Klockan och Kvarturet en skrift om begåvningsstöd
Text: Ingegärd Nicolaou Bearbetning: Ylva Killander Layout: Poul Westerberg Foto: Nestor Peixoto Noya SIH & HI Första upplagan Tryckeri ISBN nr Best nr
Innehåll: Förord................................4 Vad är begåvningshjälpmedel/stöd.........6 Anpassning genom struktur...............8 Anpassning genom att konkretisera........9 Konkretisering med tekniska produkter....10 Analys är nödvändig....................12 Självständighet........................14 Rätt stöd ökad självständighet..........16 Tidshjälpmedel........................18 Från mottagare till sökare av information...20 Adresser.............................22 Referenser............................23 3
Skolan har en viktig uppgift att ge eleverna förutsättningar att utveckla sina resurser. De utvecklingsstörda eleverna har var och en sina begränsningar i de intellektuella funktionerna. Vi kan i mycket liten utsträckning påverka den enskildes grad av funktionsnedsättning. Vi kan inte gör dem mindre utvecklingsstörda. Men vi kan i mycket hög utsträckning påverka i vilken grad funktionsnedsättningen blir ett h i n d e r, d v s ger ett handikapp i olika situationer. Begåvningshandikapp är därför i mycket hög grad något som kan förebyggas och mildras. Ett sätt att uppnå detta är att använda sig av olika former av begåvningsstöd. Dina elever är framtidens vuxna. Kan du ge dem hjälp till rätt begåvningsstöd redan från 4
början, ger du dem möjlighet till ett ännu självständigare och aktivare liv än dagens vuxna utvecklingsstörda personer har. Elever med utvecklingsstörning är beroende av din kunskap om begåvningsnedsättningen och vad du vet om olika former av begåvningsstöd. Runt om i landet pågår en intensiv utvecklingsverksamhet med målet att ge personer med utvecklingsstörning möjlighet att klara sin vardag och bestämma över sitt eget liv så mycket som möjligt. En väg dit är tillgången till individuellt anpassat begåvningsstöd. Ingegärd Nicolaou, Handikappinstitutet Hjälpmedel handlar om orientering. Ju mer orienterad man är i tillvaron desto mer fri blir man. Anders Bond 5
Vad är begåvningshjälpmedel/stöd Under de senaste åren har mycket hänt som kan göra livet lättare för personer med utvecklingsstörning. Idag vet man mer om hur man kan kompensera begåvningsnedsättning. Många bra hjälpmedel, som konkretiserar och gör vardagen enklare, har tagits fram. Hjälpmedel använder vi oss alla av. Klockor hjälper oss att hålla reda på tiden. Vi använder miniräknare, tvättmärkning, termometrar, klarknapp på kycklingen, automatisk sökning av radiokanaler, olika datorprogram för att slippa rådbråka hjärnan. Knappast tänker vi på dem som begåvningshjälpmedel. Många av de här hjälpmedlen är för komplicerade att använda för personer med utvecklingsstörning. Hjälpmedlen kanske behöver anpassas eller så måste man utveckla helt nya. Begåvningsstöd = det man gör för att kompensera nedsatt begåvning. Det kan vara allt från anpassningar i miljön till hjälpmedel. Begåvningsstödet funktion är att minska kraven på abstraktionsförmågan, dvs att göra 6
de abstrakta osynliga aspekterna av en situation mer konkreta synliga. Begåvningshjälpmedel = ett begåvningsstöd i form av någon produkt exempelvis recept i bilder, tidshjälpmedlet Kvarturet, nummerslagare till telefon, bildbaserade datorprogram. Begåvningsstöd kan ge större självständighet både för att utföra aktiviteter och för att påverka. ur Grepp om livet, H a n d i k a p p i n s t i t u t e t 7
Anpassning genom struktur och konkretisering Struktur och konkretisering är två sätt att anpassa som går hand i hand. Strukturen ger överblick och visar vägen steg för steg för att nå målet. Konkretisering gör att varje steg blir mer begripligt. En person med utvecklingsstörning behöver hjälp med att strukturera sin dag och miljö för att kompensera den nedsatta begåvningen. Strukturen behöver vara genomförd i hela personens liv. Att göra aktiviteter på samma sätt varje gång skapar trygghet. Självförtroendet ökar om man slipper fråga varje gång. Det är tryggt när skolklockan ringer in till lektionen och ut till rasten eller att du som lärare slår ihop böckerna eller packar ihop på ett välkänt sätt. Anpassning genom struktur är att eleven gör sina läxor efter ett välkänt mönster, veta vilka deluppgifter som ska utföras och i vilken ordning. 8
