2011 Sanningen om läkemedelskostnaderna 1
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Kostnaderna för sjukvård ökar mer än läkemedelskostnaderna 6 Utan läkemedel skulle sjukvårdskostnaderna vara högre 7 Använder man mer så kostar det mer 8 Läkemedelspriserna bidrar till lägre kostnader 8 Det finns utrymme för nya läkemedel 9 Pengarna används inte 9 Har vi inte råd med särläkemedel? 10 Fokus på värde 12 Tänk om läkemedelskostnaderna tilläts öka snabbare än sjukvårdens övriga kostnader 13 Hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP och läkemedelsförsäljningens andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna 14 Läkemedelskostnadernas andel av kostnaderna för hälsooch sjukvård 15 Antal vårdplatser vid svenska sjukhus 16 Medelvårdtid (dagar) inom slutenvård i Sverige 16 Antal läkarbesök/1000 invånare i den svenska hälso- och sjukvården 17 Landstingens nettokostnad per capita för hälso- och sjukvård i Sverige 17 Kostnadsutvecklingen för offentligt finansierade läkemedelskostnader 2010 18
Sammanfattning Det saknas stöd för det vanliga påståendet att kostnaderna för läkemedel skenar och utgör en allt större del av de pengar vi lägger på sjukvård. Sanningen är att kostnaderna för läkemedel snarare minskat som andel av hälso- och sjukvårdens övriga kostnader. Detta beror på att läkemedelskostnaderna varit relativt stabila medan de totala sjukvårdskostnaderna ökat. Samtidigt har den medicinska utvecklingen varit en förutsättning för de besparingar som sjukvården ändå genomfört, t.ex. i form av förkortade vårdtider. Dessutom utnyttjar landstingen inte fullt ut det statsbidrag för läkemedelsförmånen som de erhåller från staten. Under hela 2000-talet har landstingen haft ett överskott vad avser det erhållna statsbidraget jämfört med de faktiska kostnaderna inom läkemedelsförmånen. Sanningen är att kostnaderna för läkemedel snarare minskat som andel av hälso- och sjukvårdens övriga kostnader. Sanningen kan snarare sägas vara att samhällets läkemedelskostnader är i balans. Det svenska generikasystemet ger besparingarna som skapar utrymme för ökad användning av läkemedel och möjlighet att introducera innovationer i form av nya läkemedelsbehandlingar. Det kan dock diskuteras i vilken utsträckning som landstingen utnyttjar denna möjlighet. 3
Bakgrund Medierapporteringen kring läkemedel tenderar att fokusera antingen på medicinsk innovation på ett mycket tidigt stadium i forskningen eller på de kostnader som uppstår när dessa innovationer når sjukvården i form av färdigutvecklade läkemedel. Mycket lite rapportering belyser det som händer däremellan och vilken roll som samhället och sjukvården spelar i att försäkra att nya forskningsresultat kommer till reell nytta för befolkningen. I stället väljer man att framställa ökade läkemedelskostnader som en förklaring till ett ansträngt budgetläge för sjukvården som helhet och därmed som ett stort samhällsproblem. En ny vinkling vore att rapportera om det värde som nya läkemedel skapar för medborgarna och samhället i form av ett längre och friskare liv. Stämmer det verkligen att läkemedel gör att andra viktiga vårdinsatser får stå tillbaka? Det finns ett mått av politiskt förhandlingsspel i detta eftersom landstingen får ett särskilt statsbidrag, som ska motsvara kostnaderna för läkemedelsförmånen. Det finns därför tillfällen då det är av intresse att lyfta fram läkemedelskostnader som särskilt problematiska. Men stämmer det verkligen, att läkemedel håller på att bli gökungen i boet för våra landsting som innebär att andra viktiga vårdinsatser får stå tillbaka? Med denna skrift vill LIF ge en mer nyanserad bild av läkemedelskostnadernas utveckling över tid och i relation till utvecklingen för den övriga hälso- och sjukvården samt det statsbidrag som landstingen får för läkemedelsförmånen. All data är hämtad från officiella källor hos de myndigheter och andra aktörer som regelbundet publicerar statistik kring läkemedel; Socialstyrelsen, SKL, SCB, Apotekens Service AB och IMS Health. 5
