Bilaga 44 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsfullmäktiges sammanträde Onsdagen den 27 april 2016 kl. 09.00 Kompassen, Kaptensgatan 4, Enköping Nr Ärende Dnr 1 Öppnande av sammanträdet 2 Upprop 3 Val av två justerare tillika rösträknare Tid för justering: måndag den 2 maj 2016 4 Fastställande av föredragningslista för sammanträdet 5 Anmälan av interpellationer och frågor a) Interpellation: Annika Krispinsson (C) Distriktssköterskemottagningar i Uppsala län b) Interpellation: Johan Örjes (C) Kommer ambulansen fram snabbare nu? c) Interpellation: Lina Nordquist (L) Var är akutläkarna vid Akademiska sjukhuset? d) Interpellation: Lina Nordquist (L) Vad händer med stödet till barn i sorg? e) Interpellation: Anna-Karin Klomp (KD) Hur gör vi föräldragrupperna relevanta? f) Interpellation: Sofia Rogozinska (V) Angående att jämställdhetsintegrera Landstinget i Uppsala län g) Interpellation: Sören Bergqvist (V) Angående organisatorisk och social arbetsmiljö h) Fråga: Annika Krispinsson (C) Angående Östervåla vårdcentral i) Fråga: Sören Bergqvist (V) Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer j) Fråga: Nina Lagh (M) Angående ekonomiska och miljömässiga konsekvenser avseende det nya produktionsköket k) Fråga: Nina Lagh (M) Angående chattfunktioner inom vården l) Fråga: Nina Lagh (M) Angående parkeringsavgifterna LS 2016-0042 LS 2016-0043 LS 2016-0057 LS 2016-0108 LS 2016-0120 LS 2016-0147 LS 2016-0160 LS 2016-0173 LS 2016-0196 LS 2016-0197 LS 2016-0198 LS 2016-0199
Bilaga 44 m. Fråga: Nina Lagh (M) Angående ökade flygresor n. Fråga: Siv Godberg (M) Angående förbindelser till Gamla Uppsala o. Fråga: Nina Lagh (M) Angående årsbiljett LS 2016-0200 LS 2016-0201 LS 2016-0202 6 Landstingsstyrelsens ordförande informerar LS 2016-0010 7 Årsredovisning och revisionsberättelse 2015 Landstinget i Uppsala län LS 2016-0001 8 Budget och verksamhetsplan 2017 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling LS 2016-0048 9 Årsrapporter 2015 för landstingsfullmäktiges beredningar LS 2016-0034 10 Årsredovisning 2015 Gemensamma kostnämnden LS 2016-0037 11 Sjukvårdens Larmcentral uppföljning avseende verksamhet och ekonomi 2015 LS 2016-0063 12 Patientmatsituationen vid Akademiska sjukhuset LS 2016-0150 13 Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen samt styrelser och nämnder i Landstinget i Uppsala län (2016-2018) LS 2016-0068 14 Chefspolicy för Landstinget i Uppsala län LS 2016-0154 15 Bidrag för glasögon till barn och unga LS 2016-0128 16 Avveckling av avgiften för screening gynekologisk hälsokontroll LS 2016-0130 17 Sveriges bästa kvinnoklinik och ett sjukhus för barn, inrett för barn svar på motion LS 2016-0038 18 Öppna arbetslivet, funktionsnedsättning ska inte begränsa svar på motion LS 2016-0155 19 Nysatsning för specialistmottagningarna för ögon- och öronpatienter vid Tierps vårdcentrum svar på motion LS 2016-0156 20 Digitala vårdcentraler svar på motion LS 2016-0132 21 Mer patienttid och mindre administration svar på motion LS 2016-0116 22 Valärenden LS 2016-0005 23 Besvarande av interpellationer och frågor 24 Avslutning
Bilaga 46
Årsredovisning 2015 Bilaga 47
Innehåll INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande har ordet 4 Landstingsdirektören har ordet 5 Landstingets styrning och organisation 6 Kort om Landstinget i Uppsala län 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Sammanfattning 11 Hälso och sjukvård 11 Närvård 12 Kollektivtrafik 13 Kultur 13 Framtidsbedömning 14 Året i korthet 16 Återrapportering balanserat styrkort 18 Medborgare och kund 20 Ekonomi 22 Produktion 23 Förnyelse 24 Medarbetare 25 Ekonomisk uppföljning 27 Jämförelse mellan åren 27 Jämförelse mot budget 28 Balanskravsutredning 28 Verksamhetens nettokostnad och finansiering 29 Skatteintäkter 29 Generella statsbidrag och utjämning 29 Specialdestinerade statsbidrag 30 Riks- och regionvårdsintäkter 30 Personalkostnader inklusive inhyrd personal 31 Pensionskostnader inkl finansiella poster 32 Läkemedelskostnader 32 Investeringar 32 Likvida medel 33 Soliditet 33 Pensionsskuld 33 Långa skulder 34 Styrelsers/nämnders och förvaltningars ekonomiska resultat 34 Produktionsuppföljning 37 Produktion primärvård 37 Produktion specialistvård 37 Produktion Hälsa och habilitering 41 Produktion Folktandvården 41 Vårdval specialistvård 42 Hel- och delägda aktiebolag 44 Gamla Uppsala Buss-koncernen 44 Upplands Lokaltrafik AB 45 AB Uppsalabuss 45 Regional verksamhet och stiftelser 46 Regionförbundet i Uppsala län 46 Musik i Uppland 46 Upplandsstiftelsen 46 Upplandsmuseet 46 Kommunalförbundet avancerad strålbehandling (KAS) 47 FINANSIELLT BOKSLUT 48 Resultaträkning 49 Balansräkning 50 Kassaflödesanalys 51 Redovisningsprinciper 52 Intäkter 52 Kostnader 52 Noter 54 Ekonomiska definitioner 69 Förvaltningarnas balanserade resultat 70 INTERN KONTROLL 71 Återrapportering från dotterbolagen 72 Återrapportering från förvaltningarna 72 NYCKELTAL INOM PERSONALOMRÅDET 74 REVISIONSBERÄTTELSE 77 Revisionsberättelse avseende 2015 års förvaltning 78 Grafisk form, layout och original: Byrå4, Uppsala 2016 Tryck: Strands grafiska, april 2016 Foto: Staffan Claesson (sidan 1, 4 5, 10, 17 och 24), Bernth Johansson (sidan 1 och 3), Anders Isaksson (sidan 1, 16 och 48), Pixbay (sidan 8 9 och 22), Gunnar Matti (sidan 15 och 77), Hannes Ljunghall (sidan 16), UL (sid 16), Zellout (sidan 17), Johan Alp (sidan 17, 25, 71 och 74), Akademiska sjukhuset (sidan 18), Magnus Laupa (sidan 20), Johan Wahlgren (sidan 23). Fler exemplar av årsredovisningen beställs via ann-charlotte.wallen@lul.se 2 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015
Inledning Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015 33
