Blåst i form Lars Kallin Te k n i k e n a t t b l å s a f ö r e m å l i f o r m är mycket gammal. Den kom tidigt att revolutionera möjligheten att tillverka mer avancerade glasföremål än vad de tidigare använda teknikerna tillät. Man kunde nu lägga ned tid på att tillverka mer detaljerade formar som glaset kunde blåsas i, man kan nästan säga att detta var den tidiga serietillverkningens historia inom glasområdet. Redan omkring år 20 f Kr tros glasblåsarpipan ha börjat användas. Det mest troliga är att det är slumpen som spelat en roll i hur den upptäcktes, precis som varit fallet med många andra tekniska landvinningar. Bilden ner till höger visar en typ av glasföremål som får exemplifiera den tidiga formblåsningens historia. Formarna som användes var enkla, men de kom snart att utvecklas. Troligen började man med mycket enkla formar i lera som var öppna uppåt, om man inte kunde tillverka annat än mycket enkla former i. Den tvådelade formen kom att innebära att man kunde göra mer avancerade föremålstyper som den avbildade flaskan. Den avbildade tvådelade formen till vänster är en lerform från Limmareds glasbruk. Man kunde i dessa formar få till ganska detaljerade föremål, men det är väl inte troligt att formarna höll särskilt länge. Går man lite längre i utveckling så kommer de tvådelade formarna med gångjärn (vänster nedan). De var ofta tillverkade i gjutjärn eller mässing. På så vis kom formarna att hålla betydligt längre, det var nu mer intres- 5
sant att lägga mer tid på att framställa formar som var mer detaljerade. Formblåsningens historia i Sverige Som framgår tidigare har företeelsen att blåsa olika typer av hålkärl i form en riktigt tidig historia. Ska man se till den senare historien så kan man se att många av de enklare föremålstyperna såsom mer eller mindre kvadratiska flaskor och cylindriska flaskor kom att tillverkas i enkla typer av formar, som i stort liknar de som användes flera tusen år tidigare, de kunde vara tillverkade i trä eller lera. Genomslaget för formblåsningen i Sverige var den 3-delade formen som JP Jönsson på Liljedahl patenterade 1852. Förebilden var den form som Henry Ricket uppfann 1822 i England. Genom denna form kom flaskorna att hålla en högre kvalité särskilt vad avser storlek. Troligtvis gick det även att tillverka flaskorna i ett mycket högre tempo än vad de gamla enklare formarna tillät. Alldeles säkert var det förbättringen av formarna som kom att resultera i att svenska bryggarföreningen 1886 accepterade knoppölsflaskan som standard bland föreningens bryggare. Reklam och budskap En naturlig följd av att formarna blev bättre, var att fler såg vinsterna med att använda sig av materialet som frambärare av ett budskap. Ett exempel på detta är Coca-cola, som tidigt förstod vinsten med att skapa speciella flaskor som är starkt förknippade med varumärket. Speciellt framtagna formar kom att göra denna tillverkning möjlig. På ett rationellt sätt kunde man massproducera flaskor som i sig var reklampelare för innehållet. Ett annat exempel är att man låter gravera in olika texter i formarna, det kan vara tillverkarens namn, det tänkta innehållet m m. Vinsten med detta var naturligtvis att flaskan som sådan utan etikett skulle marknadsföra innehållet. Till vänster ses en flaska vars text i glaset talar om vem som tillverkat den, vad flaskan innehåller och hur innehållet bereds: Andre Ericson Kristinehamn Ende tillverkare Ericsons Enbärsextrakt Beredes 40 L T Hälsosam Enbärs-Dricka. Formblåsta pluntor Självklart kom man att börja tillverka olika typer av brännvinspluntor, som var blåsta i form. Modellutbudet kom att bli mycket stort. Sverige och Norge har en relativ likriktning av formerna, som inte skiljer sig nämnvärt mellan dessa länder. Pluntorna finns i olika storlekar beroende på var de ska säljas. Färgerna varierar. Det vanligaste är blå, ofärgade samt ljusgröna. Det finns även mer ovanliga färger som lila, brunt, mörkgrönt samt opalinvitt. Man kan väl förmoda att det finns fler färgnyanser, hade man någon speciell färg i degeln och det fanns en form tillgänglig så kan man nog anta att det lockade att tillverka en plunta i den färgen. Troligtvis har dessa ovanliga färger aldrig gått i pro- 6
