1 Kommunerna lägger ut sina tjänster Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna?
2 Vilka tjänster är det skäl att hålla i minnet vid omorganisering? En enskild kommunarbetsgivare befrias inte helt och hållet från de kommunala pensionsavgifterna, även om tjänsterna överflyttas till att produceras på den privata sektorn. För kommunarbetsgivaren kvarstår också då skyldigheten att betala de pensionsutgiftsbaserade avgifterna för den anställdas tidigare kommunala tjänstgöring. Inom det kommunala pensionssystemet fördelas kostnaderna mellan samtliga kommu narbetsgivare, den huvudsakliga fördelningsgrunden utgörs av de löner som kommunen betalat ut. Ju färre anställda som omfattas av det kommunala pensionssystemet, desto mindre blir den kommunala lönesumman och kommunarbetsgivarens pensionsavgifts - procent stiger i motsvarande mån. Personalminskningen sänker pensionskostnaderna mycket långsamt, eftersom det kommunala pensionssystemet ansvarar för pensionerna för de anställda som från kommunalt arbete övergått till den privata sektorn, till den del som dessa pensioner intjänats på den kommu - nala sidan. En eventuell tilläggsförmån som inom det kommunala pensionssystemet tidigare tillkommit en anställd förfaller om pensionsskyddet överförs på ett arbetspensionsbolag på den privata sektorn och den anställda inte längre återgår till kommunal tjänstgöring. Det lönar sig att jämföra pensionskostnaderna. Vid jämförelse av kostnaderna för de olika pensionssystemen ska man dock observera att systemens struktur något avviker från var - andra. Därför är det viktigt att i beräkningarna jämföra sinsemellan korrekta och jämförliga uppgifter.
3 Inledning Syftet med denna broschyr är att sprida information om hur sättet att producera de tjänster som kommunerna anordnar avspeglas på kommunarbetsgivarens pensionsavgifter och på de kommunalt anställdas pensionsskydd. Nuförtiden erbjuder kommunerna kommuninvånarna sina tjänster på många olika sätt: antingen genom att själva producera tjänsterna eller genom att köpa tjänster av privata företag eller andra aktörer, såsom stiftelser och föreningar. Även kommunala aktiebolag, föreningar och affärsverk grundas för att ha hand om funktionerna. Om en kommunarbetsgivare överför sina funktioner att skötas av ett kommunalt bolag, en förening eller en stiftelse, finns det flera olika alternativ när det gäller att anordna pensions skyddet. Bolaget, föreningen eller stiftelsen kan ansluta sig som medlemssamfund till Kommunernas pensionsförsäkring* eller teckna en pensionsförsäkring för sina anställda hos ett privat arbetspensionsbolag eller grunda en arbetspensionsstiftelse. Förmånerna enligt det kommunala pensionsskyddet tillkommer dock endast Kommunernas pensionsförsäkrings medlemssamfund och personerna i anställning hos dem. Hur inverkar övergången från ett pensionssystem till ett annat på den anställdas pensionsförmåner? En stor del av de kommunalt anställda har fortfarande bättre pensionsförmåner än de anställda på den privata sektorn. Om en kommunarbetsgivare överför sina funktioner att skötas av ett kommunalt bolag, en förening eller en stiftelse, kvarstår de anställdas pensionsskydd oförändrat när den sammanslutning som producerar tjänsterna är medlemssamfund i Kommunernas pensionsförsäkring och de anställda personerna övergår till tjänstgöring hos sammanslutningen. De tidigare pensionsförmånerna kvarstår också i fall personerna anställs på nytt, t.ex. via ett ansökningsförfarande. Däremot, om de anställda försäkras hos ett privat pensionsförsäkringsbolag, förfaller en sådan tilläggsförmån som eventuellt anslutit sig till det kommunala pensionsskyddet för anställda som övergått till sammanslutningen. T.ex. lägre ålder för ålderspension eller större pensionstillväxt kan vara sådana tilläggsförmåner. * Vilka sammanslutningar kan ansluta sig som medlemssamfund till Kommunernas pensionsförsäkring? Alla kommuner och samkommuner är automatiskt medlemssamfund i Kommunernas pensionsförsäkring. En kommunal förening kan ansluta sig som medlemssamfund om alla dess medlemmar är medlemssamfund i Kommunernas pensionsförsäkring. Ett kommunalt aktiebolag eller en stiftelse kan ansluta sig som medlemssamfund då kommunerna och samkommunerna har bestämmanderätt i dem. Bolagets eller stiftelsens verksamhetsområde ska då anknyta till kommunernas på lag baserade uppgifter eller uppgifter som direkt stöder dessa. Branschbegränsningen gäller inte ett bolag eller en stiftelse som ska grundas i fall över hälften av de personer som vid grundandet övergår i dess tjänst redan tidigare har omfattats av lagen om kommunala pensioner. För aktiebolag som helt och hållet ägs av medlemssamfund i Kommunernas pensionsförsäkring gäller ingen branschbegränsning.
