Hälsoperspektiv på ekologiskt byggande och boende. en litteraturgenomgång

Hälsoperspektiv på ekologiskt byggande och boende en litteraturgenomgång A

Hälsoperspektiv på Ekologiskt byggande och boende en litteraturgenomgång Gunnel Emenius och Lena Staxler Miljömedicinska enheten, Stockholms läns landsting 1

ISBN 91-7201-436-9 Artikelnr 2000-00-049 Tryck: Garnisonstryckeriet, Stockholm maj 2000 2

Förord Socialstyrelsen har de senaste åren fått många frågor angående hygieniska och hälsomässiga bedömningar av de tekniska lösningar, som prövas vid s.k. ekologiskt boende. Frågorna har rört alltifrån alternativ avloppshantering till de material och tekniska lösningar, som används i ekologiska byggnader och byar. Socialstyrelsen har därför gett Miljömedicinska enheten, Stockholms läns landsting, i uppdrag att göra en litteratursammanställning över hälsoaspekter på ekologiskt byggande och boende. För att framtidens byggande och boende ska bli långsiktigt hållbart krävs att hänsyn tas till såväl hälsa som miljö. I rapporten redovisas kunskap om samband mellan hälsoeffekter och olika miljöfaktorer, i byggnaden och dess närmiljö (uppvärmning, ventilation, avlopps- och sophantering). Speciellt har flerfamiljshus och ekobyar uppmärksammats, men också i någon mån offentliga lokaler som skolor och daghem. Högteknologiskt ekologiskt anpassat byggande av kontors- och industribyggnader omfattas inte av studien. Effekter av sociala faktorer har inte heller beaktats. Rapporten är en kunskapssammanställning med ett hälsoperspektiv som kan vara till en viss vägledning. Utformningen med litteraturhänvisningar och referenser ger, för den som önskar, möjlighet till fördjupning inom de olika områdena. I första hand riktar sig rapporten till tjänstemän och politiker som arbetar med miljö- och hälsoskydd men den kan även vara av intresse för en bredare målgrupp med intresse för boendemiljöfrågor som bygg- och fastighetsförvaltningar, arkitekter, byggföretag och inte minst de boende. Litteraturgenomgången och sammanställning av underlaget har gjorts av Gunnel Emenius och Lena Staxler vid Miljömedicinska enheten, Stockholms läns landsting. De slutsatser som redovisas är författarnas. Projektledare på Socialstyrelsen har varit Marie Becker, enheten för hälsoskydd och samhällsmedicin. En referensgrupp har varit knuten till projektet. Följande personer har deltagit i referensgruppen eller på annat sätt bidragit med synpunkter: Per Enarsson, Stockholms miljöförvaltning, Nina Dawidowicz, Byggforskningsrådet, Hans-Olof Karlsson Hjort, Boverket, Anders Lind, Kajsa Sundberg och Elisabeth Öhman, Naturvårdsverket, Ingemar Samuelsson och Carl-Gustav Bornehag, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Mona Lakso, Folkhälsoinstitutet, Malin Lindkvist, arkitekt SAR, Birgitta Olofsson, RUST VA-projekt och Marina Botta, Kungl. Tekniska Högskolan- Arkitektur. Lennart Rinder Avdelningschef, Tillsynsavdelningen 3

4

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 10 Ekologibegreppet...10 Hållbar utveckling och bärkraftigt samhälle...10 Ekologiskt byggande och boende...11 Miljövärdering av byggnader...13 Internationellt perspektiv...14 Ekologiska flerbostadshus/byar i Sverige...15 Byggnaden och inomhusmiljön... 16 Inomhusklimat och hälsa...16 Faktorer som påverkar inomhusklimatet...19 Slutsatser om inomhusmiljön...29 Energi... 32 Olika förnybara energikällor...33 Hälsoeffekter från elkällor...33 Hälsoeffekter från värmekällor...34 Biobränslen...35 Långsiktiga mål för energianvändning...41 Slutsatser om energianvändning...42 Avloppshantering... 43 Riskbedömning för smittspridning...43 Källsortering av avloppsvatten...44 Reningsanläggningar...47 Återanvändning av avloppsvatten, slam och urin...48 Slutsatser om avloppshantering...50 Avfallshantering och kompostering... 51 Hälsoaspekter på avfallshantering och kompostering...52 Slutsatser om hemkompostering...53 Gemensam djurhållning... 54 Slutsatser om djurhållning...54 Synpunkter från miljökontor, tekniskt ansvariga och brukare... 55 Erfarenheter från skolmiljö...55 Större ekoprojekt...56 Mindre ekoprojekt:...58 Erfarenheter från skadeutredare...58 Referenser...59 5

