Naturinventering för Tölby detaljplan i Korsholms kommun är 2013

Bilaga D Sida l0 Naturinventering för Tölby detaljplan i Korsholms kommun är 2013 öjen '.t, I \ { l'.f, 'x' \ Lnd V NATURE.INVEST Ingvar Fagerholm (FM, biolog) Korsholm 2013

Sida ll Naturinventering för Tölby detatiplan i Korsholms kommun år 2013 NATURE.INVEST Ingvar Fagerholm (FM, biolog) Biörksundsvägen 3 66580 Kuni Mobiltelefon 050 5901848 Email : Nature-Invest@netikka.fi Innehåll: 1 Inledning 2 Metodik. 2.t Fältbesökens tidpunkter samt utförande 3 Beskrivning av naturförhållandena vid undersöknings-området vid Tölby, Korsholms kommun 2013 3.1 Allmänt... 3.2 Delområden inom undersökningsområdet... 3.2.L Bebyggda områden 3.2.2 F örnvelseytan i norr... 3.2.3 Täta granskogen 3.2.4 T alldominerad slyskog... 3.2.5 Gamla ängsmarken 3.2.6 Angshörnet... 3.2.7 Tàtablandskogen 3.2.8 Fuktiga ängen 3.2.9 Farmområdet 3.2. 1 0Tallplanteringen... 4 Undersökningsområdets eventuella Natura 2000-områden och andra 2 3 3 4 4 6 6 6 7 9 10 L2 T2 L2 74 15 4.1.1 Natura 2000 INVL 61 $ 1 mom.) 4.1.2 Naturvårdslagen (L09 6 / I99 6) 4.1.3 Skogslagen (L093 /t996) 4.L4 Vattenlagen (587 /20LI) 4.2 Förekomsten av hotade och sþddade arter enligt gällande lagstiftning 18 4.2.L Hotade fågelarter inom undersökningsområdet......24 4.2.2 Observerade fågelarter under inventeringstillfäiìena...,.....2s 4.3 IBA - FINIBA-områden......25 5 Sammanfattning med miljörekommendationer....,..,...25 6 Litteratur/Källor......26 Bilaga 1. Förekomsten av flygekorre samt rekommenderade MY-områden inom och i närheten av planeområdet. L7 L7 18 1B

L Inledning Sida l2 En naturinventering för ett detaljplaneområde i Tölby, Korsholms kommun gjordes under tiden mars-september 2013 (figur 1). Éte\ànen Sbdra S\ads[ardcn \..\ \ Ldqprdnl., Figur 1-. 0versiktskarta för undersökningsområdet i Tölby (btå cirkel). J. J. I Kan \ o o I ( a ^ ^\ \ I b o Figur 2. De områden/lagenheter som skall detaljplaneras i Tölby J

Sida 13 Målsättningen med inventeringen var att kartlägga om områdenas lämplighet som byggplats sett ur miìjöhänseende och för att se till att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Inventeringsarbetet styrs utgående från den naturvårdslagen (NaturvL Nr 1096/96 1-', 29-30', 37', 39' Nr 384/09 5a.', 47' Nr 1587/09 3L', 64', 72a), naturvårdsförordningen (IúaturF Nr 160/97 10), skogslagen (SkogsL Nr 1093/96 7'och10', Nr L478/09 14b'), skogsförordningen (SkogsF Nr 1200/96 7' och 8J och vattenlagen (Vattenlag Nr587/2011-11J. I naturinventeringen utreds också behovet av skydd av hotade växter och djur utgående från det riksomfattande UHEX-registret (tyngdpunkt på kärlväxter, däggdjur och fåglar) och EU:s habitat- och fågeldirektiv. Naturinventeringens uppgift är även att minimera miljöpåverkan och utreda miljökonsekvenserna av planen. 2 Metodik Utredningen utfördes på så sätt att inventeraren, utgående från grundkartan, befintlig litteratur, intervjuer och bakgrundsmateriaì bedömde undersökningsområdets flora, fauna och landskap. Områdena fotograferades digitalt i samband med fältbesöken mellan mars - september 20L3. 2.7 Fältbesökens tidpunkter samt utförande Datum: 73.4. Metodik: Flygekorreinv, mm. 28.4. Flygekorreinv.+fågelkartering översiktlig inv, av åkergroda Resultat: Sök efter avföring, översikt av området GPS-foto av avföring, sök efter ihåliga stammar+risbon, linjetax. 6-7.6. Fågelkartering+ precisering 72.7 av flygekorreomr.+översiktlig inv. av åkergroda Biotopkarteringar Genomgång av biotoper, växtkart. Tidpunkt: Eftermiddag, snö på marken Kl.7-12,snöfritt KI.6.30 - L0 Kl, 13-17 Kl. 11-15 18.8. Återbesök Kontroll eftermiddag

