Årsredovisning
Linköping Stadshus AB Grafisk form och produktion Jerhammar & Co Reklambyrå AB. Foto Göran Billeson, istockphoto och Kim Hellström. Tryck Norrköpings Tryckeri
Innehållsförteckning Detta är Linköpings Stadshus AB 4 Vd har ordet 7 Året som har gått 8 Våra bolag 11 Tekniska Verken i Linköping AB 12 AB Stångåstaden 14 Lejonfastigheter AB 16 Sankt Kors Fastighets AB 18 Mjärdevi Science Park AB 20 Näringslivsutveckling i Linköping AB 21 Arenabolaget i Linköping AB 22 Flygplatsområdets Mark och Exploatering i Linköping AB 24 Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB 25 Finansiell översikt 26 Årsredovisning och koncernredovisning 31 Förvaltningsberättelse 32 Resultaträkning koncernen 35 Balansräkning koncernen 36 Kassaflödesanalys koncernen 38 Resultaträkning moderbolaget 39 Balansräkning moderbolaget 40 Kassaflödesanalys moderbolaget 42 Noter 44 Revisionsberättelse 52 Styrelse och vd 53
Detta är Linköpings Stadshus AB Idéer blir verklighet Linköpings Stadshus AB ägs av Linköpings kommun och är moderbolag för kommunens helägda aktiebolag. Linköpings Stadshus äger och förvaltar samtliga aktier i dotterbolagen. Moderbolagets uppgift är att på ett övergripande sätt samordna de olika verksamheterna. Samordningen ska bidra till att verksamheterna fungerar effektivt och resurserna utnyttjas optimalt, samt att bolagen främjar kommunens tillväxt. Koncernnytta och helhetssyn ska genomsyra arbetet, så att koncernens sammantagna verksamhet bidrar till att förverkliga kommunens gemensamma vision, Där idéer blir verklighet. Dotterbolagen är aktiva inom områden som ger Linköpings invånare tillgång till olika former av service, såsom bostäder, lokaler för skolor och omsorg, dricksvatten, fjärrvärme, el och avfallshantering, parkeringar samt möjligheter till fritidsaktiviteter inom idrott och kultur. Bolagen arbetar för att Linköping ska fortsätta vara en stad där människor vill bo, leva och verka. De ska bidra till tillväxt med miljöprofil. Historik Linköpings Stadshus AB bildades 1996 med främsta syfte att samordna den kommunala bolagskoncernens resultat för att undvika onödig skattebelastning. Uppgiften har senare utvidgats så att moderbolaget också samordnar de kommunägda bolagen för att befrämja att verksamheterna bedrivs effektivt. Organisation och styrning Linköpings Stadshus ägs av Linköpings kommun. Företaget har inte någon egen anställd personal, utan bolagets administration, ekonomi och finansfrågor hanteras av ett dotterbolag. Sedan 2010 är det AB Stångåstaden som hanterar dessa frågor. Ledamöter i moderbolagets styrelse utses av kommunfullmäktige. Styrelsen väljs normalt för samma tidsperiod som mandatperiod i kommunfullmäktige. Ägaren har utfärdat generella och särskilda ägardirektiv för dotterbolagen. Utgångspunkten är att bolagen ska vara vara affärsdrivande och till nytta för kommunen och för dess invånare. Ägaren fastställer årligen mål för avkastning och soliditet i dotterbolagen. Linköpings Stadshus genomför ägardialoger med dotterbolagen. I uppdraget ingår att följa upp bolagens resultat och hur bolagen uppfyller ägarens direktiv. Frågor som enligt dotterbolagens ägardirektiv ska hanteras av ägaren förbereds av Linköpings Stadshus. Moderbolaget svarar för beredning och samordning av bolagskoncernens ekonomiska rapportering till kommunstyrelsen och till kommunfullmäktige. Ekonomisk uppföljning av dotterbolagens ekonomi under löpande verksamhetsår görs två gånger per år: den 30 april till 4
Bolagen ska vara till nytta för kommunen och för dess invånare. Linköping ska fortsätta vara en stad där människor vill bo, leva och verka. kommunstyrelsen och den 31 augusti till kommunstyrelsen och till kommunfullmäktige. Vid årets slut redovisas bolagens verksamhet och ekonomiska måluppfyllelse till kommunfullmäktige. Staden där idéer blir verklighet Linköping är den femte största kommunen i Sverige och har en stark befolkningstillväxt sedan flera år. Den 31 december 2010 var antalet invånare 146 416. Staden har ett gynnsamt geografiskt läge med goda kommunikationer. Ett mångsidigt samarbete med grannstaden Norrköping och med andra kommuner i regionen gynnar stadens utveckling. Näringslivet är varierat och är till stor del inriktat på framtidsbranscher inom bland annat teknik och innovation. I kommunen finns ett av Sveriges största universitet med en framgångsrik teknisk högskola och ett stort universitetssjukhus. Invånarnas utbildningsnivå ligger över genomsnittet i landet. Genomsnittsåldern är något lägre än rikssnittet. Kommunens ekonomi är god. Utvecklingen i Linköping förväntas vara fortsatt gynnsam under många år framöver. 5
Linköping har en stark befolkningstillväxt sedan flera år. Utvecklingen förväntas vara fortsatt gynnsam under många år framöver. Organisation per 2010-12-31 Linköpings Stadshus AB Tekniska Verken i Linköping AB Lejonfastigheter AB Sankt Kors Fastighets AB AB Stångåstaden Arenabolaget i Linköping AB Utsikt Nät AB Linköpings Sportfastigheter AB Sanktera AB Studentbostäder i Linköping AB Näringslivsutveckling i Lkpg AB Utsikt Katrineholm Elnät AB Konserthuset i Linköping AB TGS Fastigheter Nr 3 AB Mjärdevi Science Park AB 1 Stadspartner AB Svensk Biogas i Linköping AB Usitall AB Bryggaregården AB Eddan i Linköping AB Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB Flygplatsområdets Mark och Exploatering i Linköping AB Ljusfors Kraft AB Bixia AB Marknadsbolaget Framtid i Linköping AB 2 Mjölby Svartådalen Energi AB 1) Ägs av Näringslivsutveckling från april 2011 2) Avveckling pågår Västerviks Biogas AB Moderbolag Dotterbolag Dotterdotterbolag Delägda bolag (med ett ägande mindre än 50%) 6