6

Sammanfattning Syftet med denna rapport är att belysa det s.k. ekologiskt anpassade boendet ur ett hälsoperspektiv. Eventuella hälsorisker knutna till inomhusmiljö, energianvändning, avlopps- och avfallshantering samt djurhållning beskrivs. Det är framförallt sådana tekniska lösningar, materialval m.m. som är utmärkande för s.k. ekologiska byggnader/boende som redovisas. Rapporten bygger främst på en litteraturstudie av dokumenterade undersökningar, som berör hygieniska och hälsomässiga aspekter av byggande/boende. I rapporten redovisas också resultatet av strukturerade intervjuer med personer, som har erfarenhet av s.k. ekoboende. De slutsatser som redovisas kan ge vägledning vid både miljöanpassat och konventionellt byggande/boende. I denna sammanställning har främst risken för direkta hälsoeffekter av exponering i byggnad eller byggnadens omedelbara närhet studerats. Exempel på sådana direkta hälsoeffekter är astma, allergier och cancer, som kan ha samband med inomhusmiljön och/eller med luftföroreningar från förbränning, t.ex. småskalig vedeldning. Infektionssmitta i samband med avloppshantering är ett annat exempel. Även symtom, som rapporteras i samband med sjuka-hus vistelse (som huvudvärk, ögonirritation m.m.) har berörts. Indirekta hälsoeffekter har inte diskuterats närmare, inte heller effekter av det totala transportarbetet, sociala strukturer m.m. Rapporten mynnar ut i följande slutsatser: Byggnaden och inomhusmiljön Ventilation Det är viktigt att byggnader förses med normenlig ventilation. Det kan vara en fördel om ventilationen kan behovsanpassas efter den verksamhet som bedrivs i enskilda rum. Självdragsventilation kan fungera i lokaler med hög takhöjd t.ex. i skolor, men det kräver stor brukarmedverkan och kompletterande vädring. Självdragsventilation har dåliga förutsättningar att fungera i moderna bostadshus, framför allt i enfamiljshus, där luftomsättningen ofta blir undermålig. Mekanisk frånluft, inklusive s.k. förstärkt självdrag, ökar möjligheterna att nå ett bra inomhusklimat. Tilluft via markförlagda ledningar, kulvertar och kryprum utgör riskkonstruktioner dels på grund av risk för radoninträngning från mark, dels på grund av risk för mikrobiell växt, vilket kan förorena tilluften. Tilluft via växthus, trapphallar (med växter och vattentrappor) kan medföra en risk för att fukt, allergen och mikroorganismer tillförs inomhusluften. Fukt/luftfuktighet En väl genomförd fuktdimensionering är viktig för att skydda byggnaden mot skadlig fukt under både byggnadsskedet och brukarperioden (fuktsäkerhet). Ventilationen har en avgörande betydelse för luftfuktigheten inomhus. Materialens fuktbuffrande förmåga har relativt stor betydelse vad gäller dygnsutjämning av luft- 7

fuktigheten i ett rum/en byggnad, men saknar betydelse för säsongsutjämningen av luftfuktigheten. För att förhindra fuktskador genom konvektion är det viktigt att flerskiktsväggar (lättkonstruktionsväggar) utförs så att de är lufttäta mot insidan, oavsett val av isoleringsmaterial. Materialval Användning av innehållsdeklarerade, lågemitterande material, kan bidra till att emissionerna inomhus kan hållas på en låg nivå. Återanvändning av byggnadsmaterial kan innebära vissa risker, en kvalitetsdeklaration av byggnadsmaterialets egenskaper kan minska risken att olämpliga material används. Några av de risker som bör uppmärksammas är följande: Lättbetong kan innehålla förhöjda halter av radioaktivt material (framför allt gäller det s.k. blå lättbetong ). Gipsplattor kan vara förorenade av mikrobiell växt. Trä kan vara impregnerat (t.ex. kreosot) eller förorenat, (t.ex. PCB). Färg för inomhusbruk Användning av linoljebaserad färg kräver tid och kunskap. Fel applicering kan lätt skapa problem. Kasein i färg kan brytas ned av alkalisk fukt efter målningen och ge upphov till lukt. Energi Två vanliga syften med ekologiskt boende är att energihushålla och att använda förnybar energi. Vid god dimensionering, med bl.a. bra ventilation och värmeåtervinning, råder normalt inte något motsatsförhållande mellan energihushållning och ett gott inomhusklimat. Energihushållning motverkar i regel obehag som t.ex. kallras, dragiga golv och kondens. Genom energihushållning minskas också utsläpp av luftföroreningar. Användning av fossila bränslen för produktion av el och värme i byggnader medför utsläpp av luftföroreningar som kan vara skadliga för hälsan. Förbränningen bidrar också till växthuseffekten. Biobränslen bidrar inte till växthuseffekten, men förbränning medför luftföroreningar som kan vara skadliga för hälsan, främst vid småskalig förbränning. Användning av biobränsle i enskild panna (små vedpannor, vedkaminer m.m.) inom tätbebyggt område innebär risk för höga utsläpp, bl.a. av partiklar och kolväten, som kan medföra olägenheter för boende i närområdet. Centrala pannor för användning av biobränsle i större skala ger betydligt större möjlighet till effektiv rening och därmed lägre halter av föroreningar till utomhusluften. Övriga förnybara energikällor bedöms i de flesta fall medföra mycket små hälsorisker. 8