Sida l4 3 Beskrivning av naturförhållandena vid undersökningsområdet vid Tölby, Korsholms kommun 2Ol^3 3.7 Allmänt Undersökningsområdet vid Tölby är redan idag utbyggt till stora delar av egnahem. Det finns en s.k. byabebyggelse med gamla stockhus och uthus byggda främst längs med byavägen vid skolan (bild 1). Under de senaste åren har området igen haft en befolkningsboom med nya egnahem både söder och norr om undersökningsområdet och i de norra delarna av undersökningsområdet (bild 2). Där av säkert orsaken till att området detaljplaneras. Tyvärr kommer kanske planeringen lite sent genom att många egnahem beviljats med undantagslov lite hur som helst i landskapet. Största delen av de obebyggda områdena idag består av ekonomiskog i olika åldrar pga. närheten till bebyggelse (bild 3). En del mindre ängsområden, skogsstigar och en nedlagd farm finns också i området. Bild L. Aldre bebyggelse kings med byavägen.

Sida l5 Bild 2. Nya egnahem utspridda bland frötrrina i den norra delen av und er s ökning s o mrå d et. Bild 3. Typiskt skogsbestånd med glesa frötröd av tall.

Sida 16 3.2 Delområden inom undersökningsområdet Utgående från fältbesök och bakgrundinformation indelades undersökningsområdet i mindre delområden på en flygbild frân 2007 (figur 3). Tyvärr finns inte alla nya egnahem med på bilden. Figur 3. Indelning av delområden utgående från en flygbild från år 2007. 3.2.1 Bebyggda områden Inom undersökningsområdet finns ett större område som redan är utbyggt med egnahem fbild L-3). Området är redan idag så tätt bebyggt att det i och med planeringen inte kommer att ske stora förändringar. Mellan egnahemmen finns mindre öppna områden med fröträd av tall (bild 3). Kommentarer: - Inom delområde 7 finns inga hotade arter eller skyddade naturtyper. - Områdets norra del kan förtatas med t.ex. egnahem. 3.2.2 Förnyelseytan i norr Norr om delområde 1 finns en förnyelseyta med tallfröträd och snabbt växande tallplantor med björksly [bild 4). Fältskitet består av lingontyp vid öppna platser med mera gräs betonat i de lite mera låglänta partierna.

Sida l7 Bild 4. Tallfröträden med björksly och talplantor i delomr. 2. Kommentarer: Inom delområde 2 finns inga hotade arter eller skyddade naturtyper. }mrådet kan my cket v äl anvrindas för t.ex. eg nahem. 3.2.3 Täta granskogen När man rör sig söderut längs med Bolotvägen kommer ett mindre område med lite äldre granskog [område 3, bild 4, 5). Området är låglänt och ganska fuktigt. Fältskiktet domineras av bì.a. harsyra och olika mossarter. I området finns uppsatt två stycken flygekorreholkar sedan början på 2000-talet (muntl. R. Wistbacka). Granskogen är en passande biotop för flygekorre men inga spår eller observationer har gjorts under 2000-talet (R.Wistbacka muntl.). Är 2010 hittades dock spår av flygekorre i området men klassades inte som ett revir (Yrjölä). Dock är skogspartiet en viktig flygled frir flygekorren möjligheter att röras mellan olika passande biotoper i väst-öst led (se avsnitt om hotade arter s. 20).

