Affärsjuridiska programmet med Europainriktning

Utbildningsplan för Affärsjuridiska programmet med Europainriktning 180 poäng 1. MÅL För den affärsjuridiska utbildningen liksom för all annan högskoleutbildning gäller de i 1 kap högskolelagen formulerade målen, som kan sammanfattas på följande sätt: Utbildningen skall bygga på vetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet och skall bedrivas på sådant sätt att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Det skall finnas ett nära samband mellan utbildning och forskning. Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet uppnås och jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen samt att ta en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Utbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. Den skall slutligen främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. För den affärsjuridiska utbildningen gäller som komplettering och precisering av ovan angivna övergripande mål följande: Utbildningen skall förbereda studenterna för arbete som affärsjurister särskilt för arbete i internationell miljö med hjälp av integration mellan juridik, ekonomi och språk, mellan teori och praktik samt mellan svensk rätt, EG/EU-rätt och viss utländsk nationell rätt. Utbildningen skall främja studenternas personliga utveckling, bl.a. genom att stödja framväxten av ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till rättsystemet och genom att tillhandahålla vissa historiska, filosofiska och internationella perspektiv på rätt och ekonomi. Den affärsjuridiska utbildningen har vidare som mål att ge studenterna en god överblick över relevanta delar av svensk och viss europeisk rätt och de teoretiska kunskaper i juridik och ekonomi som fordras för kvalificerat och praktiskt inriktat affärsjuridiskt arbete i internationell miljö. Studenterna skall genom hela utbildningen tränas i färdigheter som är väsentliga i praktisk juridisk yrkesutövning. I enlighet härmed skall den affärsjuridiska utbildningen utformas på ett sådant sätt, att den hos den enskilde studenten utvecklar förmåga att medvetet förhålla sig till juristens roll i ett rättssamhälle att identifiera, formulera och analysera juridiska problem och att förstå rättssystemets roll nationellt och internationellt, att förstå, analysera och jämföra alternativa juridiska problemlösningars ekonomiska effekter, 1

att självständigt söka juridiskt källmaterial att muntligen och skriftligen, på svenska och ett främmande språk, redovisa juridiskt källmaterial samt att föra en egen argumentation i rättsliga och ekonomiska frågor, att praktiskt tillämpa inhämtad kunskap samt att arbeta både individuellt och tillsammans med andra inom och över gränserna för juristprofession. Utbildningen skall stimulera och ta till vara initiativ från studenternas sida. Genom ett gemensamt och aktivt ansvarstagande av studenter, lärare och annan personal skall högsta möjliga kvalitet i utbildningen uppnås. Inom utbildningen skall ett genusperspektiv beaktas. 2. ARBETSOMRÅDEN Det affärsjuridiska utbildningsprogrammet är en lämplig bakgrund för anställning i varuproducerande företag resp. tjänsteföretag (bl.a. bank- och försäkringsföretag, fastighetsförvaltande företag, revisionsbyråer, detalj- och partihandel, transport och spedition) även de med betydande internationella affärskontakter -, framför allt inom inköps-, försäljnings-, ekonomi- och finansfunktioner och inom förekommande stabs- och internkonsultfunktioner med juridisk inriktning. Utbildningen kan också utgöra en lämplig bakgrund för verksamhet i branschorganisationer, internationella organisationer och offentliga nationella eller mellanstatliga organ med anknytning till handel med varor och tjänster. 