Skötselråd av kanin (Oryctolagus cuniculus) Tamkaninen härstammar från vilda kaniner i västra Europa och norra Afrika. Den är strikt växtätande, och betar vanligen i skymning eller under natten. Kaninen använder sina klor för att gräva sig hålor för skydd och vila. I det vilda visar kaniner sällan tecken på aggression, utan flyr i stället vid tecken på fara. Kaniner i fångenskap kan däremot uppvisa aggression vid stress eller hot. Kaniner är intelligenta, vänliga och tysta husdjur. Det går ganska lätt att träna kaninen att bli rumsren. Medellivslängden för kaniner är 7-9 år, med rekord ända upp till 15 år. Följande information är sammanställd för att hjälpa Dig ta bästa möjliga hand om Ditt djur så att kaninen kan få ett långt och friskt liv. Råden är skrivna med dvärgkaniner som modell, rasvariationer kan förekomma. Miljö Bur En bur med täckt golv är bäst för att undvika att kaninen får sår på undersidan av bakbenen. Burens storlek ska vara minst 50 x 100 cm för små (under 3 kg), och 70 x 100 cm för stora raser. Tänk på att detta är absoluta minimimått. Vilda kaniner är mycket rörliga djur som dagligen rör sig över stora ytor. Tamkaniner tvingas ofta att sitta alldeles för trångt. De får därigenom dålig muskelansättning och svagt skelett, vilket bidrar till uppkomsten av t ex benbrott. Även om man har en rymlig bur bör kaninen få springa fritt minst en timme per dag. Du kan använda en handduk (om Du inte har en kanin som tycker om att äta på handdukar), eller en bit heltäckningsmatta för det täckta golvet. Fleece- tyg (s k vet- bed) fungerar mycket bra, eftersom det är tvättbart. Om kaninen tuggar på fleece blir det inga långa tygtrådar som kan fastna i magtarmkanalen. Ett naturligt, billigt och mycket bra underlagsmaterial är annars tidningspapper med ett tjockt lager hö eller halm över hela bottenytan. Det skapar en bra miljö samt ett mjukt och luftigt underlag som skonar kaninens känsliga fötter. Använd inte akvarium eller solida väggar eftersom bristen på luftcirkulation leder till ökad förekomst av luftvägssjukdomar. Bottenmaterial som hyvelspån eller sågspån är mindre bra eftersom de ofta dammar mycket. Tänk på att byta eller rengöra dagligen i kaninburen! Det är mycket vanligt att kaniner får olika slags sjukdomsproblem på grund av att hygienen i kaninburen är för dålig. Vanliga sådana problem är rinnande ögon och näsa på grund av irriterande ämnen från urinindränkt bottenmaterial, samt sår på undersidorna av baktassarna på grund av kontakt med fuktigt irriterande bottenströ. 1
Om Du tänker låta Din kanin gå fritt hemma hela tiden eller mesta delen av tiden, så måste Du vara säker på att avgränsa områden där Din kanin kan skada sig eller rymma. Se även upp med elektriska sladdar så kaninen inte tuggar på dessa; mattor som kaniner tycker om att gräva i och tugga på; och giftiga substanser som t ex råttgift. Gå ner på alla fyra och se till att Ditt hem är kaninsäkert! Kontrollera även undersidan av tassarna regelbundet. Slitage från hårda golv och mattor kan leda till skador på den tunna huden under fötterna. Temperatur Kaniner ska hållas på det kyligaste och minst fuktiga området i huset. Studier har visat att kaniner som hålls i varma, fuktiga miljöer med dålig ventilation har en dramatiskt ökad frekvens luftvägssjukdomar jämfört med kaniner som hålls i kalla, torra omgivningar med god ventilation. Fuktiga källare är ett av de sämsta ställen Du kan placera Din kanin på. Om Din kanin måste hållas i källaren så bör Du investera i en lufttorkare och en fläkt för att hålla bort fukt och förbättra ventilationen. Den bästa temperaturen för en kanin är 16-21 grader. När temperaturen når 24 grader ser man en ökad frekvens av dreglande och näsflöde. Om temperaturen når 26 grader och över detta, och framför allt om luftfuktigheten är hög, så är risken för dödligt värmeslag mycket stor. Mycket varma dagar är det bra att placera en mjölkförpackning fylld med fruset vatten i buren, fungerar som en bärbar luftkonditionering. Se till att det finns färskt kallt vatten tillgängligt, eftersom detta hjälper till att hålla kroppstemperaturen nere. Om Ditt djur skulle visa tecken på värmeslag, försök hålla en isbit på örat eller fukta försiktigt hela kaninen med kyligt (inte iskallt) vatten. Om värmeslaget är allvarligt så måste veterinär titta på kaninen. Om Din kanin hålls utomhus