Vida NYTT B Sverige Porto Betalt #2 2010 vi d a oc h vä x a n d e vä r d e n Från svenskt virke till kinesiskt plockepinn Sid 3 VIDA i Kina Inget val utan VIDA Sid 12 klöver över nr 2 Sid 6 Rapport från marknaden Sid 8 2010
Produktionen ökar! Signalerna vi får gällande ekonomin från många av de europiska länderna gör att det känns osäkert när vi kommer att se en bättre byggkonjunktur. Nybyggnationen i våra tradionellt stora köparländer Storbritannien, Irland, Holland och Danmark kommer under detta året att vara på en lägre nivå än föregående år. En återhämtning till nivån som var för 2 3 år sedan känns just nu avlägsen. Den allmänna lågkonjunkturen är långt ifrån över och situationen kan återigen försämras. Renoveringssektorn är på en bättre nivå och kompenserar till en viss del den sämre nybyggnationen vilket också gäller den svenska marknaden. I Japan sjunker nybyggnationen men trä som byggmaterial tar sakta marknadsandelar från andra byggnadsmaterial. I USA var byggnationen i maj 10% lägre jämfört med april och är fortsatt på ca en tredjedel av den nivå som rådde före lågkonjunkturens början. De senaste 12 månaderna har vi trots en svag byggnation successivt kunnat höja försäljningspriserna, detta till stor del beroende på en svag svensk krona. I takt med höjda försäljningspriser ser vi nu hur produktionen ökar i Finland, Tyskland, Österrike och även i Sverige. Det finns ingen exakt statistik över produktion och konsumtion av trävaror i världen men för 2 3 år sedan var världens produktion och konsumtion ca 300 miljoner m 3. Idag har den sjunkit till en nivå på ca 200 miljoner. USA och Canada står för 60 miljoner av denna minskning och Europa för ca 30 miljoner. Detta kan jämföras med Sveriges produktion på ca 16 miljoner m 3. Sverige har endast minskat med ca 2 miljoner m 3 till väldigt stor del beroende på en svag svensk krona jämfört med våra konkurrentländers euro. Återigen har vi haft nytta av en svag svensk krona. Våra färdigvarulager har inte sjunkit som normalt vid denna tiden på året. Därför kommer vi att stänga produktionen under 3 sommarveckor för att under dessa veckor enbart leverera och minska våra lager. Detta ger oss möjlighet att öka våra lagernivåer senare i höst vid en eventuell obalans mellan utbud och efterfrågan. Produktion och försäljning i Lessebo av våra pappersprodukter går allt bättre och har nu visat positivt resultat de senaste 12 månaderna. Efterfrågan från framförallt verkstads och fordonsindustrin på våra emballageprodukter har ökat kraftigt de senaste veckorna och vi återgår till en mer normal produktion på alla våra produktionsenheter. Glädjande är att resultatet av gjorda effektiviseringar och investeringar blivit bättre än väntat och överträffat uppsatta produktionsmål trots den stränga vintern. Historiskt höga timmerpriser i Sydsverige ger ett bra utbud och som en följd ökad produktion. Den stora prisskillnaden mellan massaved och våra sågbara sortiment gör också att intresset för de sågbara sortimenten ökar. Balansen mellan tillgång och efterfrågan kommer under senhösten att balansera på en än skörare tråd men vår målsättning är att i alla konjunkturer producera för fullt. Under sommaren har vi nöjet att hälsa ett första team av nya inköpare välkomna till VIDAs inköpsorganisation VIDA Skog. Efter en offensiv rekryteringskampanj under våren har vi nu anställt de första 8 som skall förstärka och utöka vårt inköpsområde ytterligare. Detta innebär för dig som skogsägare att vi utökar vårt inköpsområde och kan därmed öka vår service till dig. Ytterligare rekrytering kommer att ske under sommaren och hösten. Under maj månad blev VIDA ackrediterad för att gruppcertifiera skogsägare enligt FSC. Denna ackreditering är anpassad efter FSCs nya förenklade standard för småskaligt skogsbruk. Vi står nu alltså redo att dubbelcertifiera både enligt PEFC och FSC en lönsam investering för dig som skogsägare. Hör av dig till din lokale inköpare så berättar han mera. Trevlig sommar! alvesta 2010-06-24 Santhe Dahl Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell Grafisk form: www.black.se Tryckeri: www.davidsonstryckeri.se Papper: VIDA Paper Lessebo Linné naturvit 115 gr Text och foto: Lotta Fonsell om inget annat anges Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01
Kina en omogen marknad full av hinder och fantastiska möjligheter. Sid 3