3. INNEHÅLL 3.1 Programmets struktur Programmet består av ett tvåårigt basblock om 80 poäng och ett två och halvtårigt fördjupningsblock om 100 poäng. Träning, med efterföljande tillfällen till reflektion, i kommunikation ingår som en integrerad del av utbildningen under hela studietiden. Basblocket är uppbyggt av kurser om sammanlagt 60 poäng i juridik/affärsrätt, 10 poäng i företagsekonomi och 10 poäng i tysk eller fransk kommunikation och rättskultur. I basblocket ingår följande kurser som samtliga är obligatoriska. Termin 1: Rättsteori och rättsteknik 8 poäng nivå A Affärsrätt 12 poäng nivå A Rättsteori och rättsteknik läses under större delen av kurstiden parallellt med kursen affärsrätt. Härigenom ges studenterna goda möjligheter till omedelbar träning i att tillämpa de teorier och de färdigheter som inhämtas i den förstnämnda kursen. Termin 2: Offentlig rätt med EG/EU-rätt 8 poäng nivå A Avtalsrätt med skadestånds- och Försäkringsrätt 12 poäng nivå B Termin 3: Immaterialrätt, marknads- och konkurrensrätt 5 poäng nivå B Ägande- och nyttjanderätt till fast egendom 5 poäng nivå B Tysk alt fransk kommunikation och rättskultur I 10 poäng nivå A 2

Termin 4: Redovisning (företagsekonomi) 10 poäng nivå A Associationsrätt med Europainriktning 10 poäng nivå B Associationsrätt innehåller moment i fransk resp. tysk associationsrätt. Den som med godkänt betyg gått igenom samtliga poänggivande kurser under terminerna 1-4 uppfyller fordringarna för högskoleexamen med huvudämne affärsrätt. Därvid tillgodoräknas följande kurser såsom affärsrätt: Rättsteori och rättsteknik, 8 poäng, Affärsrätt, 12 poäng, Offentlig rätt med EG/EU-rätt, 8 poäng. Avtalsrätt med skadestånds- och försäkringsrätt, 12 poäng, Immaterialrätt, marknads- och konkurrensrätt, 5 poäng. Ägande- och nyttjanderätt till fast egendom, 5 poäng samt Associationsrätt med Europainriktning, 10 poäng. Programmets fem avslutande terminer, fördjupningsdelen, innehåller 60 poäng i affärsrätt, 5 poäng i företagsekonomi, 5 poäng i nationalekonomi samt 20 poäng i tysk alternativt fransk kommunikation och rättskultur. Varje student skall skriva två uppsatser om vardera 10 poäng, på C- resp. D-nivå, inom det affärsjuridiska ämnesområdet. I fördjupningsdelen ingår följande kurser, av vilka kurserna under terminerna 5-6 är obligatoriska, liksom kursen tysk alternativt fransk kommunikation och rättskultur, termin 7. Termin 5: Finansiell ekonomi (nationalekonomi) 5 poäng nivå A Finansiell planering (företagsekonomi) 5 poäng nivå A Kredit- och obeståndsrätt 10 poäng nivå C Termin 6: Tysk alt fransk kommunikation och Rättskultur II 10 poäng nivå A Uppsats i affärsrätt 10 poäng nivå C Uppsatsarbetet och språkstudierna genomförs parallellt. Samma språk studeras som under termin 3. Den som med godkänt betyg gått igenom samtliga poänggivande kurser under terminerna 1-6 uppfyller fordringarna för kandidatexamen med huvudämnet affärsrätt. Därvid tillgodoräknas följande kurser såsom affärsrätt: Rättsteori och rättsteknik, 8 poäng, Affärsrätt, 12 poäng, Offentlig rätt med EG/EU-rätt, 8 poäng, Avtalsrätt med skadestånds- och försäkringsrätt, 12 poäng, Immaterialrätt, marknads- och konkurrensrätt, 5 poäng, Ägande- och nyttjanderätt till fast egendom, 5 poäng samt Associationsrätt, 10 poäng, Kredit- och obeståndsrätt, 10 poäng samt Uppsats i affärsrätt, 10 poäng. Termin 7: Valfria kurser 10poäng nivå C-D Tysk alt fransk kommunikation och rättskultur III 10 poäng nivå B Termin 8: Valfria kurser 20 poäng nivå C-D Under termin 7-8 kan studier motsvarande 20 poäng bedrivas utomlands. Termin 9 Valfria kurser 10 poäng nivå C-D Uppsats i affärsrätt 10 poäng nivå D 3