Vd har ordet En koncern med utvecklingskraft Det har varit ett år av förändring och utveckling för Linköpings Stadshus. Våra uppgifter har vuxit under den tid bolaget har funnits. Anpassningar av vårt arbetssätt har med tiden blivit nödvändiga. Vi har genomfört en lyckosam omstrukturering i bolagsgruppen. Resultatet är att vi nu har färre bolag som rapporterar till moderbolaget och en mer effektiv samordning i koncernen. Förändringen av finansieringen av Linköpings Stadshus, som påbörjades 2009, är nu genomförd. Alla våra lån är nu upptagna på den externa kreditmarknaden. Det har medfört ett behov av att utveckla vårt sätt att arbeta med finansfrågor. Vi har också fått en extern genomlysning och bedömning av bolaget, något som gav ett mycket gott resultat. Under året fick bolaget ratingbetyget AA. I april 2011 höjdes ratingen till AA+, på grund av bolagets låga riskprofil, starka finansiella grund samt kopplingen till Linköpings kommun. Det är ett starkt betyg på verksamheterna i vår koncern och i vår kommun. Såväl ägare som kommuninvånare förväntar sig att verksamheten i koncernen ska bedrivas på ett korrekt och etiskt försvarbart sätt. Det finns ingen anledning att oroa sig på den punkten. Vi har under året tagit in redovisning från samtliga bolag om hur de arbetar för att motverka oegentligheter. Vi har funnit att de arbetar bra och förebyggande. Vi har också utrett om det finns risk för att det bedrivs otillåten säljverksamhet inom koncernens bolag. Resultatet blev tillfredsställande. Vi fick göra några korrigeringar och förbättrade i andra fall informationen kring verksamheterna för att motverka missförstånd. Vi kan konstatera att det råder en korrekt kultur i koncernens bolag. Koncernen redovisar ett starkt resultat för 2010. Trots kostnadsökningar för fastighetsbolagen i samband med de hårda vintermånaderna, har alla koncernens stora bolag överträffat sina budgetar. Ett gott ekonomiskt resultat visar på ett väl utfört arbete och ger styrka inför framtiden. Det finns en stark utvecklingskraft i alla bolagen i vår koncern. Där bedrivs framtidsinriktat arbete för en god miljö för Linköpingsborna med ren luft, friskt vatten, goda boende- och stadsmiljöer, ändamålsenliga offentliga lokaler, givande fritidsmöjligheter och mycket annat som gör staden till en attraktiv plats där människor vill leva, växa och verka. Linköping är en välmående kommun och det finns en på alla sätt positiv utveckling i staden. Linköping är staden där idéer blir verklighet. Jag känner glädje och stolthet över att få vara med i Linköpings utveckling mot framtiden! Hans Lander Vd 7
Året som har gått Samordning och effektivitet Året har präglats av utvecklingsarbete som stärker företagets möjligheter att utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt. Under året har översyn och uppdatering av ägardirektiven genomförts för samtliga dotterbolag. Ekonomiska uppföljningar har redovisats per den 30 april och den 31 augusti. Måluppfyllelse för både moderbolaget och dotterbolagen redovisades vid årets slut för kommunfullmäktige. Strukturutredning En grundläggande uppgift för Linköpings Stadshus är att samordna och förbereda strategiska frågor från dotterbolagen som skall behandlas av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Uppgiften har utvidgats efter hand. För att effektivisera arbetet har bolaget genomfört en strukturutredning i samarbete med Linköpings kommun. Dotterbolag med närliggande verksamheter har slagits samman och 8
Dotterbolag med närliggande verksamheter har slagits samman. Effektiviseringen underlättar arbetet med samordning och utredningar. gruppen består nu av 8 bolag mot tidigare 11 dotterbolag. Med färre och något mer jämnstora bolag som rapporterar till moderbolaget underlättas arbetet med samordning och utredningar. Lånestruktur och finanspolicy En förändring av finansieringen av Linköpings Stadshus har genomförts. Tidigare fanns alla krediter hos Linköpings kommun, men efter beslut 2009 har de kommunala lånen successivt ersatts med nya krediter upptagna på den externa marknaden. Arbetet slutfördes under 2010. I samband med det har nya riktlinjer för lånestrukturen och en ny finanspolicy för bolaget utarbetats. Inför upplåningen på den externa kreditmarknaden genomlystes Linköpings Stadshus av Standard & Poor s och fick det långsiktiga ratingbetyget AA. I april 2011 höjdes detta till AA+. Arbete mot oegentligheter All verksamhet inom koncernen, liksom alla kontakter med omvärlden, ska präglas av ett korrekt arbetssätt och med respekt för moral och etik. Linköpings Stadshus har under året tagit in redogörelser från samtliga dotterbolag om hur de arbetar för att motverka oegentligheter i sin verksamhet. Redogörelserna har visat att arbetet sköts korrekt i bolagen. Verksamheterna präglas av en god kultur och en hög medvetenhet om gällande regler. Granskning av säljverksamhet Tillämpningen av lagen om otillåten säljverksamhet i offentliga verksamheter skärptes under året. Samtidigt har företagarorganisationer påtalat, att viss säljverksamhet i koncernen kunde uppfattas som konkurrensstörande. Linköpings Stadshus har undersökt förekomsten av säljverksamhet i hela bolagsgruppen. Justeringar har genomförts på några punkter. Därutöver har kommunikationen kring verksamheterna bearbetats för att undvika oklarheter. Ett gott resultat Koncernens resultat är gott. Årets kalla vintermånader har orsakat kraftiga kostnadsökningar för fastighetsbolagen. Trots detta uppvisar alla de större dotterbolagen bättre resultat än budgeterat. 9
Våra bolag Energi och kommunalteknisk verksamhet Tekniska Verken i Linköping AB 12 Fastigheter AB Stångåstaden Lejonfastigheter AB Sankt Kors Fastighets AB 14 16 18 Näringsutveckling och besöksnäring Mjärdevi Science Park AB Näringslivsutveckling i Linköping AB Arenabolaget i Linköping AB Flygplatsområdets Mark och Exploatering i Linköping AB Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB 20 21 22 24 25 11
Tekniska Verken i Linköping AB Råberga vattenverk Utveckling för en fungerande vardag Tekniska Verken är kommunens verktyg och resurs för att tillgodose invånarnas behov av el, vatten, avloppshantering, fjärrvärme och fjärrkyla, renhållning och flera andra tekniska nyttigheter. Bolaget erbjuder också kommunikationstjänster. Tekniska Verken tillhandahåller service och tjänster till konkurrenskraftiga priser och med god leveranssäkerhet. Företaget verkar för ett väl fungerande och långsiktigt hållbart samhälle. Tekniska Verken svarar för flera av samhällets viktigaste basresurser. Många av koncernens verksamhetsområden är av mycket stor betydelse i medborgarnas vardag. Verksamhetens hörnpelare är energi och miljö. Företaget är ett utpräglat kunskapsföretag med ambition att finnas i teknologins frontlinje, där man utvecklar och kommersialiserar innovativa koncept med omtanke om miljön. Tekniska Verken är en av de världsledande aktörerna inom avfallsförbränning för energiåtervinning och en av