att elevens alla lärare instruerar på samma sätt. att var sak har sin plats, så att eleven slipper leta efter skolboken och pennorna. att ta bort onödiga föremål i skolrummet så att det blir lättare att iaktta det som för tillfället ska användas. att ge den information som är viktigast. Trevligt småprat kan störa koncentrationen och kan behöva sparas till ett annat tillfälle. Anpassning genom att konkretisera Utvecklingsstörda personer behöver hjälp att få omvärlden mer konkret, lättare att förstå. Exempel på konkretisering och minnesstöd är att konkretisera tidsangivelser. Det är lättare att förstå efter maten, efter gympan istället för klockan halv ett osv. att undvika ironi och symbolspråk det var nära ögat, ställa mot väggen. att prata i korta meningar med lite paus mellan meningarna och betona viktiga ord genom att visa, stödja med tecken eller peka på en bild. att konkretisera all planering och information med foton, pictogrambilder eller ritade bilder eventuellt kompletterade med ord. Färgmärkning i olika situationer kan vara till hjälp. Det kan t ex vara dagschemat, planering av utflykten, minneslistor etc. Eleven kan behöva 9
en dagbok eller liknande så att han kan planera, minnas och kontrollera vad som ska ske eller har skett. Här kan färger för veckan dagar användas. att märka upp miljön för att hitta rätt och slippa leta. Konkretisering med tekniska produkter Också tekniska produkter kan användas för att kompensera nedsatt begåvning. Olika typer av tidshjälpmedel har utvecklats exempelvis sådana som med olika antal ljuspunkter visar hur lång tid det är kvar till en viss aktivitet. de som talar om när vissa klockslag och aktiviteter inträffar. Microvågsugnar som känner av om maten är klar. Anpassade och förenklade fjärrkontroller. Förenklade styrsätt för att arbeta med datorn exempelvis en styrplatta som automatiskt känner av olika överlägg. Olika datorprogram med bildstöd exempelvis Planerings- och beslutsstöd så att personen själv kan ta reda på vilka aktiviteter som är inplanerade och när de äger rum. Vad det blir för väder för att veta hur man bäst klär sig, personalens arbetsschema för att veta vem som arbetar etc. 10
Ordbehandlingsprogram så att man kan skriva med bilder i stället för bokstäver. Kassa-apparat som gör det möjligt för en person som inte kan läsa och räkna att självständigt arbeta med försäljning. Information är Anders Bond makt 11
Analys är nödvändig En person med utvecklingsstörning har rätt att få hjälp med just det som han eller hon har svårt att klara på grund av funktionsnedsättningen. En nedsättning i begåvningen kan analyseras och kompenseras. Du som särskollärare vet att det är nödvändigt att utgå från varje specifik elev. Du utgår från det eleven har erfarenhet av; det som är nära. Du vet hur viktig den sociala samvaron med eleven är. Du kommer mycket nära och lär känna din elev mer än de flesta gör. Du är en av de personer som bäst kan se vilket begåvningsstöd din elev behöver. Kompensera och lära in nytt Rullstolar, glasögon, hörapparater är självklara hjälpmedel för funktionshindrade. Att använda hjälpmedel för att kompensera en nedsättning i begåvningen och för att ge utvecklingsmöjligheter är inte lika självklart. 12
Hjälpmedelsanvändningen kan betraktas ur två olika perspektiv, nämligen att kompensera och lära in nytt. De båda perspektiven kompletterar varandra. Ett kompenserande hjälpmedel har till uppgift att minska kraven på just de områden där personen har sin funktionsnedsättning och därmed reducera eller eliminera handikapp. Ett pedagogiskt hjälpmedel är i första hand till för att effektivisera en inlärningssituation. När det gäller personer med utvecklingsstörning är det hittills i huvudsak de pedagogiska hjälpmedlen som använts. Erfarenheterna visar att användningen av kompenserande hjälpmedel ger en självständighet som i hög grad stimulerar personens intresse för och förmåga till att lära sig nya saker. Grepp om livet - en väg till begåvningsstöd, är en arbetsmodell för att hitta fram till rätt begåvningsstöd. H a n d i k a p p i n s t i t u t e t, 1996. 13
Självständighet Vi vill alla få känna att vi klarar av olika saker. Är det roligt prövar vi igen, tränar och går vidare. Att ständigt misslyckas, gnager hål på självkänslan och leder till att man slutar försöka. Ingen tränar frivilligt på något som man aldrig kommer att lära sig. Vardagssysslor innehåller moment med siffror, abstrakta operationer, gradvisa bedömningar som kan vara omöjliga att lära sig för personer med nedsättning i begåvningen. Resultatet blir ett ständigt beroende av någon annan. Om man känner till de svårigheter begåvningsnedsättningen medför och vilka problem och behov individen har, kan en mängd olika anpassningar göras, framför allt i närmiljön. Det finns många exempel på hur bra begåvningsstöd snabbt kan stärka självkänslan och öka motivationen. 14
