Vad vore offentlig sektor utan företagen?

Vad vore offentlig sektor utan företagen?

OFFENTLIG PRIVAT Tryckeri AB Orion, Täby, 2010 FOTO: MARTINA THALWITZER, ARVIKA KOMMUNS BILDARKIV: GUNNAR ÖDVALL, SCANPIX: CLAUS GERTSEN/BENGT OLOF OLSSON, MATTON, VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT, VÄGVERKET.

Offentlig sektor och näringsliv kan i samverkan bidra till att utveckla varandra. Som privatpersoner gör vi inte allting själva. Vi letar i regel upp ett företag som kan erbjuda den önskade varan eller tjänsten. Lika naturligt är det att den offentliga sektorn vänder sig till företag. Polisen, sjuksköterskan, soldaten, vårdbiträdet, läraren och domaren alla skulle de stå utan lokaler, inventarier och arbetsredskap om det inte hade funnits företag. Dessutom utförs en allt större del av välfärdstjänsterna ju av anställda i privata företag. I den här skriften visar vi hur stor betydelse näringslivet har för den offentliga sektorn. Många är omedvetna om att stat, kommuner och landsting och deras bolag varje år köper varor, tjänster och entreprenader för mellan 450 och 550 miljarder kronor. Den offentliga upphandlingen betyder mycket för både den offentliga verksamheten och det svenska näringslivet. Offentlig sektor och näringsliv kan i samverkan bidra till att utveckla varandra. Både den offentligt finansierade välfärden och det svenska näringslivet skulle tjäna på att samarbetet ökade än mer. Urban Bäckström VD, Svenskt Näringsliv 3

Mer gemensamt än vad de flesta tror Den offentliga sektorn och näringslivet brukar beskrivas som två avgränsade delar av samhällsekonomin. Staten, landstingen och kommunerna sköter sina uppgifter. Näringslivet producerar varor och tjänster som säljs på marknader inom och utom landet. Ett välkänt samband är att företagen och de som arbetar i närings livet betalar skatt och i gengäld får del av de tjänster som den offentliga sektorn erbjuder. Mindre känt är att kontakterna är långt mer omfattande än så. Den offentliga sektorn är inte bara gemensamt finansierad. Företagen spelar också en mycket viktig roll i den offentliga verksamheten som leverantörer av varor och tjänster som behövs och som utförare av vissa verksamheter. Myndigheter planerar och fattar beslut men de tillverkar inget själva. Och de kan inte vara experter på allt. Därför är det naturligt att de anlitar företag. Privata byggföretag bygger hus, vägar, broar och tunnlar. Skolans läroböcker och utrustning produceras av företag, liksom ambulanser, polisbilar, örlogsfartyg och lek sakerna på förskolan. Sjukvården har kunnat bli allt mer kvalificerad i takt med att företag utvecklat nya läkemedel och ny medicinteknik som tagits i anspråk i den offentligt finansierade sjuk vården. Landsting och kommuner ansvarar för kollektivtrafiken men de anlitar ofta privata företag som kör bussarna och tågen. Många offentligt finansierade verksamheter inom vård, skola och omsorg utförs av privata företag. Offentliga myndigheter köper också tjänster inom matservering, transporter, tvätt, säkerhet, miljöteknik, informations- och datateknik med mera. 4

Offentliga sektorns utgifter Inkomstöverföringar 700 miljarder Löner 500 miljarder Inköp från företag 400 miljarder 400 mdr 500 mdr 700 mdr Den samlade offentliga sektorn staten, landstingen och kommunerna hade 2008 utgifter på 1 600 miljarder kronor. Närmare 700 miljarder bestod av bidrag, pensioner, räntor och andra utbetalningar av pengar. Omkring 900 miljarder användes i den statliga och kommunala verksamheten något mer än hälften till löner. Den resterande delen mer än 400 miljarder kronor gick till inköp från företag. Företagen levererade för över 400 miljarder kronor. 5