Kostnaderna för sjukvård ökar mer än läkemedelskostnaderna För att bedöma läkemedelskostnadernas utveckling måste de sättas i relation till andra kostnader inom sjukvården och det värde som läkemedlen tillför vården. Läkemedelskostnaderna måste sättas i relation till andra hälsooch sjukvårdskostnader om det ska vara möjligt att på ett meningsfullt sätt bedöma utvecklingen. Kostnaderna för läkemedel och andra medicinska icke-varaktiga varor/förbrukningsartiklar, så som de presenteras i Nationalräkenskaperna, uppgick under 2009 till drygt 39 miljarder kronor. Om man sätter det i relation till de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården, som preliminärt uppgick till 309 miljarder kronor under 2009, blir läkemedelskostnadernas andel 12,5 procent. Blickar man bakåt i tiden finner man att läkemedelskostnadernas andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna minskat sedan 2006 (fig. 1). Läkemedelskostnaderna i Nationalräkenskaperna omfattar inte läkemedel i slutenvård. Om man istället relaterar de offentligt finansierade läkemedelskostnaderna (läkemedelsförmånen och läkemedelskostnader i slutenvård) så har de under samma period minskat från 8,4 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna till 8,2 procent (fig. 2). Samtidigt har de totala hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP ökat från 8,9 procent 2006 till 10 procent 2009 (fig. 1). Utifrån denna sammanställning är det svårt att dra slutsatsen att läkemedelskostnaderna tränger undan andra viktiga vårdinsatser. Även om kostnadsökningstakten för läkemedel i stort följer utvecklingen för övrig hälso- och sjukvård på nationell nivå kan bilden vara annorlunda lokalt, på en klinik eller för en vårdcentral. Eftersom sådan verksamhet oftast är mer eller mindre specialiserad kan det uppstå situationer då läkemedelskostnaderna under en period blir problematiska i den enskilda verksamheten. Det är emellertid en utmaning för landstingens budgetarbete snarare än ett finansieringsproblem. Landstingen behöver bli bättre på att snabbt omfördela resurser från verksamheter vars kostnader minskar, t.ex. vid en patentutgång, till verksamheter där det sker utveckling och innovation och där ökade resurser behövs för att säkerställa att patienter får jämlik tillgång till nya behandlingsformer. Under senare år har patentutgångar gett stora besparingar inom primärvården, men de resurser som frigjorts har inte i tillräcklig utsträckning förts över till de kliniker som behandlar patienter med cancer och reumatisk sjukdom, där innovation skett som skapat nya behandlingsmöjligheter. 6