duktion. Det står i vart fall inget om dem i kuranterna. Mönstren på pluntorna varierar också, men det vanligast förekommande är Oscar II:s vapen samt det Svensknorska riksvapnet. Mer ovanligt i Sverige är de med text i glaset. Den vanligaste med text är Örnberg & Andersson Gotheborg. En mer ovanlig text är åfors på ena sidan samt 1877 på andra. En annan modell är den så kallade unionspluntan som har två soldater som skålar med varandra samt texten Glas min vän. Formblåsta pluntor internationellt Internationellt sett har det funnits väldigt många tillverkare av formblåsta pluntor, med varierande motiv. Amerikanska historical flasks är mycket eftertraktade. Många av dem har bilder på olika presidenter eller andra historiska personer. Prisrekordet för en sådan plunta är hisnande 176 670 dollar, cirka 1,25 miljoner kr. Pluntan som såldes av auktionshuset Norman Heckler 2010 har en speciell färg samt General Jackson avbildad i profil. Se bild på nästa sida. Många riktigt höga priser på dessa pluntor har resulterat i att det finns en stor marknad för reproduktioner. Många av dem blir också dyra. Österrikiska pluntor Några formblåsta pluntor som utmärker sig en del är de som är tillverkade i Steiermark Österrike. Se bild lilla mittenbilden på nästa sida. De har en särpräglad stil med stilistiska blommor, ansikten m m. En av de mer ovanliga därifrån är den s k Erzherzog Johanpluntan. Det som är speciellt 7
8 Ovan. General Jackson på plunta värd mer än en miljon. Höger, längst upp. Dansk plunta med jägarmotiv. Mitten. Några österrikiska pluntor. Nederst. En tysk vårtflaska.
med den är att det framgår i relieff på pluntan var den är tillverkad, vilket glasbruk som gjort den, vem den är gjord till minne av samt när den är gjord. Mig veterligen är det den enda plunta som bär all denna information. Detaljerna på pluntan visar årtalet 1840, bröstbild på Johann samt vapnet för området Steiermark, en panter. Danska pluntor De danska formblåsta pluntorna särpräglas genom att de oftast har dekor av knoppor eller andra typer av geometriska mönster. En vanlig modell är även en plunta med en jägare som håller upp en hare, se övre lilla bilden till vänster. Den kallas i Kastrups katalog för Jægerflaske och finns med i kuranter 1886-1920. Andra mer ovanliga motiv är kopplade till jordbruksnäringen, det kan vara djur eller jordbruksredskap. Tyska pluntor Vad gäller tyska formblåsta pluntor så är de inte speciellt vanliga. Faktum är att man oftare ser friblåsta modeller. Om detta beror på att det inte finns någon marknad för de formblåsta eller om det helt enkelt finns väldigt få kvar av dem vet jag inte. Den modell man återkommande ser på auktioner är den så kallat Warzenflaschen. Fritt över- Papegojflaskan finns med i priskurant från Sandviks glasbruks katalog 1891. Den är blåst i fast form och otroligt detaljrik. Formen till den måste ha varit väldigt dyr att tillverka. 9
satt vårtflaska. De har stor likhet med de danska pluntorna med knoppor. Snurrad i formen Ett parallellspår till blåsning i fast form som hittills beskrivits är den där den varma glasposten blåses i form under det att blåspipan hela tiden snurras. Man talar om snodd i formen eller snurrad i formen. De föremålsformer som blåses på så vis är alla av enklare art, en av de mer vanliga är brännvinslitern. Generellt sett är nog fler föremål snurrade i formen än vad som är blåsta i fast form. De allra flesta typerna av vinglas är tillverkade på så vis. Antingen maskinellt tillverkade eller munblåsta. Ovan till höger ses en enkel sådan form med tillhörande ämne. Troligen till en enkel vas. Lars Kallin är ordförande i Wermlands flask & Glassamlarklubb. lars.kallin@telia.com och tel 0708-631776.