Samhället byggs gemensamt Staten köper varor och tjänster för 95 miljarder Statens utgifter 2008 var 790 miljarder kronor. Huvuddelen av statsutgifterna 502 miljarder eller 64 procent bestod av inkomstöverföringar i form av bidrag och ersättningar till hushåll och kommuner i Sverige samt internationellt bistånd och medlemsavgift i EU. Räntor, räntesubventioner och andra finansiella utgifter svarade för 94 miljarder. I den statliga verksamheten användes 194 miljarder. Lite drygt hälften, 99 miljarder, gick till löner och sociala avgifter för statsanställda. 95 miljarder kronor av statsutgifterna 2008 gick till hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer och till investeringar i byggnader, anläggningar, maskiner och inventarier. Allt detta var sådant som myndigheterna köpte från företag. Förr gjorde staten det mesta själv Om ett samhälle ska fungera måste det finnas en infrastruktur: vägar, järnvägar, gator, hamnar, vatten-, avlopps- och kraftnät. Att se till att det finns en fungerande infrastruktur har i alla tider varit en grundläggande angelägenhet för den offentliga sektorn. 6 Men infrastrukturen kan byggas upp och underhållas på olika sätt. Ursprungligen fick de som ägde mark själva anlägga vägar. De första järnvägarna i Sverige var privata, lokala projekt, liksom även utnyttjandet av vattenkraften. Först senare tog staten ett samlat grepp över kommuni kationerna och energiförsörjningen i landet. När Göta Kanal började byggas 1810 tog staten själv på sig rollen som byggare. Grävningsarbetet utfördes av 60 000 soldater. Men kanalbygget blev också upphov till Motala Verkstad, Sveriges äldsta ännu existerande verkstadsföretag, som tillverkade de verktyg, slussar och broar som behövdes.

STATLIGA UTGIFTER 790 miljarder Varav 502 miljarder: Bidrag 94 miljarder: Räntor 99 miljarder: Löner 95 miljarder: Statliga inköp STATLIGA INKÖP FRÅN PRIVATA FÖRETAG 95miljarder Lokalhyror Försvarsmateriel Väg- och husbyggen Maskiner, transportmedel, inventarier Övriga varor och tjänster Summa statliga inköp från företag 16 mdr 9 mdr 17 mdr 1 mdr 52 mdr 95 mdr Källa: Tidsserier. Statsbudgeten 2008. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade. Ekonomistyrningsverket. 7

Det moderna Sverige växer fram Efter hand som kommunikationerna började utvecklas, växte det fram en rad industrier och annan företagsamhet som i kombination med tekniska uppfinningar och att allt fler fick utbildning gjorde det möjligt att bygga det moderna Sverige. Motala Verkstad övergick till att tillverka ånglok och propellerfartyg. Nohab gjorde lok och även turbiner till kraft verken. Atlas tillverkade lok och järnvägsvagnar. Sandvik tillverkade räls. Flera av dagens svenska storföretag har vuxit fram som leverantörer till offentliga beställare när det moderna Sveriges infrastruktur har byggts upp. L M Ericsson anlitades av statliga Televerket för att bygga ett rikstäckande telefonnät. Det tekniksamarbete som då inleddes lade grunden till ett världsföretag. I början av 1900-talet kunde nystartade AGA erbjuda världens sjöfartsmyndigheter ett revolutionerande system för fyrbelysning. När elektriciteten skulle spridas över landet blev det starten för Asea, idag ABB. Genom sina eldrivna lok medverkade Asea också till järnvägens ut veckling. Och när bilismens vägar och broar skulle byggas blev detta starten för dagens stora och internationellt framgångsrika svenska bygg- och anläggningsföretag Skanska, NCC med flera och en lång rad konsult företag. 1854 beslutade Sveriges riksdag att ett riksomfattande stam banenät för järnvägen skulle byggas. På 1930-talet var järnvägsnätet som längst och då började också ångloken bytas ut mot eldrivna. På bilden ses det sista ångloket passera Arvika 1937. 8

Järnvägarna gav upphov till före tag som tillverkade lok, vagnar och räls. När järnvägsbyggena var avklarade övergick företagen till att tillverka annat. En svensk verkstadsindustri växte fram. 9

Från amatörer till proffs Göta Kanal byggdes av soldater. Idag byggs och underhålls infra strukturen i Sverige av specialiserade företag. Vägverket, som sedan 2010 ingår i den nya myndigheten Trafik verket, ansvarar för det svenska vägnätet. Men Vägverket har inga egna produktionsresurser. Vägbyggande och underhåll upphandlas i konkurrens. Varje år köper verket projektering samt vägbyggnads-, drift- och underhållsentreprenader för cirka 15 miljarder kronor. Stat och kommun planerar och beslutar om vägar och annan infrastruktur. När den ska byggas anlitas privata företag. Bilden visar bygget av Norra Länken i Stockholm. Banverket, som svarar för järnvägarna, har en del egna verkstäder och andra producerande enheter. Men dessa får i konkurrens med privata företag lägga anbud på uppdrag. 10 På samma sätt som staten bygger och sköter sin infrastruktur med hjälp av privata företag, anlitar kommunerna företag som svarar för till exempel gatubyggande, renhållning, sophämtning, el, vatten och avlopp.