Sida l8 Bild 4. Den täta granskogen i område 3 settfrån norr, Bild 5. En flygekorreholk i den töta granskogen.

Sida l9 Rekommendationer: - Inom delområde 3 förekommer flygekorre sporadiskt, men i övrígt inga andra hotade arter eller skyddade naturtyper. - Men området rir i princip den enda vettiga flygrutten för flygekorre i västöstlig riktning inom undersökningsområdet. Flygekorre förekommer nämligen vid söder om skolan dock utanför planeområdet. - )mråde 3 kunde erhålla beteckningen MY, dvs. jord- och skogsbruksdominerat område med miljövtirden. En passande beskrivning kunde vara att tillrcickligt med stora träd kimnas kvar för flygekorrens flygrutter genom undersökningsområde (se avsnitt om flygekorre s. 20). 3.2.4 Talldominerad slyskog Öster om delområde 3 finns ett område med tallskog och täta slybestånd runt omkring [område 4, bild 6, 7).Fältskiktet består av blåbär med inslag av mossa och lavar. Bild 6. Talldominerade skogen i planeområdets mitt.

Sida 110 Bild 7. Videbuskagen mot öster med tallskogen i bakgrunden. Rekommendationer: - Inom delområde 4 finns inga hotade arter eller skyddade naturtyper. - Området ar inte passande för t.ex. flygekorre pga. avsaknaden av håltrad och födotrrid. 3.2.5 Gamla ängsmarken Söder om den täta granskogen öppnar sig en gammal högvuxen ängsmark med spår av gammal s.k. kulturandskap fområde 5). Längs med vägen går också en gammal stenmur [bild 8, 9). Tyvärr verkar ingen slåtter idkas idag på området vilket fört med sig att vissa högvuxna ängsväxter så som kärrsilja, brännässla favoriserats.

Sida 111 Bild 8. Ängsmarken settfrån norr, Bild 8. Längs med Bolotvagen går ännu idag en gammal stenmur med kulturh i sto r i skt v är d e. Rekommendationer: - Inom delområde 5 finns inga hotade arter eller skyddade naturtyper,

Sida 112 T.ex. stenmuren och området i sig visar spår av gammal kulturmark som kan bevaras. 3.2.6 Ängshörnet I hörnet mellan Bolotvägen och Tölby-Vikby vägen finns ett mindre ängsområde som bör hållas öppet för att bibehålla kulturlandskapet och trafiksäkerheten i området [område 5). 3.2.7 Täta blandskogen När man rör sig längs med Tölby-Vikby vägen norr om skolområdet så kommer ett lite tätare skogsparti [område 7). Skogen består av granblandskog med inslag av både björk och asp. Området är precis som granskogen den enda vettiga rutten för flygekorre att ta sig norrut genom undersökningsområdet (se avsnitt om hotade arter s.20). I området hittades spillning av flygekorre under inventeringarna för delgeneralplanen 2010 (se figur 5). Rekommendationer: - Inom delområde 7 finns inga hotade arter eller skyddade naturtyper, men området rir i princip den enda vettiga flygrutten för flygekorre i syd-nordlig riktning ino m undersökning sområdet. Flyg ekorce förekommer nrimlig en vid söder om skolan dock utanför planeområdet och vid inventeringar 2070 hittades spillning i området. - }mråde 7 kunde erhålla beteckningen My, d.v.s. jord- och skogsbruksdominerat område med miljövrirden. En passande beskrivning kunde vara att tillrrickligt med stora trcid lämnas kvar för flygekorrens flyg rutte r g en o m un d er sö kning s omr å d et. 3.2.8 Fuktiga ängen Norr om den täta blandskogen finns en mindre gammal högvuxen ängsmark (område B, bild 9, 10J.