Europas största producenter av biogas för fordonsbränsle. Tekniska Verken har 280 000 kunder, både hushåll och företag. Året som har gått På Gärstadverket installerades en ny ångturbin som ska producera el och fjärrvärme. Den första laddstolpen för elbilar invigdes. En ny återvinningscentral byggdes. Försäljningsrekord uppnåddes för biogas med 1 miljon kubikmeter på en månad. Investeringar gjordes i biogasproduktionen för att möta den ökande efterfrågan. Linköpings kranvatten gick till final i tävlingen Sveriges godaste kranvatten. Dotterbolaget Bixia köpte kraftbolaget Kraftaktörerna. De kalla vintermånaderna medförde en kraftig ökning av produktionen av fjärrvärme och el. Koncernens omsättning ökade men resultatet hölls tillbaka av mycket höga bränslekostnader. Även användandet av fossilt bränsle ökade på grund av det ovanligt stora behovet, trots bolagets ambitiösa arbete för att minska andelen fossilt bränsle i anläggningarna. Framtiden Linköping fortsätter växa och efterfrågan på Tekniska Verkens tjänster förväntas vara hög även i framtiden. Hos både samhälle, medborgare och företag finns ett stort intresse för att hålla nere energiförbrukningen och att skydda miljön. Det ger både möjligheter och incitament för bolaget att fortsätta utveckla produkter och tjänster av hög teknisk standard och god kvalitet. Tekniska Verken strävar efter att vara i framkant inom sina verksamhetsområden. Koncernens personal och verksamheter står för en hög kompetens och ett stort engagemang som ger goda förutsättningar för fortsatt utveckling. 12
Dotterbolag Utsikt Nät AB Bolaget ansvarar för elnätet i Linköpings kommun och i delar av Mjölby kommun. Utsikt Katrineholm Elnät AB Bolaget ansvarar för elnätet i Katrineholms kommun. Stadspartner AB Stadspartner utför konsulttjänster inom teknisk service. Svensk Biogas i Linköping AB Svensk Biogas bedriver verksamhet inom produktion, utveckling, marknadsföring och distribution av biogas. Usitall i Linköping AB Usitall exporterar Tekniska Verkens kunskap inom waste to energy, Ljusfors Kraft AB Bolaget bedriver vattenkraftproduktion. Bixia Bixia är ett elhandelsföretag som ägs av nio regionala bolag varav Tekniska Verken är ett. Bixia har 18 kontor i södra och mellersta Sverige. Nyckeltal Tekniska Verken Belopp i mnkr 2010 2009 2008 Rörelsens intäkter 6 368 5 347 5 385 varav nettoomsättning 6 200 5 196 5 226 Balansomslutning 8 425 7 561 7 832 Gärstad avfallsanläggning Eget kapital 2 810 2 625 2 552 Resultat efter finansiella poster 450 516 516 Resultat efter finansiella poster i % av eget kapital 17 20 21 Soliditet % 33 35 33 Investeringar 714 497 406 Antal anställda 977 945 984 13
AB Stångåstaden Bekvämt boende med stor valfrihet Stångåstaden är Linköpings allmännyttiga bostadsföretag. Stångåstaden äger och förvaltar drygt 18 500 bostadslägenheter, varav 4 200 studentbostäder. Bolaget är den största aktören på bostadsmarknaden i Linköping. Verksamheten bedrivs enligt affärsmässiga principer med marknadsmässiga avkastningskrav. Stångåstaden ska erbjuda goda, sunda och prisvärda hyresbostäder som bidrar till att Linköping fortsätter vara en kommun där människor vill bo och verka. Verksamheten ska bedrivas med hänsyn till bland annat miljö och kretslopp. Stångåstaden medverkar också till att personer med en svag ställning på bostadsmarknaden kan få en bra bostad. Stångåstaden är en aktiv aktör på bostadsmarknaden och eftersträvar en balanserad fastighetsportfölj. Företaget bidrar till att det finns blandade upplåtelseformer i olika bostadsområden. Utbudet utvecklas genom ny-, till- och ombyggnation samt genom försäljning och förvärv. Hyresgästernas inflytande på boendet har hög prioritet och möjliggörs genom flera kanaler. Företaget arbetar för att utveckla väl fungerande, trivsamma och trygga bostadsområden och kvarter, bland annat genom olika projekt i samarbete med organisationer och föreningar i områdena. Stångåstaden är miljöcertifierat enligt standarden ISO 14001:2004. Året som har gått Flera nyproduktionsprojekt pågår eller avslutades under året. Daggkåpan, med 32 bostäder och förskola precis vid Tinnerbäckens utflöde i Stångån, uppfördes med inflyttning i april 2011. Byggnation av seniorlägenheter påbörjades i centralt läge i Kvarteret Tinnerbäcken. I Ekängen uppfördes nya radhus med möjlighet till så kallat hyrköp. En bytesaffär genomfördes under året då Stångåstaden förvärvade attraktiv mark i kvarteret Agraffen i Vasastaden av HSB som i sin tur förvärvade 238 bostäder i Berga. Marken i Vasastaden ska bebyggas i samarbete med HSB. Stångåstaden förvärvade under hösten 2010 Bryggaregården AB från Linköpings Stadshus. Bolaget har framförallt fastigheter i Gamla Linköping och i Valla fritidsområde. En ny lagstiftning för allmännyttiga företag trädde i kraft vid årsskiftet 2010/2011. Verksamheterna ska nu bedrivas enligt affärsmässiga principer. Stångåstaden arbetar redan i stor utsträckning enligt dessa principer och verksamheten förändras därför inte i någon större utsträckning till följd av lagändringen. Framtiden Linköpings befolkning fortsätter att öka och efterfrågan på bostäder förväntas bli hög även under kommande år. En stor utmaning för Stångåstaden är att öka antalet nybyggda bostäder till 100 150 per år. 14
Investeringarna i nyproduktion beräknas till 1 550 miljoner kronor för åren 2011 2013 då 350 450 nya bostadslägenheter beräknas bli inflyttningsklara. Stångåstaden har en hög ambitionsnivå vad gäller underhåll av fastigheterna. Viktiga delar är klimatskydd, tekniska installationer och inre underhåll. Fastighetsbeståndet har inom de närmaste åren ett stort förnyelsebehov, varför kostnaderna för underhållsåtgärder kommer att vara fortsatt höga. Uppgörelse om hyror har träffats för 2011, med en genomsnittlig hyreshöjning på 1,8 procent i det befintliga beståndet. Stångåstadens ambition är att långsiktigt uppnå och vidmakthålla den nuvarande resultatnivån (exklusive reavinster). Nyckeltal Stångåstaden Belopp i mnkr 2010 2009 2008 Omsättning 1 203 1 163 1 120 Balansomslutning 5 156 5 057 4 841 Direktavkastning 3,3 3,7 3,7 Justerat eget kapital 2 021 1 977 1 906 Årets resultat efter finansiella poster 185 99 83 Årets resultat i % av justerat eget kapital 9 5,1 4,4 Soliditet % 41 39 39 Investeringar 257 255 442 Antal anställda 134 127 130 Dotterbolag Bryggaregården AB Bryggaregården AB äger och förvaltar kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden i bland annat Gamla Linköping. Studentbostäder i Linköping AB Bolaget erbjuder 4 200 bostäder till studenter vid Linköpings universitet. 15