Av 40 poäng valfria kurser, måste 20 poäng avse affärsrätt varvid minst 10p skall vara på D nivå. Som exempel på valfria kurser i affärsrätt under terminerna 7-9 kan nämnas tiopoängskurserna, Lex mercatoria, Skatterätt I resp. Skatterätt II och vidare fempoängskurserna Civilprocessrätt, Skiljeförfarande och förhandling, Associationsrätt II, Försäkringsrätt, Konkurrensrätt, Upphandlingsrätt, Projektarbete och kursen Den gemensamma marknaden (EG-rätt). Den som med godkänt betyg gått igenom samtliga poänggivande kurser under terminerna 1-9, varav 20 poäng uppsatsarbeten, uppfyller fordringarna för affärsjuridisk magisterexamen. 3.2 Utbildningsprogrammets kännetecken Utbildningsprogrammet skall kännetecknas av Insikten om samspelet mellan rätt, etik och kultur Integration mellan svensk rätt och viss utländsk nationell rätt, varvid likheter och olikheter uppmärksammas. Integration mellan teori och praktik, så att studenten får utbildning i väsentliga färdigheter som förmåga att tala och skriva väl, argumentations- och förhandlingsförmåga liksom förmåga till inlevelse i motpartens tankevärld Integration mellan juridik, språk och ekonomi. Denna integration skall göra det möjligt för studenten att definiera, analysera och lösa problem, som kräver en kombination av juridiska, ekonomiska och språkliga kunskaper Ett nära samarbete mellan studenter och lärare samt övrig personal Samverkan mellan universitet och dess omvärld. Denna samverkan syftar till att göra den blivande affärsjuristen förtrogen med de arbetsuppgifter och den arbetsmiljö som han/hon kommer att möta i sin yrkesutövning. 3.3 Kursernas huvudsakliga innehåll 3.3.1 Termin 1 innehåller följande kurser Rättsteori och rättsteknik. Rättsteori tar upp frågan om rättens natur, viktiga begrepp som stat, individ, suveränitet och rättvisa liksom rättstillämpningsmetoder och juridisk argumentation. Rättsteknik behandlar lagstiftningsprocessens uppbyggnad och rättskällorna samt ger praktisk erfarenhet av att utnyttja ett bibliotek och där förekommande hjälpmedel för att finna källmaterial. Affärsrätt. Kursen innehåller en introduktion till tysk respektive fransk civilrätt. Vidare ingår ett grundläggande studium i svensk rätt, nämligen regler om avtal (såväl allmän som speciell avtalsrätt), arbete, företagsformer, skadestånd, exekution (framför allt utmätning och konkurs) samt civilprocess, straffrätt och EG/EU-rätt. Mer djupgående studier ägnas åt köprätt och ekonomisk familjerätt. I momentet ekonomisk familjerätt behandlas de ekonomiskt inriktade delarna av äktenskapsrätten, föräldrarätten och arvsrätten, dvs. rättsreglerna om makars, sambors och underårigas ekonomiska förhållanden under och efter olika samlevnadsförhållanden samt vid dödsfall. De aktuella reglerna belyses också ur ett genusperspektiv. Vidare behandlas arvs- och gåvobeskattningen liksom de till den ekonomiska familjerätten hörande lagvalsreglerna inom den internationella privaträtten. 4

3.3.2 Termin 2 innehåller följande kurser Offentlig rätt med EG/EU-rätt. Kursen ger grundläggande kunskaper om svensk statsrätt, styrelseskick och verksamhetsformer inom ramen för EU-fördraget med särskild tonvikt lagd på reglerna enligt Rom-fördraget samt en orientering om huvuddragen i svensk kommunaloch förvaltningsrätt. Ett centralt område avser EG-rättens rättsliga karaktär och samspelet mellan EG-rätt och nationell rätt och också samspelet mellan EG-EU-organ och nationella organ. Avtalsrätt med skadestånds- och försäkringsrätt. I en marknadsekonomi spelar avtalsrätten en betydelsefull roll. I kursen studeras hur avtal kommer till stånd och avvecklas, parternas rättigheter och skyldigheter enligt några affärsrättsligt betydelsefulla avtalstyper liksom under vilka förutsättningar ett avtal är ogiltigt och var gränsen går mellan tillåtet och otillåtet beteende i kontraktsförhållanden. I detta sammanhang behandlas även regler som avser att stärka konsumenternas ställning som avtalspartner till näringsidkare. Vidare behandlas regler om handlande genom olika slags mellanmän. Skadeståndsrätten berör i huvudsak skadeståndslagen och produktansvarslagen medan försäkringsrätten ges en översiktlig behandling. 