Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL... 6 ORDINARIE ARBETSTID... 7 ÖVERTID... 9 DYGNSVILA, NATTVILA OCH NATTARBETE... 11 DYGNSVILA UNDER BEREDSKAP... 14 VECKOVILA... 16 VECKOARBETSTID... 17 VECKOVILAN UNDER BEREDSKAP... 20 STOPPJOBB... 24 2
Inledning Denna skrift ger en beskrivning av huvudpunkterna i arbetstidslagen och de kompletterande regler som finns i Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl. Har Du behov av mer hjälp kontakta då Din företagsrådgivare eller avdelningen Arbetsmarknad. Vill Du läsa mer finns även information på vår hemsida, www.vvsforetagen.se. Stockholm i januari 2016 Installatörsföretagen 3
För vem gäller arbetstidslagen? Arbetstidslagen gäller i princip för varje verksamhet där en arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Syftet med lagen är att ge skydd mot alltför stora uttag av arbetstid. För att omfattas av detta skydd måste man vara anställd hos en arbetsgivare. Även företagslärlingar och anställda under utbildning, som deltar i arbetet på en arbetsplats och då utför uppgifter som motsvarar ordinarie anställdas arbete, omfattas av arbetstidslagens regler. Arbetstidslagen gäller även för arbetstagare som är minderåriga, det vill säga under 18 år. För minderåriga gäller dessutom de särskilda regler om arbete och arbetstider som finns i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrift om minderårigas arbetsmiljö AFS 2012:3. Företagsledande ställning Personer med företagsledande ställning undantas från arbetstidslagens reglering. Exempel Pelles Rör AB består av ägaren Pelle, en administratör, tre montörer samt en lärling. Pelle undantas från arbetstidslagens bestämmelser, de övriga omfattas. 4
Utbildning Elever under utbildning omfattas inte av arbetstidslagen. När elever gör praktik, exempelvis prao eller APL (arbetsplatsförlagt lärande), på en arbetsplats utanför skolan regleras deras arbetsmiljö av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrift om minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:3). Skolan har ett ansvar att se till att eleverna får lämpliga raster och arbetstider då de är ute på prao. Vid APL ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen också gälla för eleven, om inte rektorn bestämmer annat. Om eleven har undervisning i skolan samma vecka som APL minskar emellertid antalet tillåtna timmar för APL med den tid som eleven har undervisning i skolan och det är företaget som ansvarar för att så sker. Flera arbetsgivare Lagens begränsningar gäller bara det arbete som utförs hos en och samma arbetsgivare (samt då arbetstagaren är in- eller utlånad). Om en arbetstagare har flera anställningar, till exempel en heltidsanställning hos en arbetsgivare och en deltidsanställning hos en annan arbetsgivare, bedöms arbetstiderna var för sig. Detta betyder att även om arbetstagaren sammanlagt arbetar mer än vad lagen medger blir det inte någon överträdelse av lagen i detta fall. 5
Arbetstidsbestämmelserna i Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl I Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl har parterna försökt anpassa arbetstidsreglerna till VVS- och kylbranschernas förhållanden. Det gäller framförallt bestämmelserna om dygnsoch veckovila. I kollektivavtalet finner du även bestämmelser om arbetstidens förläggning, det vill säga när under dygnet eller veckan som arbetet i första hand ska utföras. 6