Vi tror på att självständighet kan bli verklighet - men det krävs kunskap och inlevelseförmåga hos alla som arbetar tillsammans med personer med utvecklingsstörning.det krävs också att alla personer med utvecklingsstörning får sin självklara rätt till hjälpmedel och stöd för att kompensera sin funktionsnedsättning. Elisabet Lindström, Birgitta Wennberg, författare till boken Grepp om livet, HI 15
Rätt stöd ökad självständighet Med rätt begåvningsstöd kan en person bli mer aktiv och vara med och påverka, det vill säga ha kontroll över sitt liv. Det är just det som begåvningsstödet ska användas för, inte för att styra personen. Ett bra begåvningshjälpmedel förenklar eller kompenserar just det den utvecklingsstörde personen behöver hjälp med och inget annat. För honom är det extra viktigt att det är lätt att förstå och använda hjälpmedlet. I vårt samhälle utnyttjar vi mängder av tekniskt avancerade, men användarvänliga hjälpmedel. Vi vill se på Rapport utan att behöva förstå hur teven fungerar. Märkligt nog ställer vi ofta krav på att just personer med utvecklingsstörning måste förstå hur ett hjälpmedel fungerar tekniskt för att få använda det! Ett bra begåvningshjälpmedel fungerar på samma abstraktionsnivå rakt igenom. Det får inte finnas några hopp i svårighetsgrad utan all hantering ska fungera på samma nivå. 16
Exempelvis måste ett datorprogram som används av en person med utvecklingsstörning startas och avslutas på ett sätt som personen förstår. Det är alltså viktigt att hjälpmedlet är lätt att ha kontroll över, så att det underlättar för personen att göra det han önskar, få information, fatta beslut osv. Behovet av begåvningsstöd är föränderligt Precis som alla andra, får personer med utvecklingsstörning nya intressen. Kanske får han nya arbetsuppgifter, nya vänner och fritidsintressen, ny bostad. Begåvningsstödet måste då förändras för att svara mot personen aktuella behov. Många goda lösningar finns och möjligheterna ökar med teknikens hjälp. Ny kunskap har vuxit fram bland annat genom tillkomsten av ett par resurscenter för begåvningsstöd, Bildstödet i Mora och Trollreda resurscenter i Trollhättan. De inriktar sig speciellt på begåvningsstöd med enkel teknik. 17
Tids hjälpmedel Tiden har tveklöst en stor betydelse i vårt liv. De flesta av oss klarar av allt tidstänkande relativt smidigt. Vi kommer i tid och vi planerar. Många personer med utvecklingsstörning förstår inte vanliga klockor och de kan inte använda en konventionell almanacka. Därigenom blir det svårt för dem att avgöra när något ska inträffa, hur länge det dröjer. Det i sin tur skapar beroende av andra och självförtroendet får sig en törn. Tryggheten blir istället fasta rutiner, ovilja att prova nya saker även om det skulle vara utvecklande och ge nya erfarenheter. Ett fungerande individuellt anpassat tidshjälpmedel kan vara avgörande för om en elev med utvecklingsstörning ska kunna bo själv i framtiden. Att prova ut, anpassa, träna in och följa upp tidshjälpmedel ställer speciella krav på kunskap och metodik. Det är där du kommer in. För ett lyckat resultat behövs kontinuerligt stöd och uppmuntran. 18
Det finns många olika tidshjälpmedel för utvecklingsstörda personer. Kvarturet, Dygnsklockan, Timstocken, Skalman, Talande klockan, Pajalaklockan, Bildtimern, ADL-timern är några exempel. Fler är under utveckling (1996). Den lokala hjälpmedelscentralen kan ge mer information. Ju tidigare desto bättre Din uppgift som lärare är att förbereda eleven för vuxenlivet, så att han blir så självständig som möjligt. Därför är det viktigt att eleven får rätt begåvningsstöd och hjälpmedel redan i skolan och att han där också får träna sig att använda dem. Det är här Klockan och Kvarturet kommer in. Ska du undervisa om klockan, när eleven resten av livet kommer att behöva begåvningsstöd i form av exempelvis ett Kvartur? Varför antingen eller. Jag kan tänka mig att undervisa både om klockan och kvarturet! K. Stangenberg, särskollärare 19