Sida 113 Bild 9. Den öppna ängsmarken längs med inslag av högvuxen körcsilja, hallon och gräs. Bild 1-0. I den ena kanten växer också småaspar. Rekommendationer Inom delområde I finns inga hotade arter eller skyddade naturtyper.

Sida 114 }mråde 8 är dock en trevlig ängsmark med inslag av drag från gammal kulturmark som kunde bevaras. 3.2.9 Farmområdet Längst i norr finns en nedlagd pälsfarm (område 9, bild LL, 1Z).Området borde städas upp och saneras eftersom verksamheten avslutats sen en längre tid tillbaka. Söder om farmen finns delvis gallrad plantskog av tall, österut är området tätt och ogallrat med småbjörk och tallplantor. Bild 1L. Vägen söderut från farmen, gallrad högra sida och ogallrad vönstra sida.

Sida 115 Bild 1-2. Det nedlagda skräpiga farmområdet som bör saneras. Rekommendationer: - Inom delområde 9 finns inga hotade arter eller sl<yddade naturtyper. - Den gamla pälsfarmen borde stadas upp. 3.2.10 Tallplanteringen Österut från farmområdet finns två välvårdade skiften med tallplantering [område 10, bild t3, L4). I det östra skiftet går en vandringsled norrut. Fältskiktet består av ìingon på höglänta och blåbär i lågläntare områdena.

Sida 116 BiId 13. Det ttita tallbeståndet i öster. Bild 14. Vandringsleden som går genom det östra skiftet norrut. Rekommendationer: - Inom delområde 10 finns inga hotade arter eller skyddade naturtyper. - Eventuellt kunde det östra området bli rekreationsområde pga. vandringsleden.

Sida 117 4 Undersökningsområdets eventuella Natura 2000-områden och andra skyddsområden/program Utgående från gällande miljöìagstiftning bör de områden som omfattas av planeringen och i dess närhet utredas och konsekvenserna bedömas. 4.7 Naturvårdslagen (7096/1996) 4.1.1 Natura 2000 (NVt 61 S 1 mom.) Kommentarer: Inom planeområdetfinns inga Natura 2000 områden. Ej heller i den omedelbara narheten av planeområdet finns Natura 2000- områden som skulle påverkas av detaljplanen. 4.t.2 Naturvårdslagen (lo9 6 / L99 6) Riksomfattande skyddsprogram (NVL 77 S) L) programmet för utvecklande av nationalparks- och naturparksnätet (2 4.2.19 7 8, kompl ett er at 2. 4.I9 80, L9.1.2.L9 8 5 o ch t6.6.l9 88) 2) basprogrammet för myrskydd (19.4.1979 och26.3.l9bl) 3) programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar (3.6.1982) 4J lundskyddsprogrammet (13.4.L989) 5) skyddsbeslutet för M ickelsörarna (2 4.8.t989) 6) strandskyddspro grammet (20.I2.L99 0) 7) skyddsprogrammet för gamla skogar (27.6.t996) Kommentarer: Inom planeområdetfinns inga riksomfattande sl<yddsprogram (NVL 77 Ð. Ej heller i den omedelbara nörheten av planeområdet sådana områden enligt NVL 77 S som skulle påverkas av planen. Skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen (NVL 29 S). naturliga dungar som till betydande del består av ädla lövträd. hassellundar. klibbalskärr. sandstränder i naturtillstånd. ängar vid havsstranden. trädlösa eller av naturen trädfattiga sanddyner. enbevuxen ängsmark.lövängar o stora enstaka träd och trädgrupper som dominerar ett öppet landskap Kommentarer:

