511-738-05 t Böda backar enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330120 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari 1998 Areal: 156 ha Kommun: Borgholm Bevarandeplan fastställd av Länsstyrelsen: 2005-08-15 Ägandeförhållanden: Statligt Bevarandesyfte: Att skydda en naturskogsartad talldynskog i dess naturliga tillstånd med de strukturer, funktioner, djur- och växtarter som hör till denna naturtyp. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet 2180 Kustnära trädklädda sanddyner (0 ha) 70 ha 9010 *Västlig taiga (70 ha) 0 ha *Bevarandet av naturtypen bedöms vara av hög prioritet inom EU **Uppgiften är uppdaterad. Arealerna inom parantes kommer från gällande regeringsbeslut. sida 1/7
Beskrivning av området Natura-2000 området Böda backar är beläget på norra Öland, på ömse sidor om väg 136 norr om Böda samhälle. Större delen av området ingår i Böda backars naturreservat i vilket de tidigare domänreservaten Böda backar och Södra mosslinjen ingår. Böda backar är till övervägande delen bevuxet med äldre barrskogar. Strax väster av landsvägen och österut överlagras berggrunden av flygsand. Området utgör den västra begränsningen för Bödabuktens dyn- och flygsandfält och mycket markerade dyner förekommer inom hela området. Mellan dynerna är marken ofta försumpad och där förekommer små avlånga kärr. Parallellt med väg 136 löper ett tydligt markerat dynsystem bevuxen med tallskog av ljung-kråkbär-ristyp. Skogen är gammal, grov och luckig och utgör första generationen med sluten skog efter att dynerna avsattes. Sammantaget hyser området höga naturvärden, med vegetationstyper från fattiga ristyper till rika barr-, bland-, och ädellövskogar ofta med stor trädslagsblandning. Skogen är ofta luckig och grova träd och död ved förekommer i stora delar av området. Höga värden finns knutna till den äldre barrskogen och till det stora inslaget av ek och andra lövträd. I området finns en mycket värdefull svamp- och lavflora med flera arter som indikerar äldre barrskog på kalkrika marker. Förekomsten av gamla och grova träd, lågor, död ved och inslag av löv gör att området har goda förutsättningar att hysa fler hotade, sårbara och missgynnade växtoch djurarter än vad som idag är känt. Inte minst gäller detta vedlevande insekter, där kunskapen om vad som finns i området är bristfällig. Området är av riksintresse för naturvården och berör i den västra delen delvis ett område med rika fornlämningsmiljöer av riksintresse för kulturmiljövården. Bevarandemål Observera att nedanstående bevarandemål inte är fastlagda. På grund av kunskapsbrist saknas ibland specifika värden. Dessa är i sådant fall ersatta med ett kryss. Målen kan också komma att förändras under arbetets gång med bevarandeplanerna och kommer i vissa fall att fastställas först efter kommande basinventering. 2180 Trädklädda sanddyner Areal Arealen trädklädda sanddyner skall inte understiga 70 ha. Struktur och funktion Minst en sandblotta > 10 m 2 skall finnas per hektar talldynskog. Främmande trädslag förekommer inte. Död ved skall svara för 1/5 av den totala veden. Typiska arter Mjölon och/eller skall finnas kvar med nuvarande omfattning eller öka. sida 2/7
I området bibehålls eller ökar förekomsten av typiska fågelarter (nattskärra, spillkråka, större korsnäbb, svartmes, talltita). Hackspettsspår finns i oförändrad omfattning enligt riksskogsinventeringen i skog. Beskrivning av naturtypen 2180 Trädklädda sanddyner Trädklädda, kustnära sanddyner. Naturtypen omfattar både naturliga och seminaturliga skogar av i huvudsak tall. I södra Sverige uppträder en del buskformig ek. Jordmånen är i regel näringsfattig och marken bevuxen med ris, mossor och lavar. Karaktärsarter är ljung, lingon, mjölon, väggmossa, bägarlavar, tallört, i vissa fall ryl, men med stora lokala variationer. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus anger vad som gynnar ts naturvärden och vad som kan komma att krävas för att värdena skall kunna bestå under lång tid framöver. Se också beskrivningar för naturtyper. Det ska vara en skoglig kontinuitet där det har skapats en naturlig åldersvariation och artsammansättning i trädskiktet. Trädbestånd eller buskvegetation (tall, ek, björk) som i huvudsak binder sanden så att sanddynen förblir stabil. Måttligt slitage som upprätthåller ett visst inslag av blottad sand är positivt även om vissa lavbeklädda delar är känsliga för starkt slitage. Det skall vidare råda naturlig dynamik, vilket omfattar störningar, t.ex. stormfällningar. Förekomsten av substrat i form av exempelvis död ved (särskilt solbelyst sådan) och grova barkstrukturer är en förutsättning för epifytiska lavar och svampar knutna till naturtypen, samt för vedlevande insekters fortlevnad. Populationerna hos de typiska arterna i naturtypen bör således ej minska. De typiska arterna är indikatorarter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos naturtypen genom att de reagerar relativt tidigt på någon av de hotfaktorer som är aktuella för naturtypen. Hydrologin får ej heller störas i sumpskogsmiljöerna. Vad kan påverka t negativt? Observera att detta endast är några exempel på faktorer som kan skada områdets värden. Att en verksamhet är listad som ett tänkbart problem innebär inte att den är förbjuden. Vissa av verksamheterna kan omfattas av den tillståndsplikt som gäller om det finns risk för betydande påverkan på miljön i t. I andra fall är inte tillståndsplikten aktuell men behov kommer att finnas att följa upp det specifika problemet. För att få närmare besked om vad som gäller i ett enskilt fall kan det vara lämpligt att ta kontakt med berörd tillsynsmyndighet som är Länsstyrelsen eller vid skogsbruksåtgärder Skogsvårdsstyrelsen. Följer man som enskild de allmänna hänsynsregler som läggs fast i vår lagstiftning (t.ex. miljöbalken och skogsvårdslagen) så har man fullgjort även sina grundläggande krav på hänsyn till t. sida 3/7
Specifika problem för områdets naturtyper och arter - Delar av området har mycket homogena och relativt unga bestånd och det råder brist på viktiga strukturer såsom död ved. Verksamheter och företeelser som generellt kan påverka naturtyperna och arterna negativt - Alltför kraftig störning från turism och friluftsliv som medför omfattande markslitage. När vinden får tag i underliggande sand uppkommer vinderosion och sanddrift. - Igenväxning i fält- och buskskikt. - Storskalig avverkning av kringliggande skogsområden kan leda till att Natura 2000- området isoleras från andra områden med likvärdiga naturvärden, vilket minska spridningsmöjligheten för växter och djur knutna till olika skogsmiljöer. Isolering försämrar Natura 2000- nätverket och kan på lång sikt leda till att redan hotade arter försvinner p.g.a. t.ex. minskad genetisk variation. (Avverkning av skog utanför Natura 2000- områden är inte förbjuden, men det är samtidigt vikigt att allmän hänsyn tas till skogsmiljöer med höga naturvärden även utanför Natura 2000- områdena.) - Exploatering för samhällsbyggande av olika former. - Minskad lövandel, minskad medelålder och mera homogena trädbestånd missgynnar en typisk art som spillkråkan. Bevarandeåtgärder med tidplan Gällande regler: Enligt 7 kap 28 a miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett. Tillstånd krävs inte för åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötsel och naturvårdsförvaltning av området. t är naturreservat (Böda backar) och skyddas enligt 7 kap 4-8 miljöbalken. I reservatsföreskrifterna regleras bl.a. naturvårdsförvaltningen, allmänhetens fri- och skyldigheter samt markägarens/nyttjanderättshavarens förfoganderätt över området och vad denne behöver tåla för intrång. Förslag till bevarandeåtgärder för Böda backar: Översyn och justering av Natura 2000- områdets gränser så att de överensstämmer med reservatsgränserna. Inventering av skogsmiljöerna för att klargöra utbredningen av naturtyperna. För de delar av t som är naturreservat finns en fastlagd skötselplan (fastställd 2000-06-21) med bevarandeåtgärder som bör följas. (Exempelvis skall främmande trädslag som föryngrar sig i området röjas eller gallras bort, möjligheten att lägga igen diken och återskapa en naturligare vattenregim utredas, m.m.). Översyn och uppdatering av gällande skötselplan för naturreservatet måste göras med anledning av att skötselplanen saknar eller behöver kompletteras med uppföljningsbara sida 4/7