Lejonfastigheter AB Kallerstad räddningsstation En del i Linköpingsbornas tillvaro Lejonfastigheter äger och förvaltar fastigheter och lokaler som behövs för Linköpings kommuns verksamheter. I Lejonfastigheters bestånd finns ett stort antal skolfastigheter. Bolaget äger också omsorgsboenden och sportanläggningar. Flera av stadens mest betydande byggnader för kultur- och nöjesaktiviteter ingår i Lejonfastigheter, liksom andra speciellt utformade byggnader såsom räddningsstationer och fastigheter för kollektivtrafik. Den totala bruksarean är 567 000 kvadratmeter fördelade på 253 fastigheter. Lejonfastigheter ska säkerställa ett långsiktigt och stabilt ägande av fastigheterna. Företaget eftersträvar ett välbalanserat och rationellt fastighetsbestånd. Verksamheten bedrivs på affärsmässig grund och lokalerna ska erbjudas till konkurrenskraftiga hyror. Förvaltning och utveckling av lokalerna görs i nära samarbete med varje hyresgäst. Miljöhänsyn är en viktig aspekt i alla delar av verksamheten. Lejon- fastigheter driver ett ambitiöst arbete för att begränsa och effektivisera användandet av energi, samtidigt som man vill erbjuda en god inomhusmiljö och komfort i lokalerna. I många fall sker detta arbete i direkt samverkan med hyresgästerna. Verksamheterna som bedrivs i Lejonfastigheters hus är av stort värde för Linköpingsborna och nästan alla invånare besöker då och då företagets lokaler. För många av stadens invånare är husen en del i den dagliga tillvaron. Med sitt kunnande om fastigheter och om lokalernas betydelse i verksamheterna bidrar Lejonfastigheter till Linköpings utveckling. Året som har gått En ny räddningsstation började byggas på Kallerstad. Samtidigt tecknades avtal för försäljning av den nuvarande brandstationen med ett eftertraktat, centralt läge vid Stångån. En ny idrottshall byggdes vid Folkungaskolan och flera större ombyggnader gjordes i skolfastigheter. Två nya förskolor uppfördes. Ett äldreboende vid Ljungsbro förvärvades. Lejonfastigheters arbete för att optimera energianvändandet ledde under året till att förbrukningen minskade med fyra procent jämfört med ett normalår. De snörika och kalla vintermånaderna i både början och slutet av året orsakade stora behov av snöhantering med ökade kostnader som följd. Även kostnaderna för el och uppvärmning ökade kraftigt, trots Lejonfastigheters framgångsrika arbete med energieffektivisering och besparingar. I början av 2011 fick tidigare Linköpings Kommunala Fastigheter, LKF, sitt nya namn, Lejonfastigheter. Namnet ger bolaget en tydlig identitet 16
som en modern och kompetent fastighetsägare. Det anknyter till Linköpings symbol, lejonet, som står för styrka, kraft och initiativ. Framtiden Linköpings tillväxt och utveckling medför en fortsatt efterfrågan på Lejonfastigheters lokaler. Nya bostadsområden växer fram och Lejonfastigheter strävar efter att vara en del i utvecklingen och bidra med goda lokaler för olika verksamheter. I många av de befintliga fastigheterna pågår framtidsinriktade utvecklingsarbeten tillsammans med hyresgästerna. Flera nybyggnadsprojekt planeras. Räddningsstationen på Kallerstad färdigställs vid årsskiftet 2011 2012. I flera grundskolor planeras om- och tillbyggnader för att tillgodose verksamheternas framtida behov. Inom gymnasieskolor görs effektiviseringar av lokalerna. Det finns behov av flera nya förskolor, framför allt i växande bostadsområden. Investeringsnivån för 2011 beräknas ligga på drygt 300 miljoner kronor för att därefter sjunka något. Lejonfastigheters arbete bygger på långsiktighet och kostnadseffektivitet. Efterfrågan på företagets lokaler påverkas relativt litet av kortsiktiga konjunkturförändringar. Koncernens resultat, exklusive realisationsvinster, förväntas därför ligga på en oförändrad nivå under kommande år. Dotterbolag Linköpings Sportfastigheter AB Bolaget äger och förvaltar sport- och fritidsanläggningar, varav de största är Simhallen, Sporthallen och Cloetta Center. Konserthuset i Linköping AB Bolaget äger och förvaltar Konserthuset. Nyckeltal Lejonfastigheter Belopp i mnkr 2010 2009 2008 Omsättning 608 573 567 Balansomslutning 3 120 3 019 2 928 Justerat eget kapital 590 533 510 Årets resultat efter finansiella poster 101 72 89 Årets resultat i % av justerat eget kapital 18,0 14,0 17,0 Soliditet % 19 18 17 Soliditet mht marknadsvärdering, % 40 38 37 Räntetäckningsgrad, kassaflödesmässigt ggr 3,8 3,5 3,1 Antal anställda 34 34 32 17
Sankt Kors Fastighets AB Vreta Kluster Förutsättningar för framgång Sankt Kors är en del i kommunens satsningar på utveckling av näringslivet. Bolagets uppgift är att äga och förvalta fastigheter med ändamålsenliga lokaler som ger förutsättningar för tillväxt. 18
Byggandet av Vreta Kluster har påbörjats. Där kommer företag och organisationer inom gröna näringar att samlas. Sankt Kors lokaler kompletterar det utbud som privata fastighetsägare erbjuder och verksamheten drivs på affärsmässiga villkor. Sankt Kors tillhandahåller också parkeringsplatser som bidrar till ett levande city. Eftersom syftet med Sankt Kors är att bidra till näringslivets tillväxt och utveckling, vänder sig verksamheten främst till nya företag, avknoppningar och företag som expanderar. Bolaget är därför en aktiv fastighetsägare som både köper och säljer fastigheter alltefter förändringar i kundernas behov. Sankt Kors skall utveckla tillväxtmiljöer i nära samverkan med sina kunder. Företagets fastigheter finns i områden där forskning, företagande och entreprenörskap samverkar och ger växtkraft. Goda tillväxtmiljöer har skapats där det finns förutsättningar för klusterbildningar och andra former av samarbete mellan företag. Sankt Kors största fastigheter finns i Mjärdevi Center, Wahlbecks Företagspark i stadsdelen Valla samt Hangaren vid Linköpings flygplats. Året som har gått Ett tjugotal nya företag har flyttat in i Sankt Kors lokaler i olika delar av fastighetsbeståndet. Byggandet av den första kontorsbyggnaden i Vreta Kluster har påbörjats. Vreta Kluster är lokaler som ska samla företag och organisationer inom så kallade gröna näringar, det vill säga lantbruk och miljö. Den första hyresgästen beräknas flytta in under november 2011. Framtiden Sankt Kors fortsätter utveckla tillväxtkluster inom Linköpings kommun. Detta är särskilt viktigt eftersom marknaden inte erbjuder tillräckligt med lokaler för små företag. Vreta Kluster ska fortsätta utvecklas, liksom Wahlbecks Företagspark, där Wahlbeck Medical Center är en del som ska erbjuda lokaler för företag inom hälsosektorn. Dotterbolag Sanktera AB Bolaget hyr ut lokaler till telekomaktiebolaget LM Ericsson i Mjärdevi. Nyckeltal Sankt Kors Belopp i mnkr 2010 2009 2008 Omsättning 140 138 101 Balansomslutning 1 051 1 106 1 097 Justerat eget kapital 87 78 71 Årets resultat efter finansiella poster 13 16-5 Årets resultat i % av justerat eget kapital 14 20-7 Soliditet % 8 7 6 Investeringar 11 86 85 Antal anställda 28 27 10 19