Ordinarie arbetstid Såvida företaget och Byggnads region inte avtalat annat är den ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet 160 timmar per helgfri fyraveckorsperiod. I normalfallet förläggs den till måndag fredag och veckoarbetstiden kan variera mellan som mest 43 och som minst 37 timmar. Individuell överenskommelse Arbetstagaren och arbetsgivaren kan komma överens om en annan längd och förläggning av den ordinarie arbetstiden än den som regleras i kollektivavtalet. Den begränsning som då finns är att den ordinarie arbetstiden inte får överstiga 48 timmar per vecka och att den genomsnittliga ordinarie arbetstiden under en sexmånadersperiod ska vara 40 timmar per vecka. För tid som, enligt överenskommelsen, förläggs utom ordinarie arbetstid utgår inte ob-tillägg. Överenskommelsen måste vara skriftlig och kan sägas upp med en månads varsel. Av överenskommelsen bör det lämpligen framgå hur tim- eller månadslönen ska påverkas med anledning av gjorda avvikelser från en ordinarie 40 timmars arbetsvecka, t.ex. vid sjukfrånvaro. Detta får då även betydelse för fastställande av sjuklönens storlek vid en eventuell sjukskrivning. Se exempel på nästa sida. 7
Exempel 1 Lars vill kunna lämna och hämta sina barn på dagis varannan vecka. Lars och hans arbetsgivare kommer skriftligen överens om att Lars ordinarie arbetstid ska vara 32 timmar varannan vecka och 48 timmar varannan vecka. Lars genomsnittliga arbetstid blir därvid 40 timmar. Exempel 2 Arbetsgivaren vill erbjuda sina kunder service på lördagar. Detta passar Kalle utmärkt eftersom han vill vara ledig på måndagar. Arbetsgivaren och Kalle kommer därför skriftligen överens om att Kalle arbetar på lördagar och är ledig på måndagar. 8
Övertid Med övertid avses sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid. Allmän övertid När det finns särskilda behov av ökad arbetstid får, med stöd av 8 arbetstidslagen, allmän övertid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Övertiden får emellertid uppgå till högst 200 timmar under ett kalenderår och får bara utnyttjas för tillfälliga behov. Ett företag som kommer fram till att det behövs mer övertid än de timmar som är tillåtna enligt arbetstidslagen ska i första hand försöka nå en skriftlig överenskommelse med Byggnads region, eller på delegation, med MB-grupp. Observera att ett sådant lokalt kollektivavtal enbart gäller under en månads tid räknat från dagen för det lokala avtalets ingående. Kan parterna inte komma överens eller om längre period än en månad önskas krävs ett centralt kollektivavtal och avdelningen Arbetsrätt & Avtal på VVS Företagen ska då kontaktas. Extra övertid Vid särskilda skäl och då situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt får extra övertid (och extra mertid) tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår enligt 8a arbetstidslagen. Som huvudregel ska den allmänna övertiden först ha förbrukats innan det kan bli aktuellt med uttag av extra 9
övertid. I undantagsfall kan det dock förekomma situationer när extra övertid kan tas ut även om det återstår allmän övertid. Exempel på särskilda skäl är sådana tillfälliga arbetsanhopningar som varit omöjliga att förutse, oförutsedda sjukdomsfall eller förlust av spetskompetens som inte går att ersätta omedelbart. Återkommande tillfälliga arbetsanhopningar, till exempel vid julhandeln eller vid löneutbetalningar, kan dock inte anses oförutsedda. Faktorer som vägs in i bedömningen av om situationen hade gått att lösa på annat rimligt sätt är bland annat möjligheter att rekrytera, hyra in personal eller att genomföra andra organisatoriska åtgärder. Kostnaden för arbetsgivaren att lösa situationen på annat sätt måste dock stanna på en rimlig nivå med hänsyn tagen till företagets storlek. Allmän övertid och extra övertid får tillsammans inte överstiga 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. 10