4 Förlusten av pensionsförmåner kan delvis kompenseras genom en tilläggförsäkring Om arbetsgivaren vill trygga personalens pensionsförmåner, är det möjligt att kompensera de förlorade förmånerna antingen genom att betala från egna medel eller teckna en tilläggsförsäkring hos ett privat livförsäkringsbolag. Arrangemangen ökar dock arbetsgivarens kostnader. Ett problem är dessutom att det kommunala pensionsskyddets särdrag endast i begränsad utsträckning kan beaktas, vilket gör att det nya arrangemanget alltså inte nöd vändigtvis till fullo ersätter de förlorade förmånerna. Hur inverkar sättet för produktion av tjänster på kommunarbetsgivarens pensionsavgifter? I Finland är det pensionssystem inom ramen för vilket en pension har tillvuxit ansvarigt för pensionen. Det kommunala pensionssystemet ansvarar alltså för de pensioner som tillvuxit i enlighet med lagen om kommunala pensioner och pensionssystemen på den privata sektorn ansvarar för de pensioner som tillvuxit på grundval av tjänstgöring hos privata arbetsgivare. Om en anställd övergår till tjänstgöring hos en arbetsgivare som hör till ett annat pensions system, innebär detta inte att pensionen och det härtill hörande pensionsansvaret som intjänats hos den tidigare arbetsgivaren övergår med den anställda, utan för dem ansvarar fortfarande det tidigare pensionssystemet. Man skall observera att den enskilda kommunarbetsgivaren inte helt och hållet befrias från de kommunala pensionsavgifterna, även om de tjänster som erbjuds kommunin vånarna överförs till att produceras på den privata sektorn. Den pensionsutgiftsbaserade avgiften kvarstår fortfarande för kommunarbetsgivaren När en anställd går i pension tas en del av kostnaderna för pensionen ut hos de kommunarbetsgivare hos vilka han eller hon i tiden varit anställd. Kommunarbetsgivaren är tvungen att betala denna pensionsutgiftsbaserade avgift även om personen vid tidpunkten för pensioneringen tjänstgör hos en annan arbetsgivare. Betalningen av avgiften på basis av tidigare anställningar kan ofta fortgå i decennier. Pensionsavgiften kan stiga om antalet kommunalt anställda minskar Den pensionsavgift som tas ut hos kommunarbetsgivaren påverkas direkt av hur många personer som producerar kommunala tjänster och som omfattas av det kommunala pensionssystemet. Detta beror på att kommunarbetsgivarna tillsammans ansvarar för finansieringen av de kommunala pensionerna.
