Förord 3 Preface 4 Tecken och förkortningar 8 Symbols and abbreviations 8



Relevanta dokument
Preface. Stockholm, June Swedish Environmental Protection Agency

What does the green economy look like?

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

På väg mot hållbarhet?

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

GÄVLE Anna Ryymin Salla Salovaara

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Underlag till tillsynsplan 2015

Grundläggande miljökunskapsutbildning

STATISTISK ÅRSBOK. för Sverige. Statistical Yearbook of Sweden. Geografiska uppgifter Geographical data 1

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Biogas som värdeskapare

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Water management in Sweden

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Arbetstillfällen

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

Hållbara biodrivmedel

Biogas som värdeskapare

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Sofia Brockmark

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Areella näringar 191

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Miljöprogram för Högsby kommun

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Country report: Sweden

Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Linus Hammar PhD Miljösystemanalys Chalmers Tekniska Högskola

Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll?

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

Miljöstatistik utsläppens drivkrafter

Johanna Ingre, Processledare Hållbar Samhällsbyggnad. Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Temagruppernas ansvarsområde

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige


Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Innehållsförteckning 1. Utbildningsstatistisk årsbok 2005 TABELLER

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

HAV 2014 Örnsköldsvik september 2014

Kväve i ett internationellt perspektiv. Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet

Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

HUR KAN DEN OFFENTLIGA UPPHANDLING BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Behovsbedömning för planer och program

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Miljöprogram

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Utmaningar och lösningar inom Water Footprint

Framgångsrika regioner i EU. Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC Session B1 Caroline Vilhelmsson

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Fjärde utgåvan. Markanvändningen i Sverige

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Globala problem och lokala lösningar

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

Utvärdering av elbussar i landsbygdstrafik

Utlysning av projektmedel

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Transkript:

Förord Naturmiljön i siffror vänder sig till alla som vill veta mer om miljön i Sverige: politiker, institutioner, företag, skolor, studieförbund, massmedia och enskilda personer. Det är vår förhoppning att boken ska bidra till ökad kännedom om miljöförhållandena och de faktorer som påverkar dem, och därmed på sikt också till en bättre miljö. År 1977 publicerade Statistiska centralbyrån den första utgåvan av Miljöstatistisk årsbok, naturmiljön. Avsikten var att skriften skulle ges ut vartannat år, alternerande med en utgåva om arbetsmiljön. Sedan 1984 har den samlade svenska miljöstatistiken publicerats under titeln Naturmiljön i siffror. Årets utgåva, den sjätte i ordningen, är ett resultat av ett samarbete mellan SCB och Naturvårdsverket. Jämfört med tidigare har Naturmiljön i siffror 2000 utökats främst med avseende på ekologiskt hållbar utveckling i Sverige. Ett nytt kapitel, om Sveriges femton miljökvalitetsmål, har tillkommit. Boken inleds som tidigare med ett kapitel om globala miljöproblem. De tre påföljande kapitlen följer den internationellt gångbara DPSIR-strukturen (Driving forces, Pressure, State, Impact, Response; på svenska: drivkrafter, påverkan, tillstånd, konsekvenser och åtgärder). I kapitel 2 ges en beskrivning av sociala och ekonomiska drivkrafter samt mänskliga/ekonomiska aktiviteter som direkt eller indirekt påverkar den ekologiska balansen. Kapitlet innehåller statistik om olika branschers och samhällssektorers bidrag till utsläpp av föroreningar samt påverkan på mark och vatten. I kapitel 3 beskrivs förändringen och nuläget för olika miljöförhållanden i luft, vatten och mark, samt dessas konsekvenser för den biologiska mångfalden, människors hälsa m.m. Kapitel 4 innehåller uppgifter om åtgärder som vidtagits för att skydda miljön. I slutkapitlet ges ett sextiotal mått för uppföljning av miljökvalitetsmålen. En förkortad version av kapitlet publiceras också som separat skrift i Naturvårdsverkets serie de Facto. Statistikuppgifterna i boken är de senast tillgängliga, men här ges också uppgifter om förhållanden längre tillbaka i tiden. För att bedöma miljötillståndet krävs ofta långa tidsserier. Till stor del baseras de presenterade tabellerna och diagrammen på officiell statistik, men även annan statistik finns med i den mån vi ansett den relevant för att beskriva miljöförhållandena. Statistikkällorna är främst SCB, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen och andra myndigheter. Uppgifter kommer även från forskningsinstitutioner och branschorganisationer. Naturmiljön i siffror 2000 har redigerats av Tiina Mark-Berglund, SCB och Eva Ahnland, Naturvårdsverket. För layouten svarar Marie Almers Atterhall, Ateljén SCB. Ett sextiotal personer har bidragit med texter och sifferuppgifter. Redaktörerna tackar varmt för all hjälp de fått! Stockholm i juni 2000 Svante Öberg Statistiska centralbyrån Lars-Erik Liljelund Naturvårdsverket 3