från svenskt virke Skyskrapor som gör skäl för namnet, 50 60 våningar höga med modern fantasifull arkitetur, visar upp en imponerande stadssiluetten i morgondiset. På enorma vägbroar genom ett myller av trafik gör taxin rutinerade filbyten med små marginaler i hög hastighet. Vi närmar oss Shanghai från Pudong International airport. Lappen vi fixat på flygplatsen med namnet på vårt hotell med kinesiska tecken visar sig vara ett lyckokast. Taxichauffören ruskar oförstående på huvudet när vi säger Hotel New World ett av Shanghais mest centrala hotell. Denna lapp skall sedan visa sig bli livlinan genom hela resan. Ödmjukt inser vi att vi som europeer är en minoritet i denna stora stad och i detta enorma land. Känslan av att vara i minoritet bekräftas också av barnen som vänder sig om i rulltrappan, tittar på oss och skrattar och säger ett intränat hello. Vi befinner oss i en stad som har 18 miljoner invånare och som växer med ytterligare en miljon om året. Kan jämföras med ett nytt Stockholm per år. Shanghai har utvecklats till östra Kinas mest inflytelserika centrum på en rad områden internationell handel, finans, kultur, vetenskap och teknologi. En pulserande utveckling till en världsmetropol samtidigt som den gamla traditionen och kulturen starkt lever kvar. Shanghais gamla stan bli en tydlig bild av kontrasten mellan ultramodernt och den traditionella kinesiska kulturen. Från Louis Vutton, Coco Chanel, Burberry på fina gatan till marknaderna i gamla stan, the French Concession. På husdjursmarknaden som vi först tror är en matmarknad, hittar vi allt från starar, syrsor, sköldpaddor, maskar och kattungar. Från det svala eleganta och rika till det doftande, varma, trånga och kaotiskt högljudda. Kontraserna är stora och nog ganska typiskt för ett Kina i snabb utveckling. Skyskrapar som ligger vägg i vägg med 100 år gamla tvåvåningshus i tegel sk. Shikumen. Alla som kommer till Kina kan se att det finns många stadsbor som har blivit rika. Men största delen av Kinas befolkning, framför allt bönder och migrantarbetare, är fortfarande väldigt fattiga. Arbetslösheten har ökat drastiskt sedan Kina öppnades, framför allt bland de 40- och 50-åringar som inte kunde utbilda sig på grund av Kulturrevolutionen. Sedan 2000 har man kunnat se att den snabba utvecklingen skapat högre krav på arbetskraften vad gäller utbildning och erfarenheter. Nu räcker det inte med en universitetsutbildning för att få arbete. Det krävs arbetserfarenhet, språkkunskaper och social kompetens. Detta har gjort att arbetslösheten bland 20- och 30-åringar i storstäder som Shanghai är upp emot 40 procent. Explosionsartad utveckling I Kina byggs mer än 10 miljoner lägenheter varje år. Ändå är detta bara början på en väntad byggexplosion. Än så länge är det nästan bara betong, murverk, stål och glas som används. Trä används i huvudsak i dekorationssyfte och för mindre detaljer. Trots detta finns en väldigt gammal tradition av att bygga i trä i Kina tex 5000 år gamla tempel som fortfarande står intakta. Men byggnationen i trä har avstannat i modern tid. Trä anses vara för mjukt för konstruktion. Man har också en skepsis pga risk för mögel och angrepp av termiter. Till för bara några år sedan fanns inga byggnormer för träbyggnation och byggande med träkonstruktion var helt enkelt olagligt. Under ett antal år har skogsindutrierna lobbat för byggande i trä i Kina. Mycket tid har lagts på normer och standard för att få en godkänd träbyggnadsteknik av den kinesiska staten. I nuläget förbrukas ca 250 miljoner m 3 i Kina. 100 miljoner kommer från importerat virke i huvudsak från Kanada och Ryssland. World Expo 2010 Världsutställningen är en viktig del i att ta detta arbete vidare och att sälja in den nya träbyggnadstekniken på den kinesiska marknaden. Det man främst försöker introducera är en hybridteknik där man kombinerar betong och trä till exempel i takstolar, ytterväggar och limträelement. Den svenska paviljongen har en avancerad limträkonstruktion. En kub indelad i fyra mindre kuber. Däremellan smala gränder Sid 4 vida och växande värden
till kinesiskt plockepinn med fondväggar av svensk natur. Paviljongen har ritats av Sweco och konstruerats av Martinssons Trä i Bygdsiljum. Förutom Sverige ställer ytterligare 194 länder ut. Man räknar med ca 70 miljoner besökare därav 95 procent kinesiska under de sex månader som utställningen pågår. I dagsläget är vår satsning på Kina trevande, säger VIDAs försäljningschef Måns Johansson. Vi ser en stor okunskap i möjligheterna att använda trä som konstruktionsmaterial och dessutom en attityd mot trä som behöver förändras för att vi skall få avsättning för våra produkter. Kineser har ofta trä i golv och möbler men fördrar då hårdare träslag som ek eller tropiska träslag. Det virke som vi säljer till Kina idag sågas ner till små bitar och används som detaljer i olika produkter. Ett exempel är trädetaljer till träramar för gjutning av betongelement. Man kan dock konstatera att det som händer i Kina händer snabbt. Vi vill vara med nu för att följa utvecklingen och lära känna marknaden. På längre sikt kan det till och med vara en överlevnadsfråga att vara med på den kinesiska