Våra bränslen
2 Söderenergi en del av kretsloppet Söderenergi producerar el motsvarande förbrukningen i 100 000 hushåll samt fjärrvärme för mer än 120 000 hushåll, kontor, lokaler och industrier i södra Stockholm. Vår uppgift är att producera prisvärd värme på ett miljömässigt bra sätt, och vår ambition är att Söderenergis produktion ska vara en naturlig del i ett hållbart kretslopp. Under 1990-talet ställde vi om från kol och olja till biobränslen och returbränslen. Invigningen av Igelsta kraftvärmeverk i mars 2010 innebar ytterligare ett stort steg framåt. Detta är den största miljösatsningen någonsin i Södertälje, Botkyrka och Huddinge. Förutom det nya kraftvärmeverket driver Söderenergi fjärrvärmeproduktion i Igelstaverket i Södertälje och Fittjaverket i Botkyrka. I företaget ingår också reservanläggningarna Huddinge maskincentral och Geneta panncentral. Samtliga anläggningar är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Söderenergi ägs av kommunerna Södertälje, Botkyrka och Huddinge. Värmen säljs och levereras av Telge Nät i Södertälje och Nykvarn och av Södertörns Fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salem. Vi levererar också värme till Fortum i Stockholm. Igelsta kraftvärmeverk är Sveriges största bioeldade kraftvärmeverk. Det invigdes 17 mars 2010 av Kung Carl XVI Gustaf och producerar 85 MW el och 200 MW fjärrvärme. Bränsle för nya affärer Sveaskog erbjuder anpassade lösningar och ett brett sortiment av biobränslen. www.sveaskog.se
3 Omställning till retur- och biobränslen Idag eldar vi till 90 procent med förnyelsebara bränslen. Vi har en bränslepolicy med höga miljökrav och vi har utvecklat en omfattande kvalitetskontroll för våra bränslen. Igelstaverket i Södertälje invigdes 1982. Det byggdes för att elda kol som då ansågs vara ett bra bränsle som det fanns gott om. Kolet var lätt att transportera och förvara. Igelstaverket försågs också med dåtidens bästa rökgasrening. När effekten av att elda fossila bränslen blev känd och koldioxidskatten infördes, började Söderenergi ställa om sin produktion för att elda mer miljövänliga bränslen. Torv och tallbeckolja infördes 1993. Efter en omfattande ombyggnad av pannorna under 1990-talet introducerades dagens bränslen som utgörs främst av returbränslen samt biobränslen. Vi har också eldat en hel del torv men det har minskat successivt. Returbränslen består av utsorterat papper, plast och trä från industrier och kontor som inte kan återvinnas idag. Vi kan elda dessa tack vare vår avancerade rökgasrening. Igelsta kraftvärmeverk eldas huvudsakligen med skogsflis och en mindre del returbränsle. Igelstaverket invigdes 1982 och eldades med kol som på den tiden ansågs vara ett bra bränsle. Under 1990-talet byggdes de tre pannorna om för att elda bio- och returbränslen. Gjenvinning av avfall Transport- og containerløsning tilpasses deres behov Telefon: +47 22889900 www.miljotransport.no
4 Övriga anläggningar Fittjaverket eldades när det byggdes 1974 med olja. 1998 övergick vi till att i huvudsak elda tallbeckolja som är ett biobränsle. På grund av att priserna ökade på tallbeckolja byggdes verket om under 2007-2008 för att elda träpellets. Geneta panncentral och Huddinge maskincentral som är reservanläggningar i systemet eldas med olja. Minskade utsläpp Genom att huvudsakligen använda förnyelsebara biobränslen för att producera både el och värme bidrar vi idag till kraftigt minskade utsläpp av växthustgaser. Fittjaverket byggdes 1974 för att elda olja. Det byggdes senare om för att elda biooljan tallbeckolja. 2008 byggdes det återigen om för att elda träpellets och är idag ett av Sveriges största träpulvereldade verk. Rester från avverkning i skogen samt s k bränsleved är det huvudsakliga bränslet i Igelsta kraftvärmeverk. På bilden visas skogsflis upplagrad på vår bränsleterminal i Nykvarn.