Innehållsförteckning Contents Sid Page Förord 3 Preface 4 Tecken och förkortningar 8 Symbols and abbreviations 8 Kapitel 1 Globala miljöproblem 9 Chapter 1 Global environmental problems 9 Inledning 10 Introduction 10 Hållbar produktion och hållbara materialflöden 12 Sustainable production and sustainable material flows 12 Befolkningsutvecklingen 13 Population growth 13 Gränsöverskridande luftföroreningar 14 Transboundary air pollution 14 Klimatförändringar 14 Climate change 14 Försurning 17 Acidification 17 Uttunning av ozonskiktet 19 Thinning of the ozone layer 19 Haven 20 The oceans and seas 20 Inlandsvatten 22 Inland waters 22 Markanvändning och markförstöring 24 Land use and land degradation 24 Världens skogar 26 The world s forests 26 Förlust av biologisk mångfald 27 Loss of biodiversity 27 Kapitel 2 Miljöpåverkande faktorer 29 Chapter 2 Factors affecting the environment 29 Ekonomiska och sociala drivkrafter 30 Economic and social forces 30 Befolkning och boende 34 Population and housing 34 Fritidshus 36 Second homes 36 Turism 37 Tourism 37 Markanvändning 39 Land use 39 Tätortsytor 41 Built-up areas 41 Utsläpp och utsläppskällor 42 Emissions and discharges and their sources 42 Försurande ämnen 44 Acidifying substances emitted to air 44 Klimatpåverkande gaser 44 Gases affecting the climate 44 Flyktiga organiska ämnen 45 Volatile organic substances 45 Substanser till vatten 45 Discharges to water 45 Giftiga metaller 47 Toxic metals 47 Skogsbruk 48 Forestry 48 Avverkning 49 Felling 49 Föryngring 50 Regeneration 50 Röjning, gallring, dikning 51 Clearing, thinning, draining 51 Bekämpningsmedel och skogsgödsling 52 Pesticides and fertiliser 52 Rekreation och jakt 53 Recreation and hunting 53 Jordbruk 54 Agriculture 54 Specialisering 55 Specialisation 55 GMO genmodifierade arter 57 GMO: genetically modified organisms 57 Tillförsel av växtnäring 58 Plant nutrients 58 Växtnäringsförluster 60 Plant nutrient losses 60 Bekämpningsmedel 63 Pesticides 63 Metallhalter i åkermark 65 Metals in agricultural soil 65 Djurhälsa och läkemedel 65 Animal health and medicines 65 Rennäring 67 Reindeer herding 67 Fiske och vattenbruk 68 Fisheries and aquaculture 68 Fiske 68 Fisheries 68 Vattenbruk 69 Aquaculture 69 Bergsbruk och täktverksamhet 70 Mining and quarrying 70 Malmbrytning och gruvavfall 70 Ore-mining and mine waste 70 Innehållsförteckning 5

Grus, sand och krossberg 71 Gravel, sand and crushed rock 71 Torvtäkter 72 Peat-cutting 72 Industri 73 Manufacturing 73 Industriutsläpp till luft 77 Emissions to air 77 Industriutsläpp till vatten 78 Discharges to water 78 Miljöbelastade områden 81 Polluted areas 81 Energi 82 Energy 82 Förbränning 84 Combustion 84 Fossila bränslen 84 Fossil fuels 84 Inhemska bränslen 86 Domestic fuels 86 Torv 87 Peat 87 Vattenkraft 88 Water power 88 Vindkraft 89 Wind power 89 Kärnkraft 90 Nuclear power 90 Trafik 92 Traffic 92 Miljöstörning från trafik 95 Environmental impact of traffic 95 Hållbara transporter 98 Sustainable transport 98 Hushållen och miljön 99 Households and the environment 99 Miljöpåverkan av svensk handel 102 Environmental impact of Swedish trade 102 Materialbalanser 106 Material balances 106 Avfall 109 Waste 109 Kemikalier i samhället 116 Chemicals in society 116 Vattenanvändning 122 Water use 122 Kommunala reningsverk 125 Municipal sewage treatment plants 125 Kapitel 3 Miljötillståndet 129 Chapter 3 The state of the environment 129 Luft 130 Air 130 Klimat och väder 131 Climate and weather 131 Luftföroreningar och deposition 134 Air pollution and deposition 134 Försurande ämnen 134 Acidifying substances 134 Tungmetaller från luften 137 Airborne heavy metals 137 Ozon i luftens marknära skikt 139 Ground-level ozone 139 Luftkvalitet i tätorter 142 Air quality in urban areas 142 Vatten 144 Water 144 Grundvatten 145 Groundwater 145 Sjöar och vattendrag 147 Lakes and watercourses 147 Vattenkvalitet i Sverige 154 Water quality in Sweden 154 Havet 158 The sea 158 Näringsämnen 160 Nutrients 160 Bottenfauna 161 Benthic fauna 161 Sälar 161 Seals 161 Fisk och fiske 161 Fish and fisheries 161 Miljögifter 162 Environmental poisons 162 Mark 164 Land 164 Markförsurning 166 Acidification 166 Radioaktivitet 169 Radioactivity 169 Skogen 170 Forests 170 Odlingslandskapet 177 Cultivated land 177 Våtmarker 182 Wetlands 182 Biologisk mångfald 183 Biodiversity 183 Vegetationsförändringar 185 Changes in vegetation 185 Däggdjur 187 Mammals 187 Sälar 189 Seals 189 Fiskar 190 Fish 190 6 Innehållsförteckning