Vid användning av värmepumpar eller solpaneler för uppvärmning av tappvarmvatten bör varmvattenberedarna kompletteras med eldrivna värmepatroner för att kunna upprätthålla minst 55 o C i tappvarmvattnet (eliminerar risk för tillväxt av Legionellabakterier). Avloppshantering De hygienmässiga risker som är förknippade med lokala avloppslösningar beror på utformning, skötsel och underhåll. Risken för direkt smitta till den som hanterar fekalierester från mulltoalett betraktas som måttlig. Detta gäller normalt även hantering av färsk latrin från traditionell torrtoalett. Det finns en viss risk för indirekt smittspridning till människor och djur om restprodukten återförs till jordbruksmark. Vissa avloppssystem kan medföra risk för smittspridning via grundvattnet, risk för smittspridning via lokala, bostadsnära utsläpp eller risk för olägenhet i form av lukt och flugor. Det har varit svårt att få avtal med jordbrukare om avsättning för separerad urin. Kunskaper saknas till stor del om risker med läkemedelsrester samt virus och bakterier i urinen. Kompostering Hemkompostering av sorterat hushållsavfall bör normalt inte föranleda några hälsoproblem. Kompostering utomhus är att föredra. Om kompostering sker inomhus, är det lämpligt att detta sker i separat väl ventilerat rum. För att undvika olägenheter vid kompostering bör följande förhållanden beaktas: att materialet inte förvaras för länge att luftväxlingen är tillfredställande att lakvatten inte läcker ut från komposten att kompostspill tas omhand. Djurhållning Exponering för pälsdjursallergen vid djurhållning i ekobyar skiljer sig troligen inte från annan liknande bostadsnära djurhållning. I tätbebyggda områden bör allergirisker beaktas. Samma lokala riktlinjer är användbara som vid övrig bostadsnära djurhållning. Praktiska erfarenheter Erfarenheter visar att det förekommer en hel del barnsjukdomar inom ekoboendet. För att komma tillrätta med detta är det vikigt att: utvärdera, för att minska riskerna för nya misstag och nya sjuka hus ta tillvara kunskaper som redan finns för att inte göra om tidigare misstag. 9

Inledning Ekologibegreppet Ekologi avser läran om sambandet mellan levande organismer och den miljö som de lever i. Intresset för ekologi har kommit att växa sig allt större, i takt med att konsekvenserna av miljöförstöringen blivit synliga. Hållbar utveckling och bärkraftigt samhälle I många sammanhang används begrepp som t.ex. ett bärkraftigt samhälle, en uthållig samhällsutveckling, förnyelsebara resurser och ett ekologiskt byggande. Försök att närmare definiera begreppet hållbar utveckling har gjorts t.ex. av Brundtlandkommissionen: En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina 1. Denna definition blev globalt förankrad vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 genom handlingsprogrammet Agenda 21 för en långsiktig och hållbar utveckling inför det 21:a århundradet. I kretsloppspropositionen, som antogs av riksdagen i maj 1993, förklaras kretsloppsprincipen som: Vad som utvinns ur naturen skall på ett uthålligt sätt kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning, utan att naturen skadas. Kretsloppssamhället syftar till ökad resurssnålhet, minskad miljöbelastning och bevarande av den biologiska mångfalden. Denna inriktning betyder i förlängningen att allt byggande och boende behöver inriktas på omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle. I den ekonomiska vårpropositionen 1997 skriver regeringen: Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Anpassningen av bebyggelsen har en strategisk roll i energiomställningen. Sveriges regering har i propositionen Svenska miljömål föreslagit femton nya miljömål för att förändra Sverige i riktning mot ett hållbart samhälle, en inriktning som också fått genomslag i Miljöbalken, den nya samlade miljölagstiftningen. 2, 3 Dessa mål kan sammanfattas i tre huvudmål: Miljömålet Vi ska minska påverkan på miljön till vad den naturligt kan ta hand om. Försörjningsmålet Vi ska bevara skogens, vattnens och jordens produktionsförmåga och använda en större andel förnybara råvaror. Användningsmålet Vi ska kraftigt effektivisera användningen av material och energi. 10