3.3.3 Termin 3 innehåller följande kurser Ägande- och nyttjanderätt till fast egendom. Kursen behandlar fastighetsbegreppet, vad som hör till en fastighet, hur äganderätt till fastigheter uppkommer samt inskrivningsväsendet. De olika formerna för nyttjanderätt till fast egendom behandlas främst ur den rörelsedrivande ägarens respektive brukarens perspektiv. Immaterialrätt, marknads- och konkurrensrätt. Inom immaterialrätten studeras de olika ensamrätterna såsom upphovsrätt, patent, varumärkesrätt, m m medan resterande del av kursen ägnas åt hur konkurrensrättens och marknadsföringslagens föreskrifter styr samverkansformerna och konkurrensen företag emellan. Tysk alternativt fransk kommunikation och rättskultur I. Kursen är kommunikativ inriktad och syftar till att studenterna skall förvärva språkliga färdigheter samt kunskap om tyskt respektive franskt samhälle med tonvikt på politik, utbildning, sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. Kursen har också som mål att studenterna skall förvärva grundkunskaper i tyskt respektive franskt rättssystem och rättskultur liksom i fransk resp. tysk rätt. 3.3.4 Termin 4 innehåller följande kurser Redovisning. Kursen tar upp såväl extern- som internredovisning med tyngdpunkten förlagd till externredovisningen. Inledningsvis behandlas företagsekonomins historiska utveckling och dess roll som förmedlare av en sammanfattande bild av företaget. Därefter studeras allmänna redovisningsprinciper, svensk redovisningspraxis i ett internationellt perspektiv, löpande bokföring, begreppen värde, intäkt och kostnad, periodisering och resultatreglering och bokslutsmetoder. Inom internredovisning studeras utformningen av olika styrsystem med hänsyn tagen till företagets uppgifter och struktur varvid kalkylerings- och budgeteringsprovlem belyses. 5

Associationsrätt med Europainriktning. I denna kurs studeras i första hand företag, men även andra organisationer, ur ett rättsligt perspektiv. Associationsrätten reglerar företags (och andra organisationers) formella struktur genom föreskrifter om beslutsformer, makt- och ansvarsfördelning, hur organisationens förmögenhet får disponeras och om insyn för olika intressentgrupper. I kursen studeras den svenska associationsrätten, vari EU:s bolagsrätt utgör en integrerad del. I kursen studeras också associationsrätten i Tyskland och Frankrike, varvid ingår att arbeta med och färdigställa kvalificerat juridiskt material på tyska respektive franska språket. Ett projektarbete avslutar kursen. Projektarbetet förutsätter kunskaper och färdigheter beträffande svensk, tysk och fransk associationsrätt, liksom förmåga att hantera såväl svenska som tyska respektive franska språket i ett professionellt juridiskt sammanhang. 3.3.5 Termin 5 innehåller följande kurser Finansiell ekonomi. I denna kurs studeras de åtgärder med avseende på kapitalanvändning och kapitalanskaffning, som krävs för att en koncern, ett företag eller någon annan organisatorisk enhet skall uppnå jämvikt mellan de totala in- och utbetalningarna under en bestämd tidsperiod. Organisationens finansiella omgivningar. Kursen inleds med en kort genomgång av de antaganden och förutsättningar som utgör grundpelarna för modern finansieringsteori. Därefter studeras de olika finansieringsmöjligheterna. En grundläggande fråga är härvid sambandet mellan ett företags avkastningskrav och dess finansiella struktur. Slutligen behandlas de olika finansiella marknaderna: aktiemarknaden, kreditmarknaden och valutamarknaden. Kredit- och obeståndsrätt. Kursen behandlar skuldebrevsrätten, olika säkerhetsformer, allmänna sakrättsliga spörsmål, förmånsrättsordningen, indrivningen av fordringar, exekution i fast och lös egendom, företagsrekonstruktion, konkurs och ackord. 