2014-04-23 1
Innehåll 1 BAKGRUND... 3 2 ÖVERSIKTSKARTA... 3 3 MÄNGDER AVFALL OCH ANTAL BEHÅLLARE... 4 4 PLACERING... 5 5 GESTALTNING... 8 2
1 På KTH Campus idag sker den övervägande delen av all sophämtning med manuell hantering. Hämtningsfrekvensen är en gång per vecka, vid behov två gånger per vecka. Arbetsmiljöverket förordar idag maskinell hämtning framför manuell på grund av risk för belastningsskador hos hämtpersonal. De huvudsakliga alternativ som har övervägts för studentbostäderna på KTH Campus är mobil sopsug och bottentömmande behållare. För att minimera störningarna vid tömning av kärlen har valet fallit på bottentömmande behållare. Med tanke på den skyddsvärda miljön är underjordiska behållare att föredra framför molucker ovan mark. Detta pm visar endast på mängder och lösningar för de nya tillkommande studentbostäderna. Eventuell samordning med befintliga bostäder eller lokaler får utredas separat. 2 ABCDECE Område D Område C C1 C2 Område B 3
3 Mängder avfall och antal behållare Antal lägenheter inom de olika områdena Dp Qsquldas väg, område B 3 huskroppar som inrymmer 270 lägenheter Dp Teknikringen, område C 3 st punkthus, kallas nedan C1, uppskattas till 100 lägenheter 2 st skivhus, kallas nedan C2, uppskattas till 160 lägenheter Dp Drottning Kristinas väg, område D 2 huskroppar som inrymmer 98 lägenheter Avfallsmängder för de olika områdena Enligt Stockholms stads riktlinjer för avfallshantering gäller följande dimensionerande avfallsmängd per normal lägenhet (vid maskinell tömning med en frekvens på en gång per vecka): Matavfall Soppåsen 18 liter/lgh Restavfall Soppåsen 72 liter/lgh Med dessa värden som utgångspunkt och olika behållare för respektive avfall så blir avfallsmängden för de olika områdena: Antal lgh Matavfall (liter) Restavfall (liter) Område B 270 4860 19440 Område C1 100 1800 7200 Område C2 160 2880 11520 Område D 98 1760 7056 4
Med en tömningsfrekvens på max två gånger per vecka halveras de dimensionerande avfallsmängderna, vilket gör att man förslagsvis behöver ha följande behållare: Matavfall Restavfall Antal Frekvens Storlek Antal Frekvens Storlek ggr/vecka m 3 ggr/vecka m 3 Område B 2 1 3 2 2 5 Område C1 1 1 3 1 2 5 Område C2 1 1 3 2 2 3 Område D 1 1 3 1 2 5 4 Placering Riktlinjer för placering av sopkärl Enligt Boverkets byggregler ska avståndet från ytterentré i bostadshus vara max 50 meter. Stockholms stad strävar efter en god tillgänglighet och eftersträvar därför max 10 meter från ytterentré. Bottentömmande behållare måste placeras på kvartersmark. Behållarna ska placeras minst fem meter från elstation och tre meter från ledningar och rör i marken. Placeringen ska möjliggöra åtkomst vid tömning, tillåta att behållaren pendlar vid tömning och att platsen kan städas och snöröjas. De aktuella mått som gäller finns i bilden nedan, från Projektera och bygg för god avfallshantering Stockholm Stads riktlinjer : 5
Område B, Osquldas väg Här behövs totalt två behållare för matavfall och två behållare för restavfall. 0 10 50 meter 6
Område C, Teknikringen De tre punkthusen (område C1) behöver en behållare för matavfall och en behållare för restavfall. De två skivhusen (område C2) behöver en behållare för matavfall och två behållare för restavfall. 0 10 50 m 7
Område D, Drottning Kristinas väg Här behövs en behållare för matavfall och en behållare för restavfall. 0 10 50 meter 5 FBCEED Det finns flera leverantörer av behållare och nedkast, bland annat Vconsyst (www.irec.se) och Villinger (www.sansac.se). För att hitta en samlad gestaltning för campusområdet föreslås samtliga byggherrar till studentbostäderna att använda Villinger-systemet med nedkast Bolero. Bild finns på framsidan till detta dokument. Informationsfilm om utseende hur tömning går till finns på You Tube sök på SUB VIL postad av Villinger AG. På mark upptar varje behållare knappt 4 m 2. Än kan de bottentömda behållarna förses med nyckellås eller kodlås. System för att kunna använda Aptusnyckel / låsbricka är under framtagande. 8