Ekologiskt byggande och boende Allt husbyggande och allt boende innebär ingrepp i naturens kretslopp. Ekologiska byggnader och ekologiskt boende syftar till att minimera dessa ingrepp. Man kan också tala om miljöanpassat eller resurssnålt boende. Här har vi valt att använda det ofta använda begreppet för ekologiskt anpassade byggnader och boende, ekoboende. I det följande redovisas definitioner och rekommendationer när det gäller ekologiskt byggande, från Boverket, Byggforskningsrådet, Stockholms kommun och Det Naturliga Steget. Boverket Boverket formulerade 1991 en definition av ekologiska byggnader i skriften Ekobyar. 4 Man ansåg att ekobyarna kunde ses som ett viktigt experimentbyggande. Kriterierna avsåg odling, matförvaring, regnvatten, avlopp, avfall, dagvatten, klimatanpassning, uppvärmning, elenergi, byggmaterial samt luft och inomhusklimat. Boverket bedömde då också att det sociala livet torde vara en viktig beståndsdel i en ekoby. Byn skulle, för att klassas som ekoby, ha ett långtgående lokalt kretslopp av råvaror och energi. Det skulle vara hälsosamt och inte miljöbelastande att bo i en ekoby. För att kallas ekoby ansåg Boverket att inte alltför stora avvikelser kunde göras från nedanstående kravlista. Listan är främst utformad för en förortsby. Utifrån dessa krav föreslås modifieringar för att passa mer lantliga byar respektive stadsbyar. Boverket håller för närvarande på att se över definitionerna. Troligen kommer stor vikt att läggas på följande avsnitt: Påverkan på miljön. Den förutsätts bli så begränsad som möjligt under såväl byggperioden som brukartiden. Påverkan på människan. Speciellt bör byggnadens inre miljö inte orsaka hälsorisker för de boende. Byggnation. Byggnaderna bör inte drabbas av fukt och mögelskador. Materialbedömning. Den inkluderar även möjligheter till selektiv rivning, återanvändning och återvinning. Energibedömning, såväl av energiåtgång vid framställning och transport av byggmaterial som under brukartiden. Komponenter som stomme, system för ventilation, uppvärmning och värmedistribution har stor betydelse. Avloppshantering, med bedömning av såväl miljöbelastningseffekter som smittspridningsrisker. Källsortering av avfall. I serien Bygg för Hälsa och Miljö har Boverket givit ut ett flertal rapporter, som rör miljöriktigt byggande. Information finns på Internet. 5 11

Byggforskningsrådet Byggforskningsrådet sammanfattar, i en kunskapsöversikt från 1992, fyra övergripande utgångspunkter för det ekologiska byggandet: 6 1. Utgå från människan. Man kan inte kommendera människor att ändra sitt beteende. Därför måste man förstå de speciella samband, som råder mellan människor och mellan människor och deras omgivning, för att kunna åstadkomma livsstilsförändringar. 2. Utgå från platsen, dvs. ta hänsyn till klimat, geografi, geologi och lokala byggtraditioner. 3. Hushålla med resurser. Uttaget av resurser som material och energi skall inte överskrida de resurser som nybildas. Avfallet skall inpassas i de naturliga kretsloppen. Man skiljer här på lagrade resurser, vars nybildning är försumbar (t.ex. malm, grus, olja och uran), fondresurser, vilkas nybildning är mer eller mindre begränsad (t.ex. skog, torv och grundvatten) samt flödande resurser, vars nybildning ständigt pågår (sol, vind och vatten). 4. Bevara och utveckla naturens mångfald. Förstörda ekosystem kan inte återskapas. Största hänsyn till allt levande måste därför vara en strategi och etisk levnadsregel. Detta gör det bl.a. nödvändigt att förändra tätorternas ämnesomsättning, så att belastningen på den omgivande naturen i form av miljöfarliga utsläpp i vatten och luft minimeras. I rapporten sammanfattas vidare erfarenheter från ett antal ekologiska projekt i Sverige. Stockholms kommun Stockholms kommun har utvecklat ett program för miljöanpassat byggande. Detta ska användas vid all nybyggnad på stadens mark. 7 Målet är att byggandet ska medföra minsta möjliga miljöbelastning och vara resurseffektivt. Programmet sammanfattas i några viktiga punkter: Att material och metoder som används avger så lite som möjligt av ämnen som kan vara skadliga för naturen eller människors hälsa under tillverkningsskedet, vid brukande och efter brukandet. Att naturliga material inte kommer från arter där återväxten är hotad och att materialen kan införlivas i ett återvinnande kretslopp. Att projektet i sin helhet hushållar med energi och jordens ändliga resurser. Programmet innefattar även en guide för hantering av rivningsmaterial m.m. Information finns att tillgå via Internet: 8 12