För att ett samhälle ska fungera måste det finnas kommunikationer, energiförsörjning och annan infrastruktur så att människor kan bo, resa eller arbeta i alla delar av landet. Myndigheter planerar och fattar beslut men de bygger och tillverkar inget själva. 11

12 Ingen kirurg klarar sig utan instrument. Operationssalen är fylld av utrustning.

Vad vore sjukvården om det inte fanns företag? För sjukvården i Sverige ansvarar landstingen. Till deras uppgifter hör också regional utveckling, vissa kulturfrågor och att tillsammans med kommunerna svara för kollektivtrafiken. Landstingens utgifter 2008 var cirka 250 miljarder kronor. Största utgiftsposten var den anställda personalen, 115 miljarder. På samma sätt som i statens verksamhet spelar företag en stor roll också i landstingens. Det kan handla om att hela verksamheter läggs ut på privata företag som får utföra dem i landstingens ställe: privata vårdgivare som ger sjukvård eller bussföretag som svarar för kollektivtrafik. 2008 köpte landstingen verksamheter på entreprenad för 34 miljarder. En del av dessa köptes från andra landsting eller från landstingsägda bolag. Från privata företag köptes verksamheter för 19 miljarder, varav 16 miljarder inom hälso- och sjukvård och 3 miljarder inom trafik och infrastruktur. Förutom att lägga ut hela verksamheter på andra utförare, köper landstingen också särskilda tjänster från företag. Fristående företag kan svara för laboratorier, röntgen och ibland även hyra ut personal. 13

Ambulanser och andra transporter körs ofta av privata företag. Också för städning, reparationer, underhåll och byggande av fastigheter liksom IT-tjänster anlitar landstingen i regel utomstående företag. Totalt köpte landstingen tjänster för 28 miljarder under året. Än större var summan för alla de varor som landstingen köpte in för att använda i den egna verksamheten: 42 miljarder. Landstingen har ingen egen tillverkning. Läkemedel, medicinsk utrustning, instrument och förbrukningsartiklar köps in från företag. Kostnaderna för läkemedel uppgick 2008 till 26 miljarder och in köpen av sjukvårdsartiklar och annat medicinskt material till närmare 7 miljarder. Sjukhus och vårdinrättningar behöver också en rad andra varor: allt från möbler till livsmedel. Landstingens utgifter efter utgiftsslag 2008 Procentuell fördelning Personal 46 % Bidrag och övrigt 11 % Material och tjänster 28 % Köp av verksamhet 11 % Investeringar i inventarier 2 % Investeringar i byggnader 2 % 43% Från företag Källa: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2008. Verksamhet och ekonomi i landsting och kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting 2009. 14

Även offentlig vård är beroende av företagen Även om ett sjukhus drivs av landstinget och ingår i den offentliga sektorn så är det mycket i verksamheten som kommer från privata företag. π Ett privat företag sköter ambulansen och ett annat har tillverkat den. π Läkemedel, apparater och all annan medicinsk utrustning har köpts från privata företag, liksom inredning och möbler. π IT-tjänster hyrs ofta in från privata företag, liksom städningen. π Ibland kan både en del läkare och sjuksköterskor vara inhyrda....då återstår bara den anställda personalen. Inte ens själva sjukhuset blir kvar, för det har en gång byggts av ett privat företag. π För bevakningen svarar ett säkerhetsföretag. Ett annat före tag bemannar receptionen. 15