Landstingsstyrelsensordförande har ordet Befolkningen växer i Uppsala län. Därför ställs större krav på tillgång till vård och kollektivtrafik, samtidigt som landstinget måste ha en ekonomi i balans. Det är en stor utmaning. Trots en stram hushållning nådde landstinget inte överskottsmålet. Men vi ser nu tecken på att Akademiska sjukhusets ekonomi går åt rätt håll, med minskande underskott. Det är en mycket positiv utveckling. Under hösten ansökte landstinget, med stöd från länets kommuner, hos rege ringen om att tillsammans med regionförbundet bilda en region från 2017. Vi delar alla visionen om en hållbar utveckling i Uppsala län genom ett starkt samarbete med välfärd och tillväxt i fokus. Engagerade och kunniga medarbetare som vill bidra till att utveckla verksamheten är landstingets viktigaste resurs. Under 2015 infördes kliniskt utvecklingsår, som ger en yrkesintroduktion för nya sjuks köterskor, och studielön för dem som vill läsa vidare till specialist. Vi arbetar också för att bättre ta till vara kompetensen hos personer med utländsk utbildning och har inlett en satsning med språkutbildning och praktikplatser. I skrivande stund är resandestatistiken för kollektivtrafiken under 2015 inte klar, men bedömningen är att resandet har ökat. Under året genomfördes en framgångsrik prova-på-kampanj riktad till bilister, som gjorde att 800 länsin vånare valde att ställa bilen och börja åka kollektivt i stället. Det är också positivt att landstinget nu har en handlingsplan med förutsättningar för att ställa om så att kollektivtrafiken kan köras helt och hållet fossilfritt senast 2020. Vi har under året sett över och gjort förändringar i landstingets organisation och styrning. Den tidigare beställaroch utförarorganisationen har avskaffats och det har gjorts justeringar både i den politiska organisationen och i tjänstemannaorganisationen. Syftet är att det ska bli en styrning och ledning som bättre kan möta de krav både medborgare och medarbetare ställer på verksamheten. Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordförande 4 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015
Bilden är tagen inne i provmottagningen på Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset. Provmottagningen tar emot mer än 6000 prov/dygn. Proverna kommer till största delen från vårdinrättningar inom landstinget, men även från privata vårdgivare, från regionen samt övriga Sverige. Under ett vardagsdygn skickar Klinisk kemi och farmakologi ut mer än 25 000 provsvar. Landstingsdirektören har ordet Bilaga 47 Förnyelsen av Akademiska sjukhuset fortsätter, både när det gäller byggnader och arbetssätt. De stora pågående byggarbetena har medfört besvär både för patienter och medarbetare. Men när vi ser resultaten, som till exempel renoveringen av 85-huset, så vet vi att det är värt mödan. Vi bygger för sjukvård i toppklass. Samverkan över landstingsoch regiongränserna blir allt viktigare. Ett lyckat samarbete är ambulansdirigeringen, som landstinget har tagit över i egen regi tillsammans med Landstinget Västmanland. Kvaliteten har ökat och ambulanserna kan skickas ut snabbare. Sjuksköterskor gör de medicinska bedömningarna, så att ambulanserna larmas ut när de verkligen behövs. Inom vården används nya mobila arbetssätt, som utgår från vad som är bäst för patienten. Lasarettet i Enköping har utvecklat den specialiserade hemsjukvården för att minska onödiga inläggningar och besök på akutmottagningen. Folktandvården har infört mobila team som arbetar med uppsökande verksamhet. I landstingets verksamhetsidé ingår att skapa förutsättningar för ett gott liv i länet. Ett exempel är scenkonstkarusellen och litteraturkarusellen, som ger alla länets invånare chansen att ta del av författarmöten, teater och dans nära där de bor. Kerstin Westholm, tf landstingsdirektör Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015 5
Landstingets styrning och organisation Landstinget är en politiskt styrd organisation. I samband med val till riksdagen vart fjärde år sker även val till kommuner och landsting. Vid valet i september 2014 bytte landstinget politisk majoritet från Alliansen till Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet för planperioden 2015 2018. Det sistnämnda partiet har dock lämnat majoritetsgrupperingen under 2015. LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet inom landstinget och består av 71 ledamöter. Landstingsfullmäktige har normalt fem möten varje år och allmänheten är välkommen att vara med och lyssna. Man kan även följa dessa möten på webb-tv: www.lul.se. Landstingsfullmäktige beslutar om hur landstinget ska arbeta för att medborgarna ska få den vård och tandvård de behöver, ha en bra kollektivtrafik och få tillgång till kultur. Landstingsfullmäktige beslutar normalt om frågor på ett övergripande plan. Landstingsfullmäktige beslutar också om finansieringen av landstingets olika verksamheter. LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BEREDNINGAR Landstingsfullmäktige har tre beredningar, som ligger direkt under landstingsfullmäktige. De är: beredningen för demokrati, jämställdhet och integration beredningen för barn och unga beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor. Samtliga beredningar har 13 ledamöter var. Beredningarna har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Beredningarna kan föra diskussioner, fungera som idémotorer och visionära organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Beredningarna ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom sina respektive områden samt följa hur landstinget arbetar inom områdena. STYRELSER OCH NÄMNDER Landstinget har under 2015 följande styrelser och nämnder: landstingsstyrelsen hälso- och sjukvårdsstyrelsen (upphörde den 31december 2015) produktionsstyrelsen (upphörde den 31 december 2015) sjukhusstyrelsen (fr.o.m. 1 december 2015) vårdstyrelsen (fr.o.m. 1 december 2015) fastighets- och servicenämnden (fr.o.m. 1 december 2015) kollektivtrafiknämnden kulturnämnden patientnämnden varuförsörjningsnämnden kostnämnden ambulansdirigeringsnämnden Landstingsstyrelsen har 15 ledamöter (från 2016 är det 19 ledamöter). Styrelsen bereder alla frågor som ska behandlas av landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen har också ansvar för den strategiska ledningen av landstingets verksamhet. Sjukhusstyrelsen har 13 ledamöter och ansvarar för verksamheten vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Sjukhusstyrelsen har vidare bl.a. följande uppdrag: Vårdproduktion rörande specialistvård: riks- region- och länssjukvård. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Delta i närvårdssamverkan. Samarbete med universiteten i Uppsala. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har 13 ledamöter och har som uppgift att beställa den vård som befolkningen behöver. Styrelsen beställer vården från de verksamheter i landstinget som ger vård, till exempel Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Folktandvården. Dessutom beställer styrelsen vård från privata vårdföretag som landstinget har avtal med. Beställar-/utförarmodellen upphörde den 31 december 2015, varför även hälso- och sjukvårdsstyrelsen upphörde då. Produktionsstyrelsen har 13 ledamöter och beslutar om hur landstingets egen vård ska styras och följas upp. Styrelsen arbetar även med fastighetsfrågor och i viss mån personalfrågor. Även produktionsstyrelsen upphörde den 31 december 2015. Vårdstyrelsen har 13 ledamöter och ansvarar för verksamheten vid Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården. Vårdstyrelsen har vidare bl.a. följande uppdrag: Vårdproduktion: primärvård, närvård, mobil hälso- och sjukvård, habilitering, tandvård. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Samordning primärvård. Närvårdsutveckling i samverkan med länets kommuner, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Samarbete med universiteten i Uppsala. FoU-stöd. Fastighets- och servicenämnden har 9 ledamöter och handhar frågor som rör landstingets ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområdena. Fastighets- och servicenämnden har vidare bl.a. följande uppdrag: Genomförande av beslutade fastighetsprojekt. Tillämpningar av miljöprogrammet. Verksamhetsanknuten service. Energifrågor. Transporter. Mat/kost. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. 6 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015
Lokalvård. Utrustning. Kollektivtrafiknämnden har 13 ledamöter och ansvarar för länets buss- och tågtrafik. Uppdraget är att erbjuda länets invånare bra och effektiva resmöjligheter med buss och tåg inom länet och över länsgränserna. Trafiken tillhandahålls antingen av landstingets egna enheter eller av upphandlade entreprenörer. Uppgifter för kollektivtrafiknämnden är bl.a.: Samråd med länets kommuner och regionförbundet när det gäller fysisk planering och regional utveckling, inkl. infrastrukturfrågor. Samråd med länets kommuner, regionförbundet, organisationer, resenärer, företag och berörda myndigheter när det gäller trafikfrågor. Bereda trafikförsörjningsprogram. Taxor i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut. Upphandling av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikens roll när det gäller regional utveckling. Kulturnämnden har 9 ledamöter och ansvarar för kultur och folkbildning. Verksamheten omfattar fyra enheter: Kulturenheten, Länsbiblioteket, Wiks folkhögskola och Wiks slott. Kulturnämnden beslutar även om bidrag till bl.a. Upplandsmuseet och Musik i Uppland. Kulturnämnden ska bl.a.: Verka för kvalitet och konstnärlig förnyelse inom kulturområdet. Stödja enskildas och gruppers skapande. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Ansvara för arbetet med kultur i vården samt främja utvecklingen av området kultur och hälsa. Främja geografisk spridning av kultur inom länet. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Patientnämnden och patientnämndens kansli hjälper patienter som har synpunkter på den vård eller behandling de har fått. Patienterna får hjälp att föra fram sina synpunkter till vården och få svar på frågor. Nämnden har inte befogenheter att kräva åtgärder utan arbetar rådgivande. Ledamöterna har tystnadsplikt. Varuförsörjningsnämnden är ett samarbete mellan landstingen i Dalarna, Uppsala län, Västmanland, Sörmland och Region Örebro län för att samordna upphandling och varuförsörjning av förbrukningsvaror. Kostnämnden är en gemensam nämnd mellan landstingen i Uppsala län och Västmanland. I kostnämnden samverkar landstingen om patientmaten. Patientköket drivs av Landstinget Västmanland. Ambulansdirigeringsnämnden är en gemensam nämnd mellan landstingen i Uppsala län och Västmanland. Uppgiften är att dirigera landstingens ambulanser. Nämnden påbörjade sin verksamhet den första mars 2015. Samverkansnämnden för Uppsala Örebrosjukvårdsregion är en regional politisk nämnd för de sju landstingen/ regionerna i Uppsala Örebro sjukvårdsregion, det vill säga Region Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län och Region Örebro län. TJÄNSTEMANNAORGANISATIONEN Landstingsdirektören är landstingets högsta chef och är ytterst ansvarig för att verksamheten fungerar. Landstingsdirektören rapporterar till landstingsstyrelsen. Landstingets medarbetare genomför politikernas beslut. De ser till att uppdragen blir utförda i egen regi eller via externa utförare. Landstingets verksamhet bedrivs inom tolv förvaltningar. Inom Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering arbetar personalen med hälso- och sjukvård. Övriga förvaltningar är Kultur och bildning, Kollektivtrafikförvaltningen UL, Landstingsservice, Landstingets resurscentrum, Landstingets ledningskontor, Patientnämndens kansli och Varuförsörjningen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015 7
Kort om Landstinget i Uppsala län Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstinget i Uppsala län är det femte största landstinget i Sverige både sett till folkmängd och ekonomisk omsättning. Länet har 353 072 invånare fördelat på åtta kommuner; Uppsala, Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Länsborna betalar 11,16 kronor för varje intjänad hundralapp i landstingsskatt. Skatten är landstingets största intäkt. MEDARBETARE Länets näst största arbetsgivare, efter Uppsala kommun. 11 600 anställda. 77 procent kvinnor. 73 procent arbetar på Akademiska sjukhuset. Cirka 50 procent av landstingets totala kostnader är personalkostnader. 5,1 procent sjukfrånvaro 2015. 45 år i medelålder. Cirka 130 olika yrkeskategorier. VÅRD OCH TANDVÅRD 47 vårdcentraler, varav 22 privata. Två sjukhus. Två akutmottagningar, tre jourmottagningar och en närakut. 19 folktandvårdskliniker, två för sjukhustandvård och specialisttandvård i Uppsala och Enköping. EN GENOMSNITTLIG DAG föds 11 barn på Akademiska sjukhuset opereras 97 personer på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping genomför Akademiska sjukhusets 18 ambulanser 111 uppdrag, varav 38 är akuta utryckningar till personer med livshotande syndrom görs cirka 110 000 resor med UL-trafiken (Upptåget samt länsoch stadstrafikbussar) har Wiks slott 26 konferensgäster. cyklar 33 % av alla årsarbetare i landstinget till och från jobbet genereras sammanlagt 8 ton avfall på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, varav 2,4 ton återvinns. DESSUTOM finns det över 20 000 konstverk i landstingets lokaler förvaltar Landstingsservice en lokalyta motsvarande 750 handbollsplaner undersöktes drygt 37 000 barn i länet på Folktandvården under året genomfördes cirka 2 700 besök dagligen på landstingets egna vårdcentraler VAD KOSTAR VÅRDEN EGENTLIGEN? Ett läkarbesök på vårdcentralen: 1 800 kronor, varav patientavgiften 150 kronor. Ett besök hos en specialist på kirurgmottagningen: 1 897 kronor, varav patientavgiften 300 kronor. En komplikationsfri förlossning: drygt 22 227 kronor, varav patientavgiften 100 kronor per vårddag. 8 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015