Det Naturliga Steget Det Naturliga Steget (DNS) i Sverige, en ideell stiftelse, har angivit fyra systemvillkor, för att naturens livsuppehållande förmåga långsiktigt ska bibehållas: 1. Begränsa uttömningen och utspridningen av jordskorpans lagerresurser. 2. Använd bara material som kan ingå i naturens kretslopp. 3. Värna om kretsloppens kapacitet. 4. Använd resurserna effektivt och fördela dem rättvist. Mot denna bakgrund skulle byggande och brukande kunna definieras som ekologiskt anpassat, om de fyra systemvillkor uppfylls. En mer utförlig beskrivning och tolkning av hur detta budskap kan omsättas vid byggande finns att läsa i t.ex. White arkitekters Den lilla gröna. 9 Miljövärdering av byggnader Intresset för att studera produkters miljöpåverkan är idag stort. Främst studeras påverkan genom livscykelanalyser. Det innebär att man studerar en produkts miljöpåverkan från råvara till avfall. Det finns en rad olika metoder för att utföra sådana analyser. Som exempel på olika bedömningssystem kan nämnas fyra utländska och några svenska: BREEAM (Building Research Environmental Establishment Assessment Method) är ett brittiskt miljövärderingssystem, som ligger till grund för flertalet andra system. BREEAM ger möjlighet att bedöma varje enskild byggnads miljöbelastning. Följande delbedömningar ingår: CO 2 -utsläpp, med kvantitativa riktvärden Sundhetsaspekter på huset Luftkvalitet och ventilation Åtgärder för att minska nedbrytningen av ozonskiktet och nedfallet av surt regn Återanvändning och återbruk av material Byggplatsens ekologi Vattenbesparing Buller Legionella Pneumophila Riskfyllda komponenter Belysning BEPAC (Building Environmental Performance Assessment Criteria), omfattar fem huvuddokument. De innehåller grundläggande miljödata och behandlar frågorna ur såväl 13

ett lokalt som ett internationellt perspektiv. Huvuddokumenten är uppbyggda kring ett antal områden: Skydd av ozonskiktet, Miljökonsekvenser av energianvändning, Inomhusmiljöns kvalitet, Resursbevarande samt Lokalisering och transport. Vart och ett av dokumenten är i sin tur indelade i mer detaljerade underdokument. SETAC (Society of Environmental Toxicology and Chemistry) ger ut guidelines för livscykel- analyser. De innehåller instrument för att värdera miljöbelastningen under byggnaders olika skeden: De fyra analysstegen omfattar Målbeskrivning, Inventering av energi- och materialflöden, Bedömning av miljöpåverkan samt Analys av möjligheten till förbättringar (för att minska såväl resursanvändningen som miljöbelastningen). Även amerikanska EPA (Environmental Protection Agency) har utarbetat riktlinjer för miljövärdering av byggnader. I Sverige finns ett flertal system, utarbetade av en rad olika intressenter. För närmare beskrivning av dessa hänvisas till Miljövärderingssystem i byggsektorn teori och praktisk verklighet, utgiven av Byggforskningsrådet 1997. 10 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm arbetar på uppdrag av stadens kommunfullmäktige med att utveckla kriterier för sunda hus och miljöanpassade material. Som ett led i detta arbete pågår sammanställning av en kunskapsöversikt som omfattar 39 olika miljövärderingssystem. 11 Byggforskningsrådet (BFR) m.fl. stöder ett omfattande projekt med syfte att utveckla en metod för miljövärdering av byggnader, kallat EcoEffectmetoden. Denna skall inkludera sammanfattande omdömen inom områdena energianvändning, materialanvändning, innemiljö och utemiljö. Metodens utgångspunkt är tre skyddsobjekt: människans hälsa, biologisk mångfald och tillgång till naturresurser. För innemiljöområdet är människors hälsa och välbefinnande skyddsobjekt, och för utemiljön omfattas både hälsa och ekosystem/biologisk mångfald. För såväl inne- som utemiljön görs först en poängbedömning av olika miljöparametrar på en skala från 0 till 3. I miljöprofilen för innemiljön visas risker för att byggnaden ska orsaka följande hälsoeffekter: "sjuka-hus"symtom, förvärrad allergi, cancer, sömnproblem, förvärrade ledproblem, komfortstörningar m.m. I sammanställningen ingår även en ekonomisk beräkning av de miljörelaterade kostnaderna byggd på livscykelanalys. 12 Även i Boverkets rapport Deklaration av bostäder ingår en inventering och analys av byggbranschens olika system för deklaration av såväl byggmaterial som hela fastigheter. 13 Internationellt perspektiv Idag bor två femtedelar av mänskligheten i hus av jord och lera. 14 Drygt 1 miljard människor bor i hus av västerländsk typ. Om den ekonomiska utvecklingen och befolkningstillväxten fortsätter, kommer allt fler människor att bo i hus av västerländsk typ, vilket medför en ökad miljöpåverkan från världens samlade byggnadsbestånd. 14