5 Bränsleutveckling Igelstaverket 1991-2009 Bränsleanvändning vid Igelsta i m 3 Under 1990-talet ställdes produktionen om från fossila bränslen till returoch biobränslen. Lite olja behövs fortfarande när det är riktigt kallt ute. Omställningen ledde till att bränslehanteringen blev mer komplicerad med större volymer och väsentligt fler leverantörer. Bränsleutveckling Igelstaverket i ton Utsläpp av fossil koldioxid CO 2 Utsläpp av fossil koldioxid CO 2 600 000 ton 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Det är inte bara större volymer utan också mer än en dubblering av antalet ton som hanteras med de nya bränslena. 0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Olja och kol Fossil andel i bränslekross Torv Eldningsolja Introduktionen av fjärrvärme och omställningen av bränslen har lett till dramatiskt minskade utsläpp av bland annat koldioxid, kväveoxid och svavel. Introduktionen Diagrammet av fjärrvärme visar att utsläppen och omställningen av koldioxid minskat av bränslen drastiskt. har lett till dramatiskt minskade utsläpp av bland annat koldioxid, kväveoxid och svavel. Diagrammet visar att utsläppen av koldioxid minskat drastiskt.
6 I kretsloppssamhället återvinns avfall till nya produkter. Papper, plast, trä från industri, byggen och kontor som inte kan återvinnas tar vi emot för att producera värme och el. Vi tar enbart emot sådant avfall som motsvarar våra kvalitetskriterier. Alla våra leverantörer är delar i en kedja där innehållet i bränslena granskas och mäts. Så här fattar vi beslut om vilka bränslen vi ska elda med Söderenergis styrelse har fastställt riktlinjer för val av bränslen. Långsiktighet, stabilitet, miljö, ekonomi och flexibilitet utgör ledstjärnor i vår bränslepolicy. Vid val av bränslen ska vi göra en samlad bedömning av miljöeffekter och resurshushållning samt ekonomi. I huvudsak ska vi använda bränslen framställda från sådana material eller sådana produkter som dels tjänstgjort minst en gång, dels inte kan återanvändas eller materialåtervinnas på ett effektivt sätt. Vi ska prioritera regionala returbränslen och biobränslen om ekonomiska och miljömässiga fördelar finns. Vi ska arbeta för ökade kvalitetskrav på samtliga bränslen, för att erhålla tekniskt och miljömässigt optimala bränslen samt aktivt verka för utveckling av inhemska returbränslen med samma goda tekniska och miljömässiga egenskaper. Returbränslen består av material som redan använts i kontor, affärer och industrier såsom utsorterat papper, plast och trä som inte kan återvinnas på annat sätt. Vi ska ha en hög flexibilitet för att kunna använda olika bränslen i Igelsta kraftvärmeverk, Igelstaverket och Fittjaverket. Vid val av bränslen ska vi ta hänsyn till ägarnas och kundernas syn på bränslevalet.
7 Bränslefördelning 2009 Söderenergi siktar så långt det är möjligt på att använda förnyelsebara bränslen. Dessa är antingen jungfruliga biobränslen eller så kallade returbränslen bestående av utsorterat papper, plast och trä från kontor, byggen och industrier. I slutet av 2009 körde vi igång Igelsta kraftvärmeverk vilket innebär att andelen förnyelsebara bränslen ökar ytterligare framöver. Från 2010 eldar vi till 90 procent med förnyelsebara bränslen. Söderenergi eldar inga hushållssopor, eftersom vår utrustning är specialanpassad för just skogsråvara, papper och plast. Diagrammet visar fördelningen på bränslen som vi eldade 2009. För 2010 kommer andelen skogs- och returflis att öka. Neova är Skandinaviens ledande bioenergileverantör. Vi driver 4 pelletsfabriker, 22 värmeverk samt försörjer kunder med allt från villapellets, trädbränsle och energitorv till fjärrvärme och el. I företaget ingår också varumärket Hasselfors Garden som är marknadsledande i Sverige på jord- och landscapingprodukter. Neova ingår i den finska Vapo-koncernen, en av världens största producenter av bioenergi med en omsättning på ca 6 miljarder kronor. Neovas huvudkontor ligger i Hudiksvall och lokalkontor finns i Stockholm, Jönköping, Örebro och Gävle. Neova omsätter ca 1,5 miljarder kronor och antalet anställda uppgår till ca 250 personer. Läs mer på www.neova.se.