Dygnsvila, nattvila och nattarbete All tid som inte räknas som arbetstid ska enligt arbetstidslagen betraktas som ledighet. Alla arbetstagare ska ha rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila). Dygnsvilan börjar vid den tid arbetsgivaren finner lämpligt och ska läggas ut enligt ett tydligt system. Av kollektivavtalet framgår att om inte företaget beslutat annat startar 24-timmars-perioden (dygnet) kl. 16.00. Dygnsindelningen har bara betydelse för att säkerställa vilokravet. Arbetsgivaren måste noga planera sin verksamhet så att arbetstagaren kan få sin dygnsvila. Avvikelse från reglerna om dygnsvila får göras om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. En förutsättning är då att arbetstagaren omedelbart ges motsvarande kompensationsledighet. Avvikelse får också göras för arbete i samband med beredskapstjänstgöring. I dessa fall ska arbetstagaren ges en sammanlagd dygnsvila (inklusive raster) om minst 13 timmar varav minst 7 timmar sammanhängande vila. Avvikelser får även göras med stöd av en skriftlig överenskommelse med Byggnads region eller, på delegation, med MB-grupp. Observera att en sådan avvikelse med stöd av ett lokalt kollektivavtal enbart gäller under en månad räknat från dagen för det lokala avtalets ingående. Kan parterna inte komma överens eller om längre period än en månad önskas krävs ett 11
centralt kollektivavtal och avdelningen Arbetsrätt & Avtal på VVS Företagen ska då kontaktas. Förläggs kompensationsledigheten till ordinarie arbetstid utgår betalning för förlorad arbetsförtjänst enligt den nivå som anges i Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl. Exempel Arbetstagarens ordinarie arbetstid är 07.00-16.00. Det nya dygnet inleds kl. 16.00. Det nya dygnet inleds med vila från kl. 16.00. Övertidsarbete efter kl. 16.00 är tillåtet men arbetstagaren kan arbeta som längst till kl. 20.00 för att kunna få elva timmars dygnsvila fram till kl. 07.00 morgonen därpå. Måste övertidsarbetet pågå längre tid på kvällen än till kl. 20.00 måste dygnsvilan förskjutas och därmed också tidpunkten för starten av den ordinarie arbetstiden. 12
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår då enligt den nivå som anges i Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl. I ledigheten för nattvila ska tiden mellan kl. 24.00 till 05.00 ingå. Detta innebär i princip ett nattarbetsförbud. Enligt kollektivavtalet får man emellertid göra undantag från nattarbetsförbudet vid arbete under beredskap. Avvikelse får också göras om det föreligger andra särskilda omständigheter, eller om arbetet måste bedrivas mellan kl. 24.00 och kl. 05.00 p.g.a. arbetets art eller allmänhetens behov. En särskild omständighet skulle kunna vara så kallade stoppjobb exempelvis inom industri eller kärnkraftverk, då dessa helt eller delvis stängts för reparationer eller där arbetet företrädesvis måste ske nattetid. I dessa sistnämnda fall måste dock förhandling ske med Byggnads region, eller på delegation med MB-grupp. Observera att avvikelser med stöd av en lokal överenskommelse gäller under högst en månad och då räknat från dagen för det lokala avtalets ingående. Kan parterna inte komma överens eller om längre avtalsperiod än en månad önskas krävs ett centralt kollektivavtal och avdelningen Arbetsrätt & Avtal på VVS Företagen ska då kontaktas. 13
Dygnsvila under beredskap Tiden då en arbetstagare har beredskap är inte arbetstid och räknas därför som ledighet. Arbete under beredskap bryter däremot vilan. Om utryckningen leder till att arbetstagaren inte kan få 11 timmars sammanhängande dygnsvila kan en tilläggsbestämmelse i kollektivavtalet tillämpas. Den är endast tillämpbar under beredskap och innebär att arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får en sammanlagd dygnsvila (inklusive raster) om minst 13 timmar, varav minst 7 timmar måste vara sammanhängande. Exempel 1 Ordinarie arbetstid är kl. 07-16. Dygnet startar kl. 16. Beredskapen i exemplet ovan bryter den pågående dygnsvilan vilket innebär att arbetstagaren inte får 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Detta är tillåtet enligt Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl eftersom arbetstagaren istället får 13 timmar sammanlagd vila (inkl. raster), varav minst 7 timmar sammanhängande (i detta fall 9 timmar sammanhängande). Någon kompensationsledighet behövs inte. 14