Byggnadssektorn förbrukar mycket resurser. Omkring 40 % av råvarorna på världsmarknaden används till byggnader och anläggningar. Dagens hus slukar mycket mer råvaror än förr, bl.a. på grund av att människor ställer högre krav på utrymme och bekvämligheter. I EU-länderna producerar nybyggnad och rivningar 50 % mer avfall än vad hushållen gör. Ser man till den nuvarande globala fördelningen av resurser, står det klart att den industrialiserade världen måste stå för huvuddelen av den totala resursbesparing som krävs om vi ska kunna uppnå en hållbar global utveckling. Som en del av denna hushållning måste ett mer resurssnålt husbyggande därför ses som en nödvändighet. Boverket har i en rapport sammanställt erfarenheter av miljöanpassat byggande i delar av Europa. 15 Green Building Challenge (GBC) är en internationell samarbetsgrupp med representanter från 14 länder. Vid GBC '98, en konferens som hölls i Vancouver 1998, presenterades bl.a. erfarenheter av ett antal gröna byggnader i olika delar av världen. Konferensrapporten finns delvis tillgänglig på Internet. 16 Ekologiska flerbostadshus/byar i Sverige Trots att Sverige har en mycket låg byggproduktion idag, tillkommer successivt nya byggnader eller grupper av byggnader som produceras med ekologiska förtecken. I boken 150 ekologiska byggnader från 1996 finns 17 flerfamiljshus, 20 ekobyar samt 15 skolor och 3 barnstugor redovisade, merparten belägna i syd- och mellansverige. 17 Erfarenheter från ekologiskt boende har redovisats i en kunskapsöversikt från 1992 utgiven av Byggforskningsrådet i samarbete med Svenska kommunförbundet. 6 Uppdaterad information om erfarenheter av ekoboende, kan även erhållas via Internet. 18 15

Byggnaden och inomhusmiljön En mycket stor del av vår tid tillbringar vi inomhus, den mesta tiden i våra bostäder. Sedan slutet av 1970-talet har många människor rapporterat symtom på ohälsa, s.k. "sjuka-hus"symtom vid vistelse i olika byggnader som bostäder, daghem, skolor och kontor. Detta har bidragit till ett ökat intresse för inomhusmiljöns betydelse för hälsan. Följande avsnitt om inomhusklimatets hälsoeffekter är främst baserat på studerade samband mellan exponering och hälsa i konventionellt boende. Resultat från rapporterade undersökningar av några byggnadstekniska konstruktioner i ekologiska byggnader redovisas också. Litteratursammanställningen gjordes i huvudsak under våren 1998, med en del senare kompletteringar. För en mer komplett redogörelse av sambanden mellan miljö och hälsa hänvisas till Miljöhälsoutredningen SOU 1996:124, bilaga 1, Miljörelaterade hälsorisker. 19 Information finns även att hämta i Inneboken. 20 Inomhusklimat och hälsa Självdragsventilation, diffusionsöppna konstruktioner och naturliga material är begrepp som ofta sätts i samband med ekologisk byggnadsteknik. Den gamla tekniken används dock inte alltid som förr. Torpargrunden har t.ex. blivit en kryprumskonstruktion utan en varm skorstensstock. Den gamla självdragsventilationen får inte längre draghjälp av vedspisar och kaminer. För att minska draget från kalla ventiler prövas ny och nygammal teknik för att förvärma tilluften genom växthus, markledningar och värmekulvertar. Nya stränga krav på energihushållning medför att gamla material ställs inför nya prövningar. Vad händer då med de naturliga materialen och konstruktionerna, fungerar de som vi önskar? Mår människorna bra i de nya ekologiskt anpassade husen, eller förs de gamla sjuka-hus problemen från konventionella byggnader över till ekohusen? Ett stort antal studier belyser hälsoeffekter av boende i konventionella byggnader. Däremot finns det endast några få undersökningar/utvärderingar av ekologiska byggnader som inbegriper hälsoaspekter. För att söka sambanden mellan exponering och symtom hos de boende har undersökningar företrädesvis gjorts i misstänkta sjuka byggnader. ELIB undersökningen, en nationell undersökning som gjordes i början på nittiotalet, har haft stor betydelse för vår kännedom om inomhusmiljön i det konventionella bostadsbeståndet. 21 De studier som redovisar effekter på hälsan är som regel baserade på enkätundersökningar. Enkäterna innehåller frågor om upplevda besvär relaterade till vistelse i den speciella byggnaden, samt frågor om hur inomhusmiljön uppfattas. Försök till objektiva medicinska bedömningar har gjorts men har ännu inte lett till några resultat. Kunskapen om långtidseffekter av exponering för olika faktorer i inomhusmiljön är ofta bristfällig. Effekterna av höga radonhalter i bostäder och andra lokaler är ett undantag. Radon bedöms utgöra en av de stora hälsoriskerna och effekterna är väldokumenterade 22, 23, 24 genom flera stora studier. 16