8 Våra bränslen I våra fem anläggningar eldar vi drygt 1 miljon ton bränslen per år. Nedan aktuella bränslen och beräknad förbrukning 2010. 1. SKOGSFLIS Rester från avverkning i skogen såsom grenar och toppar (GROT) som transporteras med bil och tåg från Sverige samt med båt från Baltikum (600 000 ton/år). 1 2. RETURTRÄ Utsorterat trä från byggen och kreosotimpregnerat trä som transporteras med båt och bil från Stockholmsregionen, övriga Sverige, Norge, Belgien samt England (200 000 ton/år). 3. Bränsleved Ved som inte duger till något annat än som bränsle. Transporteras med bil, båt och tåg bl a från Sverige och Baltikum. Cirka 100 000 ton flisas på plats. 2 4. BRÄNSLEKROSS Kontors- och industriavfall som består av papper, plast och trä, som krossats, siktats och renats från metaller, sand och andra föroreningar, och inte kan användas på något annat sätt. En användning som stöds av bland andra Naturvårdsverket. Bränslet transporteras med bil från främst Stockholmsregionen och Norge (80 000 ton/år). 5. BRÄNSLEPELLETS Samma grundmaterial som i bränslekross vidareförädlas till pellets och importeras med båt från Holland och Tyskland. Bränslepellets klassas som en energiråvara i Holland och inte som ett avfall (78 000 ton/år). 3 4 6.TRÄPELLETS Tillverkas av biprodukter från sågverk i Baltikum och Finland (60 000 ton/år). 5 7.TORV Förmultnade växter som sedan tusentals år tillbaka finns i stora torvmossar. Den största delen av torven kommer från Estland, en mindre del från Sverige. Torven levereras i huvudsak med båt som torvbriketter eller torvpellets. Inom Sverige levereras stycketorv med bil (50 000 ton/år). 6 ÖVRIGA BRÄNSLEN Tallbeckolja, ett biobränsle som produceras vid pappersmassetillverkning. Beckoljan eldas bara när det är mycket kallt ute. Eldningsolja behöver vi också för att kunna elda flera av dessa bränslen samt när det är riktigt kallt. Oljan utgör mindre än 5% av våra bränslen. 7
SCA Norrbränslen skogsbränsleproffsen Norrbränslen är en av Sveriges största leverantörer av skogsbaserade biobränslen. Med rationell teknik och effektiva transporter försörjer vi stora biobränslepannor från Norrbotten till Mälardalen. www.scaskog.com SCA BioNorr.indd 1 2010-04-21 10:46:02
10 Noggrann kontroll av kvalitet Söderenergi är föregångare i branschen när det gäller kvalitetskontroll av bränslen. Vi ställer höga krav på dem som levererar bränsle till oss. Kvaliteten skiljer sig mellan bränslesorterna men också för samma bränsleslag, beroende på vem som är leverantör, vilket ursprungsmaterial som använts och hur bränslet har beretts. Alla laster provtas, eftersom vi alltid vill veta exakt vad vi eldar. Kvalitetskontrollen startar med en kravspecifikation från Söderenergi. Vid leverans av fasta bränslen med lastbil tar en mekanisk bränsleprovtagare slumpmässigt prover på flera olika ställen och på olika djup i bränslelasten. På övriga bränslen tas prover med manuell provtagning. Månadsprover samlas från varje leverantör och skickas för analys till ett utomstående laboratorium. Vi är också bemyndigade att utföra provtagning av träbränslen enligt VMFs (Virkesmätarföreningens) krav. Slumpmässiga prover tas på varje last av den mekaniska provtagaren. Personal från bränsleenheten åker regelbundet ut för att titta på produktionsanläggningar, rutiner, lagerplatser och