Utan läkemedel skulle sjukvårdskostnaderna vara högre Ibland kan man få intryck av att sjukvården inte har behov av några nya läkemedel, men så är givetvis inte fallet. Under de senaste årtiondena har hälso- och sjukvården genomgått genomgripande förändringar och läkemedel är en viktig faktor som gjort dessa förändringar möjliga. Den snabba medicinska utvecklingen har möjliggjort behandling av sjukdomar som tidigare saknat sådana. Andra sjukdomar kan genom nya behandlingsmetoder behandlas i öppenvård, vilket bidragit till att vårdtiderna har kunnat kortas. Under 1990-talet halverade hälso- och sjukvården antalet vårdplatser. Denna utveckling har fortsatt efter sekelskiftet då antalet vårdplatser minskat med ytterligare 19 procent till drygt 25 000 platser (fig. 3). Antalet vårdplatser är nu nere på nivåer som ifrågasätts utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Även de genomsnittliga vårdtiderna har minskat under 2000-talet från 6,4 dagar till 5,7 dagar (fig. 4). Man kan också se ett tydligt skifte i statistiken vad gäller läkarbesök i specialiserad vård och primärvård. I början av 2000-talet var antalet besök i specialiserad vård 69 fler per 1 000 invånare än i primärvården. År 2009 var situationen den omvända med 77 fler besök per 1000 invånare i primärvården (fig. 5). Ibland kan man få intryck av att sjukvården inte har behov av några nya läkemedel, men så är givetvis inte fallet. Kostnaderna återspeglar inte fullt ut denna utveckling. Under perioden 2003 2009 ökade kostnaderna för specialiserad vård med 22 procent till 12 891 kronor per invånare. Även kostnaderna för primärvården ökade med 31 procent till 3 399 kronor per invånare. Under samma period har de totala läkemedelskostnaderna ökat med 23 procent till 3 834 kronor per person, vilket inkluderar det som patienten betalar ur egen ficka, den s.k. egenavgiften (fig. 6). 7
Använder man mer så kostar det mer Det är helt enkelt så att fler personer behandlas med läkemedel samtidigt som de som är läkemedelsbehandlade får fler läkemedel. Även om läkemedelskostnaderna under lång tid varit stabila som andel av hälso- och sjukvårdens totala kostnader så varierar den nominella ökningstakten från år till år. Det går inte att peka ut någon enskild orsak till detta. Förklaringen återfinns i en mängd kostnadsdrivande och kostnadsdämpande faktorer. Det kan handla om ett nytt läkemedel som ersätter en mindre effektiv behandling, ett läkemedel som introduceras på ett område som tidigare saknade behandlingsalternativ, eller att priserna sänks i samband med ett storsäljande läkemedels patentutgång. Staten och landstingen har också ett ständigt pågående arbete i syfte att begränsa kostnadsökningen för läkemedel. Den totala försäljningsvolymen, d.v.s. den mängd läkemedel som konsumeras, ökar stadigt med 2 4 procent årligen. Det är en ökning som orsakas av att vi blir fler och äldre i Sverige. Det är helt enkelt så att fler personer behandlas med läkemedel samtidigt som de som är läkemedelsbehandlade får fler läkemedel. Varje år gör cirka 60 procent av den svenska befolkningen minst ett uttag av läkemedel på recept inom läkemedelsförmånen. Volymökningen är den faktor som förklarar den största delen av kostnadsökningarna för läkemedel. Under 2010 bidrog ökade försäljningsvolymer till 2 procents kostnadsökning, varav hälften förklaras av demografiska förändringar. Att antalet svenskar blir fler bidrar årligen med 0,8 procents kostnadsökning och att vi blir äldre bidrar med 0,2 procents kostnadsökning för läkemedel per år. Det är kostnadsökningar som det är svårt att göra något åt (fig. 7). Läkemedelspriserna bidrar till lägre kostnader 8 Sammanlagt bidrog prisförändringar till att läkemedelskostnaderna 2010 minskade med 2,4 procent. Prisförändringarna balanserade på så sätt med marginal ut volymökningarna. Olika segment inom läkemedelsmarknaden har givetvis olika prisutveckling. Befintliga patenterade läkemedel har sedan lång tid haft i stort sätt oförändrade priser över tid och under 2010 bidrog dessa läkemedel endast med 0,04 procents kostnadsökning (fig. 7).