i antingen varmt eller kallt väder, måste Du se till att buren skyddas från vind och sol. Under vintern är det bra att använda halm i det skyddade området för isolering. Se även till att vattenskålen byts dagligen, eftersom djuret kan torka ut snabbt om vattnet är fruset i flera dagar. Utfodring Det allra viktigaste att komma ihåg vad gäller utfodring av kaniner är att de är betande djur, dvs gräsätare. Eftersom färskt gräs ej finns tillgängligt året runt, ersätter man detta med hö vintertid. En kanin kan gott och väl leva ett helt liv på enbart gräs och hö av god kvalité. Det är ingen risk att en frisk kanin får näringsbrist av denna diet, tvärtom så mår de som allra bäst på denna enkla diet. Låt Dig inte luras av kaninens vilja att äta mer och mer av godsaker och mindre och mindre av hö/gräs. Det är Du som bestämmer vad din kanin skall äta. Om kaninen ej vill äta hö trots att inget annat serveras bör veterinär uppsökas för kontroll. Hö Timotejhö eller gräshö ska bjudas i obegränsad mängd varje dag, minst 80-90 % av kosten måste utgöras av hö. Det är viktigt att hö alltid finns tillgängligt för Din kanin. Kaniner brukar äta små mängder mat ofta under hela dagen. Om kaninen bara har tillgång till hö under vissa tider på kan detta leda till tarmstörningar. 2
Löst hö med långa fibrer är bättre än hö pressat i kuber el dyl. Fibrerna i höet är extremt viktiga för att stimulera normal digestion och för att tänderna ska slitas på ett normalt sätt. Hö innehåller även proteiner och andra näringsämnen som är väsentliga för Ditt djurs goda hälsa. Vi rekommenderar inte användningen av alfalfahö, framför allt inte om det ges tillsammans med pellets (som redan innehåller mycket alfalfa), eftersom det kan innehålla alltför mycket kalcium och extra kolhydrater, vilket kan leda till allvarliga hälsoproblem och tarmstörningar. Om kaninen inte äter pellets alls kan alfalfahö ges i begränsad mängd. Det kan dock vara svårt att banta kaninen på det viset. Kontrollera om Din lokala djuraffär har timotejhö eller annan typ av gräshö. Ibland kan man köpa hö på en ridskola eller stall. Höet ska förvaras på en kall torr plats med bra luftcirkulation (stäng inte in det i en tät plastpåse). Kasta bort blött eller fuktigt hö, eller hö som inte luktar fräscht. Bästa sättet att utfodra med hö är att ge det i ett högaller på burens utsida. Din kanin kan då dra in hö i buren via spjälorna efter behov. På detta vis hålls höet rent, och det går inte så mycket till spillo. Under vissa tider av året kan det vara svårt att få tag i gräshö. Dessa perioder är det godtagbart att ge hö blandat med alfalfa, eller att ge enbart alfalfahö i korta perioder. Det viktigaste är att alltid ha hö tillgängligt för kaninen. Kom ihåg att vara restriktiv med pellets, och att hö är den främsta källan till fibrer och näringsämnen. Pellets Pellets av god kvalitet kan bjudas dagligen i begränsade mängder. På grund av högt innehåll av kolhydrater, låg mängd fibrer, och hög mängd kalcium i pellets kan okontrollerad utfodring med pellets leda till fetma, hjärt- och leversjukdomar, kronisk diarré och njursjukdomar. Se till att Du köper pellets med högt fiberinnehåll (18% eller mer, helst upp mot 20-25%), och att Du köper små mängder i taget. Förvara pellets i kylskåp eller kallt och torrt för att förhindra att de förstörs. Gamla härskna pellets kan leda till att Din kanin slutar äta. Följande uppställning visar dagliga mängder som Din kanin kan utfodras med. Fyll inte på skålen även om alla pellets är uppätna före nästa dag. Håll Din kanin frisk genom att inte överdriva. Kaniner upp till 8 månaders ålder kan ha fri tillgång till pellets, eftersom de fortfarande växer. Efter 8 månaders ålder kan de få följande underhållsmängd Kanin som väger 1-2 kg ges 1/8 dl dagligen Kanin som väger 2,5-3,5 kg ges 1/4 dl dagligen Kanin som väger 4-5 kg ges 1/2 dl dagligen Kanin som väger 5,5-7,5 kg ges 3/4 dl dagligen I vissa situationer kan Din veterinär rekommendera att pellets helt utesluts ur dieten. Bli inte orolig Din kanin kan få i sig alla nödvändiga näringsämnen från hö och bladgrönsaker som Du i stället blir instruerad att utfodra med. Detta är vanligen den behandling som vi rekommenderar till mycket feta kaniner som måste bantas på ett säkert sätt. 3