Sida 118 Inom planeområdet finns inga skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen (NVL 2e Ð. Ej heller i den omedelbara nörheten av planeområdet sådana naturtyper som skyddas enligt NVL 29 $ som skulle påverkas av planen. 4.1.3 Skogslagen (1093 / 1996) Särskilt viktiga livsmiliöer enligt 10 S i skogslagen. omedelbara närmiljöer för källor, bäckar och sådana rännilar som bildar bäddar för fortgående rinnande vatten samt omedelbara närmiljöer för små tjärnar,. ört- och gräskärr, ormbunkskärr samt lundkärr och sådana brunmossar som är beìägna söder om Lapplands län,. bördiga mindre lundområden,. små skogsholmar med fastmarksskog på odikade torvmarker,. klyftor och raviner, o Stup och skogsbestånd vid stupens nedre del, samt. sandfält, berg i dagen, stenbunden mark, blockfält, trädfattiga torvmarker och svämängar som i virkesproduktionshänseende avkastar mindre än lavmoar. Kommentarer: Inom planeområdet finns inga "särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen". 4.1.4 Vattenlagen (587 /Z0tt) Kap 2. 11$ Skydd av vissa typer av vattennatur -Det är förbjudet att äventyra de naturliga förhållandena i flador elìer glon på högst tio hektar eller källor eller, någon annanstans än i landskapet Lappland, tjärnar eller sjöar på högst en hektar eller rännilar. Kommentarer: Inom planeområdetfinns inga områden som skyddas enligtvattenlagen. 4.2 Förekomsten av hotade och sþddade arter enligt gällande lagstiftning Enligt 49 S i naturvårdslagen är det fórbjudet att förstöra och försämra platser där djurarter som nämns i bilaga IV (a) i habitatdirektivet parar sig och rastar. Dessa arter hör till dem som omfattas av ett så kallat strikt skyddssystem. De arter som förekommer i Finland finns uppräknade i naturvårdsförordningens bilaga 5. Förbudet gäller alla parnings- och rastplatser; det behöver med andra ord inte finnas något särskilt fattat beslut om dem.

Sida 119 Den regionala miljöcentralen kan bevilja undantag från förbudet endast på strikt definierade grunder som anges i artikel 16 (1) i habitatdirektivet. I Finland förekommande diurarter som nämns i habitatdirektivets bilaga IV (a) (23 S i naturvårdsförordningen L60/L997, bilaga 5) Däggdiur. brandts mustaschfladdermus, Myotis brandti. brunbjörn, Ursus arctos. buskmus, S cista betulina. dammfladdermus, Myotis dasycneme. dvärgfladdermus, Pipistrellus pipistrellus. fjällräv, Alopex lagopus. flygekorue, Pteromys volans. fransfladdermus, Myotisnattereri. gråskimlig fladdermus,vespertilio murinus. lo, Lynx lynx. långörad fladdermus, Plecotus auritus. mustaschfladdermus,myotismystacinus. nordisk fladdermus, Eptesicus nilssoni. saimenvikare, Phoca hispida saimensis. stor fladdermus, Nyctalus noctula. trolìfladdermus, Pipistrellusnathusii. tumlare, Phocoena phocoena. utter, Lutra lutra. varg, Canis lupus (inte inom renskötselområden). vattenfladdermus,myotis daubentoni Kräldiur a hasselsnoþ Coronella austriaca Groddiur a a större vattenödla, Triturus cristatus åkergroda, Rana arvalis Blötdiur a tjockskalig målarmus sla, Unio cressus Fiärilar a apollofj äril, P arnassius apollo