Läkemedel som inte är patenterade bidrar ständigt till besparingar genom den konkurrens som det svenska utbytessystemet stimulerar. Under 2010 bidrog dessa läkemedel till att kostnaderna för läkemedel minskade med 1,4 procent eller 360 miljoner kronor. De läkemedel som under året förlorade sina patent bidrog med sina prissänkningar till ytterligare besparingar motsvarande 1 procent eller 280 miljoner kronor (fig. 7). Det finns utrymme för nya läkemedel Ibland kan ett mindre antal enskilda läkemedel ha stor påverkan på läkemedelskostnaderna. Under 1990-talet steg kostnadsökningstakten under några år då en rad nya läkemedel lanserades för stora folksjukdomar som magsår, högt blodtryck och depression. Utvecklingen under senare år har varit att läkemedlen blir mer och mer sjukdomsspecifika och därmed riktar sig mot tydligare målgrupper. Under 2010 skedde förändringar i läkemedelssortimentet som bidrog till att kostnaderna ökade med 1,3 procent eller 340 miljoner kronor (fig.7). Ungefär hälften av dessa kostnadsökningar, 182 miljoner kronor, förklaras av nya läkemedel som introducerades under året. Tar man hänsyn till att nya läkemedel ofta ersätter tidigare läkemedel så bidrog nya läkemedel bara med 100 miljoner kronor i ökade kostnader. Den andra hälften av dessa kostnadsökningar förklaras av förändrad användning av befintliga läkemedel t.ex. på grund av nya behandlingsrekommendationer. Man kan förenklat säga att prisförändringarna skapar utrymme för så väl volymökning som en stor del av introduktionen av nya läkemedel och nya rekommendationer. Lägger man ihop alla dessa komponenter var kostnadsökningen för de offentligt finansierade läkemedelskostnaderna 0,9 procent under 2010, mätt i AIP. Man kan förenklat säga att prisförändringarna skapar utrymme för så väl volymökning som en stor del av introduktionen av nya läkemedel och nya rekommendationer. Pengarna används inte Under slutet av 1990-talet överfördes kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen från staten till landstingen. Samtidigt infördes ett riktat statsbidrag som ska täcka landstingens kostnader för läkemedelsförmånen, d.v.s. det högkostnadsskydd som patienterna har. Statsbidraget har förhandlats fram i olika modeller och för varierande tidsperioder sedan dess. Under hela 2000-talet har landstingen haft ett överskott vad avser det erhållna statsbidraget 9
jämfört med de faktiska kostnaderna inom läkemedelsförmånen. Under den senast avslutade perioden 2009 2010 var överskottet så stort att landstingen gemensamt fick betala tillbaka 417 miljoner kronor av de 835 miljoner kronor av statsbidrag som inte använts för att finansiera kostnader inom läkemedelsförmånen. Resterande 417 miljoner kronor fick landstingen, liksom tidigare år, behålla. Själva återbetalningen skedde genom att statsbidraget för 2011 sänktes med motsvarande belopp. Trots detta blev landstingens statsbidrag för läkemedelsförmånen 2011 22,9 miljarder kronor, jämfört med 23,2 miljarder kronor för 2010, d.v.s. en sänkning med 300 miljoner kronor. Det är dock i realiteten en höjning med 100 miljoner kronor och 2,5 miljarder kronor mer än den faktiska kostnaden för läkemedelsförmånen 2010. Med denna kunskap är det svårt att dra slutsatsen att landstingen saknar finansiering för läkemedelsförmånen, även med kännedom om att det i överenskommelsen ingår att kostnadsökningen i slutenvården räknas in enligt vinst- och förlustdelningsklausulen. Det är positivt att det finns tillräcklig finansiering för läkemedel men man kan ifrågasätta varför landstingen inte använder pengarna till det de är avsedda för. Istället används bristande finansiering ofta som en förklaring till varför patienter inte kan erbjudas vård med nya läkemedel. Har vi inte råd med särläkemedel? Den totala kostnaden för särläkemedel blir dock inte exceptionellt hög eftersom ett mycket litet antal patienter använder dem. 10 Just nu är mediedebatten särskilt intensiv kring priset på så kallade särläkemedel, läkemedel som riktas mot mycket sällsynta sjukdomar. Inom EU har det ansetts angeläget att även patienter med sällsynta sjukdomar, vilka ofta är mycket svåra eller livshotande, får tillgång till behandling. Därför har särskilda stimulansåtgärder tagits fram för att öka tillgången till särläkemedel. Efter 10 år kan man konstatera att satsningen varit framgångsrikt och att det nu finns ett 50-tal särläkemedel på den svenska marknaden. Eftersom kostnaderna för att utveckla och dokumentera nya läkemedel är relativt konstant blir priset för dessa läkemedel högt eftersom det finns mycket få patienter att sprida utvecklingskostnaderna på. Den totala kostnaden för särläkemedel blir dock inte exceptionellt hög eftersom ett mycket litet antal patienter använder dem. Sätts de totala kostnaderna för särläkemedel i Sverige, som under 2010 uppgick till 850 miljoner kronor, i relation till de totala kostnaderna för läkemedel, som samma år var 36 miljarder kronor, blir det uppenbart att särläkemedel inte är något hot mot den svenska sjukvårdens ekonomi. Sjukhusen står för en fjärdedel av särläkemedelskostnaderna.