marknaden. På väg från husdjursmarknaden passerar vi ett av de många Shikumen husen. Utanför sitter några äldre män och spelar Majong, på bordet ligger en Nokiamobil och en ny IBM-dator. l Fakta om världsutställningen 195 länder och 50 organisationer samt 50 internationella organisationer deltar. Expo-området är lika stort som 600 fotbollsplaner. Inträdet för en dagsbiljett till världsexpon är 160 yuan, ca 16 euro. Sveriges paviljong är 3 000 kvadratmeter stor. De övriga nordiska är ungefär lika stora. Den största paviljongen, Kinas, är 6 000 kvadratmeter stor. Inför expon har mer än 26 500 nya hotellrum byggts. Shanghai har 98 000 hotellsängar att erbjuda. Expon beräknas ha 50 000 besökare varje dag. Sid 5
klöver Artikelserien Klöver Över belyser hur du med val av olika skötselåtgärder kan öka värdet på din skogsfastighet. I denna artikel jämför vi effekterna på det ekonomiska utfallet om man tillämpar ett aktivt och ett passivt skogsskötselprogram i granskog. Vi studerar de samlade effekterna av ungskogsröjning, gallringsprogram och valet av omloppstid för granskog på en bördig mark i södra Sverige. Sid 6 Val av skogsskötselprogram Låt oss jämföra det ekonomiska utfallet av två skötselprogram för granskog på en bördig skogsmark i södra Sverige (Faktaruta 1). I båda programmen anläggs ny skog efter avverkning genom markberedning och plantering av ca 2500 plantor per hektar. I det aktiva skötselprogrammet röjs uppslag av lövsly och självsådda barrplantor i ungskogen. När beståndet nått en övre höjd av 12 13 m görs ett första gallringsingrepp. Det följs av ytterligare två gallringar med ca 10 års intervall där den tredje och sista gallringen sätts in då beståndet nått en övre höjd av ca 20 m. Det aktiva gallringsprogrammet ger beståndet en snabb dimensionsutveckling och lämpliga dimensioner för slutavverkning uppnås vid 60 65 års ålder. I det mera passiva skötselprogrammet utförs ingen röjning i ungskogen. Istället väljer man här att låta beståndet stå orört till ca 40 års ålder då en första gallring görs. Den övre höjden har då nått ca 17 m och det finns i beståndet ett stort antal klena barr- och lövträdsstammar (ca 5000 st/ha). För att på ett effektivt sätt kunna utföra en mekaniserad gallring måste klena barr och lövstammar först röjas bort manuellt, s k förröjning. Ett andra gallringingrepp görs efter 10 år. På grund av sent insatta gallringar har beståndets diameterutveckling blivit eftersatt. Det måste därför växa till ca 75 års ålder innan träden blivit så grova att slutavverkning kan sättas in. Faktaruta 1. Två skötselprogram för granskog på bördig mark i södra Sverige Åtgärd Aktiv Passiv Plantering år 0 år 0 Röjning år 8 - Förröjning - år 39 Gallring 1 år 28 år 40 Gallring 2 år 38 år 50 Gallring 3 år 48 - Slutavverkning år 63 år 75 Kalkylförutsättningar Ett sätt att jämföra de båda skötselprogrammen är att i en kalkyl studera det samlade ekonomiska utfallet av alla åtgärder som sätts in under hela omloppstiden. Sådana jämförande kalkyler kräver vissa hjälpmedel och att en del antagande måste göras (Faktaruta 2). Beståndsutveckling. För att kunna värdera virkesuttaget från ett bestånd i gallringar och slutavverkning måste man veta hur beståndet växer och vilka virkesvolymer som kan tas ut i gallringar och slutavverkning. Underlag för detta kan hämtas från prognosmodeller med vilka man kan beräkna ett skogsbestånd utveckling och tillväxt under en omloppstid. Sortimentsutfall. Intäkter i gallring och slutavverkning är starkt beroende av vilka mängder som i avverkning kan tas ut av sågtimmer, massaved och biobränslen. I kalkylerna nedan har sortimentsutfallet hämtats från aktuell statistik och erfarenhetstal inom Vida Skogs verksamhetsområde. Intäkter och kostnader. För att upprätta ekonomiska kalkyler krävs uppgifter om intäkter och kostnader för de åtgärder som görs under hela omloppstiden. Eftersom priser och kostnader i framtiden i huvudsak är okända, brukar man ofta basera ekonomiska kalkyler för skogsbruk på dagens pris- och kostnadsnivå. I kalkylerna nedan används aktuella (2010) virkespriser samt aktuell (2010) statistik och erfarenhetstal på skogsvårds- (plantering och röjning) och avverkningskostnader från Vida Skogs verksamhetsområde. Faktaruta 2. Kalkylförutsättningar Beståndsutveckling: prognosmodellen DT (SLU, Inst för sydsvensk skogsvetenskap, Alnarp) Sortimentsutfall: enligt Vida Skog, statistik och erfarenhetstal. I tidiga gallringar utfaller i huvudsak massaved, i senare gallringar en viss andel sågbara sortiment och därutöver massaved. I slutavverkning utfaller en hög andel sågbara sortiment och en låg andel massaved. Priser och kostnader för skogsvård och avverkning: enligt Vida Skog, statistik och erfarenhetstal. Aktuella virkespriser 2010.