Exempel 2 Ordinarie arbetstid är kl. 07-16. Dygnet startar kl. 16. Arbetet under beredskapen i exemplet ovan bryter den pågående dygnsvilan vilket innebär att arbetstagaren inte får 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Detta är tillåtet enligt Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl men arbetstagaren måste få 3 timmars kompensationsledighet samt en timmes rast för att komma upp till 13 timmar sammanlagd vila. Kravet på minst 7 timmar sammanhängande uppfylldes redan innan beredskapsutryckningen. För tiden som arbetstagaren är kompensationsledig ska ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgå enligt Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl. 15
Veckovila Arbetstagaren har rätt till minst 35 timmars sammanhängande vila under varje period om 7 dagar. Veckovilan ska så långt som möjligt förläggas till veckoslut. Under veckovilan får inte arbetstagaren ha beredskap. Vid enstaka tillfällen och utan krav på särskilt medgivande kan veckovilan hoppas över. Arbetstagaren ska i sådant fall omedelbart få motsvarande kompensationsledighet. Det krävs att något oförutsett har inträffat. Varje oväntad händelse får dock inte leda till en inskränkning i veckovilan, utan arbetsgivarens planering måste ge ett visst utrymme för rubbningar i verksamheten, till exempel vid sjukfrånvaro. När veckovila förläggs till ordinarie arbetstid ska ersättning för förlorad arbetsinkomst utgå enligt den nivå som anges i kollektivavtalet. Efter förhandling med Byggnads region eller, efter delegation till MBgrupp, får veckovilan på ett företag genomsnitts beräknas över en beräkningsperiod om högst 14 dagar. Detta kan bli aktuellt om företaget exempelvis har sjudagars beredskapspass eller kommer att befinna sig i en väldigt arbetsintensiv period. Den ena veckovilan kan därmed göras kortare för att påföljande vecka förlängas i motsvarande utsträckning. Den sammanhängande vilan under en sjudagarsperiod får aldrig understiga 24 timmar. Exempel på veckoplanering när arbetstagaren har beredskap, se sid 14. Exempel på veckoplanering under annan arbetsintensiv period, se sid 20. Veckovilan ska på samma sätt som arbetstidens förläggning i övrigt planeras så att arbetstagaren får besked i rimlig tid i förväg. Har vederbörlig planering skett i förväg är kravet på veckovila uppfyllt även om den planerade 35-timmarsledigheten skulle sammanfalla med semester, sjukledighet, arbetsfri helgdag, tjänstledighet eller dylikt. 16
Veckoarbetstid Arbetstagarens sammanlagda arbetstid får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt per sjudagarsperiod under en beräkningsperiod om högst sex månader. Med sammanlagd arbetstid avses all ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid eller mertid vid deltidsanställning. Även jourtid, det vill säga tid då arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen för att vid behov utföra arbete, räknas som arbetstid. Däremot ingår inte tiden då en arbetstagare har beredskapstjänst, det vill säga tid då arbetstagaren inte behöver vistas på arbetsstället men är redo att inställa sig med kort varsel för utförande av nödvändiga reparations- eller servicearbeten, i begreppet arbetstid. Vanlig restid ingår inte heller i arbetstidsbegreppet. Vid beräkning av veckoarbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under den tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Övrig ledighet, exempelvis för vård av barn eller tjänstledighet, ingår emellertid inte. Exempel Arbetsgivaren utnyttjar