inkommande råmaterial i syfte att tillsammans med leverantören få en kvalitetssäkrad slutprodukt. Visar det sig att det bränsle som levererats till Söderenergi inte innehåller det som vi kommit överens om, tar bränsleenheten omedelbart kontakt med leverantören. Proverna fördelas för mätning av fukthalt och för insamling av månadsprov som skickas iväg för analys. Analysresultaten av bränslets värmevärde m.m. ligger till grund för prissättningen. Hela kvalitetskontrollsystemet bygger på nära och regelbunden kontakt med våra leverantörer i Sverige och utomlands. I takt med att våra krav ökar bygger de i sin tur ut sina egna kontrollsystem, och vi får en sammanhängande kvalitetskedja. Det tjänar vi alla på, men den största vinsten gör miljön. Ett prov från varje last oavsett om den kommer med bil, båt eller tåg samlas in månadsvis och skickas till ett laboratorium. Leverantören får ta del av resultaten. Nära kontakt och samarbete med leverantörerna är viktigt för en jämn och hög bränslekvalitet.
11 Miljö och etik Miljöpolicy Söderenergi ska: Påverka miljön så lite som möjligt Förebygga föroreningar och miljöstörningar Använda bra teknologi för att skapa en ständigt förbättrad miljö I huvudsak använda sådana bränslen som dels tjänstgjort minst en gång, dels inte kan återanvändas eller återvinnas på ett för miljön effektivt sätt samt Miljöcertifierade Alla anläggningar som hör till Söderenergi är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Det betyder att experter utifrån kommer till oss två gånger om året för att gå igenom våra anläggningar och se att vi håller vad vi lovar. För att behålla vårt certifikat måste vi dessutom visa att vi förbättrar oss hela tiden. Ha en energiproduktion som är det miljö- och resursmässigt bästa alternativet. Etik och ursprungssäkring av bränslen Våra bränslen tas ut och produceras enligt Global Compacts tio hållbarhetsprinciper vilket bl a innebär att: Ursprunget ska vara säkrat. Bränslet får inte komma från illegala källor eller från skyddsvärda skogar. Leverantörerna ska uppfylla kraven för certifiering enligt FSC alternativt PEFC eller annan likvärdig motsvarighet. Bränslet ska ha framställts under inom EU acceptabla arbetsvillkor, med för landet normalt löneläge. Barnarbetare, illegal arbetskraft eller diskriminering får inte förekomma, och facklig verksamhet får inte hindras. I övrigt drivs Söderenergis affärer enligt Söderenergis affärsetiska riktlinjer. Se www.soderenergi.se Insamling av råvaror Beredning Bortplockning av större föroreningar - Krossning och siktning - Magnetseparering Inblandning av returträ Transport per bil Tömning och mellanlagring Inmatning med lastmaskin Magnetseparering Panna 1 Lagring av råvaror Lagring Provtagning Visuell kontroll - Bortplockning av oönskat material Krossning Dagficka Panna 1 Inte bara Vågar www.flintab.se MARKNADSLEDANDE Flintab har under de senaste åren haft stora framgångar inom Energi och- Avfallssektorn. Vi har utnyttjat befintlig kunskap kring vårt vägningssystem för utveckling av ett avancerat vägnings- och trafikstyrningssystem. Med Flintabs system effektiviseras processer runt avfalls- och energiproduktionen samt ökar säkerheten för personalen på anläggningen. Vill du veta mer om vad vi kan göra för just Er? Kontakta oss på 036-31 42 00 eller besök vår hemsida.
