalternativet kan ej bedöma/ej aktuellt). Programstudier har oftare en inriktning mot ett speciellt yrke eller en speciell del av arbetsmarknaden, vilket kan göra det lättare att identifiera möjliga framtida arbetsuppgifter och därmed också att ha en uppfattning om de framtida kraven. När det gäller studenternas åsikter om arbetslivsanpassningen så gör program- och kursstudenter emellertid likartade bedömningar. När det gäller fakultetstillhörighet så har Lärarutbildningsstudenter, studenter vid den Utbildningsvetenskapliga fakulteten samt studenter vid Sahlgrenska akademin lättast att bedöma arbetslivsanpassningen. 7 Dessa studentgrupper går i stor utsträckning utbildningar som riktar sig mot förhållandevis väl definierade arbetsmarknader. Studenterna vid den Humanistiska fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan har svårast att bedöma arbetslivsanpassningen. En förklaring till detta kan vara att dessa fakulteter har relativt få studenter i yrkesprogram och relativt många studenter på fristående kurser eller program som leder till generell examen. Av de som har angett en åsikt anser 54 % på hela universitetet att arbetslivsanpassningen är mycket eller ganska bra. Nöjdast av alla är studenterna vid Sahlgrenska akademin där sju av tio tycker att anpassningen är ganska eller mycket bra och endast 14 % uttrycker någon form av missnöje. Arbetslivserfarenhet samvarierar med åsikter om arbetslivsanpassningen I detta avsnitt redovisas studenternas bedömningar av arbetslivsanpassningen med utgångspunkt i studenternas egen relation till arbetsmarknaden. I enkäten ställs en fråga om huruvida studenterna under terminen förvärvsarbetar vid sidan av studierna, och en fråga om de hade någon arbetslivserfarenhet innan studierna inleddes. 8 Denna arbetslivserfarenhet behöver inte vara inom det område som studierna bedrivs. Ett första konstaterande är att studenter med och utan arbetslivserfarenhet tycks ha lika förutsättningar att avge ett omdöme (18% respektive 19% har valt alternativet kan ej bedöma/ej aktuellt), men att de som inte förvärvsarbetar vid sidan av studierna haft något svårare att ge ett omdöme än de som förvärvsarbetar (20% respektive 16% har valt att inte avge ett omdöme). 7 Lärarutbildningsstudenterna ingår dels i Lärarutbildningskategorin, dels i siffrorna för den fakultet de läste vid ht2012. 8 Hade du någon arbetslivserfarenhet innan du påbörjade dina studier vid Göteborgs universitet?(svarsalternativ: Nej; Ja, enbart sommar-och/eller helgjobb; Ja) Förvärvsarbetar du parallellt med studierna höstterminen 2012? (Svarsalternativ: Nej; Ja) 6
TABELL 2: SYN PÅ ARBETSLIVSANPASSNING I OLIKA GRUPPER (PROCENT) Inte bra Varken eller Bra Balansmått N Kan ej bedöma Arbetslivserfarenhet* 22 22 56 +34 4700 18 (5715) Ej arbetslivserfarenhet* 22 27 51 +29 2291 19 (2831) Förvärvsarb. v sidan av studierna 23 23 55 +32 3322 16 (3942) Ej förvärvsarb. v sidan av studierna 22 25 53 +31 3624 20 (4554) 20 år och yngre 12 29 59 +47 611 27 (837) 21-26 år 25 25 50 +25 3632 16 (4340) 27-37 år 25 22 54 +29 1717 16 (2049) 38 år och äldre 15 18 67 +52 1110 22 (1423) Göteborgs universitet totalt 22 24 54 +32 7070 18 (8649) Kommentar: Tabellen bygger på frågan Hur bedömer du följande delar av din utbildning (anpassningen av undervisningen till de krav som ställs i arbetslivet)? Kategorin bra består av de som svarat ganska bra eller mycket bra, kategorin inte bra består av de som svarat inte särskilt bra eller inte alls bra. Notera att endast de som angett en åsikt ingår i procentbasen för dessa andelar. Balansmåttet visar andelen i kategorin bra minus andelen i kategorin inte bra. Kolumnen kan ej bedöma redovisar andelen av det totala antalet svarande på frågan som inte ansett sig kunna bedöma arbetslivsanpassningen. Det totala antalet svarande är i parentes.