11
Slår man ut de resterande 625 miljoner kronorna som särläkemedlen kostar inom läkemedelsförmånen på alla användare blir kostnaden cirka 185 000 kronor per patient. Det är i dag tydligt att vi i Sverige inte har någon nationell modell för särläkemedel som kan hantera resultatet av EU:s satsningar inom området. Vi behöver en besluts- och finansieringsmodell som kan hantera att vissa läkemedel kostar betydligt mer än andra, och att vissa patienter har större behov än andra. Fokus på värde Idag saknas helt enkelt den samsyn och de transfereringssystem mellan olika samhällssektorer som krävs för att vi ska kunna se det verkliga värdet av läkemedelsbehandling. Ofta diskuteras läkemedels kostnad helt utan koppling till det mänskliga och ekonomiska värdet av behandlingen. Detta kan bero på att hälsoekonomiska studier som mäter värde dels är svåra att utföra men även komplicerade att kommunicera. Sverige har internationellt sätt kommit långt när det gäller att ta hänsyn till de samhällsekonomiska aspekterna av läkemedelsbehandling. När myndigheten Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) ska fatta beslut om att ett läkemedel ska subventioneras utgår man ifrån en ingående analys av läkemedlets nytta i förhållande till dess kostnad. Kostnaden för behandling måste vara rimlig i förhållande till de vinster och besparingar som individen och samhället får. Ibland är den samhällsekonomiska vinsten uppenbar. Läkemedel mot magsår och astma har frigjort resurser i sjukvården genom att sjukhusvården för magsårsoperationer och akuta astmaanfall minskat. Det är emellertid svårare att beräkna värdet av en kostsam behandling som förlänger den genomsnittliga livslängden för svårt sjuka cancerpatienter med några månader. En ytterligare försvårande faktor är att de besparingar som samhället gör till följd av läkemedelsbehandlingar ofta tillfaller andra samhällssektorer än hälso- och sjukvården. Den behandlande kliniken får ökade kostnader samtidigt som sjukförsäkringssystemet eller den kommunala omsorgen får lägre kostnader, vilket är fallet för de personer med reumatism som behandlas med biologiska läkemedel och som kan fortsätta arbeta. Idag saknas helt enkelt den samsyn och de transfereringssystem mellan olika samhällssektorer som krävs för att vi ska kunna se det verkliga värdet av läkemedelsbehandling. 12
Tänk om läkemedelskostnaderna tilläts öka snabbare än sjukvårdens övriga kostnader Den offentliga statistik som presenteras i denna skrift tolkas i dag på två diametralt olika sätt. Det offentliga Sverige upplever att ökade läkemedelskostnader är ett problem som hotar övrig verksamhet i sjukvården. Samtidigt ser läkemedelsindustrin att det finns utrymme att satsa mer på läkemedel eftersom den avsatta finansieringen inte används och det finns stora vinster att göra med en ökad läkemedelsanvändning, för individ, sjukvård och samhälle. Sanningen ligger troligtvis, som alltid, någonstans mittemellan. En väg framåt kan vara att fortsätta den restriktiva hållning som nu råder och bedriva aktivt arbete för att kontrollera att kostnaderna för läkemedel kvarstår som en fast del av de totala hälsooch sjukvårdskostnaderna. En annan väg kunde vara att noggrant analysera vad som skulle hända om man tillät läkemedelskostnadernas andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna att öka? En sådan utveckling kunde vara förödande om man inte samtidigt aktivt säkerställer att läkemedelsanvändningen skapar värde. Under denna förutsättning kan man ana en ny sjukvård där majoriteten av patienter, som inte är akut sjuka, vårdas i primärvården där