Sida 120. bokmätfjäril, Hypodryas maturna. dårgräsfjäril, Lopinga achine. mnemosynefjäril, Parnassiusmnemosyne o stor guldvinge, Lycaena dispar svârtfläckig blåvinge, Maculinea arion. violett guldvinge, Lycaena helle Skalbaggar a a a a bredkantad dykare, Dytiscus latissimus cinnoberbagge, Cucujus cinnaberinus eremitbag ge, 0 smo d erme eremita rödhalsad brunbagge, Phryganophílus ruficollis smalbandad fl atdykar e, Grapho d erus b ilin e atus stö rre barkplattb agge (Pyth o kolw e n s i s) Sländor. bredkärrtrollslända, Leucorrhiniacaudalis. citronfläckad kärrtrollslända, Leucorrhinia pectoralis o grönflodtrollslända,0phiogomphuscecilia o grön mosaikslända, Aeshna viridis r pudrad kärrtrollslända, Leucorrhinia albifrons Utgående från inventeringsarbetet, sammanställning av litteratur, Herttaregistret och andra inventeringar kan följande slutsatser dras: Kommentarer: Ddggdjur: Flygekorre: Flygekorre förekommer väster om planeområdet närmare exakt söder om skolan. Spillning hittades i aspdungen i närheten av skolans södra parkering och under en gran inom planeområdet (biìd 15). I själva planeområdet hittades ingen spillning utom under denna ovan nämnda gran. För att inte begränsa flygekorrens möjligheter att verka i området bör flygvägar till och från aspdungen säkerställas med att tillräckligt med fullvuxna träd lämnas kvar på passande avstånd. Inom närområdet bör tillräckligt med stora träd lämnas tillräckligt tätt för att säkerställa flygekorrens möjligheter att fortsättningsvis verka i området. Är 201'0 gjordes en flygekorreinventering för delgeneralplanen för området. I den inventeringen hittades spillning inom pìaneområdet på

Sida 121 två ställen, den täta granskogen (område 3) och det täta skogspartiet där vägen till farmområdet startar (område 7) men inte vid skolan (figur 5) (Ympäristötutkimus Yrjölä OYJ. Figur 4. Spillning av flygekorre hittades under ettflertal aspar söder om skolan (A). I vtister (B) förekommer flygekorre enligt det statliga registret HERTTA. För att säkerställa flygrutter mellan A och B bör tillräckligt med skog lämnas inom planeområdet i vtist-östlig och nord-sydlig riktning þiåa pílar). I MYområdena bör skogsbruket beakta att flygekorren rör sig och eventuellt kunna etablera sig i området.

Sidal22 Kartltiggning avflygekorra i Tölby och Yikby Tölbyn j a Yikbyn liito-oravalcø'roitut Bilaga 2: Kartor över flygekore$/nd i Tölby och Vikby 2010. Räd : spillningsfind, grönt = skog som ãr lãmplig fõr flygekorre, pil = grön konidor Läte 2: Karttoihin on merkitty liito'oravalöydöt Tölbyssä ja Vikbyssä 2010. Pr nainen = papanalöytö, vihreä = liitooravalle sopivaa metsãå, nuoli : viheryhtcrys Figur 5, Utdrag ur flygekorreinventeringen 2010 där man hittade spillning i den töta granskogen inom planeområdet och där vcigen till farmområdet startar (område 3/område 7). I, j Bild 15. Aspdungen söder om skolan dr)r rikligt med flygekorcespillning hitta d e s un d e r v årv intern.

Sida 123 Bild 16. Flygekorcespillning under en asp i söder om skolan. Bild 17. Aspdungen till höger undersöktes under sommqren men då hade håligheterna invaderats av stare och ingen ny spillning av flygekorre hittades. Anda strillet inom planeområdet dar spillning hittades under våren 2013 var under granen till vönster í bilden (endast ettfåtql korn).