Vad vore kommunen utan företag? Kostnaderna i den kommunala verksamheten 2008 var 475 mil - jarder kronor. Största utgiftsposten var den anställda personalen: 266 miljarder kronor. Totalt köpte kommunerna verksamheter för 72 miljarder från utom stående företag och organisationer. Dessa drev på kommunens uppdrag daghem, skolor, äldreboenden med mera eller utförde tjänster som färdtjänst, kollektivtrafik, väg- och gatubyggen, snöröjning, renhållning och sophämtning i kommunen. En mindre del av dessa kommunalt finansierade verksamheter utfördes av föreningar, stiftelser, föräldrakooperativ, kommunalt ägda företag, kommunalförbund, staten eller landstingen. För huvuddelen, 46 miljarder kronor, svarade privata företag eller enskilda personer. Men också i den verksamhet som kommunerna själva bedriver spelar privata företag en mycket stor roll. Utöver att driva verksamheter på entre prenad levererar företag en rad andra slags tjänster till kommunerna. Utöver verksamheter köpte kommunerna 2008 också andra tjänster för omkring över 30 miljarder. De köpte också varor och annat material för 35 miljarder kronor. Kommunernas utgifter efter utgiftsslag 2008 Procentuell fördelning Personal 56 % Bidrag och övrigt 6 % Material och tjänster 14 % Köp av verksamhet 15 % 38% Hyror 4 % Räntor och investeringar 5 % Från företag 16 Källa: Kommunernas hushållning med resurser 2008, SCB. Statistiska meddelanden OE 25 SM 0901.

Inte mycket till skola om inte företagen fanns Även i kommunala skolor gör företagen en stor del av jobbet. Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan 2008 var 70 miljarder. Huvuddelen gick till löner för lärare och annan personal. Men det behövs också mycket annat om undervisningen ska fungera: l okaler, inventarier, böcker och andra läromedel, apparater och utrustning, städning, värme, underhåll, skolmat, skolskjuts med mera. Omkring en tredjedel av utgifterna gick till varor och tjänster som köptes från olika företag. 17

OFFENTLIG PRIVAT Gemensamma fördelar Samspelet mellan den offentliga sektorn och näringslivet är till fördel för båda. Offentligt driven verksamhet vinner på att kunna beställa vad som behövs. I likhet med andra konsumenter kan myndigheter vraka och välja bland de varor och tjänster som erbjuds. Myndigheter kan också ställa noga preciserade krav och beställa sådant som ännu inte finns men som de önskar ska levereras. Också för näringslivet är samspelet betydelsefullt. Den offentliga sektorn är en viktig kund för många företag, inte minst för småföretag på mindre orter. Myndigheters inköp och beställningar bidrar också till att främja tillväxt och innovationer i näringslivet. Tidigare beskrevs hur många av dagens svenska företag växte fram som leverantörer till den offentliga sektorn när Sveriges infrastruktur byggdes upp. 18

Många innovativa företag har med början på den svenska hemma marknaden förbättrat offentliga verksamheter för att därefter tillämpa sitt kunnande också i andra länder. Till exempel har svenska företag blivit internationellt framgångsrika inom läkemedel och medicinsk utrustning. Astras läkemedel och Gambros dialysmaskiner kom snabbt att utnyttjas i sjukvården över hela världen. Ett stort antal mindre svenska företag inom avancerad medicinsk teknik och bioteknik är idag världsledande inom sina nischer. Nya möjligheter till export Sverige är en liten nation som byggt sitt välstånd på handel med andra länder. Svenska företag har framgångsrikt lanserat och sålt varor och i växande utsträckning också tjänster på världsmarknaderna. Närmare 30 procent av den totala exporten består av tjänster. Till största delen består tjänsteexporten idag av affärstjänster till export- och importföretag. Men Sverige exporterar också kunnande inom byggande, data samt IT- och finansiella tjänster. Den svenska modellen att kombinera offentlig finansiering av välfärdstjänster med möjlighet för myndigheter eller brukare att välja privata utförare skapar nya möjligheter till tjänste export i framtiden. De erfarenheter som företag inom vård, skola och omsorg vunnit i Sverige kan tillämpas också i andra länder. Offentlig och privat sektor kan fortsätta att framgångsrikt utveckla och förbättra varandra. 19

Den offentliga sektorn köper varje år varor och tjänster för mellan 450 och 550 miljarder kronor. Samhället utvecklas gemensamt av offentlig och privat sektor. Vad vore offentlig sektor utan företagen? www.svensktnaringsliv.se 114 82 Stockholm Besöksadress Storgatan 19 Tfn 08-553 430 00