Mjärdevi Science Park AB Mjärdevi Science Park Innovation och nyföretagande Företagsområdet i Mjärdevi är en av de största teknikparkerna i Sverige. Idag finns cirka 260 företag i området med totalt 6 000 anställda. De flesta verkar inom innovativa och teknikintensiva branscher. Mjärdevi Science Park AB har i uppdrag att attrahera kunskapsintensiva nationella och internationella företag till området. Mjärdevi Science Park ska också bidra till goda förutsättningar för nyföretagande, genom att erbjuda tjänster och service som möjliggör företagsutveckling och tillväxt. Bolaget ska stödja och hålla samman de företag som finns i inom området. Hela verksamheten ska genomsyras av ett nära samarbete med Linköpings universitet. Året som har gått Antalet anställda i företagen i teknikparken ökade med 100 personer. Samarbetet mellan Mjärdevi Science Park och Linköpings universitet har utvecklats vidare, bland annat i projektet Science City. Många internationella gäster har besökt Mjärdevi, besökare som har varit intresserade både av företagen och av teknikparkens uppbyggnad. Flera studentsamarbeten har satts igång under året. Framtiden Företagen i Mjärdevi Science Park ger mycket positiva prognoser för sina verksamheter och för sysselsättningen under 2011. Samarbetet ska förstärkas med Norrköping Science Park. Brasilien som potentiell marknad för teknikparkens företag kommer att undersökas. Nyckeltal Mjärdevi Science Park Den utredning om kommunens bolagskoncern som gjordes under 2010 visade att en tätare relation mellan NuLink och Mjärdevi Science Park skulle gynna affärskontakter och öka effektiviteten. Därför blir Mjärdevi Science Park ett helägt dotterbolag till NuLink under 2011. Belopp i mnkr 2010 2009 2008 Omsättning 6,2 7,3 6,9 Balansomslutning 2,3 1,6 5,3 Justerat eget kapital 0,2 0,2 0,2 Årets resultat efter finansiella poster 0,02 0,05 0,04 Årets resultat i % av justerat eget kapital 10 25 20 Soliditet % 9 13 4 Investeringar 0 0 0 Antal anställda 4 4 4 20
Näringslivsutveckling i Linköping AB Företagande och tillväxt Näringslivsutveckling i Linköping AB (NuLink) är Linköpings näringslivskontor som drivs i bolagsform. Bolagets uppgift är att bidra till sysselsättning och arbetstillfällen och att verka för tillväxt av Linköpings näringsliv. NuLink ska fungera som en port in i kommunen för företag och erbjuda en effektiv service inom etableringar, entreprenörskap, branschutveckling och företagslotsning. Bolaget ska också stärka och utveckla nätverk mellan kommunen, Linköpings universitet och näringslivet. NuLink ansvarar för att marknadsföra Linköping avseende näringsliv och arbetsmarknad och samarbetar med det regionala marknadsbolaget i marknadsföring av regionen. Tillsammans med samarbetspartners ger NuLink rådgivning och stöd till potentiella nya företagare. NuLink arbetar också med uppmuntran och information kring företagande till elever i grundskola och gymnasium. Året som har gått I Linköping finns en stor kompetens inom flyg och flygindustri. För att befrämja och utveckla denna näring arbetar Linköpings kommun med begreppet Linköping Sveriges flyghuvudstad. NuLink har under året varit engagerat i flera omfattande aktiviteter inom Flyghuvudstadsprojektet. Nyckeltal NuLink Belopp i mnkr 2010 2009 2008 Omsättning 25 25 24 Balansomslutning 20 21 20 Justerat eget kapital 15 15 15 Årets resultat efter finansiella poster 0,1-0,4 2,2 Årets resultat i % av justerat eget kapital 0,7-2,8 15 Soliditet % 76 70 77 Investeringar 0,05 0,13 0,78 Antal anställda 9 9 9 Ett produktionstekniskt centrum för kompositbaserade produkter har startats i ett samarbete mellan NuLink och lokala företag. Framtiden NuLink fortsätter fokusera på områdena näringsliv, branschutveckling och externa relationer. Bolaget driver projekt för klusterutveckling och branschspecifika aktiviteter inom branscher där Linköping är eller har potential att bli starkt. NuLink arbetar också för att stärka möjligheterna för kvinnors företagande och för invandrares integration i näringslivet. Mjärdevi Science Park blir ett dotterbolag till NuLink under 2011. 21
Arenabolaget i Linköping AB Möten och evenemang för en attraktiv stad Arenabolaget är en av Östergötlands ledande evenemangsaktörer. Företaget är en del i kommunens arbete för tillväxt inom besöksnäringen och för att Linköping ska vara en attraktiv stad att leva i och att besöka. Arenabolaget bedriver verksamhet inom möten och konferens, evenemang, restaurang och turism. Bolaget ansvarar för att få en hög nyttjandegrad och ett intressant innehåll i de kommunalt ägda evenemangslokalerna. De största anläggningarna är Cloetta Center, Konsert och Kongress samt Sporthallen. Arenabolaget driver Visit Linköping som utvecklar och marknadsför Linköping som besöksmål. Visit Linköping ansvarar även för Turistbyrån. Året som har gått Arenabolaget arrangerade publika evenemang som sammanlagt lockade 240 000 besökare. 