Landstingets intäkter 2013 (13 165 miljoner kronor ) Fem år i sammandrag Enhet 2015 2014 2013 2012 2011 Verksamhetens nettokostnader 1 Mnkr 9 387 7 391 8 394 7 945 7 457 Skatteintäkter Mnkr 7 996 7 607 7 374 6 861 6 305 Generella statsbidrag och utjämning Mnkr 1 319 1 287 1 309 1 374 1 384 Årets resultat Mnkr 106 1 605 202 183 115 Årets resultat enligt balanskrav Mnkr 109 34 202 173 164 Balansomslutning Mnkr 11 815 11 784 9 858 9 178 7 694 Soliditet exklusive ansvarsförbindelsen % 33,6 33,6 23,8 28,3 31,4 Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen % 12,6 13,9 35,1 30,9 38,8 Antal anställda Antal 11 613 11 413 11 052 11 075 11 052 1 I verksamhetens nettokostnad 2014 ingår en intäkt på 1 632 mnkr Landstingets för försäljningen intäkter av Ulleråkersområdet. 2013 (13 165 miljoner kronor ) Diagram 1. Landstingets intäkter 2015 (14 328 miljoner kronor) Trafikintäkter 713 mnkr (5 %) Patientavgifter 300 mnkr (2 %) Statsbidrag och övriga bidrag 2 067 mnkr (14 %) Övriga intäkter 1 082 mnkr (8 %) Skatteintäkter 7 996 mnkr (56 %) Riks- och regionsjukvård 2 170 mnkr (15 %) Diagram 2. Landstingets kostnader 2015 (14 434 miljoner kronor) Landstingets intäkter 2013 (13 165 miljoner kronor ) Övriga kostnader 1 645 mnkr (11 %) Finansiella kostnader 102 mnkr (1 %) Lämnade bidrag 182 mnkr (1 %) Lokal-, fastighets- och energikostnader 551mnkr (4 %) Trafikkostnader 1 476 mnkr (10 %) Medicinskt material 736 mnkr (5 %) Läkemedel 1 203 mnkr (8 %) Avskrivningar 400 mnkr (3 %) Lönekostnader inkl. sociala avgifter 5 980 mnkr (41 %) Pensionskostnader 923 mnkr (6 %) Köp av hälso- och sjukvård 1 236 mnkr (9 %) Diagram 3. Kostnader per verksamhet 2015 (14 434 miljoner kronor) Primärvården 645 mnkr (5 %) Hälsa & Habilitering 303 mnkr (5 %) Kultur & Bildning 148 mnkr (1 %) Varuförsörjningen 69 mnkr (1 %) Landstingsservice 927 mnkr (6 %) Folktandvården 367 mnkr (3%) Lasarettet i Enköping 452 mnkr (3 %) Akademiska sjukhuset 7 496 mnkr (52%) Finansförvaltningen 453 mnkr (3 %) Landstingets resurscentrum 317 mnkr (2 %) Kollektivförvaltningen 1 616 mnkr (11 %) Landstingets ledningskontor 1640 mnkr (11 %) Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015 9
Förvaltningsberättelse 10 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015
Sammanfattning HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården innebär att alla ska komma i kontakt med vårdgivaren per telefon samma dag och erhålla tid för ett läkarbesök inom sju dagar. Således redovisas primärvårdens tillgänglighet i form av telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök. Inom den landstingsdrivna primärvården uppnåddes vid årsskiftet 2015/2016 dessa krav med 92 procent för telefontillgängligheten och med 85 procent för tillgänglighet till läkarbesök. Inom den privatdrivna primärvården motsvarande kravuppfyllelse 88 procent för både telefontillgänglighet och för tillgänglighet till läkarbesök. Tillgängligheten inom primärvården har genomsnittligt under 2015 legat på en relativt hög nivå. Variationer har förekommit mellan olika vårdcentraler. Nationell primärvårdmätning görs två gånger om året. I de nationella mätningarna 2015 rapporterade Uppsala läns landsting 90 procent i mars och 92 procent i oktober för telefontillgänglighet. Beträffande tillgängligheten till läkarbesök rapporterade Uppsala läns landsting 90 procent i mars och 88 procent i oktober. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att alla ska få tid till ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/åtgärd 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Vid årsskiftet 2015/2016 uppnåddes dessa krav med 74 procent för läkarbesök och med 82 procent för operation/behandling. Motsvarande utfall vid årsskiftet 2014/2015 var 83 procent för läkarbesök och 88 procent för operation/behandling. Resultat för besök var lägst under sommaren med 69 procent och som bäst 81 procent i januari, mars och april. Operationer erbjöds till flest i april, 88 procent och som minst i augusti, 71 procent. Kömiljarden ersattes 2015 av överenskommelsen om tillgänglighet och samordnad patientcentrerad vård. Landstinget uppfyllde kraven för att ta del av medlen vilka var att rapportera väntetider, ta fram en handlingsplan och att följa upp och återrapportera planen efter årets slut. Handlingsplanen innehöll projekt för ökad effektivisering och förbättrad tillgänglighet. Kvalitet Patientsäkerhetsarbete Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Under året har ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam bildats med uppgift att samordna och utveckla ett systematiskt patientsäkerhetsarbete vid hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. I augusti gjordes en nulägesanalys av patientsäkerhetsarbetet som ledde till upprättandet av en landstingsövergripande strategi och handlingsplan. I handlingsplanen framgår bland annat vårdgivarens ansvar att bedriva ett systematiskt före- byggande arbete på alla nivåer för att minska undvikbara vårdskador. Ett annat styrande dokument som har upprättats under året är strategin och handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) inom landstinget. Syftet är att ge hälso- och sjukvårdsförvaltningarna vägledning i arbetet med att förebygga VRI. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner och samtliga medarbetare ska följa fastställda hygien- och klädregler. I vårdöverenskommelserna fastställs mål för hur stor andel av personalen som vid stickprovskontroller ska klara samtliga moment i hygien- och klädreglerna. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping klarade målen för 2015. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har under 2015 arbetat för en säkrarare läkemedelsförskrivning. Kliniska apotekare på Akademiska sjukhuset har arbetat med att implementera den nya författningen om läkemedelsgenomgångar, samt genomfört läkemedelsgenomgångar tillsammans med läkare. Lasarettet i Enköping har utökat de kliniska apotekarresurserna vilket möjliggjort att antalet läkemedelsgenomgångar på exempelvis akutmottagningen ökat. Akademiska sjukhusets fokusområden inom patientsäkerhetsarbetet har under året varit att skapa en ny organisation för kvalitet och patientsäkerhet, starta patientsäkerhetsutbildning, skapa handlingsplan för vårdrelaterade infektioner och att nå balans avseende vårdplatser. Ett råd för patientsäkerhet och kvalitet har bildats. Rådet bereder frågor inom området för beslut i sjukhusledningen. Lasarettet i Enköping har under året tillsatt lokala patientsäkerhetssamordnare. Lasarettet har även initierat ett utökat samarbete med vårdhygien, intensifierad information och utbildning av medarbetare och tydliggjort ledningens prioritering av patientsäkerhetsfrågor. Lasarettet har även skapat och infört en ny rutin för lex Maria-hantering med tillhörande riskanalys. Fördjupad uppföljning och utvärdering Under 2015 har ett tjugotal vårdgivare granskats, både privata och offentliga, inom ramen för fördjupad uppföljning. En granskning av vårdcentraler visade sammanfattningsvis att majoriteten av dessa huvudsakligen följer avtal och regler för vårdcentralsverksamheten, men att det finns förbättringsutrymmen i flera avseenden, exempelvis när det gäller diagnossättning och signering av journaler. Vidare gjordes bedömningen att de medicinska brister som identifierats i journalgranskningen inte är av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. Resultatet av en fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan visade att journaldokumentationen för samtliga granskade fysioterapeuter var bristfällig. Fördjupade uppföljningar har även genomförts av specialistläkare verksamma enligt den nationella taxan. En fördjupad uppföljning har genomförts av Närpsykiatri i HÄTÖ AB. Resultatet av granskningen visade att Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015 11
Närpsykiatri i HÄTÖ AB i allt väsentligt följer gällande regler och avtal och fungerar väl utifrån ett medicinskt perspektiv. Patientbemötandet har förbättrats jämfört med tidigare. I samband med en fördjupad uppföljning av Barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset gjordes bedömningen att Barnskyddsteamets kunskaper inom sekretessområdet är goda. Vidare framkom i intervjuerna med Barnskyddsteamets personal att det finns behov av fortlöpande vägledning, stöd och utbildning i sekretessfrågor. En utvärdering av närvårdsavdelningen (NÄVA) i Uppsala visade att endast en av tre övergripande målsättningar med NÄVA har uppnåtts, det vill säga ett bättre omhändertagande av främst multisjuka äldre som under en begränsad tid behöver sjukvårdande insatser, men inte har behov av specialistresurser. För att kunna nå en högre måluppfyllelse avseende att avlasta Akademiska sjukhuset och få till stånd en mer kostnadseffektiv verksamhet behövs ett antal åtgärder och därför kommer en förnyad uppföljning att genomföras under hösten 2016. I december 2015 påbörjades ett antal fördjupade uppföljningar av naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer, vilka kommer att redovisas för vårdstyrelsen i mars 2016. Kvalitetsarbete inom psykiatri Inom ramen för den nationella psykiatrisatsningen PRIO har det genomförts ett omfattande kvalitetsarbete. De övergripande målen har varit en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård. Prestationsmedel som tilldelats landstinget utifrån god måluppfyllnad återinvesterades i verksamheterna. Som exempel kan nämnas att resurser tilldelats psykiatrin för ökad användning av kvalitetsregister, minskad tvångsvård, förbättrad suicidprevention, mer lättillgänglig webbinformation och framtagande av lokala handlingsplaner med kommunerna avseende psykisk ohälsa. Jämlik cancervård Den nationella satsningen Varje dag räknas är en fyraårig satsning med målet att korta väntetider och minska regionala skillnader inom cancersjukvården genom att införa ett gemensamt nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Under 2015 har Akademiska sjukhuset initierat arbete med de 5 utvalda pilotdiagnosernas vårdförlopp genom processkartläggning, omstrukturering av vårdprocesser, framtagande av kvalitetsparametrar, införande av nya arbetsformer och ny ansvarsfördelning. Sjukhuset har även påbörjat förberedelsearbetet för flera av de kommande 13 vårdförloppen och en tidsplan samt fördelning av ansvar finns framtagen för arbetet som kommer att bedrivas under 2016. Dokumenthantering I april 2015 beslutade landstingsdirektören att DocPlus ska bli landstingets nya system för dokumenthantering. Beslutet innebär en anpassning för Landstinget i Uppsala län av ett system som utvecklats av Norrbottens läns landsting. Målet är att enkelt skapa, hitta och samarbeta kring dokument. För att nå detta mål krävs tydliga och användarvänliga rutiner för dokumenthantering avseende styrande, informerande och redovisande dokument. En instruktion för dokumenthantering fastställdes av landstingsdirektören i december 2015. I det nya DocPlus finns elektroniskt stöd för dokumentarbetet samt möjlighet att visualisera processer. Organisation för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer Enheten för kunskapsstöd på hälso- och sjukvårdsavdelningen har under året arbetat med att skapa en organisation för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer i Uppsala län. På uppdrag av landstingsdirektören har programråd för aktuella sjukdomsområden eller vårdprocesser som diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, osteoporos, hälsoförebyggande hälso- och sjukvård skapats. Råden är multiprofessionella och målet är att representanter från samtliga förvaltningar, kommuner, patienter, enheten för kunskapsstöd och Uppsala universitet medverkar i råden. I rådens uppdrag ingår att anpassa de nationella riktlinjerna till lokala förutsättningar, medverka till att skapa en organisation för implementering, fastställa och mäta mål, utbilda berörda medarbetare samt följa upp effekterna av nya riktlinjer. Ett förberedelsearbete för att implementera beskriva processer i det kommande systemet för dokumenthantering, DocPlus har inletts. NÄRVÅRD Länsövergripande samarbete Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2015 om en närvårdsstrategi för mandatperioden. Prioriterat är att tillsammans med kommunerna ta fram en ny viljeinriktning för närvården då föregående inriktning gällde till och med 2014. På initiativ från landstinget genomförde regionförbundet ett politiskt närvårdsmöte i oktober 2015. Mötet var välbesökt och