Kanin- eller gnagarblandningar De s.k. gnagarblandningarna som säljs av zoo- handeln är tyvärr inte alls bra kost för kaniner. Många djurägare tror att dessa blandningar är pellets men så är inte fallet. Blandningarna innehåller oftast lite pellets men även annat, t.ex. solrosfrö, nötter, cornflakes och havre. Dessa fodermedel är fett- och kolhydratrika samt innehåller mycket lite fibrer. Att kaninen tycker bättre om gnagarblandningen skall man inte låta sig luras av, kaninen vet inte vad som är bäst för den. Vi rekommenderar att man helt undviker gnagarblandning som en daglig del av kosten. Vill man tvunget ge lite ibland, skall det verkligen vara i mycket små mängder och endast någon gång i veckan som godis. Grönsaker Bladgrönt ska ges dagligen. Kaniner i det vilda äter framför allt sega fiberrika blad, bark och andra svårsmälta växter. Det är m.a.o. stammarna och bladverken från växten som kaniner äter, inte frukterna eller rötterna. Deras magtarmkanal fungerar bäst när den har som mest att göra med att bryta ner cellulosa. Om Din kanin inte är van att äta grönsaker, börja försiktigt med gröna bladiga grönsaker, och lägg till en ny sort var 5-7 dag. Om tillskottet av en ny sort leder till diarré inom 24-48 tim så ska den avlägsnas från dieten. Unga kaniner ska också vänjas gradvis vid ny mat. Så snart Din kanin äter denna typ av mat ska Du försöka att ge minst 3 olika sorter dagligen. Utfodring med färska fiberrika bladgrönsaker (samt hö) bidrar till att förebygga tarmstörningar samt tillgodoser kaninens stora behov av vätska. Grönsaker som Du kan variera mellan är t ex morotsblast, betblast, maskrosblad och maskrosblommor, kål, persilja, klöver, broccoli (inklusive blad), grön paprika, ärtbaljor (den flata ätbara sorten), brysselkål, basilika, hallonblad, rädisor, spenat. På sommaren kan man använda i stort sett allt som växer på en vanlig sommaräng. Försök att ge minst 3 olika slags grönsaker dagligen. Att utfodra med en enda grönsak (framför allt broccoli, kål, brysselkål och spenat) kan leda till ämnesomsättningssjukdomar. Godis En liten mängd, ca 1 matsked per 2,5 kg kanin, av en av följande godsaker kan ges någon gång i veckan men absolut inte dagligen. Jordgubbar, papaya, ananas, äpple, päron, melon, hallon, persika, päron eller torrt fullkornsbröd. Alternativt kan man ge 1 tesked per 2,5 kg av banan eller torkad frukt. Vitaminer Det är inte nödvändigt att ge kaniner extra vitaminer om kaninen får fri tillgång till ett bra hö, färska bladgrönsaker och små mängder fiberrika pellets att äta. I stället kan överdriven användning av vitaminer leda till överdosering och allvarliga sjukdomar. Vatten Vatten ska alltid finnas tillgängligt, och bytas dagligen. En smutsig vattenbehållare kan leda till tillväxt av bakterier som kan orsaka sjukdom. Vatten kan ges i antingen en vattenflaska eller i en tung skål som är förankrad vid ena sidan av buren så att 4
vattenskålen inte tippar över. Ge inte medicin eller vitaminer i vattnet eftersom kaninen kanske inte dricker om smaken eller färgen förändras. Undvik att ge Vi rekommenderar att Du helt undviker att ge: salta eller sockerrika mellanmål, nötter, choklad, frukostflingor eller andra spannmålsprodukter som kakor och bröd (inte ens knäckebröd är nyttigt för Din kanin men kan ges som godis). Kaniner får heller inte komma åt hund- och kattmat eller skämmas bort med smakbitar från ägarnas tallrikar. De kan nämligen orsaka tarmstörningar och fet. Vi rekommenderar också att du helt undviker salt- och mineralstenar. Saltstenar missbrukas ofta av kaniner eftersom de slickar på den för att de tycker det är gott och därmed får kaninen i sig alltför mycket kalk. För många kaniner leder ökat kalkintag till ansamling av grus i urinblåsan, eller till och med stenar i urinblåsan eller njurarna, något som ibland kan åtgärdas med operation men som i andra fall tyvärr leder till avlivning. Hälsa Hantering Det finns flera sätt att lyfta upp en kanin beroende på hur lugn den är och hur stor den är. Det viktigaste att komma ihåg är att alltid stödja bakbenen för att förhindra allvarliga ryggskador. Kaninens rygg är svag och kan lätt gå av om bakbenen tillåts att hänga fritt, och kaninen sedan sparkar till kraftigt. Olyckligtvis blir det då vanligen bestående skador och leder ofta till avlivning av kaninen. Bästa sättet är att försöka förhindra en sådan olycka. Lyft aldrig upp kaninen via öronen, det är mycket smärtsamt och