12 Datasystem för uppföljning av bränslekvalitet och ekonomi Söderenergi har i samarbete med IT-konsulten Foritec utvecklat marknadens första system för att hantera alla data som ett miljömedvetet och diversifierat bränslehanteringssystem kräver. Förutom att vi behöver hålla reda på ett tiotal olika bränslesorter från drygt 40 olika leverantörer, varifrån bränslena kommer och när de kommer, måste det omfattande kvalitetssäkringssystemet - som i många stycken är unikt för Söderenergi - dokumenteras. Systemet som vidareutvecklas för närvarande under namnet Safirs är designat för att följa bränsleflödet från leverantör till förbränning, och ger förutom driftinformation också data om provtagning, analysresultat, bränsleförbrukning, lagerstatus och kvalitetsrevisioner hos leverantörer. Vi har också installerat SDCs vågsystem Doris för våra skogsbränslen samt Flintabs vågsystem Viktoria för våra returbränslen. Dessa är kopplade till Safirs. Prognoser, avtal och leveransanalyser Enkla prognoser mot produktionsenhet och leverantörer kan tas fram. Utifrån dessa kan avtal med gällande avtalstider och mängder, samt tillhörande kvalitetsspecifikationer, förhandlas fram och registreras. Efterföljande leveranser kan sedan hanteras.
13 erfarenhet Säkra leveranser till nytta för alla Södra har en stor erfarenhet av effektiva och säkra leveransflöden, vilket skapar förutsättningar för optimal transport av biobränslevolymer. Det innebär kostnadsfördelar för dig som energiproducent. Våra smarta logistiklösningar tillsammans med vår helhetssyn från skog och förbrukare ger dig ytterligare fördelar. Du vinner på att välja Södra Skogsenergi. Energi som växer Verksamheten i Södra Skogsenergi har sin bas i våra medlemmars skogsbruk. Mer än hälften av det biobränsle vi levererar kommer från Södras medlemmars skogar i form av grot, lövflis, stubbflis och bränsleved. Vi bidrar till en hållbar framtid. www.sodra.com
14 Omfattande logistik och hantering av bränslen Hanteringen av förnyelsebara bränslen är ett logistiskt jättepussel. Söderenergi använder idag ett tiotal olika bränslesorter från nio länder. Den största andelen kommer från lager runt om i Sverige, men vi importerar också från flera länder t ex från Estland, Holland, Tyskland och England. Det mesta kommer med båt till vår hamn. Den har vi byggt ut för att kunna ta emot två fartyg samtidigt. Omkring 200 fartyg per år tas emot. Stora mängder skogsråvara (GROT) kommer flera gånger i veckan på järnväg till vår nya tågterminal för bränslen i Nykvarn cirka 15 km från Igelstaverket. Där lyfts containers av tågen och töms. Därifrån körs sedan bränslet till Igelstaverket. Totalt tar vi emot cirka 15-16 000 lastbilstransporter varje år, inkl. transporter från Nykvarn. 500 000 ton bränsle tas emot med båt i Igelstaverkets egen hamn. Sammanfattningsvis tas cirka 500 000 ton bränsle emot med båt, 300 000 ton med bil och 200 000 ton med tåg. Bränslet lagras in i cisterner, bergrum eller lager för fasta bränslen. Söderenergi delägare i EFO En del viktiga importbränslen köps gemensamt med åtta andra kommunala energibolag via intressebolaget EFO. EFO som är en av Sveriges största befraktare av fartyg, sköter dessutom all fartygsbefraktning åt Söderenergi. EFO har köpt ett av Söderenergis bolag Baltic Peat i Estland, vilket innebär att samtliga delägare i EFO kan nyttja en gemensam plattform för inköp och lagring av bränslen i de baltiska staterna. 300 000 ton kommer med bil. 200 000 ton skogsbränsle kommer med tåg från hela Sverige till vår bränsleterminal i Nykvarn.