Byggforskningsrådet redovisar i sin rapport från 1992 erfarenheter från ett antal ekoprojekt i landet. 6 I de flesta fall redovisas positiva sociala erfarenheter och en del tekniska bekymmer. Men eventuella hälsokonsekvenser av ny teknik är inte bedömda, och i princip inte heller diskuterade. Nordiska ministerrådet har sammanställt erfarenheter från ekologiskt byggande i de nordiska länderna. 25 Uppdraget begränsar sig dock till en sammanställning av resursförbrukning och miljöbelastning. Hälsoaspekterna är inte belysta. Boverket har producerat en rapport avseende ekologiska byggnader. Även denna tar upp tekniska frågor, inte hälsokonsekvenser. 26 Luftomsättning och luftrörelser, temperatur, luftfuktighet, halten av föroreningar (partiklar, kemiska ämnen m.m.), belysning, eventuellt buller och även estetiska aspekter är faktorer som påverkar inomhusmiljön. Inomhusluften innehåller hundratals olika föroreningar. Det kan vara kemiska ämnen från inrednings- och byggmaterial, virus och bakterier, pollen, damm och fibrer, mögel och svampsporer. Vi människor bidrar till dessa föroreningar genom vår utandning och avdunstningen från våra kroppar och genom våra olika aktiviteter i en byggnad. Vår strävan bör vara att bygga och ventilera byggnader så att halten av föroreningar minimeras. Utöver Kemikalieinspektionens OBS-listan och Begränsningslistan finns ett par direkt byggnadsrelaterade dokument att tillgå för den som önskar vägledning för att begränsa bruket av kemiska ämnen i byggnader. 27, 28 Mycket arbete pågår dessutom inom detta område. Luftfuktighet Fuktförhållandena i en byggnad har stor betydelse för inomhusluftens kvalitet. I samband med ekologiskt byggande framförs ofta betydelsen av hög luftfuktighet för vårt välbefinnande. Luftfuktighet inomhus kan därför anses vara en central fråga i diskussionen om ekologiska byggnader och deras potentiella hälsorisker. Vetenskapligt är sambanden mellan hög luftfuktighet och negativa hälsoeffekter, i form av bronkiell hyperreaktivitet, astma och eksem, väl dokumenterade. Detta gäller inte minst den ökade risken för kvalsterväxt som föreligger i byggnader med hög luftfuktighet (se 31, 32, 33, 34, 35 nedan). I Sverige är det sannolikt mer vanligt med klagomål på torr luft inomhus under vinterhalvåret. Forskningsresultat tyder dock på att vi människor är dåliga på att avgöra luftens fukthalt. Andra faktorer såsom lufttemperatur, föroreningsgrad samt luftomsättning och drag är av större betydelse för om luften skall uppfattas som torr eller ej. 36 Fysiologiska förändringar i nässlemhinna under olika fuktförhållanden har inte kunnat påvisas vid experimentella försök. 37, 38 I s.k. sjuka hus framförs oftast klagomål på torr luft, oavsett luftfuktighet. En omfattande svensk studie har gjorts av småhus och flerbostadshus (ELIB). Vid analys av undersökningsmaterialet framkom, för småhusen, samband mellan upplevd torr luft och låg relativ luftfuktighet, hög rumstemperatur och såväl låga som höga ventila- 17

tionsflöden. 39, 21 Det var dock inte möjligt att påvisa samma förhållande mellan luftfuktighet och upplevelse av torr luft i flerbostadshusen. I kliniska studier har sambandet låg luftfuktighet och torr hud kunnat bekräftas, medan betydelsen av torr luft för uppkomsten av allergi och astma ännu är oklara. 40 Fuktbuffring Vattenånga kan absorberas av ett material under en period med högre luftfuktighet, för att återföras till inneluften under en senare period med lägre luftfuktighet. Sådan lagring i material brukar kallas fuktbuffring. Olika material har olika förmåga att buffra fukt. 41,42 I samband med ekologiska byggnader förespråkas ofta val av konstruktion/material med god fuktbuffrande förmåga. Vad gäller dygnsvariationer visar studier att diffusionsöppna material har stor betydelse för fuktlagringen. Materialens förmåga att buffra fukt kan t.o.m. ha större betydelse för luftfuktigheten inomhus än ventilationen. För säsongsvariationer tycks det omvända förhållandet däremot gälla. Inte heller extra tjocka väggar tycks vara tillräckligt för att dessa skall förmå att utjämna fuktvariationer i inomhusluften. Fuktutbytet mellan djupare liggande skikt i en vägg och rumsluften uppges ha en mycket liten kapacitet. Ventilationen är därför den viktigaste faktorn för rumsluftens relativa fuktnivåer utöver temperatur och fuktproduktion 43, 44 inomhus. Fukt och mikrobiell växt Om byggnader med fuktskador inte åtgärdas snabbt uppstår en mikrobiell aktivitet i huskonstruktionen med tillväxt av mögel och bakterier. Hälsokonsekvenserna av exponeringen är svåra att överblicka. En rad studier har visat samband mellan fuktiga hus och ökad risk för allergisjukdom, men inte mellan förekomst av mögel och specifik mögelallergi. 45, 46, 47, 48, 49 Med fuktiga hus avses då vanligtvis hus med kondens på insidan av 2-glas-fönster, kända fuktskador, synliga fuktfläckar, synligt mögel, förekomst av elak lukt etc. Kondens är ett vanligt förekommande tecken på en fuktig byggnad och samtidig ett uttryck för hög luftfuktighet vilket gynnar kvalsterväxt och ökar risken för fuktskador i konstruktionen framförallt till följd av konvektion, se nedan. Trots att hälsoriskerna inte är helt klarlagda vad gäller fukt- och mögelskador, råder enighet om att kända fuktskador skall åtgärdas och att skadat material bör bytas ut. Denna uppfattning har även stöd i lagstiftningen. 50 Ju längre tid som förlöper mellan skadetillfälle och åtgärd, desto större är också riskerna för mer omfattande skador, med risk för negativ hälsopåverkan. Luftomsättning Även betydelsen av luftomsättningen i en byggnad har diskuterats i samband med ekologiska byggnader. Frågeställningen är om olika typer av självdragsventilation, vilket som regel förespråkas i dessa byggnader, kan ge tillräckligt god ventilation. Såväl luftfuktigheten i rummet som halten av luftföroreningar påverkas av luftomsättningen. En undermålig luftomsättning i bostäder har i ett stort antal studier visat en ökad risk för såväl allergi som astma och bronkiell hyperreaktivitet. Detta antas vara ett resultat, dels av hög luftfuktighet som kan bidra till kvalsterväxt, dels av höga nivåer av föroreningar som kan byggas upp i dåligt ventilerade rum. 51, 52, 53, 54, 55 Även ett felaktigt placerat eller dåligt underhållet friskluftsintag kan medföra att förorenad luft förs in i byggnaden. 18