de följs upp och får förnyad förskrivning. En sådan sjukvård skulle behöva färre sjukhus och personalens tid kunde användas till andra arbetsuppgifter. Om sjukvården dessutom kunde dela sina läkemedelskostnader med andra samhällsinstanser som drar nytta av det värde som läkemedlen skapar kunde fler personer arbeta och fler äldre kunde leva kvar i sin hemmiljö utan särskilda insatser. Ingen vet idag var man skulle hamna om man lät läkemedelskostnaderna öka på ett kontrollerat sätt men LIF är övertygade om att vi alla skulle vinna på att våga föra diskussionen. 13
Fig. 1 (Fakta 2011 2.01) Hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP och läkemedelsförsäljningens andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Miljarder SEK Health care costs as share of GDP and pharmaceutical sales as share of health care costs. Billion SEK Kostnader för hälso- och sjukvård Health care costs Läkemedel och andra medicinska ickevaraktiga varor/förbrukningsartiklar Pharmaceuticals and other medical non-durables Receptförskrivna mediciner Prescribed medicines BNP GDP Kostnader för hälso- och sjukvården i % av BNP Health care costs as % of GDP Läkemedel och andra medicinska icke-varaktiga varor/förbrukningsartiklar i % av hälso- och sjukvårdskostnaden Pharmaceuticals and other medical non-durables as % of health care costs Receptförskrivna mediciner i % av hälso- och sjukvårdskostnaden Prescribed medicines as % of health care costs 2001 2005 2006 2007 2008 2009** 208 251 263 279 296 309 29,1 33,5 35,3 36,5 38,2 38,7 22,4 25,4 26,0 27,0 27,9 28,0 2 348 2 769 2 944 3 126 3 204 3 089 8,9% 9,1% 8,9% 8,9% 9,2% 10,0% 14,0% 13,3% 13,4% 13,1% 12,9% 12,5% 10,8% 10,1% 9,9% 9,7% 9,4% 9,1% Kostnader för hälso- och sjukvården i % av BNP/Health care costs as % of GDP 14 15% 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 2001 2005 2006 2007 2008 2009** **Prel. uppgifter/prel figures Källa/Source: www.scb.se Läkemedel och andra medicinska icke-varaktiga varor/förbrukningsartiklar i % av hälso- och sjukvårdskostnaden/pharmaceuticals and other medical non-durables as % of health care costs Receptförskrivna mediciner i % av hälso- och sjukvårdskostnaden/ Prescribed medicines as % of health care costs
Fig. 2 (Fakta 2011 2.02) Läkemedelskostnadernas andel av kostnaderna för hälso- och sjukvård Miljarder SEK Pharmaceutical sales as share of health care costs Billion SEK Kostnader för hälso- och sjukvård Health care costs Läkemedelsförmånen (läkemedel) Reimbursement (pharmaceuticals) Andel av totala HoS-kostnaderna Share of health care costs Läkemedel i slutenvård Pharmaceutical hospital sales Andel av totala HoS-kostnaderna Share of health care costs Offentliga läkemedelskostnader (läkemedelsförmånen + slutenvård) Public pharmaceutical costs (reimbursement + hospital sales) Andel av totala HoS-kostnaderna Share of health care costs Totala läkemedelsförsäljningen på apotek Total pharmaceutical sales at pharmacies Andel av totala HoS-kostnaderna Share of health care costs Källa/Source: www.scb.se, Apotekens Service AB 2005 2006 2007 2008 2009 251 263 279 296 309 17,0 17,3 18,0 18,8 18,8 6,8% 6,6% 6,5% 6,4% 6,1% 4,1 4,7 5,4 5,9 6,4 1,6% 1,8% 1,9% 2,0% 2,1% 21,1 22,0 23,4 24,7 25,2 8,4% 8,4% 8,4% 8,3% 8,2% 30,0 31,5 33,5 35,2 36,2 12,0% 12,0% 12,0% 11,9% 11,7% 15