55 000 personer deltog i möten och konferenser. Alla dessa besökare gav intäkter till kommunens näringsidkare på närmare 100 miljoner kronor, enligt beräkningar från Turismens Utredningsinstitut. Publikbeläggningen i samband med de publika evenemangen ökade och beläggningsgraden blev 72 procent under 2010. I augusti genomfördes Linköpings Stadsfest, där Arenabolaget var en av initiativtagarna. Evenemanget blev lyckat och uppskattat och ungefär 160 000 personer besökte någon av Stadsfestens aktiviteter. För att uppmuntra invånarna att turista på hemmaplan genomfördes eventet Turista Hemma med omkring 40 deltagande besöksmål som lockade många intresserade Linköpingsbor. Framtiden Ett brett utbud av evenemang är ett av Arenabolagets främsta mål. Alla i Linköping med omnejd ska årligen kunna hitta något som lockar dem till stadens arenor. Gästerna ska få upplevelser som överträffar deras förväntningar. Arenabolaget fortsätter profilera Linköping som en mötesdestination. Arbetet ska delvis drivas genom en framtida Regional Convention Bureau, som Visit Linköping är på väg att starta i samarbete med andra aktörer i regionen. Linköpings Stadsfest arrangeras även 2011, liksom eventet Turista Hemma. Nyckeltal Arenabolaget Belopp i mnkr 2010 2009 2008 Omsättning 72,4 68,6 66,2 Förändring % 3,8 2,4-3,8 Balansomslutning 47,4 44,1 51,4 Justerat eget kapital 23,5 23,7 25,6 Årets resultat efter finansiella poster -0,4-2,4-2,6 Soliditet % 50 53 49 Investeringar 0,4 0,7 0,7 Antal anställda 83 78 74 22
BILD 23
Flygplatsområdets Mark och Exploatering i Linköping AB Värdefulla kommunikationer Linköpings flygplats är en värdefull del i regionens kommunikationer med omvärlden. Flygplatsen ägs av Linköping City Airport (ett dotterbolag till Saab AB). Flygplatsomårdets Mark och Exploatering i Linköping AB (FlygMex) har kommunens uppdrag att utveckla området vid flygplatsen, Linköping Aviation Park. FlygMex ska också, i samverkan med Linköping City Airport och andra aktörer, bidra till att möjliggöra snabba flygförbindelser. Inom Linköping Aviation Park ska bolaget skapa förutsättningar för utveckling av verksamheter inom flyg och flygteknik, som är ett av Linköpings starka kompetensområden. I Linköping Aviation Park finns General Aviation Center, GAC, som är allmänflygcenter för affärs-, privatoch klubbflyg. Inom området finns också en blivande företagspark för små och medelstora företag med inriktning mot flyg och flygtransport, samt Linköpings flygplats. Flygmex ska säkerställa att bolaget, och därmed kommunen, har tillgång till planlagd mark i rätt tid för genomförande av de investeringar som behövs för utveckling av flygplatsområdet och företagsparken. FlygMex hanterar markförvärv, exploatering och kontakter med andra fastighetsägare och exploatörer. Framtidsutsikter Exploatering av resterande del av GAC-området påbörjas under 2011, och fortsätter därefter i etapper efter efterfrågan. Detaljplan för Linköping Aviation Park beräknas vinna laga kraft efter Nyckeltal FlygMex sommaren 2011. I takt med efterfrågan beräknas FlygMex påbörja investeringar i infrastruktur för Företagsparken. Året som har gått Den andra etappen av utbyggnad av centrum för allmänflyg slutfördes. Detaljplan har upprättats för Linköping Aviation Park, ett område mellan flygplatsen och blivande Ostlänken. Detaljplanen ställs ut under 2011. FlygMex äger nu eller förfogar över den mark som behövs för den planerade utvecklingen av området. Några ytterligare markförvärv beräknas inte före 2015. Belopp i mnkr 2010 2009 2008 Omsättning 0 0 0 Balansomslutning 38,5 41,6 46,4 Justerat eget kapital 38,1 38,7 38,7 Årets resultat efter finansiella poster -1,8-0,9 0,5 Soliditet % 99 93 84 Investeringar 4 13 10 Antal anställda 0 0 0 24
Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB En ny mötespunkt i staden Goda kommunikationer bidrar till Linköpings utveckling. Linköpings kommun planerar ett nytt resecentrum öster om Stångån, nära Kallerstadsområdet. Här ska bli en mötespunkt för resor, både inom närområdet och mer långväga. Bland annat ska stationen ingå i den blivande Ostlänken. Ostlänken är den första etappen i en framtida höghastighetsbana genom Götaland. Området runt Framtidens Resecentrum ska bli en livaktig plats inte bara för resor, utan också för näringsverksamhet och boende. Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB (RexMex) har till uppgift att bidra till stadsdelens utveckling, genom att se till att mark finns att tillgå för exploatering vid rätt tidpunkt och till konkurrenskraftiga villkor. Före 2013 ska ResMex äga eller på annat sätt förfoga över all mark som behövs för Linköpings del i genomförandet av Framtidens Resecentrum och Ostlänken. ResMex köper, förvaltar, utvecklar och avyttrar fastigheter samt planerar och genomför exploateringsåtgärder. ResMex samverkar med andra fastighetsägare och exploatörer för att åstadkomma en bra utveckling av området. med intressenter för byggande av bostäder och lokaler inom Kallerstad. Framtiden Ytterligare förvärv planeras för förverkligandet av Framtidens Resecentrum och för omvandlingen av Kallerstadsområdet. Bostäder och nya lokaler kan börja byggas omkring år 2013 efter att detaljplan har lagts och nödvändig infrastruktur har byggts ut. Året som har gått Inom området för Framtidens Resecentrum äger ResMex, tillsammans med kommunen och Trafikverket, nästan all mark som behövs för utveckling av området. Bolaget äger också ett antal fastigheter inom Kallerstadsområdet, samt har avtal med kommunens om nyttjande av kommunens mark för planläggning. Ett mindre antal kompletterande fastigheter förvärvades under året. En fastighet förädlades för ny verksamhet. Samarbetsprojekt påbörjades Nyckeltal ResMex Belopp i mnkr 2010 2009 2008 Omsättning 6,9 4,1 4,1 Balansomslutning 153,9 105,9 103,1 Justerat eget kapital 101,5 101,5 101,5 Årets resultat efter finansiella poster -1,4-2,6 2,5 Soliditet % 66 96 98 Investeringar 27 47 57 Antal anställda 1 1 1 25