det fanns en enighet i att ta fram en ny inriktning. Den nationella äldresatsningen avslutades i december 2014. De cirka tolv miljoner som landstinget erhöll som prestationsmedel användes 2015 till olika utvecklingsområden. Det rör exempelvis ökat antal läkemedelsgenomgångar för multisjuka äldre, utvärdering av närvårdsavdelning i Uppsala, utredning avseende huvudmannaskap för Palliativt centrum, samordnare på Palliativt centrum och utveckling av mobila team. Landstinget och Älvkarleby, Tierp respektive Östhammars kommun har tecknat nya avtal om specialistanknuten hemsjukvård. För att genomföra uppdraget har Akademiska sjukhuset fått i uppdrag att bygga ut det mobila sjukvårdsteamet i Tierp. Våren 2014 presenterades en utredning om närvårdsplatser i Tierp gjord i samverkan mellan Tierp och Älvkarleby kommuner och landstinget. Utredningen rekommenderade att en fördjupad behovsanalys görs för att fastställa antalet vårdplatser. En sådan fördjupad analys har gjorts våren 2015 och ett konkret förslag diskuteras nu politiskt. Målsättningen att etablera närvårdsplatser i Tierp 2016. Sedan tidigare finns närvårdplatser både i Enköping och Östhammar. Landstinget uppnådde alla mål inom den nationella psykiatrisatsningen (PRIO) och för de fina prestationerna tilldelades landstinget cirka 18,3 miljoner kronor. Vårdgarantikraven för barn uppfylldes av BUP och habilite- 12 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015
ring, en ökad användning av kvalitetsregister inom psykiatrin och samverkan med kommunerna kring psykisk ohälsa ligger bakom det positiva resultatet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i december 2015 om en övergripande viljeinriktning samt en handlingsplan avseende psykisk ohälsa. Syftet är att säkra en trygg hälso- och sjukvård för personer i alla åldrar med psykisk ohälsa. I planen pekas bland annat följande förändringsområden ut: anpassa befintligt vårdval för psykoterapi, stärka kompetensen för psykisk ohälsa på vårdcentraler, utveckla internetbaserade behandlingsformer, starta självhjälpsgrupper tillsammans med brukarföreningar och fortsätta utreda barns och ungdomars psykiska hälsa med särskilt fokus på beroende/missbruk samt ett länsövergripande omhändertagande av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En del av den psykiska ohälsan beror på missbruk i olika former. Utvecklingen av landstingets missbruks- och beroendevård sker i samarbete med bland annat länets kommuner, polisen och regionförbundet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade 2015 beslut om att landstinget ska inrätta en tillnyktringsenhet 2016. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2015 att svårt sjuka barn i Uppsala län ska få samma rätt som vuxna att vårdas i hemmet vid livets slut. Vården kommer i framtiden att ges dygnet runt av teamen för palliativ hemsjukvård. Hittills har dessa barn vanligtvis vårdats på sjukhus, men från våren 2016 blir det möjligt för dem att sluta sina liv i hemmiljö, om det är vad deras vårdnadshavare önskar. Akademiska sjukhuset har fått i uppdrag att bygga upp och samordna verksamheten. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att Akademiska sjukhuset från och med 2016 ska utföra hälsoundersökningar av barn som utreds av kommunernas socialtjänst. Studier visar att gruppen ofta inte har fått den hälsooch sjukvård som de har rätt till. Arbetet med att utveckla asyl- och integrationsområdet fortgår. Landstingets ledningskontors asylsamordnare ger stöd till alla vårdgivande förvaltningar i deras arbete med att utveckla vårdansvaret rörande asylsökande och nyanlända. Vidare har projektmedel beviljats för framtagande av ett enhetligt informationsmaterial anpassat till denna patientgrupp. Samverkan med externa aktörer byggs upp och effektiviseras. Arbetet med att tillskapa en handlingsplan rörande hedersrelaterat våld är initierat. Asylsamordnaren och personal från VO Psykiatri stödjer kommunerna i deras arbete med psykisk ohälsa rörande ensamkommande asylsökande barn. Översyn av partnerskap med Röda korsets behandlingscenter i Uppsala är påbörjad. Allt i syfte att få en mer jämlik vård och att landstinget uppfyller de krav som finns avseende patientgruppen. Lokalt samarbete mellan landstinget och respektive kommun Samfinansierade närvårdskoordinatorer är ett viktigt stöd för det lokala samarbetet mellan landsting och kommun. Under 2015 har nya närvårdskoordinatorer rekryterats i Tierp och Knivsta. Idag finns det närvårdskoordinatorer i samtliga kommuner förutom i Enköpings kommun. Samarbete internt i landstinget (närsjukvård) Hälsa och habilitering har ett uppdrag att vara stöd för den samlade primärvården i länet. Det är ett viktigt uppdrag för närvården som länge saknat en funktion som kan representera och engagera både privat och offentlig primärvård i närvårdsarbetet. Under 2015 rekryterades en ny samordningschef. Idag finns ett stort antal närvårdsgrupper och ett strategiskt arbete med prioriteringar behövs. I lokala grupper bör primärvården främst företrädas av berörda vårdcentraler. Under föregående mandatperiod var det förtroendevalda från länsdelsberedningarna som representerade landstinget på närvårdsmöten. Under denna mandatperiod har två förtroendevalda fått uppdrag att representera landstinget i alla politiska styrgrupper, för närvarande sju stycken. Syftet är att landstinget ska driva närvårdsfrågor utifrån en helhetsbild med strävan att uppnå en jämlik vård i länet. Landstinget har även utsett två förtroendevalda med lokalt perspektiv per kommun som ska representera landstinget. KOLLEKTIVTRAFIK Resandet bedöms ha ökat något under 2015 jämfört med året innan. Även om resandeutvecklingen förväntas fortsätta i positiv riktning är det mycket tveksamt om målet med fördubblat resande år 2020 jämfört med 2006 kan uppnås totalt för de tre trafikslagen tåg, regionbuss och stadsbuss. Andelen av det motoriserade resandet uppgick till 27 procent vilket är 2 procent över det uppsatta målet och en ökning jämfört med föregående år. UL-appen som lanserades under hösten 2014 har haft en mycket positiv utveckling under året. I slutet av året var det 18 000-20 000 användare per dag. Kundernas uppfattning om UL-trafiken mäts via Kollektivtrafikbarometern och den visar att NKI, Nöjd Kund Index, är betydligt högre än föregående år, 68 procent jämfört med 61 procent 2014. Även om målet på 70 procent inte uppfylldes så noteras ändå en