över nr2 En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet. Ekonomiska kalkyler Ett kalkylexempel kan användas för att studera det ekonomiska utfallet av de ovan beskrivna aktiva och passiva skötselprogrammen. I exemplet sammanfattas det ekonomiska resultatet genom beräkning av det s k markvärdet (Faktaruta 3). Först beräknas ett nuvärde av skötselprogrammet genom att alla intäkter och kostnader under hela omloppstiden diskonteras till samma tidpunkt under antagande av en vald kalkylräntenivå, i detta fall 3 %. Då de både skötselprogrammen har olika omloppstid blir det beräknade nuvärdet av dem därmed inte direkt jämförbart. Därför upprepas varje skötselprogram ett stort antal ( evigt antal ) gånger för att programmen skall bli jämförbara. Det på så sätt erhållna markvärdet är ett vedertaget sätt att i skogliga sammanhang värdera det ekonomiska utfallet av skogsskötselalternativ som man vill jämföra. Kalkylexemplet (Faktaruta 4) visar att markvärdet är högre för det aktiva skötselprogrammet under de antaganden som ligger till grund för kalkylen och vid den valda räntenivån på 3 procent. Det innebär att aktiv skogsskötsel med de förutsättningar som råder idag i fråga om virkespriser och kostnadsnivåer har en bättre ekonomisk potential än det passiva. Faktaruta 3. Nuvärde. Det samlade nettovärdet av alla åtgärder som utförs i ett bestånd under en hel eller del av en omloppstid. För varje åtgärd som utförs beräknas det ekonomiska nettot (intäkter minus kostnader). Dessa netton summeras till samma tidpunkt genom diskontering vid en vald kalkylränta. Markvärde. Det evigt upprepade nuvärdet av ett valt skogsskötselprogram. Kalkylränta. Den räntefaktor som används vid beräkning av nuvärde. I kalkyler på skog används ofta räntenivåer på 2 3%. Faktaruta 4. Kalkylexempel för två skötselprogram för granskog på bördig mark i södra Sverige, kalkylränta 3% Aktiv Passiv Markvärde,kr/ha 22500 14700 Analys Kalkylexemplet ovan visar att ett aktivt skötselprogram ger högre lönsamhet än ett mera passivt. Några viktiga förklaringar till detta kan diskuteras. Genom ungskogsröjning i rätt tid röjs klena barr- och lövstammar bort. Röjning i rätt tid innebär att ett bestånd tidigt utglesas till ett produktionsförband. Huvudstammarna i beståndet får därigenom utrymme att snabbare växa ut och bli grova gagnvirkesträd som i kommande avverkningar kan tillvaratas med ett positivt netto. Tidigt insatt första gallring ger beståndet en snabbare dimensionsutveckling på de framtidsstammar som skall stå kvar till slutavverkning och då ge ett högt sågtimmerutfall. Genom upprepade gallringar fortsätter dimensionsutvecklingen på beståndets huvudstammar att vara hög. Tidigt insatt första gallring är viktigt för att minska risken för framtida stormskador. Risken för stormskador är normalt lägre i unga bestånd och ökar med stigande medelhöjd i beståndet, speciellt i granskog. Ett aktivt sätt att minska stormrisken är därför att gallra tidigt och undvika sena gallringar, speciellt i bestånd med upphissade trädkronor. Ungskogsröjning och ett aktivt gallringsprogram ger beståndets huvudstammar en högre diametertillväxt. Det innebär att de kan blir grova timmerträd på kortare tid jämfört med ett mera passivt skötselprogram med utebliven ungskogsröjning och sent insatta gallringar. Tidpunkten för ett bestånds slutavverkning kan därigenom uppnås vid en kortare omloppstid. En kort omloppstid är viktigt för en hög lönsamhet i ett skogsbruk där man ställer krav på förräntning av de investeringar som görs i skogsvårdsarbetet (plantering och röjning). En kortare omloppstid innebär också minskade risker för ekonomiska förluster på grund av flera av de viktiga skadeorsaker som finns i granskogsbruket i södra Sverige, främst rotröta, storm och barkborreangrepp. Ekonomiska kalkyler är alltid behäftade med en osäkerhet eftersom de bygger på att ett antal antaganden måste göras, Ulf Johansson kommenterar Ulf Johansson på Tönnersjöhedens försökspark. Vi vet mycket lite som de ekonomiska villkor i fråga om virkespriser och kostnadsläge som kommer att gälla när den skog vi idag sköter skall skördas. Man kan därför se kalkyler som en metod att värdera den ekonomiska potentialen för skogsbruk givet dagens förutsättningar och som ett sätt att främst jämföra olika skogsskötselalternativ med varandra. Det finns vidare ett antal faktorer som på ett trovärdigt sätt är svåra att bygga in i kalkyler, t ex allvarliga skador av storm och rotröta, fortsätter Ulf Johansson. Kalkylexemplen påvisar några fördelar med att du som skogsägare är aktiv i ditt granskogsbruk, säger VIDA Skogs områdeschef Jörgen Henriksson. Aktiv Jörgen Henriksson skogsskötsel ger dig möjligheter att öka