Fig. 3 (Fakta 2011 2.03) Antal vårdplatser vid svenska sjukhus Number of hospital beds in Sweden Totalt specialiserad vård/total specialised care Inom psykiatrisk vård/in psychiatric care 25 560 25 731 26 063 26 105 26 364 26 961 27 077 27 704 20 000 28 849 25 000 4 894 4 606 4 507 4 347 4 477 4 467 4 429 4 449 10 000 5 218 15 000 5 565 Antal/Numbers Numbers 30 000 31 483 35 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 5 000 0 Källa/Source: www.skl.se Fig. 4 (Fakta 2011 2.04) Medelvårdtid (dagar) inom slutenvård i Sverige Average length of stay (days) in hospital care in Sweden 2000 2005 2006 2007 2008 2009 Psykisk sjukdom Psyciatris diagnosis 17,8 16,4 16,7 15,6 17,4 16,8 Samtliga diagnoser All diagnoses 6,4 5,9 5,9 5,8 5,8 5,7 Källa/Source: www.socialstyrelsen.se 16
Fig. 5 (Fakta 2011 2.05) Antal läkarbesök/1000 invånare i den svenska hälso- och sjukvården Number of doctor visits/1000 inhabitants in Swedish health care Antal besök/1000 inv./number of visits/1000 inh. 1 600 1 500 1 400 1 300 1 200 1 100 Specialiserad vård/specialised care 1 386 1 506 1 437 1 500 1 426 1 458 1 369 1 430 1 363 Primärvård/Primary care 1 402 1 406 1 396 1 427 1 382 1 438 1 380 1 475 1 383 1 460 1 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa/Source: www.skl.se Fig. 6 (Fakta 2011 2.06) Landstingens nettokostnad per capita för hälso- och sjukvård i Sverige The county councils health care net expenditures per capita in Sweden Specialiserad vård Specialised care Källa/Source: www.skl.se Primärvård Primary care Hemsjukvård Home care Tandvård Dental care Totala läkemedelsförsäljningen per invånare (1.02) Per capita total sales of pharmaceuticals (1.02) 2010 3 811 2009 12 891 3 399 303 530 3 834 2008 12 547 3 287 289 538 3 762 2007 12 035 3 046 300 528 3 603 2006 11 595 2 939 317 515 3 414 2005 11 047 2 771 323 501 3 270 2004 10 654 2 720 274 495 3 191 2003 10 587 2 585 246 486 3 115 17
Fig. 7 (Fakta 2011 1.05) Kostnadsutvecklingen för offentligt finansierade läkemedelskostnader 2010 Förmån och sjukhus, AIP Payermarket value growth 2010 Reimbursement and hospital, AIP Total kostnadsökning Market value growth 0,9 % Bidrag från volymtillväxt Treatment volume growth contribution 2,0 % Bidrag från existerande produkters priser Existing products price growth contribution -2,4 % Bidrag från mixkomponent Mix contribution 1,3 % Patenterade produkter Patented both periods 0,04 % Produkter utan patent Unpatented both periods -1,4 % Produkter som gått av patent Patented to unpatented -1,0 % Källa/Source: IMS Health 18
19
När medier rapporterar om läkemedel handlar nyheten ofta om att läkemedel medför höga kostnader. Publicering av statistik kring läkemedelskostnader, som oftast visar på en ökning, följs ofta av en rapportering i negativt värdeladdade ordalag. Vanliga formuleringar i medier är att läkemedelskostnaderna skenar, att läkemedel blir allt dyrare, eller att ett landsting inte har råd med de dyra läkemedlen. Ofta pekas ökade läkemedelskostnader ut som en förklaring till ett ansträngt budgetläge. Men stämmer det verkligen att läkemedel håller på att bli gökungen i boet för våra landsting som innebär att andra viktiga vårdinsatser får stå tillbaka? Med denna skrift vill vi ge en mer nyanserad bild av kostnaderna för läkemedel. Siffrorna kommer från de myndigheter och andra aktörer som regelbundet publicerar statistik kring läkemedel, Socialstyrelsen, SKL, SCB, Apoteket och IMS Health. För mer statistik gällande läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården i Sverige och internationellt hänvisar vi till vår skrift Fakta som du finner på www.lif.se. LIF 201110. Fotograf bilder s. 3, 5, 6,7,12, Gunnar Menander. 20 Läkemedelsindustriföreningens Service AB/The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB Box 17608, SE -118 92 Stockholm, Tel +46 8 462 37 00 Fax +46 8 462 02 92 E-mail info@lif.se www.lif.se www.fass.se