rejäl förbättring. I kollektivtrafikbarometern ställs också frågan hur nöjd man är med sin senaste resa och där svarar 83 procent med att ge betyg 4 eller 5 på en femgradig skala. Det är bättre än året innan och över riksgenomsnittet. KULTUR 2015 har varit det första året i den nya regionala kulturplanperioden och arbetet med att tillsammans med länets aktörer förverkliga satsningarna pågår för fullt. Totalt har ett femtiotal olika insatser genomförts under året, däribland kan nämnas en dansfestival som är ett led i en utökad danssatsning i länet och samarbetet med SISU kring läsfrämjande i ungas egna miljöer. Under året har även en utökning av de populära litteratur- respektive scenkonstkarusellerna genomförts. Samverkan mellan länets kulturinstitutioner, kommuner, kulturskapare och civilsamhället är grunden för den regionala kulturplanen. Som ett led i att ytterligare stärka och utveckla kultursamverkansprocessen i länet har Kultur och bildning under året genomfört insatser för att öka delaktigheten i planering och genomförande av samverkansmöten. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015 13
Under året har Landstingsfullmäktige beslutat att förlänga den regionala kulturplaneperioden med ytterligare ett år, så att den omfattar åren 2015 2018. Landstingets kulturnämnd antog i april en regional biblioteksplan för Uppsala län 2015 2017. Den regionala biblioteksplanen syftar till att utveckla och stimulera samverkan och samarbete mellan biblioteken och andra aktörer i länet. Den är också ett strategidokument för Landstinget i Uppsala läns biblioteksverksamhet. Några av uppdragen i den regionala biblioteksplanen är att arbeta för ökad digital delaktighet, livslångt lärande och utveckling av mångspråksarbetet i länet. Landstinget i Uppsala län är finskt förvaltningsområde och gör därför särskilda satsningar för att främja finsk kultur och det finska språket. Under 2015 har den landstingsfinansierade gåvoboken till alla nyfödda barn i länet kompletterats med en sångbok på finska och svenska. En workshop på tema återbruk och hållbarhet med en finsk designgrupp har arrangerats på en bilskrot i Östhammars kommun. I november arrangerades två dansföreställningar på Uppsala Konsert & Kongress med den världskända finska dansaren och koreografen Virpi Pahkinen, dels för skolungdomar på dagen och dels som offentlig föreställning på kvällen. FRAMTIDSBEDÖMNING Uppsala län är ett växande län varför tillgängligheten både inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken är i fokus även framöver. Inom hälso- och sjukvården är det viktigt att vård bedrivs på rätt vårdnivå, att produktionsplaneringen utvecklas och kompetensförsörjningen tillgodoses. Utvecklingen av ehälsa ger möjlighet till ökad tillgänglighet genom att mindre tid behöver läggas på administration, minskat dubbelarbete och en ökad patientmedverkan. Ökad tillgänglighet kan uppnås genom att erbjuda stöd och behandling via internet, distansvård och utnyttjande av olika tjänster via 1177 vårdguidens e-tjänster. Från 2016 inför landstinget en särskild ehälsoenhet för att lägga extra stort fokus på detta arbete. Mobila team är ett annat exempel på arbetssätt som ska öka tillgängligheten och möjligheten till god vård i den egna länsdelen. Denna form av vård bidrar även till en ökad vårdkvalitet för äldre patienter då de mobila teamen möjliggör vård i hemmet istället för besök på en akutmottagning. Inom kollektivtrafiken införs ett system för samlad trafikinformation under 2016 och förhoppningen är att kunna förbättra informationen till resenärerna fullt ut 2017. Nuvarande biljettsystem behöver utvecklas, UL:s och SL:s system behöver fungera bättre ihop och det finns ett behov av att utveckla e-handeln till att fungera i mobiltelefonen. Även arbetet med patientsäkerhet är i fokus. Användandet av infektionsverktyget är ett medel i arbetet med att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Rapporterna från verktyget ska ligga till grund för pågående och kommande förbättringsarbeten. Andra viktiga områden är följsamhet till Stramas rekommendationer och handlingsplan kring antibiotikabehandling och minskad antibiotikaresistens. För att förebygga vårdskador och uppnå en vård som kännetecknas av en god patientsäkerhetskultur kommer fokus även framöver ligga på basala hygienrutiner, arbete med värdebaserad vård, att öka andel enkelsalar och att fortsätta arbetet med att utveckla det hälsofrämjande sjukhuset. Andra angreppssätt är utökad distansmonitorering, utökad hemsjukvård och utbildning i patientsäkerhet för alla medarbetare. Att fullfölja arbetet med kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt kommer att vara av största vikt för landstingets förmåga att erbjuda en vård av god kvalitet. Ett generationsskifte har inletts med stora pensionsavgångar under kommande år, konkurrensen om arbetskraften från andra landsting och andra arbetsgivare har ökat och det är en ökad rörlighet hos redan anställda medarbetare. Landstinget måste därför fortsätta att stärka sitt arbetsgivarvarumärke och öka attraktionskraften som arbetsgivare samt värna om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Likaså att fördjupa och intensifiera samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor samt att säkerställa det regionala samarbetet i kompetensförsörjningsfrågor för att det även framöver ska finnas en god rekryteringsbas. En del av kompetensförsörjningen är en medveten lönebildning där löneutvecklingen tydligt är kopplad till medarbetarens prestation och bidrag när det gäller att utveckla verksamheten mot uppsatta mål. Lönebildningen ska bidra till att behålla rätt kompetens och stärka landstingets attraktivitet som arbetsgivare. Landstinget ska ha kommunikativa chefer som utövar ett coachande ledarskap som skapar förutsättningar för större delaktighet och medinflytande för samtliga medarbetare i arbetet med det goda patient- och kundmötet. Chefsuppdraget ligger till grund för att chefer och ledare ska kunna utveckla verksamheten mot uppställda mål, driva en kostnadseffektiv verksamhet med hög tillgänglighet, god kvalitet och främjande av ett gott bemötande. Landstinget har stora ekonomiska utmaningar framför sig de kommande åren. De negativa resultaten från de två senaste åren ska återställas senast 2017. Landstinget har stora pågående fastighetsinvesteringar som medför stora kostnadsökningar de kommande åren. Dessutom kommer ökade pensionskostnader bidra till kraftigt ökade kostnader från 2017. Kostnader för personal, läkemedel, medicinskt material och trafik kommer även ha en stor påverkan på ekonomin de kommande åren. För att kunna möta kostnadsutvecklingen de kommande åren höjer landstinget skatten från 2016 och samtidigt läggs årliga effektiviseringskrav på landstingets verksamheter. 14 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015
Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015 15
Året i korthet Ambulansdirigering i egen regi I maj tog landstinget i samarbete med Landstinget Västmanland över ambulansdirigeringen i egen regi. Ambulanssjukvården har blivit allt mer avancerad och vårdkedjan börjar redan vid den första telefonkontakten. Därför är det viktigt att medicinska bedömningar görs av sjuksköterskor och att dirigeringen görs av personal med god lokalkännedom. Psykisk ohälsa, anhörigstöd och patientsäkerhet Psykisk ohälsa, förbättrat anhörigstöd och patientsäkerhet är några av hälso- och sjukvårdens prioriterade utvecklingsområden. Under året har det tagits fram flera strategidokument och handlingsplaner, som under kommande år ska omsättas i praktik. Satsningar på dans Inom kulturområdet har flera satsningar gjorts för att stärka den professionella nutida dansen, utveckla dansen som konstform samt nå ny publik i hela länet. Nytt trafikförsörjningsprogram och stadsbusslinjenät Kollektivtrafikförvaltningen har under året arbetat med ett nytt trafikförsörjningsprogram och förändringar i stadsbusslinjenätet. Länsinvånarna har involverats genom medborgardialoger som hållits på en rad platser. Intensifierat arbete inom asyl- och integrationsområdet Landstinget har intensifierat arbetet inom asyl- och integrationsområdet. Bland annat har en satsning gjorts med mobila team för att kunna genomföra ett stort antal hälsosamtal. Vidare arbetar landstinget med att bättre ta tillvara kompetensen hos personer med vårdutbildning från andra länder. Under året har möjlighet erbjudits för redan anställda läkare och sjuksköterskor att få mer språkutbildning. I arbetet ingår även att skapa praktikplatser i verksamheten för att underlätta integrationen och skynda på processen mot den svenska legitimationen. 16 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015
Nytt regionavtal Ett nytt samverkansavtal mellan landstingen i sjukvårdsregionen har tagits fram. Landstingen som omfattas av detta avtal är Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Region Örebro län, Landstinget i Värmland, Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland samt Landstinget i Uppsala län. Patienten i centrum nya arbetssätt på Akademiska Akademiska sjukhuset har börjat införa nya patientnära arbetssätt inom slutenvården. Viktiga grundprinciper är ökad patientdelaktighet, förstärkt teamsamarbete där även patienten ses som en del i teamet och en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Närmare till vården Succé för biljettförsäljningen i den UL-appen Biljettförsäljningen i den nya UL-appen ökade under året från 30 000 till över 160 000 biljetter per månad. Det innebär att ULappen svarar för 18 procent av totala antalet sålda enkelbiljetter. Ett mål för landstinget är att patienter i hela länet ska erbjudas en större del av sitt vårdbehov i närmiljön. Under året har landstinget gjort överenskommelser med kommuner, som innebär att svårt sjuka barn ska kunna vårdas i hemmiljö. Lasarettet i Enköping har utvecklat den specialiserade hemsjukvården, som syftar till att minimera undvikbar slutenvård och besök på akutmottagningen. Folktandvården planerar för en utökning av den mobila tandvårdsverksamheten. Bättre parkeringsmöjligheter vid Akademiska sjukhuset Parkeringsmöjligheterna för patienter, besökare och personal har förbättrats vid Akademiska sjukhuset, sedan ett nytt parkeringshus med 584 platser har tagits i bruk. I parkeringsgaraget har även 10 stycken laddningsstolpar för elbilar installerats. Kliniskt utvecklingsår och studielön för sjuksköterskor Landstinget har i nära samarbete med erfarna sjuksköterskor och Vårdförbundet tagit fram ett koncept för ett kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor med syftet att underlätta övergången mellan utbildningen och yrkesrollen. Sammanlagt 82 sjuksköterskor påbörjade under 2015 sitt kliniska utvecklingsår. Landstinget erbjuder också studielön till grundutbildade sjuksköterskor som vill studera vidare på specialistsjuksköterskeprogrammen. Fortsatt rikssjukvård för svårt brännskadade Akademiska sjukhuset behåller sin roll som leverantör av högspecialiserad sjukvård genom Socialstyrelsens beslut i december att förnya tillståndet att bedriva rikssjukvård för svåra brännskador i Uppsala och Linköping. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015 17
Återrapportering balanserat styrkort Landstinget har 15 mål i det balanserade styrkortet. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål i landstingets styrkort rör inte alla förvaltningar, vissa mål rör till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. För styrkortsmålen finns bedömningskriterier framtagna för när ett mål är helt, delvis respektive inte uppnått. Landstingets bedömningsmodell för måluppfyllelse ställer krav på att alla förvaltningar helt uppnår ett mål för att ett mål ska anses vara helt uppnått. Om detta inte är fallet så innebär det att ett mål endast är delvis uppnått eller inte uppnått alls. För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen används följande symboler: = Målet har uppnåtts 2015 = Målet har delvis uppnåtts 2015 = Målet har inte uppnåtts 2015 Bedömning av god ekonomisk hushållning Utgångspunkten för landstingets styrning är kommunallagens krav på god hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. Måluppfyllelse finansiella mål För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett ska finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag För att målet ska nås borde landstingets resultat 2015 vara plus 186 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet i Landstingsplan och budget 2015 2017 var 37 miljoner kronor. Det hade därför krävts en stor positiv budgetavvikelse för att landstinget skulle kunnat nå detta mål. Vid årets slut kan det konstateras att landstinget istället har en stor negativ budgetavvikelse som ger ett resultat på minus 106 miljoner kronor. 18 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2015