5 Varje pensionssystem ansvarar för de pensioner som tillvuxit inom ramen för detta, huvud sakligen genom pensionsavgifter som tas ut på basis av inkomsterna för de anställda vid den aktuella tidpunkten. Om kommunalt anställda övergår till ett annat pensionssystem, övergår med dem också pensionsavgifterna, med vilka de pensioner som tidigare tillvuxit av det kommunala arbetet borde betalas. Då befinner man sig i en sådan situation att den anställdas tidigare pension ssystem ska täcka det tidigare intjänade pensionsansvaret med minskade inkomster. Nyttan av den anställdas övergång tillfaller det pensionssystem till vilket den anställda övergår, eftersom dess inkomster ökar vid övergången medan pensionsutgifterna kvarstår oförändrade. Vad innebär detta med tanke på kommunarbetsgivarens pensionsavgifter? Om antalet anställda som omfattas av det kommunala pensionssystemet minskar, stiger kommunarbetsgivarnas pensionsavgiftsprocent. Grovt taget kan man uppskatta att en 10 procents avgång i antalet kommunalt anställda höjer pensionsavgiften som tas ut hos kommunerna med ca två procentenheter. Om avgången är mycket stor, torde man bli tvungen att höja avgiftsnivån betydligt mera. T.ex. en 40 procents avgång i antalet kommunalt anställdahöjer avgiften till klart över 50 procent av lönesumman kring år 2020. Vilka kostnader lönar det sig att jämföra sinsemellan? När man jämför kostnaderna för de olika pensionssystemen är det kommunala pensions - systemets lönebaserade avgift och förtidspensionsutgiftsbaserade avgift tillsammans jämförbara med den privata sektorns lönebaserade avgift som inkluderar en invalidpensionsavgift. Det kommunala pensionssystemets pensionsutgiftsbaserade avgift ska inte beaktas vid jämförelsen. Avgiften börjar tas ut först då den anställda redan har gått i pension, och den tas endast ut för pension som har tillvuxit före 2005. T.ex. nya kommunala aktiebolag som har grundats efter 2004 betalar inte någon pensionsutgiftsbaserad avgift alls. I praktiken är avgiften mycket liten också för bolag som har grundats före 2004. När man undersöker vilka kostnader som kommunsektorn förorsakas av att dess egna funktioner körs ner och motsvarande tjänster införskaffas av privata företag, ska man beakta att förändringens minskande effekt på det kommunala pensionssystemets utgifter sker med närmare 30 års fördröjning. Då hamnar man i en sådan situation att kommunsektorn betalar pensionsavgifter till två olika system: till det kommunala pensionssystemet på basis av gamla ansvarsförbindelser och i priset på de tjänster som köps dessutom pensionsavgifter till det privata pensionssystemet.
6 Fråga våra sakkunniga! Det lönar sig att kontakta våra sakkunniga när man överväger att lägga ut tjänster. Bakgrundsinformation lämnar direktör Pekka Alanen, telefon 020 614 2349, pekka.alanen@keva.fi planeringsdirektör Jari Sokka, telefon 020 614 2357, jari.sokka@keva.fi Information om hur utläggningen påverkar pensionsavgifterna och pensionsskyddets innehåll samt om betydelsen av anslutningen som medlemssamfund lämnar inspektionschef Jarmo Helminen, telefon 020 614 2387, jarmo.helminen@keva.fi chefsmatematiker Allan Paldanius, telefon 020 614 2406, allan.paldanius@keva.fi Information om hur anslutningen som medlemssamfund sker i praktiken lämnar direktören för juridiska ärenden Anne Perälehto-Virkkala, telefon 020 614 2309, anne.peralehto-virkkala@keva.fi Information fås även på våra webbsidor www.keva.fi i punkten Arbetsgivarkunder/Alternativa produktionssätt för tjänster.
7 Olika strukturer hos det kommunala och det privata arbetspensionssystemet Det kommunala och det privata pensionssystemet avviker i någon mån från varandra. Den kommunala pensionsavgiften består av tre komponenter: den lönebaserade avgiften, den pensionsutgiftsbaserade avgiften och den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften som bestäms på grundval av de förtida pensionerna. Den lönebaserade avgiften är lika för alla kommunarbetsgivare, medan den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften och den pensionsutgiftsbaserade avgiften varierar. Kommunarbetsgivaren kan genom sina åtgärder mest påverka kostnaderna för den avgift som de förtida pensionerna ger upphov till, bl.a. genom att satsa på arbetshälsa och på att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga. Arbetsgivarens pensionsavgifter på den privata sektorn tas i sin helhet ut på grundval av lönerna. I den privata sektorns lönebaserade avgift ingår en invalidpensionsavgift som bestäms enligt företagets invalidpensionshistoria. På kommunsektorn motsvaras denna avgiftsstruktur av den lönebaserade och den förtidspensionsbaserade avgiften tillsammans. Kommunernas pensionsförsäkring har som mål att förenhetliga avgifterna som tas ut på basis av lönerna av kommunalt arbete så att de till sitt belopp och sin struktur motsvarar avgifterna på den privata sektorn. Detta sker genom att ändra avgiftskomponenternas inbördes tyngd. Syftet är också att stabilisera pensionsavgifterna så att deras totala belopp i förhållande till KomPL-lönesumman under kommande år stannar på nivån för 2007.
8 Kommunernas pensionsförsäkring PB 425 00101 Helsingfors Telefon växel 020 614 21 E-post fornamn.efternamn@keva.fi www.keva.fi KEVA 9029/08/500