En bristfällig ventilation kan även bidra till ett högt fukttillskott inomhus (skillnaden mellan ånghalten utomhus och ånghalten inne). Detta ökar dels risken för kondensproblem i byggnadskonstruktionen som följd av konvektion, dels risken för ytkondensation på kalla ytor. Kvalster Allergi mot husdammskvalster är internationellt en väldokumenterad riskfaktor för allergiutveckling. 56, 57 Kvalster trivs i fuktig miljö (>7 g/kg luft, motsvarande ca 45% relativ luftfuktighet vid 21 o C). De är därför normalt sällsynta inomhus vintertid i länder med tempererat klimat. I fuktskadade och/eller undermåligt ventilerade bostäder (<0,5 luftomsättningar per timme) kan luftfuktigheten dock öka till sådana nivåer att kvalster kan leva och föröka sig även i länder med ett tempererat klimat. 58, 59, 60, 61, 62, 63 Kvalster kan därför i största delen av Sverige betraktas som tecken på en byggnad med ett ogynnsamt inomhusklimat. Detta kan som regel åtgärdas genom förbättrad ventilation. I riskzonen för låg luftomsättning och höga luftfuktighetsnivåer med kvalsterväxt finns främst välisolerade enfamiljshus med självdragsventilation. Radon (Rn) Radongas (Rn 222 ) och dess sönderfallsprodukter, radondöttrar, bildas genom sönderfall av det radioaktiva grundämnet Radium (Ra 226 ). Radongas vare sig luktar eller syns. Radonexponering i bostäder kan bidra till uppkomsten av lungcancer, i Sverige uppskattningsvis till 400 900 fall årligen. 22, 23, 24 Radon kan tillföras inomhusluften från marken, via byggnadsmaterial och dricksvatten (främst via djupborrade brunnar). Alla stenbaserade byggnads- och fyllnadsmaterial innehåller mer eller mindre radioaktiva ämnen. Främst har den alunskifferbaserade gasbetongen (blå lättbetong) medfört förhöjda strålningsproblem i enskilda bostäder. De högsta radonhalterna erhålls dock från marken. De tillförs byggnaden via otätheter i grundkonstruktionen, främst via sprickor, rörgenomföringar o.dyl. Ett kraftigt undertryck i byggnaden ökar därför risken för höga radonhalter inomhus ytterligare. Internationellt bedrivs därför forskning i syfte att kunna minska markens bidrag av radongas till inomhusluften. 64, 65, 66, 67, 68. Ca 10 % av Sverige beräknas vara högriskmark, men under ogynnsamma förhållanden (inkl. kraftigt undertryck i en byggnad) kan höga radonhalter uppkomma inomhus även i hus byggda på mark med normal och låg radonrisk. Faktorer som påverkar inomhusklimatet Byggnadens läge inverkar mycket på inomhusklimatet. Det gäller såväl det geografiska läget i landet, som det lokala läget på orten. Klimatskillnader i olika delar av vårt land ställer olika krav på byggnadens konstruktion. Dessutom är förhållandena olika beroende på var byggnaden är uppförd (t.ex. stadsmiljö/landsbygd, höglänt/låglänt). Även vindförhållanden, syd/nordorientering och solinstrålning inverkar. Landskapets förutsättningar bör vara avgörande för var och hur man bygger ett hus. Byggreglernas funktionskrav är samma var man än bygger. 19