Sida 124 Biologen och flygekorreexperten R.Wistbacka besökte området L5.9.20L3 för att granska sina holkar i den täta granskogen (område 3, figur 3) samt för att kontrollera statusen vid aspdungen vid skolan. Vid skolan fann en hona och hane som tydligen tagit över aspdungen sedan stararna lämnat dem efter häckningen. I den ena holken i granskogen hittade han också ett vilobo samt spillning. Således kan konstateras att flygekorre förekommer i och i undersökningsområdet absoluta närhet under är 2013 [epost 16.9.2013 R. Wistbacka). Fladdermöss samt övriga arter: De fladdermössarter som är uppräknade ovan inventerades inte pga. områdets karaktär, avsaknaden av passande boträd, byggnader och stengrottor inom planeområdet. Övriga hotade däggdjur inventerades inte. }vriga arter: Under inventerings tiìltällena på våren undersöktes förekomsten av åkergroda översiktligt. Inom inventeringsområdet finns endast ett fåtal områden med fuktiga sänkor som är passande för groddjur. Inga observationer av åkergroda gj ordes under inventeringstillfällena. De övriga kräl-, grod-, blötdjur, fjäriìar, skalbaggar och sländor som är uppräknade i direktivet inventerades inte. 4.2.1 Hotade fågelarter inom undersökningsområdet I Finland förekommer 62 arter enligt bilaga I till fågeldirektivet. Genom egna observationer under fältarbetet våren- sommaren- hösten 20t3, sökningar i Tiira och andra informationskanaler kan konstateras att ingen av de 62 hotade arterna häckar eller hävdar revir inom planeområdet. Tillfálligt kan dock t.ex. pärluggla, järpe, berguv, kornknarr, sparvuggla, tretåig hackspet! orre och tjäder förekomma inom undersökningsområdet. Men ingen av dessa 62 hotade arter observerades under inventeringsarbetet. Enligt Bird Lifes lista över hotade fågelarter i Finland àr 20L0 kan följande bedömning dock göras av undersökningsområdet: (http : //www.birdlife.filsuoj elu/lajit/uhex/uhex-lista.shtml) Akuthotade (CR) TL arter: Inga akut hotade fågelarter häckar eller tillfälligt förekommer inom undersökningsområdet. Utrotningshotade (EN) 12 arter: Inga andra utrotningshotade arter häckar i området. Sårbara UU) 36 arter:

Sida 125 - Av de 36 fågelarter som är listade som sårbara förekommer ingen inom undersökningsområdet. Missgynnade (NT) 30 arter: - Av de 30 fågelarter som är listade som missgynnade kan antagligen hönsfåglarna tjäder (Tetrao urogallus) och orre (Tetrao tetrix) förekomma. Även berguv (Bubo bubo) och pärluggla (Aegolrus funereus) kan sporadiskt förekomma inom undersökningsområdet. - Men inga observationer gjordes under inventerings tillfällena av varken vuxna individer eller ungkullar. 4.2.2 Observerade fågelarter under inventeringstillfällena Under inventeringsarbetet i fält gjordes observationer eller revirhävdning av följande fågelarter: lövsångare [åtm. 9 st revir), bofink (åtm, 5st revirhävd.), trädpiplärka (åtm. 5st), rödhake (2st), gransångare [1st), svartvit flugsnappare (2st), gök [1st), trädgårdssångare [1st) och koltrast [1st). 4.3 IBA - FINIBA-områden Inom undersökningsområdet finns inget fågelområde som varken hör till IBA flnternationellt viktiga fågelområden) eller till FINIBA- nätverken [Nationellt viktiga fågelområden). 5 Sammanfattningmed miliörekommendationer Undersökningsområdet vid Töìb Korsholm är ett område bestående av ett delvis gammalt kulturlandskap där det förekommer allt från äldre stockhus till nya egnahem, ekonomiskog i olika ålder med inslag av lite äldre granskog. Inom undersökningsområdet finns inga biotoper i naturtillstånd utan människans påverkan syns överallt. Trots det verkar flygekorren ha anpassat sig till att leva i närheten och mitt bland egnahemmen i området. Passande bohåligheter finns i närheten av skolan utanför planeområdet och flygekorren har rörts sig sporadiskt inom själva planeområdet både väster om och norr om skolområdet. För att säkerställa flygekorrens fortsatta möjìigheter att vistas i och i närheten av planeområdet bör flygrutter och passande skogspartier lämnas i sådant skick att de favoriserar flygekorren. Rekommendationer: - I undersökningsområdet närhet finns åtminstone ett flygekorrerevir i söder om skolan (figur 4, biìaga 1). Flygekorrens möjlighet att fortsättningsvis förekomma i området bör säkerställas i planeringen emedan det enligt lag är förbjudet att försämra eller förstöra flygekorrens revir. - Genom att spara skogskorridorer med stora granar och aspar väster om skolan och genom att säkerställa flygrutter både västerut och norrut så