15 Aska kan återanvändas Effektiv rökgasrening och förbränning lämnar små mängder restprodukter från våra anläggningar. Den aska som blir kvar återanvänds idag som tätskiktsmaterial för att avsluta en hushållsdeponi i Södertälje. Omsorgsfull forskning och kontrollprogram ligger bakom denna metod som utvecklats av Telge Återvinning. Forskning Söderenergi är delägare i Svenska Energiaskor AB och engagerat i ett forskningsprogram Miljöriktig användning av askor - som drivs av branschens forskningsorgan Värmeforsk. Målet är att en så stor del av våra askor som möjligt ska komma till så bra och miljöriktig användning som möjligt, exempelvis som byggmaterial i vägar eller som stabiliseringsmaterial vid muddring och utbyggnad av hamnar. Allra överst läggs ett vegetationsskikt som kan bestå av kompostjord, schaktmassor och jordar, för att man ska kunna plantera växter. Skyddsskiktet kan bestå av rötat avloppsreningsslam, sand eller schaktmassor. Dräneringsskiktet består av ett grövre material t ex slaggrus, eller glas. Ovanpå ligger ett tätskikt som består av stabiliserad flygaska och/eller bottenaska. Närmast deponin ligger ett utjämnings- och gastransportskikt, som består av grövre material exempelvis bottenaska eller slaggrus. Tel. 063-145830 www.sotab.se
Varmt & klokt Söderenergi producerar miljövänlig fjärrvärme för ca 120 000 hushåll, kontor och industrier i södra Storstockholm samt hushållsel motsvarande förbrukningen i 100 000 villor. Under 1990-talet ställde vi om från kol och olja till biobränslen och returbränslen. Idag baseras vår produktion till mer än 90 procent på förnyelsebara bränslen. De större anläggningarna i Söderenergi är Igelstaverket och Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje samt Fittjaverket i Botkyrka. Dessutom har vi två reservanläggningar, Geneta panncentral och Huddinge maskincentral. Samtliga anläggningar är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Merparten av vår produktion säljs och distribueras av Telge Nät i Södertälje och Nykvarn samt av Södertörns Fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salem. Vi levererar även värme till Fortum AB. Söderenergi ägs av kommunerna Södertälje, Botkyrka och Huddinge. Kontakta oss Söderenergi AB, Nynäsvägen 43, Box 7074, 152 27 Södertälje Tel: 08-553 05 500, Fax: 08-553 05 690 E-post: info@soderenergi.se, www.soderenergi.se 1 Trä, plast och papper som inte går att återvinna samlas in av oss. 8 Den används t ex som konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier. 2 Materialet krossas och flisas för att passa Söderenergis krav på bränsle. 7Askan tas om hand av oss och återanvänds en sista gång. Exempel #1 Från flis till värme 6 Luften renas noga och när bränslet använts färdigt återstår bara aska. I det här fallet ser du hur avfall från industrier och skogsbruk används för att producera fjärrvärme och el. Vill du veta mer om hur vi använder och återvinner avfall är du välkommen att besöka www.telge.se 3 När bränslekrosset är färdigt skickas det till Söderenergis anläggning. Publisher, editor and advertisement booking: JS SVERIGE +46 (0)40-699 09 00 Printed on officially approved environmentally compatible paper Printing inks are based on vegetable oil www.jssverige.se SV-UK Edición, redacción y reserva de anuncios: Grupo JS SL +34 902 10 12 31 Impreso en papel oficialmente autorizado como ecológico La tinta de imprenta basada en aceites vegetales www.grupo-js.com 4 Söderenergi kontrollerar kvaliteten på materialet innan det används. 5 Av bränslet producerar Söderenergi både el och fjärrvärme. ES Utgivare, redaktion och annonser: JS SVERIGE +46 (0) 40-699 09 00 Tryckt på officiellt godkänt miljövänligt papper Tryckfärgerna är baserade på vegetabiliska oljor www. jssverige.se SV