lönsamheten i ditt skogbruk och skapar en större handlingsfrihet att frigöra kapital vid slutavverkningen. Kalkyler kan dock inte direkt läggas till grund för åtgärdsplanering i ditt skogbruk utan är bara en del av det beslutsunderlag som du som skogsägare bör ha, avslutar Jörgen Henriksson. Exempel på andra viktiga underlag som krävs är skattesituation, investeringsbehov, mm. nr 3 I nästa nummer av VIDA Nytt kommer vi att titta vidare på hur aktiv skogsskötsel skapar ekonomiska förutsättningar för certifieringen. Andra frågeställningar som kommer att behandlas i kommande artiklar är: Vilken ekonomisk effekt får rotröteskador i ett granbestånd? Vilken betydelse har det att välja rätt plantmaterial? Skötselprogram för kvalitetsinriktat tallskogsbruk. Sid 7 vida och växande värden
Rapport från m arknaden Våren har äntligen kommit och därmed början på vår bästa säsong för försäljning och leveranser av trävaror. Den minskade produktionen märks fortfarande i form av mycket små lager hos våra kunder vilket gör att vi fortsatt har kunnat höja priserna. De högre priserna attraherar dock fler aktörer och vi ser nu tydliga tendenser till ökad produktion i samtliga producentländer. Vi känner därför en viss oro inför hösten då vi inte tror på någon nämnvärd ökning av konsumtionen. Nybyggnation ligger fortsatt på en mycket låg nivå i hela världen med undantag för Australien. ROT sektorn däremot går bra i många länder och står för stora delar av träförbrukningen. Emballagemarknaden som är en oerhört viktig del för sågverken börjar visa tecken på återhämtning. I Europa går det åt ca 25 miljoner m3 trävaror till olika sorters emballage (pallar, pallkragar mm) och detta motsvarar ca 25% av den totala konsumtionen av trävaror. Som jämförelse sågar vi i Sverige ca 16 miljoner m3 om året. I slutet av mars och april såg vi tendenser till en förbättring i USA men tyvärr har priserna fallit tillbaks igen och är nu på nivåer som i nuläget innebär för låga marginaler för att vara med och sälja på denna marknad. Japan har en bra efterfrågan då de köpt mycket lite i både första och andra kvartalet. Vi får gå tillbaks till åren före stormen Gudrun för att hitta motsvarande exportvolymer från oss till Japan. Däremot har träandelen av det som byggs totalt ökat vilket innebär att vi kommer att ta marknadsandelar när volymerna ökar igen. Hur resten av året utvecklar sig hänger helt och hållet på hur mycket träindustrin ökar sin produktion i de stora producentländerna. Det är en mycket skör balans och vi känner en oro att marknadspriserna kommer att påverkas negativt under senhösten. l Ljusare tider för träemballage! Efter en tid med väldigt låg efterfrågan ser nu förutsättningarna för emballagemarknaden betydligt ljusare ut. Som leverantör av emballage till bla bilindustrin har VIDA Packaging, VIDA koncernens emballage division, drabbats hårt av lågkonjunkturen. Volymerna minskade kraftigt under hösten 2008 på i första hand returpallar. Från en jämn orderingång på ca 25.000 pallar i veckan minskade efterfrågan till som sämst motsvarande 25.000 pallar om året. Detta har under denna period lett till neddragningar och varsel främst på produktionsenheterna i Ryd och Hestra och inneburit nästan en halvering av omsättningen. VIDA Packaging består av fem stycken produktionsenheter som bla tillverkar pallar, pallkragar, kabeltrummor och pallklossar och med en total omsättning på 500 msek. Från våra stora kunder i bilindustrin ser vi nu en tydlig vändning. Prognosen pekar på större behov och kraftiga volymökningar som behöver ske relativt snabbt. Detta påverkar bla vår verksamhet i Ryd som under längre tid haft dålig orderingång varför VIDA tvingades varsla all personal successivt under 2009. Orderläget har nu vänt och personalen i Ryd har kunnat återanställas och kör nu 2-skift och kommer under vecka 25 att öka till 3-skift. Produktion kommer att ske under hela sommaren. Även på kabeltrummor börjar vi se en ökande efterfrågan, bl.a. från vår större kunder inom telekombranschen. Vi ser däremot fortsatt press på våra standardprodukter som engångspall, standardkragar och EUR-pall. Specialemballage, som produceras i Vimmerby, har även under lågkonjunkturen gått riktigt bra. Med bra effektivitet i produktionen slog man under mars månad rekord. Man levererade då ut mer än 90 000 pallar i 565 olika format. Vi ser med tillförsikt på den ökande efterfrågan på träemballage och kabeltrummor. Trä ligger i tiden och är ett miljövänligt alternativ till emballage av tex plast. Europas 450 miljoner pallar binder årligen 13 miljoner ton koldioxid. l Sid 8 vida och växande värden