Sida 126 kan flygekorren fortsättningsvis trivas och föröka sig i området IMY områden). - Enligt miljömyndigheternas databaser förekommer flygekorre relativt nära väster om undersökningsområdet [Hertta). - Inga övriga hotade eller sþddade arter eller biotoper förekommer i området förutom sporadiska besök av fåglar på genomflyttning under höst- och vårsträcket. - Området lämpar sig väl för egnahemshus genom att det inte förekommer några hotade arter eller biotoper. Området är kuperat och närheten till dagvård och skola är överkomligt. I övrigt är naturinventeringen gjord enligt gällande lagstiftning. Behovet av tilläggsutredningar inte nödvändiga pga. av områdets karaktär och ringa omfattning. Vid behov kan eventuellt en fladdermusutredning göras under sommaren 201,4. 6 Litteratur/Källor Finlands Lag IL L997. S:t Michel t997. Huttunen, A. & Pahtamaa T.2002: Luontoselvitykset yleis- ja asemakaavoissa. Pohj ois-pohj anmaan rmpäristökeskus. Oulu 2 0 0 2. Laine, J. t996: Suomalainen lintuopas. Gummerus fyväskylälgg6. Meriluoto, M. & Soininen, T. L998: Vr)rdefulla livsmiljöer i skogsnaturen. Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. Tavastehus 1 9 9 B. 1 9 1s, Pertti Rassi, Esko Hyvärinen, Aino fuslén & Ilpo Mannerkoski (toim.),2010: Suomen lajien uhanalaisuus - Punainen kirja 2010 Erillisjulkaisu. s. 685. Ympäristöministeriö ja Suomen ympäristökeskus, Södersman, Tarja 2003: Luotoselvitykset ja luotovaikutuksen arvionti. L09 Ympäristöopas, Vammala 2003 196s. Ympäristöministeriö 2007 : Lintudirektiivin I-liitteen lajit Suomessa http ://www.ymparisto.fi/default.asp?node=9 0 46&lan=fi Ympäristöministeriö 2008: Suomen kansainväliset vastuulajit Ympäristöministeriö 20'J.0a: Uhanalaisten ja erityisesti suojeltavien lajien luettelo luonnonsuoj eluasetuksessa Ympäristöministeriö 2010b: Luonnonsuojeluasetuksessa rauhoitetut lajit Ympäristöministeriö 201.ta: Suomen lajien punainen lista 2010; Ympäristöministeriö 20Ltb: Suomessa esiintyvät luontodirektiivin II, IV ja V - liitteen lajit

Sida 127 Bilaga 7. Förekomsten av flygekorre samt rekommenderade MY-områden inom och i närheten av planeområdet. Spillning av flygekorre hittades under ettflertal aspar söder om skolan (A). I väster (B) förekommer flygekorce enligt det statliga registret HERTTA. För att säkerställq flygrutter mellan A och B bör tíllräckligt med skog lamnas inom planeområdet i vöstöstlig och nord-sydlig riktning (blåa pilar). I MY-områdena bör skogsbruket beakta att flygekorren rör síg och eventuellt kunna etablera sig i området.