3.3.6 Termin 6 innehåller följande kurser Tysk alternativt fransk kommunikation och rättskultur II. Kursen är kommunikativ inriktad och syftar till att ge studenterna tillfälle att fördjupa språkfärdigheten med tonvikt på egen produktion och juridisk terminologi. Kursen har också som mål att studenterna intensivt skall träna sin tyska respektive franska i situationer av det slag de kommer att möta i sitt yrkesliv och att de skall förvärva grundkunskaper i tysk respektive fransk affärsrätt. C-uppsats. Inom ramen för uppsatsarbetet innehåller kursen ett teoriavsnitt som tar upp grundläggande juridisk vetenskaplig metod. 3.3.7 Termin 7 innehåller följande kurser Valfria kurser. Tysk alternativt fransk kommunikation och rättskultur III. Kursen syftar till att studenterna systematiskt skall träna språkfärdigheten med tonvikt på egen muntlig och skriftlig produktion. Kursen har också som mål att studenterna skall genomföra fallstudier av juridiskt innehåll som tillämpning av de kunskaperna de har förvärvat under sina tidigare studier. Kursen avslutas med ett projekt (rapportskrivning med muntlig framställning). 6

Studierna får förläggas till utländskt universitet. 3.3.8 Termin 8 innehåller följande kurser Valfria kurser, däribland Lex mercatoria. Lex mercatoria utgör en sammanfattande benämning på de handelsrättsliga sedvänjor som utvecklat sig sedan medeltiden. Dessa sedvänjor innehåller bestämmelser och principer som generellt och utan överenskommelse mellan staterna anses gälla inom den internationella handelsrätten. I kursen skall dels den historiska bakgrunden och rättfärdigandet av företeelsen lex mercatoria behandlas. Därutöver skall själva de konkreta normerna studeras. Kursen är tänkt att examineras via skriftlig hemtentamen där studenten ges möjlighet att exempelvis ägna sig åt såväl övergripande metodologiska frågor som konkreta materielljuridiska problemställningar. 3.3.9 Termin 9 innehåller följande kurser Valfria kurser. D-uppsats. Inom ramen för uppsatsarbetet innehåller kursen teoriavsnitt som skall ge fördjupade kunskaper om juridisk vetenskaplig metod. 4. UNDERVISNING, EXAMINATION, TRÖSKELREGLER OCH TILLGODORÄKNANDE 4.1 Undervisning Undervisningen präglas av ett studentcentrerat lärande genom ett gemensamt och aktivt ansvarstagande av studenter, lärare och annan personal och sker i form av exempelvis föreläsningar, seminarier, rollspel och handledning. Vilka undervisningsformer som förekommer i en viss kurs framgår av kursplanen för kursen i fråga. 4.2 Examination Examination sker i form av rättsfalls-pm, muntliga rättsfallsreferat, aktivt deltagande i seminarier, genomförande av egna undervisningsmoment, studiebesök och rollspel, inlämningsuppgifter, skriftliga, enskilda tentamina(såväl i form av salsskrivning som hemtentamina) samt författande av uppsats. Vilka examinationsformer som förekommer i en viss kurs framgår av kursplanen för kursen ifråga. Betyg under termin ett är underkänd och godkänd. Under övriga terminer är betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd förutom valfria kursen skiljeförfarande och förhandling, 5p, där betygen underkänd och godkänd ges. Studerande som ej blivit godkänd i ordinarie prov har möjlighet att delta i extra prov. Den som godkänts i prov har ej rätt att delta i förnyat prov för uppnående av högre betyg. 4.3 Examensbevis och kursbevis 7

Studerande som med godkänt resultat genomgått samtliga utbildningsmoment som ingår i utbildningsprogrammet uppfyller kraven för affärsjuridisk magisterexamen från det affärsjuridiska programmet med Europainriktning. Studerande som med godkänt resultat genomgått samtliga utbildningsmoment under de tre första åren som ingår i utbildningsprogrammet uppfyller kraven för en affärsjuridisk kandidatexamen. Studerande som uppnått 120 poäng inom programmet varav 10 poäng är uppsatsarbete, uppfyller kraven för filosofie kandidatexamen med huvudämnet affärsrätt. Examensbevis utfärdas av Filosofiska fakultetsnämnden. Begäran om bevis skall göras på särskild blankett som finns på ekonomiska institutionen. Ifylld blankett skall inlämnas till StudentCentrum. I examensbeviset anges att studierna fullgjorts inom det affärsjuridiska utbildningsprogrammet. I beviset förtecknas huvudämne, genomgångna kurser och övriga moment i utbildningen. Kursbevis avseende kurs på vilken den studerande godkänts utfärdas av Filosofiska fakultetsnämnden. Begäran om bevis skall göras på särskild blankett som finns på ekonomiska institutionen. Ifylld blankett skall inlämnas till StudentCentrum. 