Nu utökar vi vår närvaro i Under sommaren har vi nöjet att hälsa 9 st nya inköpare, eller rättare sagt säljare som är duktiga på att köpa, välkomna till VIDAs inköpsorganisation VIDA Skog. skogen Efter en offensiv rekryteringskampanj under våren har vi nu hittat de första 9 som skall förstärka och utöka vårt inköpsområde ytterligare. Vi presenterar dem nedan tillsammans med vårt övriga inköpsteam. Förutom den primära uppgiften att köpa virke har inköparen ett helhetsansvar i kontakten med dig som skogsägare. Bla samordnar inköparen samarbetet med entreprenörer och andra underleverantörer. Men allra främst får du en rådgivare som du kan bolla dina skogliga frågor med, som känner din fastighet och dina önskemål och som över tiden följer utvecklingen på din skogsfastighet. l Robert Lindström Robert har sin bakgrund som butikschef på Sportex i Vänersborg. Han är i grunden Skogsvetare. Han bor på en skogsgård utanför Brålanda och kommer att vara placerad i Sollebrunn from den 9 augusti. Huvudsakligt inköpsområde blir Vänersborg och Uddevalla kommun. Tobias Lind Tobias har arbetat som säljare i södra Sverige av lastbil och entreprenad däck för Bridgestone. I sin ungdom skogsbruksskola på Sparresäter. Driver på sin fritid den egna skogsgården utanför Habo. Inköpsområde för Tobias blir Mullsjö, Habo ned till Taberg och han kommer att vara placerad på Ulricehamns kontoret med start den 9 augusti 2010. Herman Södergren Herman har tidigare arbetat med försäljning främst inom hydraulikområdet men har alltid haft en längtan till skogen. Han har skoglig grundutbildning från skogsbruksgymnasiet i Osby. Herman bor med sin familj på Kongsryds Gård utanför Nässjö. Han kommer framför allt att jobba i Nässjö- Forserum-Tenhultsområdet. Den 9 augusti finns Herman Södergren på plats. Thomas Dunsjö Thomas har sedan 11 år tillbaka arbetat som säljare av verktyg och maskindelar på företaget Wuerth. Innan dess skogsbruksskola och arbete som maskinförare i skogen under nästan 14 år. Thomas kommer att jobba med inköp i Halland från Halmstad kommun och norrut. Han kommer att placeras på Unnarydskontoret med start den 1 juli 2010. Martin Gustavsson Martin har en bakgrund som egenföretagare och säljare i byggbranschen under många år. Därtill har han drivit skogsbruk på familjeägd skogsfastighet sedan tonåren. Martin kommer att jobba i ett område norra Skåne, södra Halland och sydvästra Småland. Han kommer att placeras på kontoret i Vittsjö. Martin är anställd som inköpare from 1 juni 2010. Stefan Nyqvist Stefan kommer närmast från Sydved där han arbetat som distriktschef de senaste 15 åren. Han är utbildad skogstekniker på Skogsinstitutet i Värnamo. Stefan bor i Örs prästgård och ägnar viss del av fritiden till jakt. Stefan kommer att utgå ifrån kontoret i Vislanda och arbeta i område norr om Växjö upp mot Åseda. Han börjar den 9:e augusti. Pelle Ström Pelle har jobbat i 2,5 år som inköpare på Sydved i området väster om Emmaboda. Pelle är bosatt i Hovmantorp och kommer att ansvara för områdena kring Lessebo, Emmaboda och österut mot Kalmar. Pelle är anställd from den 5 juli 2010. Håkan Johansson Håkan jobbar idag som säljare på SP-maskiner i Ljungby. Håkan har gått skogsbruksutbildning och varit skogsentreprenör i Sydvästra Blekinge. Under den tiden startade han skog och trädgårdsbutik med försäljning av bla motorsågar och gräsklippare. Håkan har också arbetat som bilförsäljare i ca 7 år. Håkan bor i Svängsta och kommer att arbeta i Sydvästra Blekinge. Han finns på plats from den 23 augusti 2010. Jaen-Peter Gustavsson (kallas Peter) Peter har jobbat i över 25 år som inköpare och huvuddelen av den tiden på Sydved i sydöstra Blekinge. Peter är bosatt i Holmsjö och är där en stor skogsägare. Peter kommer att ha hand om sydöstra Blekinge och finns på plats från den 9 augusti 2010. Inköpare område väst Inköpare område syd Inköpare område öst Anders Nordberg Borgstena 070-523 31 81 Peter Rosén Borgstena 070-306 97 69 Andreas Johnsson Sollebrunn, Uddevalla 070-209 20 28 Håkan Igelström Sollebrunn, Uddevalla 070-299 33 38 Per Magnusson Falköping 070-345 79 04 Ronny Svensson Västra Skaraborg 070-322 79 07 John Knapasjö Hestra 070-519 38 52 Christer Hult Karlsborg 070-335 26 05 Mikael Strandroth Uddevalla 070-616 35 55 Filip Hedeving Områdeschef väst 070-514 06 06 Sven Andersson Vislanda 070-399 08 29 Bo Gustavsson Ljungby 070-598 23 17 Anders Ingvarsson Örkelljunga 070-812 38 12 Ulf Sivberg Växjö 070-364 13 80 Christian Arvidsson Häradsbäck 070-649 79 41 JanErik Gustafsson Tingsryd 070-232 74 10 Bengt Davidsson Unnaryd 070-697 10 65 Patrik Wilhelmsson Unnaryd 070-514 06 80 Ingvar Jonsson Vittsjö 070-999 49 98 Göte Carlsson Unnaryd 070-296 50 14 Martin Dahl Alvesta 070-272 49 36 Jörgen Henriksson Områdeschef syd 073-506 41 51 Niclas Moberg Järnforsen 070-549 66 39 Anders Gunnarsson Torpön 070-699 47 56 Mark Johansson Mariannelund 076-136 15 72 Per Carlsson Vrigstad 076-146 63 35 Kristian Hultgren Svinhult 076-136 15 73 Erik Stråhle Eksjö/ Vetlanda 070-570 15 90 Torbjörn Eckerby Områdeschef öst 070-319 42 67 Sid 9