Finansiell översikt Effekterna av den finansiella krisen under slutet av 2008 har fortsatt prägla marknaden även under 2010. Kreditspreadarna var höga under året och osäkerheten stor. Ett stort frågetecken var de s.k. PIIGS länderna (Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien) och deras ekonomiska svårigheter. Dock har utvecklingen i Sverige gått strålande med höga BNP-siffror och industrin och tjänstesektorn på högvarv. Linköpings Stadshus har med sin höga rating klarat sig mycket bra under året med de finansiella åtagandena som bolaget haft. 2010 inleddes med stor osäkerhet kring den framtida utvecklingen. Reporäntan låg sedan juli 2009 på 0,25 % och Riksbanken indikerade med sin räntebana att räntan skulle behållas på den nivån ända till tidig höst. Marknaden var dock av en annan åsikt och inprisade betydligt snabbare höjningar, vilket även bankekonomer gjorde. De långa räntorna var dock relativt höga, vilket gjorde kurvan brant och alternativkostnaden till rörlig räntebindning hög. Det fick stor påverkan på nyutlåningen till hushåll och företag där fler och fler valde rörlig räntebindning framför fast. I takt med att den svenska ekonomin återhämtade sig fick de hushåll som inte hade förlorat jobben uppleva stigande disponibla inkomster, detta i kombination med låga räntor bidrog till en stark återhämtning i Sverige. I slutet av januari började finansmarknaderna att darra ordentligt då de statsfinansiella problemen i Grekland uppdagades för första gången. Det var dock inte förrän i maj som det fick ordentlig effekt på långräntorna som föll kraftigt. 10-års swappen handlades under 3 %, vilket var historiskt lågt. Sommaren gick och den svenska ekonomin utvecklades, trots internationella problem, bra. I juli höjde Riksbanken reporäntan till 0,50 %, men poängterade att osäkerheten var hög. Denna osäkerhet tog vida uttryck i augusti då långräntorna föll extremt mycket, som en följd av europeisk statsfinansiell oro ackompanjerad med amerikanska återhämtningsproblem. Den amerikanska ekonomin hade lång väg tillbaka och hotades av deflationsrisk, svag sysselsättning, en sargad bostadsmarknad vilket medförde ytterligare penningpolitiska stimulanser. Trots att den svenska ekonomin såg bättre ut än på länge föll den svenska 10-års swappen under 2,5 %, en ny historiskt låg nivå. Nivån varade dock inte länge, utan långräntorna började stiga i takt med att svensk statistik visade fortsatta starka siffror. Riksbanken höjde reporäntan med 0,25 procentenheter även i september och oktober, detta samtidigt som centralbankerna i USA och Europa signalerade oförändrade låga räntor under lång tid framöver. Den svenska BNPtillväxten för tredje kvartalet uppgick 6,9 % i årstakt, en Reporänta, 3-månaders Stibor och 2-, 5-, och 10-års Swap % 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 SWAP 10Y SWAP 5Y SWAP 2Y STIBOR 3M Reproränta 1,0 0,5 0,0 December 2009 Januari 2010 Februari 2010 Mars 2010 April 2010 Maj 2010 Juni 2010 Juli 2010 Augusit 2010 September 2010 Oktober 2010 November 2010 December 2010 26
siffra som fick bedömare att placera Sverige i samma grupp som Kina, Indien och Brasilien. Till följd av den finansiella oron som präglade året har kreditmarginalerna överlag varit höga, i synnerhet på längre löptider. När Riksbanken under hösten drog tillbaka sina direktlån till bankerna påverkades även marginalerna på korta pengar negativt. Under december månad steg långräntorna ytterligare och 10-åringen handlades runt 3,6 %. 3-mån Stibor steg under året från 0,5 % till ca 1,8 %. Riksbanken höjde reporäntan även i december, till 1,25 %. Marknadens prissättning och Riksbankens räntebana var då samsynta, vilket indikerade flera framtida höjningar, men i en långsammare takt under 2011. Koncernens finansstruktur Finansverksamheten i Linköpings Stadshus och dess dotterbolag regleras av den finanspolicy som beslutats av respektive bolags styrelse och där Linköpings kommuns övergripande finansiella policy sätter de yttre ramarna. Bolagen arbetar självständigt med respektive skuldportfölj och behandlar de risker som uppstår utifrån sin egen policy. Linköpings Stadshus, Tekniska Verken, Lejonfastigheter och Stångåstaden har alla en rating gjord av Standard & Poor s och ett företagscertifikatprogram kopplat till sig. Rating 2010 Lejonfastigheter AA- Linköpings Stadshus AA Stångåstaden A+ Tekniska Verken A Under april 2011 fick Stadshus höjd rating till AA+ och Stångåstaden höjt till AA-. Kapitalbindning Total skuldvolym för koncernens var vid årsskiftet 14 887 mnkr som fördelades enligt nedan: Kapitalbindning respektive bolag (mnkr) Lejonfastigheter 2 117 Linköpings Stadshus 6 226 Sankt Kors 900 Stångåstaden 2 659 Tekniska Verken 2 985 Övriga bolag 1 Summa 14 887 Kapitalbindningen för Stadshuskoncernens sammanslagna skulder ser ut enligt nedan: Förfallostruktur kapitalbindning (mnkr) 0 1 år 6 623 2 3 år 4 326 4 5 år 2 863 Mer än 5 år 1 076 Summa 14 887 Räntebindning I varje bolags respektive finanspolicy beskrivs den procentuella fördelningen av ränteförfallen i förhållande till den totala skuldvolymen dvs. räntebindningen. Varje dotterbolags styrelser har fastställt en normportfölj vilket styr räntebindning i respektive bolag. Normportföljen är den förfallostruktur avseende räntebindningstid som valts som benchmark med beaktande av företagets ekonomiska och finansiella ställning samt riskbenägenhet. En summering av koncernens räntebindning ser ut enligt nedan: Segment 0 1 år 2 3 år 4 5 år > 60 mån Total Räntebindning 7 449 2 622 1 960 2 855 14 887 Fördelning 50% 18% 13% 19% 100% Koncernen har en genomsnittlig snittränta på 2,98 % och räntebindningstid på 2,4 år. Borgensåtaganden Borgensåtaganden lämnas både från kommunen till kommunala bolag och från Stadshuskoncernen till dotterbolagen. Dotterbolagen får sedan 2003 ej längre uppta nya lån med borgen från Linköpings kommun utan finansierar sig självständigt på kreditmarknaden. Befintliga lån får dock behålla den säkerheten under kvarvarande löptid. Per den 31 december 2010 är borgensåtagandena fördelade enligt följande: Borgen från kommunen (mnkr) Lejonfastigheter 100 Linköpings Stadshus 6 100 Stångåstaden 708 6 908 Borgen från Linköpings Stadshus (mnkr) Sankt Kors 190 Sanktera 71,5 261,5 Från och med mars 2011 har den kommunala borgen till moderbolaget höjts till 6 300 mnkr. Finansiellt resultat De totala räntekostnaderna i koncernen minskade under året från 576 mnkr till 511 mnkr. 27