helt onödigt. Det är bättre att ta tag i det lösa skinnet över skuldrorna eller föra in handen mellan frambenen (ej under magen utan långt fram under bröstkorgen), samt att placera den andra handen under bakbenen. Prova Dig fram nere på golvnivå i början, tills Du har lärt Dig att lyfta kaninen, så att om den hoppar ur Din famn den inte skadar sig i fallet. Det kan också vara bra att Du övar på att lägga Din kanin på rygg då Du försöker klippa klorna och undersöka undersidan av magen. De flesta kaniner lär sig att slappna av i denna ställning. Arbeta på golvet, lägg kaninen på rygg i Ditt knä med dess huvud mot kanten av Ditt knä så huvudet hänger ner lite. Håll fast kroppen med Dina lår. Tala lugnt och stryk över bröstkorg och mage. Det kan i början vara nödvändigt att vara två personer, så att en kan hålla ena benparet medan klorna klipps. Med tiden blir många kaniner så avslappnade att en person kan sköta arbetet ensam. Nattavföring (Cecotrofer) Cecotrofer är en speciell form av avföring och är en väsentlig del av Din kanins föda. Under vissa tider på dagen, vanligen på kvällen, kan Du se hur Ditt djur slickar området runt ändtarmsöppningen och även äter en del av avföringen. Dessa blindtarmsprodukter är mjukare, grönare och har en starkare lukt än den vanliga hårda torra runda avföringen. Ditt Djur vet när denna typ av avföring bildas, och äter dessa direkt från ändtarmen. Dessa kulor bildas som sagt i blindtarmen, som är den del av magtarmsystemet där jäsningen av mat sker. De är rika på vitaminer och näringsämnen 5
som Din kanin behöver för att hålla sig vid god hälsa. Efter att ha ätit dessa vitaminpellets kommer kaninen att återigen smälta materialet och dra ut de nödvändiga näringsämnena. Denna vana kan tyckas oaptitlig för Dig, men det är normalt och mycket viktigt för Ditt djur. Ibland kan en kanin släppa dessa blindtarmspellets tillsammans med den vanliga avföringen i stället för att äta den. De ses då som mjuka, klarare gröna kulor som kommer i klumpar, inte så välformade som normal avföring. De kan ha en fränare doft. Detta ska inte betraktas som diarré, och om det bara händer enstaka gånger ska det inte betraktas som ett sjukdomsproblem. Urin Kaniner kan ha urin som ser ut precis som vanlig urin d.v.s. ljust eller mörkare gulfärgad och helt genomskinlig. I vissa fall kan dock urinen se avvikande ut. Ganska vanligt är att urinen rödfärgas av ett färgämne som kallas porfyrin. Det är helt ofarligt och kan ibland kopplas till kosten, ibland dyker det upp då och då utan någon förklaring. Det knepiga är att skilja detta färgämne från blod i urinen, det kan se väldigt likartat ut. Är man osäker kan det vara värt att lämna in ett urinprov till veterinär. Det är lätt att med en urinsticka få besked om det är blod eller inte. Kaninurin kan dessutom vara grumlig utan att det behöver vara en sjuklig förändring. Om kaninen får en kalkrik kost och dricker lite dålig, blir urinen väldigt koncenrerad och vitgrumlig av kalköverskottet. Det är ingen sjukdom men kan leda till problem om allt för mycket kalk måste passera via blåsan under en allt för lång tid. Risk finns att det bildas ansamlingar av grus i blåsan eller urinstenar. Man bör därför inte ha kalksten till kaniner och inte utfodra med allt för kalkrik kost. Vaccination Det finns två allvarliga virussjukdomar som kan drabba kaniner. Den ena sjukdomen heter Myxomatos och den andra RVHD. Båda brukar lite felaktigt kallas kaninpest, egentligen är det Myxomatos som är den äkta kaninpesten. Sjukdomarna förekommer på Gotland, i Skåne och börjar sprida sig längs västkusten upp mot Göteborg. Myxomatos ger svullnader och kraftig sekretbildning runt ögon, näsborrar, analöppning och könsöppningar. Djuret brukar avlida inom ett par veckors sjukdomstid. RVHD ger ett mer dramatiskt sjukdomsförlopp. Oftast hittas djuret avlidet med blödningar från kroppsöppningarna innan några sjukdomssymptom har hunnit ses. Det finns ingen behandling för endera av sjukdomarna, utgången är i stort sett alltid dödlig. Det finns dock effektiva vacciner mot båda sjukdomarna. Det är rekommendabelt att vaccinera sina kaniner mot dessa sjukdomar om man vistas i områden där det förekommer smitta. Text sammanfattad av Leg vet. Liv Gottschalk Karlsson. Information tagen från text skriven av Leg vet. Gunnel Andersson, Evidensia Djurkliniken Roslagstull 6