bevarandemål för utpekade naturtyper enligt art- och habitatdirektivet. Uppdatering av bevarandemål bör göras senast 2010. Aktiva åtgärder för skapande av död ved bör läggas till i skötselplanen och därmed förbättra förutsättningarna till ett mer naturskogslikt tillstånd. t berörs av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för fjälltaggsvampar. Åtgärdsprogram förordar konkreta och specifika åtgärder för skydd och bevarande av särskilt hotade arter och livsmiljöer. Hänsyn bör tas till dessa och i de fall de ännu ej är färdigställda kan en eventuell revidering av skötselplan/bevarandeplan kan bli aktuell. Objektet ligger inom Böda Kronopark där markägaren Sveaskog planerar inrättandet av en s.k. ekopark. Naturvårdshänsynen på landskapsnivå i omgivande landskap kommer att prioriteras genom upprättandet av en ekologisk landskapsplan för området. Nuvarande bevarandestatus Inväntar basinventeringen för helhetsbedömning. Stora delar av området har dock inte gynnsam bevarandestatus då det saknas naturlig åldersvariation och artsammansättning i trädskiktet liksom viktiga strukturer som hålträd, grova träd samt stående och liggande död ved. Det är delvis mer likt en produktionsskog än ett naturskogsartat tillstånd. Uppföljning av bevarandemål Inväntar basinventeringen. Referenser Artdatabanken. Faktablad för rödlistade arter. www.artdata.slu.se Böda kronopark. Naturinventering Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande 1981:04 Forslund, M (red). 2001. Natur och kultur på Öland. Naturvårdsprogram för Kalmar län. Länsstyrelsen i Kalmar län. Hylander, K., 1993. Våtmarksinventering av Öland. Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande 1994:3. Länsstyrelsen i Kalmar län. Naturvårdens riksintressen, Öland. Meddelande 1989:14. Uppdaterade versioner finns på Länsstyrelsens hemsida: www.h.lst.se Länsstyrelsen i Kalmar län Beslut och skötselplan för naturreservatet Böda backar, Borgholms kommun, fastställt 2000-06-21. Löfroth, M m.fl. 1997. Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. Art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000. Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se (länka vidare till Natur och naturvård, Natura 2000) Naturvårdsverket. Sveriges n. Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se/natura2000 Nyckelbiotopsinventeringen finns på Skogsvårdsstyrelsens hemsida: www.svo.se klicka på Skogens pärlor. Sumpskogsinventeringen finns på Skogsvårdsstyrelsens hemsida: www.svo.set klicka på Skogens pärlor. sida 5/7
Bilaga 1, Förekommande rödlistade arter i området Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlistekategori SKALBAGGAR Större sågsvartbagge Uloma culinaris NT Bronspraktbagge Buprestis haemorrhoidalis NT Svartspetsad rödrock Ampedus praeutus NT Svart praktbagge Anthaxia similis NT Saknas Dryophthorus corticalis NT Saknas Phloephagus lignarius VU Saknas Stereocorynes truncorum VU KÄRLVÄXTER Idegran Taxus baccata NT LANDLEVANDE MOLLUSKER Tandsnäcka Perforatella bidentata NT Lamellsnäcka Spermodea lamellata NT LAVAR Ringlav Evernia divaricata VU Trådbrosklav Ramalina thrausta EN Grynig lundlav Bacidia biatorina NT Mjölig klotterlav Opegrapha sorediifera NT Stiftkvistlav Fellhaneropsis vezdae VU Frostig trädgrönelav Scoliciosporum pruinosum DD Trådöga Byssoloma marginatum EN SVAMPAR Gropticka Oligoporus guttulatus VU Blåfotad taggsvamp* Sarcodon glaucopus NT Rostfjällskivling Lepiota fulvella NT Lundfjällskivling Lepiota subalba NT Kopparspindling Cortinarius cupreorufus NT Spinnfingersvamp Lentaria byssiseda NT Föränderlig brosking Marasmius wynnei NT Röktrattskivling Clitocybe inornata NT Arommusseron Lepista densifolia NT Lakritsmusseron Tricholoma apium NT Fyrflikig jordstjärna Geastrum quadrifidum NT * =Åtgärdsprogram för arten finns/planeras Rödlistekategorier: RE - Försvunnen CR - Akut hotad EN - Starkt hotad VU - Sårbar NT - Missgynnad DD - Kunskapsbrist sida 6/7
Bilaga 2, Förekommande arter enligt fågeldirektivet Artkod Svenskt artnamn Vetenskapligt artnamn A236 Spillkråka Dryocopus martius Bilaga 3, Översiktskarta med närliggande Natura-2000 områden Böda backar Bilaga 3. Utbredning av förekommande naturtyper Kartan kommer att kompletteras senare. sida 7/7