4.4 Tillgodoräknande av utbildningar inom och utom landet Prövning huruvida en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande görs av fakultetsnämnden eller av lärare som fakultetsnämnden utser. 4.5 Tröskelregler För behörighet för tillträde till utbildningsprogrammets tredje år krävs att den studerande har uppnått minst 70 poäng. För behörighet för tillträde till kursen D-uppsats krävs att kursen C-uppsats är godkänd. 5. BEHÖRIGHET, URVAL OCH ANTAGNINGSFÖRFARANDE 5.1 Behörighet För behörighet till studier inom det affärsjuridiska utbildningsprogrammet gäller dels reglerna om allmän behörighet i 8 kap 4-5 högskoleförordningen, dels regler om särskild behörighet, uttryckta nedan såsom krav på särskilda förkunskaper i ämne i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper: D.4.1 + C.2 = Ma C + Sh A + Sv B/sv2 B samt aktuellt språk lägst C-språkkurs B. Betyget i vart och ett av ämnena skall vara lägst 3. 5.2 Urval 8

Vid urval mellan behöriga sökande skall som kriterier användas betyg, högskoleprov som avses i 8 kap 9 högskoleförordningen samt arbetslivserfarenhet. Av platserna i programmet skall hälften besättas genom urval på basis av enbart betyg, och hälften av platserna genom urval på basis av poäng i högskoleprovet och arbetslivserfarenhet. Sökande som antas med hjälp av enbart betyg skall antas på grundval av betygspoäng, vilket utgörs av medelvärdet av betygen i de ämnen som ingår i avgångsbetyget. Betyg i frivilligt ämne och i ämne som kompletterats för behörighet skall medräknas, om ämnet krävs för behörighet. Betyg i ämnet idrott skall medräknas om medelvärdet därigenom blir högre. Sökande som antas med hjälp av resultat i högskoleprov skall antas på grundval av poäng i högskoleprovet, vilket senare poäng kan variera från 0,1 till 2.0. Resultat från högskoleprovet är enligt 9 kap 9 högskoleförordningen giltigt i fem år. Sökande som antas med hjälp av poäng i högskoleprovet och arbetslivserfarenhet skall antas på grundval av summan av poäng i högskoleprovet, beräknad som i föregående stycke och poäng för arbetslivserfarenhet, beräknad på följande sätt. Poäng för arbetslivserfarenhet ges om 0,5 poäng efter 5 års arbete på minst halvtid. Arbete parallellt med studier i gymnasieskolan får inte medräknas. Poäng för arbetslivserfarenhet erhålls genom 1. arbete i en eller flera anställningar 2. arbete i eget företag eller som fri yrkesutövare 3. arbete i eget hem med vård av barn under 10 år 4. arbete i eget hem med vård av en eller flera personer som på grund av sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad samt 5. värnpliktstjänstgöring, militär grundutbildning för kvinnor och vapenfri tjänst. En sökande får delta i urvalet inom varje urvalsgrupp, för vilken han/hon uppfyller de för gruppen gällande kraven. Härvid gäller dock att den som vill antas med hjälp av resultat i högskoleprov endast deltar i en av de båda urvalsgrupperna resultat i högskoleprov respektive resultat i högskoleprov och arbetslivserfarenhet, varvid sökanden placeras i den för honom/henne fördelaktigaste urvalsgruppen. 5.3 Antagningsförfarande Studerande antas till utbildningsprogrammet i dess helhet. Utbildningsplanen är fastställd av filosofiska fakultetsnämnden 2003-06-19 (FFN del 03/23). Reviderat av beredningsgruppen för fastställande av kursplaner 2003-10-20 på delegation av filosofiska fakultetsnämnden. LiU 1006/03-41 Gäller för studerande antagna fr o m ht 04 9