möjligheten till maximal beräkningsperiod om sex månader och bestämmer att perioden ska börja den 1 januari. Den första perioden, januari-juni, omfattar 181 dagar, vilket innebär att den sammanlagda arbetstiden under perioden inte får överstiga 181 x 48 timmar 7 dygn eller drygt 1241 timmar. Denna tid får sedan fördelas beroende på verksamhetens behov av ordinarie arbetstid och övertid. Observera dock regleringen av övertidstaket och bestämmelserna om dygnsoch veckovila. Blir arbetstagaren sjuk eller beviljas denne semester under perioden minskar taket för den sammanlagda arbetstiden i motsvarande mån. 17
Raster och pauser Med rast menas ett längre avbrott i den dagliga arbetstiden, till exempel en lunchrast. Under rasten får arbetstagaren fritt förfoga över sin tid och kan lämna arbetsstället. Rasten räknas inte som arbetstid. Av Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl framgår att rasterna ska vara 2-3 stycken per dag. Utöver rasterna ska arbetstagaren kunna göra kortare avbrott från arbetet, så kallade pauser. Under en paus får arbetstagaren inte lämna arbetsstället och pausen räknas som arbetstid. Tillsynen Arbetsmiljöverket har till uppgift att övervaka att arbetstidslagens regler följs. Vid denna tillsyn har Arbetsmiljöverket rätt att få ta del av sådana handlingar och upplysningar som behövs och verket har även rätt att komma in på arbetsplatsen för att kontrollera arbetstiden. Verket har sedan möjlighet att meddela förelägganden och förbud om detta behövs för att lagen ska efterlevas och dessa kan även förenas med vite. Andra medel som står Arbetsmiljöverket till buds är böter, fängelse (högst ett år) och sanktionsavgifter. Det har ingen betydelse för bedömningen att arbetstagaren själv har godtagit eller kanske till och med föreslagit arbetstidsförläggningen, utan det är enbart arbetsgivaren som drabbas av en påföljd om han låter en arbetstagare arbeta i strid mot reglerna om arbetstidens längd eller förläggning. Både skyddsombud och enskilda arbetstagare kan vända sig till Arbetsmiljöverket om de anser att företaget bryter mot arbetstidslagens bestämmelser. Skyddsombudet måste dock vända sig till arbetsgivaren först och begära att denna vidtar åtgärder innan han vänder sig till Arbetsmiljöverket och begär 18
föreläggande eller förbud. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål lämna besked till skyddsombudet hur företaget ställer sig till dennes begäran att vidta åtgärder. Arbetsmiljöverkets kontroll gäller bara reglerna i arbetstidslagen. Bryter arbetsgivaren mot de bestämmelser om arbetstid som finns i Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl kan arbetsgivaren bli skyldig att betala skadestånd till Byggnads för kollektivavtalsbrott. Dessa tvister avgörs slutligen av Arbetsdomstolen. 19
Veckovilan under beredskap Exempel på sjudagars beredskapspass Exempel 1 Veckoindelning: lördag kl. 19 lördag kl. 19. Beredskap: fredag kl. 16 fredag kl. 07. Vila under ordinarie arbetstid fredag vecka 2. I ovanstående fall har arbetsgivaren valt att förlägga veckovilan enligt huvudregeln, det vill säga utan överenskommelse om genomsnittsberäkning. Arbetstagaren går av sitt beredskapspass på fredagen kl. 07.00 vecka 2. Han inleder samtidigt sin veckovila och får under fredagen ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt den nivå som anges i Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl. 20
