När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!



Relevanta dokument
Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Välkommen till fritids

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

RUTINER VID OLYCKSFALL...

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Problemformulering och frågor

Handlingsplan för krissituation

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Övning 1: Vad är självkänsla?

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Kris och Trauma hos barn och unga

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012

Övning: Dilemmafrågor

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Finansierad av: Tell-Us

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.


Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

PALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig?

S U A S. Självskattningsformulär

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla five

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted

Vandrande skolbussar Uppföljning

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf

Likabehandling och trygghet 2015

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Lyssna, stötta och slå larm!

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Samtal kring känsliga frågor

MAR S VÄRLDSBÖNDAGEN

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Första dagboken: ATT HANTERA EN TSUNAMI. Onsdag 19 januari

Verktyg för Achievers

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

- risker och konsekvenser

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling.

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

VAD ÄR KÄRLEK? I mitt arbete med par har jag märkt att många får konflikter. för att de uppfattar kärlek på olika sätt. Det är vanligt att tro att

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

Elevernas trygghetsplan

Ta steget! Konfirmation 2014/15

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Bo år slutar Fsk.Södra

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

KONFIRMAND 2013/2014

Sociala berättelser 1

Till dig som inte ammar

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Du kan stötta ditt barn

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Till er som föräldrar

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra och Lollo som ska träna sina krångelhänder så de blir hjälparhänder!

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

EXT. GATA UTANFÖR TEATERN. NATT.

Lagtext. Definitioner av kränkning, diskriminering. Kränkande behandling: Trakasserier: Annan kränkande behandling:

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

En liten guide till kvinnohälsa

Transkript:

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande händelser. En händelse som kan vara ofattbar att ta in och en förlust som vida överstiger allt annat. Sorgen över förlusten kan ge både fysisk och psykisk smärta men är en både nödvändig och naturlig reaktion. I det första chockstadiet känner Du kanske inget alls och Du själv eller omgivningen undrar: vad är det för fel på mig, som inte kan sörja, skrika eller gråta? Kroppen och sinnet är vist inrättade. Chocken är till för att försvara dig, från att ta emot alla känslor och intryck på en gång. Så småningom, kommer känslor, som du kanske inte ens visste att du var kapabel att känna. Häftig gråt, avgrundsdjupa vrål och vanvettig ilska, som inte går att hejda. Låt känslorna komma, det är inte farligt. Vi klarar mer än vi tror, om vi bara vågar lita på oss själva. Kropp och själ går ner på tomgång och pytsar ut ögonblicksbilder, som i och för sig gör att vi rasar men vi klarar det. Hur oförståeligt det än är. Så sakta börjar du förstå vad som hänt. du kan känna dig tom, håglös, handlingsförlamad, rastlös och oändligt trött. du kanske sover dåligt, drömmer mardrömmar, har hjärtklappning eller svårt att andas. Vredesutbrott är lika vanliga som likgiltighet och skuldkänslorna kan vara tunga att bära. Livet känns kanske inte värt att leva längre. Ibland behöver man prata med någon annan, för att själv förstå sina känslor. Sorg är inte farligt, om man inte hindrar den att komma fram. Låt känslorna komma. Det är vanligt att pendla mellan förtvivlad gråt, hysteriskt fnitter, glädje och sorg. Tillåt dig att skratta ibland, det känns skönt i själen. Skäms inte för att ha det trevligt. 2

Efter en tid, upplever du kanske, att: - Du blivit förändrad. - Det som förut var viktigt, känns oviktigt och du känner kanske inte igen dig själv. - Du kanske rent utav blir arg på andra, för att de fortsätter precis som förut! För där står du, du som har ett tufft jobb bara med att komma upp ur sängen, tvätta dig och klä dig. - Känslorna ligger på utsidan och du kanske börjar gråta över precis vad som helst. Något påminner dig om det du sörjer och det ger dig den oerhörda smärtan tillbaka på ett ögonblick. - Det finns inga rätt och fel vad det gäller att sörja. Det viktiga är ATT du sörjer. - Var och en sörjer på sitt sätt och du vet bäst hur du vill ha det, hur du upplever sorgen och vad som är bäst för dig här och nu. Förlusten du råkat ut för, går inte att ändra på, men du kommer att lära dig leva med den - trots allt. Sorg tar tid och måste få ta tid, även om det går många år. Ljuset finns där någonstans, även när det är som mörkast och någon gång möter du ljuset igen. 3