Moderbolagets finansstruktur Mål och strategier Linköpings Stadshus styrelse beslutade i slutet av 2008 att förändra sin finansieringsstrategi. Målet är att den långfristiga upplåningen skall ske på den externa kreditmarknaden. Som en förberedelse för detta har bolaget under 2009 och 2010 ändrat kapitalstruktur varvid ägartillskott skett, vilket reducerat långfristig skuld och ökat eget kapital. Därefter har lån till Linköpings kommun successivt amorterats i takt med nyupplåning har genomförts. Under 2010 arbetade Linköpings Stadshus med att sätta den nya skuldportföljen på plats. Som ett övergripande ramverk som reglerar och styr den finansiella hanteringen inom Linköpings Stadshus ligger den finanspolicy som fastställs av bolagets styrelse. Finanspolicyn anger hur bolagets finansverksamhet, dvs. skuld- och tillgångsförvaltning, skall bedrivas och rapporteras. Finanspolicyn anger även vilka finansiella risker bolaget får ta och hur risktagandet skall begränsas. Vidare beskriver finanspolicyn hur organisation och ansvarsfördelning. De av kommunfullmäktige fastställda gemensamma finansreglerna utgör den yttre ramen för bolagets finansiella verksamhet och finanspolicy. Syftet med finanspolicyn är att skapa enhetliga riktlinjer för finanshanteringen genom att definiera regler, rutiner och rapportering och därmed skapa förutsättningar för en operativ säkerhet. Policyn ska även beskriva riskerna som skall hanteras och tydliggöra målen med hanteringen. Finanspolicyn skall därmed styra de finansiella riskerna inom de av policyn definierade ramarna. Målen med bolagets finansverksamhet är att: Säkerställa betalningsförmågan och trygga tillgången till erforderlig finansiering till rimlig kostnad Definiera och kvantifiera de finansiella riskerna för att kunna begränsa den totala risknivån i bolaget Begränsa hastiga resultatsvängningar p.g.a. ränteförändringar Styra de finansiella riskerna enligt policyn Säkerställa riskhanteringen avseende kontroll och rapportering Definition av riskhantering Riskexponeringen består främst av finansieringsrisk, ränterisk, kreditrisk och motpartsrisk. Se tabell nedan. Rating och företagscertifikatprogram I december 2009 erhöll Stadshus en långfristig rating på AA som under april 2011 höjdes. Långfristig: Kostfristig: Outlook: AA+ A-1/+ Stable Med en motivering som följer: Linköpings Stadshus rating stöds av en låg affärsrisk, baserad på de starka kreditprofilerna och stabila kassaflödena hos bolagets dotterbolag. Holdingbolagets möjligheter att få tillgång till kassaflöden från dotterbolagen vägs även de in i ratingen. Under våren 2010 skaffade Linköpings Stadshus ett företagscertifikatprogram med en ram på 2000 mnkr som ger en ytterligare finansieringsskälla med för närvarande förmånliga villkor. Med fler finansieringskällor får bolaget en större flexibilitet och diversifiering. Finansiell risk Definition Riskbegränsning Finansieringsrisk Finansieringsrisken avser risken att inte kunna ta upp lån eller att finansiering inte kan ske till rimliga kostnader. Linköpings Stadshus samarbetar med ett flertal kreditgivare och har avtal om kreditfaciliteter med flera av dem. Företaget har spridit låneförfallen under olika år för att minska riskerna. Ränterisk Kreditrisk Motpartsrisk Med ränterisk avses risken att resultatet i bolaget förändras negativt på grund av förändringar i marknadsräntan. Med kreditrisk avses risken att Linköpings Stadshus inte kan erhålla likvid för en placering. Med motpartsrisk avses risken att motparten i en finansiell transaktion misslyckas med sina åtaganden att betala, uppehålla sina kreditlöften, till exempel att de på grund av obestånd återkallar krediter eller ej kan leverera placering. Linköpings Stadshus använder derivatprodukter, främst ränteswappar, för att ändra ränteriskerna. Linköpings Stadshus använder i första hand tillgänglig överskottslikviditet för lösen av lån, i andra hand placeringar. Linköpings Stadshus har endast affärsförhållanden med etablerade motparter och har tecknat ISDA-avtal med samliga. Vid kontakt med nya parter bedöms motpartens finansiella styrka innan avtal tecknas. 28
Stadshus har inga pantbrev då inga fastigheter ägs av bolaget. Mnkr Finansieringskällor och borgensåtaganden Under hösten 2009 erhöll Linköpings Stadshus en borgen från Linköpings kommun på 6 100 mnkr som under mars 2011 har ökats till 6 300 mnkr. Det underlättar den externa upplåningen samt gav bättre förutsättningar för Linköpings Stadshus rating. De 5 externa bilaterala banklån på sammanlagt 3 000 mnkr, har alla kommunal borgen. Det gäller även de private placement/obligationslån på 1 100 mnkr som har borgen som säkerhet samt de backup faciliteter på 2 000 mnkr som hänförs till företagscertifikatsprogrammet. Certifikatprogram Lån/ Låneram varav utnyttjat andel % Säkerhet 2 000 1 793 29 Rating Banklån 3 000 3 000 48 Kommunal borgen Obligationslån 1 100 1 100 18 Kommunal borgen Checkkredit 390 332 5 Bindande Kreditlöften 2 000 0 Kommunal borgen Totalt 6 226 100 Förfallostruktur Linköpings Stadshus har nedan kapitalbindning på sin skuldportfölj: Normportfölj Styrelsen har fastställt en normportfölj som beskriver den procentuella fördelningen av ränteförfallen i förhållande till den totala skuldvolymen (se tabell nederst). Denna fördelningsnyckel har en elasticitet på tre månader i samtliga segment. Detta för att företaget inte ska hamna i en tillfällig situation med hög marknadsränta och samtidigt vara tvingat till åtgärd. Bolaget hade en längre räntebinding i portföljen innan den nya finanspolicyn fastställdes. Styrelsen beslutade om en infasningsperiod för att anpassa räntebindningen till den nya normportföljen. Anpassningen ska vara genomförd senast 31 mars 2011. Finansiellt resultat Nettoräntekostnaden har minskat mot föregående år och uppgick till 238 mnkr (327). Genomsnittlig ränta på den vid årsskiftet befintliga låneportföljen var 2,42 procent. Utsikter 2011 Utsikterna för 2011 är svårbedömda. Kommer den starka utvecklingen i svensk ekonomi att fortsätta eller dämpas den av den tröga utvecklingen i Europa och USA? Att de svenska korträntorna ska fortsätta stiga är högst troligt. Riksbankens egen prognos pekar på en reporänta runt 2,50 procent i slutet av 2011. I grunden är det som vanligt inflationen och förväntningar om densamma som kommer att styra kortränteutvecklingen. Vart de svenska långräntorna tar vägen är svårare att prognostisera eftersom dessa till stor del följer den instabila internationella utvecklingen. Kreditmarginalerna som under 2010 har varit förhållandevis höga förväntas minska något, men trots det ligga kvar på en historiskt hög nivå. Förfallostruktur kapitalbindning (mnkr) 0 1 år 3 625 2 3 år 1 050 4 5 år 950 Mer än 5 år 600 Summa 6 226 Normportfölj Tidsperiod 0 1 år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 5 år 5 6 år 6 7 år 7 8 år Total Nuvarande portfölj 58% 5% 12% 12% 3% 5% 2% 3% 100% Normportfölj 50 70% 5 15% 5 15% 5 15% 5 15% 0 7,5% 0 7,5% 0 7,5% 100% 29