AXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION Vattenfall MOTALA KRAFTVERK
Axbergshammar Gamla kraftstationen
Introduktion Axbergshammars kraftstation ligger i Örebro län ca 9 km uppströms sjön Väringen i Dyltaån och ca 2 km uppströms Dylta kraftstation. Den uppfördes under senare delen av 1910-talet och togs i drift 1919. Vid vårfloden 1977, som då var exceptionellt hög, översvämmades stationen och maskinutrustningen skadades. Anläggningen har sedan dess inte varit i drift. Vattenfall förvärvade fastigheterna för kraftstationen 1936. Den gamla kraftstationen utnyttjade en fallhöjd på ca 3,0 m med en utbyggnadsvattenföring på 8,5 m 3 /s och en effekt på ca 170 kw. Den nya kraftstationen har byggts upp där den gamla låg. Arbetet har utförts som totalentreprenad av ABV i Örebro med turbinutrustning från Undenäs och elutrustning från Elektriska AB AEG Norrland i Sundsvall, vall. Arbetet påbörjades under januari 1982 och avlämnades i januari 1983. Historik Gustav Vasa inkallade smideskunnigt folk från Europa och lät anlägga hammarsmedjor söder om dåvarande Bergslagen, för att fånga upp och förädla böndernas tackjärn och även förbättra det svenska stålet. Förutom Axbergshammar anlades i trakten Åbyhammar, Ekebyhammar, Österhammar och Hammarby. Alla låg vid vattendrag i en krans söder om Bergslagen. Det var Laurentz von der Plaes som inrättade en hammarsmedja i Axbergshammar år 1558. Det var början till en ej obetydlig bruksdrift, som pågick i 300 år. Man specialiserade sig på stångjärnssmide. Stångjärnssmidet började införas i Sverige under 1500-1600-talet och gav ett bättre stål än det gamla osmundsjärnet. Det svenska stångjärnet blev berömt i hela Europa och tillverkades fram till början av detta århundrade. År 1858 lades bruket ned, trots att det bara några år tidigare, omkring år 1855, uppges ha varit mycket stort. Det hade tre härdar, tre hamrar och 1503 skeppund (1 skeppund = 170 kg) priviligerat stångjärnssmide samt en knipp- och två spikhamrar jämte stålugn med 300 skeppund manufaktursmide. Men under mitten av 1800-talet gick bruksdöden fram i Bergslagen och det blev alltså även döden för Axbergshammar. Smedjorna har sedan dess varit borttagna. Axbergshammarsmedjans stämpel \/3,. År 1918 köptes Axbergshammar av Stockholms Superfosfat Fabriks AB, som drev Ervalla gruvor under första världskriget och det behövdes ström till dem. Samma år byggdes därför Axbergshammars kraftverk som var i drift ända fram till slutet av 1970-talet. Utdrag ur uppsats av Charlotte Wattrang 1981
Hydrologi SMHI har uppgjort följande karaktäristiska värden för Dyltaån vid Axbergshammar för årsserien 1934-1958. Nederbördsområde Högsta högvattenföring Normal högvattenföring Medelvattenföring Normal lågvattenföring Lägsta lågvattenföring 995 km 2 92 m 3 /s 45 m 3 /s 12,4m 3 /s 3,6 m 3 /s 1,2 m 3 /s Det kan här anmärkas att vid vårflödet 1977 överskreds tidigare observerade vattenföringar väsentligt och torde enligt SMHI ha uppgått till 125 m 3 /s. Karta över Dyltaåns nederbördsområde.
/,5m T- Fdsjön l Bo "j Nora sjön J Hyttfallet oc \ \ Ldngforsen \ V>_ U^ngholmen LAXDergsnammar I^Dylta..^ Profil över Bomsälven och Dyltaån mellan Fåsjön och Väringen. (Lokalt höjdsystem). Byggnadsteknisk utformning Dammar och utskov Den befintliga dammen består av en utskovsdamm över huvudfåran mellan vänster strand och den s k holmen samt en jorddamm med ett utskov över sidofåran mellan holmen och höger strand. Ett nytt utskov har anlagts i huvuddammen i kvarnutskovet, som raserades vid vårflödet 1977. Det nya utskovet har bredden 3 m och tröskelhöjden 97,5 m. Luckan är hydrauliskt manövrerad vid vattenståndsstyrd automatik.
SITUATIONSPLAN
Maskinstationen Maskinstationen är utförd med underbyggnad i betong och överbyggnad i lättbetong och trä med tak av plåt. Byggnaden har utformats i samråd med länsstyrelse och kommun till ett utseende som smälter in i den forna bruksmiljön. Stationen från nedströmssidan Kraftstationen är utbyggd med ett maskinaggregat. Utbyggnadsvattenföring Fallhöjd Stationseffekt Energiproduktion under ett normalår 13m3/s 3,1 m 340 kw 1700 M Wh
Avloppskanalen Avloppskanalen från den gamla kraftstationen har utnyttjats och rensats upp. Maskinell utrustning Turbinen är en kaplanturbin med vertikal axel och har alltså rörliga ledskenor och löphjulsskovlar. Löphjulsdiametern är 2000 mm, turbinvarvtalet=150 r/m och turbineffekten 358 kw. Generatorn är 3-fas asynkron med axeln kopplad till turbinaxeln över en cylindrisk enstegsväxel. Generatoreffekt Generatorn överdimensionerad för 430 kw högre effekt än turbinen) Varvtal 759 r/m Spänning 400 V Transformatorn är uppställd i cell i anslutning till maskinstationen 1 st 3-fas oljekyld transformator. Effekt 630 kva Spänning 10500 ± 2x2,5 %/400 V Kondensatorbatteri Effekt Spänning 2x25+2x50 kvar 400 V Luckor Utskovsluckan öppnas med hydraulcylinder som matas från en likströmsdriven pump. Luckan stängs av egen vikt. Vattenhushållning Stationen drivs obemannad och styrs automatiskt av övre vattenytan. Enligt vattendomen ligger dämningsgränsen vid 99,4 m i det lokala höjdsystemet. När vattenföringen i ån är mindre än 6 m 3 /s får endast en drivvattenföring på 6 m 3 /s utnyttjas. När vattenföringen i ån är större än 6 m 3 /s skall alltid minst 6 m 3 /s tappas genom kraftstationen eller i den naturliga fåran.
Kontrolltavla och ställverksfack för 0,4 och 10 kv 0,4 kv Generator Strömbrytare Kondensatorbatteri Spänningstransformator Lokaltransformator Krafttransformator 10 kv Effektfrånskiljare Kabel Linje Enlinjesschema
10 SEKTION
PLAN 11
Turbinen sänkes genom takluckan 12
Turbinen på plats 13
Generator med växel 14
Utskovslucka. l bakgrunden Axbergshammars gård. Intagskanalen sedd från kraftstationen. 15
Motala Kraftverk Östermalmsgatan 17 Box 940 591 29 Motala Tel. 0141-163 30 M P mars-83