*gruppen med arbetslivserfarenhet innan studier är exklusive de som enbart haft helgoch/eller sommarjobb. När det gäller studenternas faktiska bedömningar av arbetslivskopplingen är studenter med arbetslivserfarenhet mer positiva än de som saknar arbetslivserfarenhet (56% respektive 51% anser att den är bra). Däremot är det ingen större skillnad mellan de som förvärvsarbetar vid sidan av studierna och de som inte gör det. I tabellen jämförs också inställningen i olika åldersgrupper. De äldsta (de över 38 år) och yngsta (de som är 20 år eller yngre) studentgrupperna skiljer sig från de två grupperna mellan 21 och 37 år. Dels har de gamla och unga haft svårare att bedöma frågan, dels har de en mer positiv inställning till hur undervisningen anpassats till de krav som ställs i arbetslivet. 7
Citerade arbeten Almerud, M., Hjortzberg, G., & Krassén, P. (2012). Högskolekvalitet 2012. Samverkan ger kvalificerade jobb och nöjdare studenter. Svenskt Näringsliv. Bengtsson, L. (2013). Utbildningssamverkan för jobb, innovation och företagande. Almega. Berlin, D. (2013). En nöjd student. Hur bedömningar av enskilda utbildningsinslag påverkar studenters sammanfattande omdöme om sin utbildning. Rapport 2013:07. Göteborgs universitet. Enheten för analys och utvärdering. Berlin, D. (2014). Matchningsproblem på högutbildades arbetsmarknad. En översikt av den svenska debatten.. Göteborgs universitet. Enheten för analys och utvärdering. Bladh, A. (2013). Saknar den högre utbildningen relevans? En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Stockholm: Ratio. Högskoleverket. (2012). Kontaktiviteter. Rapport 2012:23R. HSV. Riksrevisionen. (2009). Studenternas anställningsbarhet. Rir 2009:28. Riksrevisionen. Sonnerby, P. (2012). Lärda för livet? En ESO rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning. Rapport 2012:7. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. 8
Bilaga A: Fakta om Göteborgsstudenter 2012 Enkätundersökningen Göteborgsstudenter 2012 genomfördes under november 2012 mars 2013. Enkäten vände sig till personer som studerade vid Göteborgs universitet höstterminen 2012. Syftet med Göteborgsstudenter 2012 var att få en generell bild av hur studenter vid Göteborgs universitet uppfattar sin utbildning och Göteborgs universitet som utbildningsinstitution ur ett antal aspekter. Genom sitt generella och universitetsövergripande fokus kompletterar undersökningen det kvalitetssäkringsarbete som sker på institutions- och fakultetsnivå i reguljära kursutvärderingar anpassade för enskilda kurser och program. Undersökningspopulationen utgörs av studenter på Göteborgs universitet; såväl programstudenter som studenter på fristående kurser, och studenter på grund- såväl som avancerad nivå. De begränsningar av populationen som gjordes var att studenterna måste vara registrerade för minst 7,5 högskolepoäng under höstterminen 2012. Registreringen avser förstagångsregistrering på kurs, och endast kurser som ges på plats (dvs ej distanskurser). Uppgifter om vilka studenter som uppfyllde dessa kriterier hämtades genom ett uttag i LADOK den 26/10 2012. Utöver kriterierna ovan fanns ett krav på att studenterna ska vara aktiva. Av de 23347 personer som uppfyllde kriterierna och tillsändes en enkät svarade 8814, vilket ger en nettosvarsfrekvens på 38%. För mer information, se rapporten Göteborgsstudenter 2012 Teknisk rapport: beskrivning av genomförande och bortfallsanalys som finns att tillgå på www.analys.gf.gu.se. Enkäten genomfördes vid enheten för analys och utvärdering vid Göteborgs universitets Gemensamma förvaltning. Resultaten från undersökningen har redovisats i form av tabelloch figurrapporter, som publicerats på enhetens webbsida. Därutöver författas ett antal fördjupande rapporter om olika teman i undersökningen, varav föreliggande rapport är en. 9