Från mottagare till sökare av information Samhället blir snabbt alltmer tekniskt komplicerat. Faran är att personer med utvecklingsstörning blir än mer handikappade när de möter det framtida informations-teknologiska samhället. Samtidigt utvecklas hjälpmedel just tack vare den nya tekniken. Tidigare tog vi emot information, idag förväntas vi själva söka information. Utvecklingsstörda personer är inget undantag. Tex lägger alltfler företag och institutioner ut lättläst information över nätet. Dessutom gör tekniken det möjligt med interaktiv information bilder, talad information etc. I snart sagt varje klassrum står datorer. Alltfler datorer kopplas upp till nätet. IT-satsningar genomförs även för elever i särskolan. Det är av yttersta vikt att dina elever får lära känna och utveckla förmågan att ta till sig den nya tekniken. Får den unga människan lära sig och ta del av interaktiv multi-mediateknik ökar chansen att som vuxen bli en självständigare människa med grepp om sitt eget liv. 20
Cedako resurscenter i Bollnäs och CERTEC i Lund och SRF Handitek i Borlänge arbetar med datorbaserad teknik för personer med utvecklingsstörning, bl a kommunikation över Internet. 21
information Här får du mer om begåvningsstöd: Handikappinstitutet, Box 510, 16215 Vällingby, tfn 08-6201700, texttfn 08-7596630, fax 08-7392152. Internet: http://www.hi.se Handikappinstitutet är landets centrala instans för hjälpmedelsfrågor för personer med funktionsnedsättningar. Dit kan man vända sig för att få information om hjälpmedel och projekt som pågår. Institutet ger ut informations- och utbildningsmaterial. SIH Läromedel Umeå, Nygatan 18-20, 90327 Umeå tfn 090-171900, fax 090-171930 Internet: http://www.sih.se SIH, Statens Institutet för Handikappfrågor i skolan, kan svara på frågor kring pictogram och anpassade läromedel för begåvningshandikappade. LL-stiftelsen, Box 40305, 10261 Stockholm tfn 08-6407090, fax 08-6427600 LL-stiftelsen ger ut lättlästa böcker och en nyhetstidning. Det finns flera center som utvecklar begåvningshjälpmedel. Dit räknas: Bildstödet Mora, Habiliteringen, Vasagatan 14 B, 79232 Mora. Tfn 0250-26387, fax 0250-26379. Trollreda Resurscenter, Idrottsvägen 26, 46140 Trollhättan.Tfn 0520-87696 22
Resurscenter Cedako, Lasarettsvägen 112, 82130 Bollnäs. Tfn 0278-38144 Internet: http://www.cedako.bollnas.se CERTEC, Centrum för Rehabiliteringsteknik, Lunds Tekniska Högskola, Box 118, 22100 Lund tfn 046-2224695, fax 046-2224431 Internet: http://www.certec.lth.se Referensmaterial ett urval Grepp om Livet en väg till begåvningsstöd Elisabet Lindström & Birgitta Wennberg Ett utbildningspaket om hur man tar reda på behovet av begåvningsstöd (skrift, fyra videofilmer, kopieringsunderlag, studiehandledning) Handikappinstitutet, 1996. Mentek ett utvecklingsprojekt om begåvningsstöd för personer med utvecklingsstörning Mats Granlund Projektet har bl a innefattat hjälpmedelsutveckling och utvärdering av hjälpmedelsanvändning. Handikappinstitutet, 1996 Oanade möjligheter En film om ny teknik för utvecklingsstörda personer Handikappinstitutet, 1994 Tänk om... begåvningshjälpmedel för personer med grav utvecklingsstörning Gunnel Winlund Ett sammandrag av teorier och forskning som är tongivande när det gäller begåvning samt beskrivning av en försöksverksamhet som bedrivits i projektform. Bok och videofilm. Handikappinstitutet, 1996 23
Bryggan Ett informationsblad inom området begåvningshandikapp och hjälpmedel. Utkommer med 4 nr/år Handikappinstitutet Allt om hjälp Tidskrift som innehåller reportage, debatter, fakta och de senaste nyheterna inom handikapp- och hjälpmedelsomårdet. Utkommer med 6 nr/år. HI. Hjälpmedel för begåvningshandikappade behov och idéer Kerstin Göransson & Lena Hedman-Hallin Skriften tar upp praktiska svårigheter personer med utvecklingsstörning möter i vardagliga situtationer, visar på hjälpmedelsbehov, pekar på lösningar och ger idéer och kunskap. Stiftelsen ala/handikappinstitutet, 1983 Att klara det hjälpmedel och tips för begåvningshandikappade Sylvie Danung & Kerstin Åberg Pärm med lösblad om: att planera tid, att laga mat, att sköta kropp och kläder, att sköta sina pengar, att hålla kontakt, att ha roligt. Trollreda, Trollhättan, 1991. Teknik och förståndshandikapp Bodil Jönsson & Arne Svensk Boken ger exempel på hur personer med utvecklingsstörning kan ha det idag och hur deras situation går att förändra. Den visar hur man med kombination av teknik, pedagogik och fantasi kan öka utrymmet för både självständighet och eget skapande. Natur och Kultur, 1994. 24