Exempel 2 Veckoindelning: fredag kl. 16 fredag kl. 16. Beredskap: måndag kl. 16 måndag kl. 07. Genomsnittsberäkning av veckovila under 14-dagarsperiod. Efter överenskommelse med Byggnads region tillämpar företaget möjligheten att genomsnittsberäkna veckovilan under en 14 dagarsperiod. För att arbetstagaren under perioden ska kunna få sammanlagt 70 (35+35) timmars veckovila, varav minst 24 timmar under den ena veckan, måste vilan under vecka 2 förläggas till en ordinarie arbetsdag. I detta fall förläggs vilan till fredagen. Arbetstagaren får under denna dag ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt den nivå som anges i Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl. Sjudagars beredskapspass kan leda till höga kostnader för företaget, bland annat eftersom lön ska utgå för det fall veckovilan förläggs till ordinarie arbetstid men också därför man drabbas av produktionsbortfall den aktuella dagen. Ett för arbetsgivaren billigare alternativ är att förlägga beredskapspassen till ett sexdagarsschema. Detta föranleder mindre antal tillfällen med betald vila på ordinarie arbetstid: 21
Exempel på sexdagars beredskapspass Pass 1 Start måndag 16.00 söndag 07.00 Pass 2 Start söndag 07.00 lördag 16.00 Pass 3 Start lördag 16.00 fredag 07.00 Pass 4 Start fredag 16.00 torsdag 07.00 Pass 5 Start torsdag 16,00 onsdag 07.00 Pass 6 Start onsdag 16.00 tisdag 07.00 Pass 7 Start tisdag 16.00 måndag 07.00 Genomsnittsberäkning krävs, ej vila på betald arbetstid Genomsnittsberäkning krävs ej, ej vila på betald arbetstid Genomsnittsberäkning krävs, ej vila på betald arbetstid Genomsnittsberäkning och en dag ledig på betald arbetstid Genomsnittsberäkning och en dag ledig på betald arbetstid Genomsnittsberäkning och en dag ledig på betald arbetstid Genomsnittsberäkning och en dag ledig på betald arbetstid 22
Två personer delar på beredskapsvecka Det för arbetsgivaren billigaste alternativet är istället att låta två personer dela på en beredskapsvecka, exempelvis enligt nedanstående bild. Veckovila behöver i sådant fall inte utgå på ordinarie arbetstid. Nackdelen är att systemet kan vara svårtillämpbart på mindre enheter med endast ett fåtal arbetstagare som kan dela på beredskapspassen. Pass 1 Veckovila 24 tim under vecka 1 samt 63 tim vecka 2. Avtal om genomsnittsberäkning krävs. Pass 2 Veckovila 63 tim under vecka 1 samt 39 tim vecka 2. Avtal om genomsnittsberäkning krävs ej. Veckoindelning: fredag kl. 16.00 fredag kl. 16.00. I exemplet ovan pågår beredskapspass 1: lördag kl. 16.00 onsdag kl. 07.00. Beredskapspass 2: fortsätter från onsdag kl. 16.00 lördag kl. 16.00. 23
Stoppjobb Ett företag planerar ett stoppjobb som beräknas pågå i tre veckor. Schemat ser ut enligt följande: Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Måndag 07-20 07-20 07-20 Tisdag 07-20 07-20 07-20 Onsdag 07-20 07-20 07-20 Torsdag 07-20 07-20 07-20 Fredag 07-20 07-20 07-20 Lördag Ledig Ledig Ledig Söndag 07-20 07-20 07-20 Kommentar Dygnsvila Avvikelsemöjligheten i kollektivavtalets 3, Mom 4.3, andra stycket gäller endast beredskap, och är inte tillämpbar på stoppjobb. Dygnsvilan ska således vara 11 timmar sammanhängande enligt avtalets huvudregel. I exemplet ovan visas att arbetstagaren kan arbeta fram till kl. 20.00 och ändå få 11 timmars dygnsvila. Krävs arbete efter kl. 20.00 måste arbetstagaren få kompensationsvila. Veckovila: Arbetstagaren får, med en ledig dag i veckan, sin veckovila på 35 timmar. Den lediga dagen ska företrädesvis läggas under helgen. 24
Nattvila Nattvilan mellan kl. 24.00 05.00 är tillgodosedd. Den sammanlagda arbetstiden Bestämmelsen om att den sammanlagda arbetstiden under varje period om 7 dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst 6 månader måste observeras med anledning av det kraftiga övertidsuttaget. Övertid Den allmänna övertiden får tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en fyraveckorsperiod. En lokal överenskommelse måste därför tecknas med Byggnads region, eller på delegation med MB-grupp, för det fall avvikelse måste ske från bestämmelserna. Är det så att arbetet fördelas på två fyraveckorsperioder behöver en lokal överenskommelse dock inte bli nödvändig. 25