nu kan du bli dubbelcertifierad av vida Sid 10
B E V D U Enligt PEFC och FSC A D I V B L A C E R T I F I E A R D VIDA Skog har nu erhållit DNVs (Det Norske Veritas) godkännande att certifera sina skogsleverantörer enligt FSC-standard. Detta innebär att du som skogsägare nu kan bli certifierad både enligt PEFC och FCS. Stor bild vänster: Tony Axelsson, VIDA Christian Hornborg, DNV Liten bild ovan vänster: Jim Wilhelmsson, skogsägare Tony Axelsson, VIDA Ulf Sivberg, inköpare VIDA Skog Liten bild ovan höger: Ulf Sivberg, inköpare VIDA Skog Jim Wilhelmsson, skogsägare Johan Hägerdahl, skogsbruksplanerare VIDA Skog Ett intensivt arbete har pågått under några månaders tid med att formalisera rutiner och instruktioner för den som väljer att certifiera sig. Syftet är att göra det enkelt för skogsägaren att följa de åtaganden som man förbinder sig till i och med certifieringen. Åtgärderna följer den skogliga livscykeln från planta till avverkning. Genom att följa dessa åtgärder redan vid plantering och första gallringar anpassar man sitt skogsskötselprogram efter de krav som de olika certifieringarna ställer. T ex kan man redan vid röjningen se till att anpassar sig efter kraven på lövinblandning genom att välja plats där det är naturligt för löv att växa och att man vid kommande gallringar värnar om det löv som man tagit hänsyn till så att lövandelen följer med upp i beståndet. Rutinerna har redan från början utgått ifrån den nya FSC-standarden anpassad efter småskaligt skogsbruk. För att kunna bli certifierad måste du upprätta en Grön Skogsbruksplan inom 5 år från den dagen du skrivit avtal. Detta gäller både för PEFC- och FSC-certifiering. För skogsägare med mindre än 20 hektar skog krävs ingen Grön Skogsbruksplan. Däremot måste det finnas en karta med markerade ägoslagsgränser, lövdominerade bestånd, främmande trädslag samt information om nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden. Under våren har VIDAs inköpare genomgått utbildning på de nya certifieringsrutinerna. Ett stort intresse finns hos skogsägarna, säger Tony Axelsson, VIDAs certifieringsansvarige. Vi får många frågor och känner att vi nu är redo att dubbelcertifiera alla de som hittills visat intresse. Löpande utbildning av VIDAs entreprenörer har också påbörjats och kommer löpande att genomföras under hösten. Ett material finns framtaget som beskriver vad de båda certifieringarna innebär och hur skogsägaren konkret går tillväga för att enkelt bli certifierad både enligt PEFC och FCS. Materialet finns att beställa hos din lokale köpare. www.vida.se/inkopare Jim Wilhelmsson förste skogsägaren ut att dubbelcertifiera sig. På Jim Wilhemssons skogsfastighet i Vederslöv gjordes i maj den första certfieringen och även den första granskningen av VIDA som certifierande part. Det Norske Veritas representant Christian Hornborg från Finland fanns på plats för att inspektera hur rutinerna fungerar och hur VIDAs certifieringsanvsarige Tony Axelsson tillsammmans med inköpare Ulf Sivberg informerar skogsägaren om vilka krav och förpliktelser som certfieringen innebär. Det här har varit helt odramatiskt för min del, säger Jim Wilhelmsson som just erhållit sin FSC certfiering och därmed blivit dubbelcertifierad. Jag var sedan tidigare PEFC certfierad men min gröna skogsbruksplan behövde uppdateras sedan stormen Gudrun då jag fick ca: 4000 m 3 fällt av stormen, säger Jim. Jims fastighet är på 65 hektar och den fövärvades år 2005. Han innehar också sedan tidigare en fastighet på 25 hektar.jim har levererat timmer till VIDA under många år och har upprättat en grön skogsbruksplan tillsammans med VIDA. Varför valde du att bli dubbelcertifierad? Jag har följt utvecklingen och det som skrivits i tidningar om uthålligt skogsbruk och PEFC respektive FSC certifiering. Detta är helt i enlighet med hur jag tänker och hur jag redan idag sköter min skog. Det finns naturliga inslag av löv i form av ek- och bokdungar på min fastighet och även ett område som jag avsatt som naturvärdesområde. Därför innebär detta att jag egentligen bara ska dokumentera det jag redan gör. Dessutom får jag ju mer betalt! säger Jim. l Sid 11