Barnperspektivet Det är viktigt att uppmärksamma och se barnen och de unga. Att det finns kärleksfulla vuxna som är nära barnet och därmed skapar trygghet med sin närvaro betyder också mycket. De vuxnas sorgereaktioner och beteenden blir ofta skrämmande för barnen, de bör därför få veta att de vuxnas reaktioner är som deras egna: inte farliga utan naturliga och att de kommer att gå över. Även barnen har rätt att få ta del av vad som hänt. De måste få möjlighet att ställa sina frågor och få de svar vi vuxna kan ge, utifrån deras ålder, mognad och ork. Att ställa motfrågor som: Hur tänker du? Vad tror du?, gör det lättare att förstå vad de verkligen undrar över. Lyssna även mellan raderna. Varför? Vad händer nu? Vems fel? är viktiga frågor att få svar på för att få lite ordning på sin tillvaro. Det är vanligt att barn och ungdomar, liksom vi vuxna, tar på oss skulden för saker som vi inte kunnat förutse eller har någon som helst del i. Om jag hade gjort si eller så skulle ingenting hänt osv. Det är därför viktigt att barnen får en sanningsenlig beskrivning av händelsen och får veta att det inte är deras fel! Ta hänsyn till att barn inte orkar vara i situationen på samma vis som en vuxen. Barn behöver få vila från jobbiga känslor. Det kan t.ex. vara en egen lek, en favoritbok, film, dataspel eller stänga av omvärlden en stund med musik i öronen. Leken är oftast ett sätt, en metod, att kunna bearbeta svåra känslor. Att rita och måla är en hjälp till att börja samtala. Det är värdefullt att försöka hålla fast vid välkända, trygga rutiner som mat och sömn, skola, förskola eller fritidsaktiviteter. Någon behöver därför informera skola, fritids osv. om vad som hänt så de är uppmärksamma på ditt barn. 4

Tillåt er att vara i sorgen men försök även att unna er att göra trevliga saker tillsammans. Ta emot hjälp! Våga be om hjälp! Zebran är randig med mörka och ljusa ränder. Så måste sorgen också få vara. 5

Vi kontaktar dig Vi som arbetar på akutmottagningen/aima/ada, är medvetna om behovet av att pussla ihop bitarna, runt en närståendes plötsliga död. Du orkar antagligen inte själv ta tag i de olika bitarna just nu och därför kommer jag att kontakta dig inom 14 dagar för att hjälpa dig vidare. Du kanske längre fram behöver tala med personer som var närvarande vid händelsen. Då kan jag hjälpa dig med att ordna de kontakter och ta fram den information du behöver. Vill du prata med någon innan jag ringer dig, så är du välkommen att ringa till någon av oss, på nedanstående telefonnummer. Stödperson: Akutmottagningen: 018-611 45 56 kl. 08-19 AIMA: 018-611 92 70 ADA: 018-611 27 81 Läkare : 018 611 00 00 växel Anhörigstödsamordnare: 018-611 97 66 akutsjukvården Kurator: 018-611 00 00 växel Sjukhuskyrkan: 018 611 34 90 6

Stödverksamheter för barn och vuxna SamArbete för Människor i Sorg - 7 föreningar som verkar för ökad kunskap om sorg och sorgereaktioner. www.samsorg.se info@samsorg.se Randiga Huset - stöd till barn och familjer som har förlorat en viktig person i dödsfall. www.randigahuset.se 0774-40 00 05 Dödsviktigt - är en mötesplats för de barn som är drabbade och en faktabank om sorg för alla som behöver det. www.dodsviktigt.nu Rädda Barnens föräldratelefon www.raddabarnen.se 020-78 67 86 Jourhavande medmänniska Röda Korset 0771-90 08 00 Jourhavande kompis Röda Korset 020-22 24 44 www.redcross.se MIND arbetar med att sprida kunskap och information, samt driver stödverksamheter för personer som mår psykiskt dåligt. www.mind.se Jourhavande präst är öppen för alla som behöver en medmänniska att prata med. Den som svarar har tystnadsplikt. Nås via 112, alla dagar kl. 21-06. 1177 - Vårdguiden. Hjälp med att hitta rätt i vården. www.1177.se eller ring 1177 Allt man kan behöva veta vid ett dödsfall www.begravningsportalen.se 7

Din sorg är större än att ord kan trösta den. Därför sätter jag mig här, alldeles tyst, vid fönstret. Jag vet att du både vill och inte vill vara ensam just nu. Det är därför jag inte rör dig, inte håller om dig, utan bara finns här just nu, till dess du själv ger mig ett tecken. Caroline Krook