Inget val utan vida Återigen föll valet på VIDA Paper, Lessebo bruk att leverera papper till valsedlarna för valet 2010. Pastellfärgerna som används till kommunal-, och landstingsvalet kommer från VIDA Papers färgade papper i Coloritserien. Ordern är på motsvarande 750 ton papper och skall levereras successivt under sommarmånaderna till tre olika svenska tryckerier. Teoretiskt räknat kan det tryckas ca 450 miljoner valsedlar ur denna mängd pappersrullar. Mängden papper som produceras är viktigt för att säkerställa att valsedlarna inte tar slut i någon vallokal. En av anledningarna till att man åter fått ordern Den avslutande etappen av ett treårigt investeringsprogram för sågen i Hjältevad är nu påbörjad. Etappen består av en ny panna från Järnforsen på 9 MW samt en OTC-vandringstork som kommer att levereras av Valutec. Driftsättningen av pannan sker under december och Valutectorken under januari månad. Syftet med investeringen är att VIDAs ledning fick pris VIDAs koncernchef Sante Dahl samt avgående styrelseordförande Christer Johansson har fått Göthe Parkanders pris på 100 000 kronor. De får priset med motiveringen att VIDA vågar prova nya vägar samt envist genomföra och driva det de trott och på så sätt skapat en stark utveckling. Ledstjärnan har varit att se möjligheter istället för problem. På ett entreprenöriellt och framgångsrikt sätt har vinnarna utvecklat ett stort och lönsamt företag i en svår bransch under exceptionella händelser i omvärlden. Göthe Parkanders pris går till företagsamma personer i Ljungby kommun eller Kronobergs län att producera papper till valsedlarna är att VIDA Paper är Europas miljövänligaste pappersbruk när det gäller koldioxidutsläpp. Här ligger vi i en klass för sig, säger VIDA Papers marknadschef Henrik Thuresson. Att vi kan redovisa väldigt lågt koldioxidutsläpp beror bla på att vi är ett integrerat bruk där massa och papper produceras på samma ställe. Flis till massan hämtas från våra närliggande sågverk och energi som används i produktionen utgörs enbart av bioenergi detta är väldigt starka säljargument både nationellt och internationellt. l Nya investeringar i h j ä l t e v a d som spränger 200 000 m 3 nivån utöka torkkapaciteten till drygt 200 000 m 3. Investeringsnivån ligger på ca 40 Miljoner kronor. Under tre år har då VIDA totalt investerat 160 Miljoner kronor i Hjältevadsanläggningen där tyngdpunkten har varit såg och råsortering. Nämnas bör också att en slipverkstad som försörjer koncernens sågverk med sågband är placerad i Hjältevad. l som genom verksamhet skapat sysselsättning och tillväxt. Det årliga priset instiftades 2004 när grundaren av Strålfors AB Göthe Parkander fyllde 80 år. Pengarna skall användas som grundplåt för en fond till förmån för barn med särskilda behov. l Sista timmerlasset från byholma Efter stormen Gudrun anlade VIDA Byholma flygplats som en av 20 stycken lagringsplatser för det timmer som fälldes av stormen Gudrun år 2005. 5 år och tusentals lastbilslass senare kördes i slutet på april det sista lasset med stormvirke därifrån. Upplaget innehöll som mest mer än en miljon kubikmeter virke och travarna var då 12 st 2,3 kilometer långa och 13 meter höga. En ofantlig syn som ändå bara utgjorde 1,3% av den totala volymen som stormen fällde. Mer än 50 000 besökare har kommit för att se timmerlagret. Under första året kom besökarna spontant. VIDA överraskades av alla besökare och tvingades av säkerhetsskäl anordna bussturer genom området under de följande åren. Guidade bussturer gick en gång i halvtimmen mellan de 2,3 kilometer långa vältorna. Det är skönt att se det sista lasset lämna, säger Kurt Lenngren, numera pensionerad fd platschef på Byholma. Det är en epok som kostat mycket arbete, energi och pengar. Det är skönt att kunna göra avslut på detta. VIDA har under hela tiden som stormtimmer lagrats även köpt färskt timmer. Men nu kan vi återgå helt till normala rutiner, konstaterar VIDAs koncernchef, Santhe Dahl. VIDA har sågat i oförminskad takt under perioden och även under lågkonjunkturen. Vi kommer fortsatt att ha stort behov att köpa färskt timmer framöver. Svart och fult kördes det sista lasset till VIDAs sågverk i Vislanda för att bli sågade trävaror, förvånansvärt bra kvalitet efter fem år på upplag, konstaterar Kjell Markusson, VD på sågverket i Vislanda. l foto Lars Dahl VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1100 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,2 miljoner m 3 fub timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VIDA omsätter ca 3,7 miljarder SEK och producerar ca 1,2 miljoner m 3 s, varav 85 % exporteras till fem världsdelar. I koncernen ingår även VIDA Paper AB med en produktion på 60 000 ton finpapper och 30 000 ton massa, VIDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VIDA Energi AB som leder koncernens satsning på bioenergimarknaden och VIDA Pellets AB med en pelletsproduktion på 50 000 ton pellets per år. VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01