Fåglar 191 Birds 191 Rödlistade växter, svampar och djur 195 Red-listed plants, fungi and animals 195 Fridlysta växter och djur 197 Protected plants and animals 197 Miljögifter i landmiljö 198 Environmental poisons in the terrestrial environment 198 Hälsorisker i miljön 200 Health risks in the environment 200 Kemiska ämnen 200 Chemical substances 200 Luftföroreningar 200 Air pollution 200 Organiska miljögifter, Metaller 202 Organic environmental posions, Metals 202 Buller 203 Noise 203 Strålning 204 Radiation 204 Badvatten 206 Bathing water 206 Kapitel 4 Miljövård 207 Chapter 4 Environmental protection 207 Lagar och myndigheter 208 Laws and public authorities 208 Internationellt miljövårdsarbete 211 International environmental protection 211 Agenda 21-arbetet i landets kommuner 213 Agenda 21 projects in Swedish municipalities 213 Miljöorganisationer i Sverige 214 Environmental organisations in Sweden 214 Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken 215 Economic environmental policy instruments 215 Miljöcertifieringar 218 Environmental certification 218 Grön upphandling 219 Green public procurement 219 Miljöföretag och gröna jobb 220 Environmental businesses and green jobs 220 Kostnader för miljöskydd 222 Costs of environmental protection 222 Miljöskadekostnader 225 Environmental damage costs 225 Skyddad natur 226 Protected nature 226 Miljöövervakning 227 Environmental monitoring 227 Skyddsobjekten 230 Objects of protection 230 Övervakningsprogram exempel 230 Examples of monitoring programmes 230 Kalkning 233 Liming 233 Kapitel 5 Miljökvalitetsmålen 235 Chapter 5 Swedish Environmental Quality Objectives 235 Uppföljning av miljökvalitetsmålen 237 Fulfilment of environmental quality objectives 237 Frisk luft 238 Clean air 238 Grundvatten av god kvalitet 240 High-quality groundwater 240 Levande sjöar och vattendrag 242 Sustainable lakes and watercourses 242 Myllrande våtmarker 244 Flourishing wetlands 244 Hav i balans samt levande kust och skärgård 246 A balanced marine environment, sustainable coastal areas and archipelagos 246 Ingen övergödning 248 No eutrophication 248 Bara naturlig försurning 250 Natural acidification only 250 Levande skogar 252 Sustainable forests 252 Ett rikt odlingslandskap 254 A varied agricultural landscape 254 Storslagen fjällmiljö 256 A magnificent mountain landscape 256 God bebyggd miljö 258 A good urban environment 258 Giftfri miljö 260 A non-toxic environment 260 Säker strålmiljö 262 A safe radiation environment 262 Skyddande ozonskikt 264 A protective ozone layer 264 Begränsad klimatpåverkan 266 Limited influence on climate 266 Ordförklaringar 268 Glossary 268 Tabell- och figurförteckning 271 List of tables and figures 280 Sammanfattning på engelska 289 Summary 289 Organisationer, myndigheter etc. varifrån Organisations, authorities etc. sources of uppgifter hämtats 290 statistics in this publication 290 Sakregister 292 Subject index in Swedish 292 Innehållsförteckning 7

Tecken och förkortningar Symbols and abbreviations Symboler Symbols Upprepning Repetition _ Intet finns att redovisa Magnitude zero 0 Mindre än 0,5 av Magnitude less enheten than half of unit.. Uppgift ej tillgänglig Data not available eller alltför osäker för att anges. Uppgift kan inte Category not förekomma applicable Sorter Units of measurement ha Hektar = 0,01 km 2 Hectare C Grader Celsius Centigrade h Timme Hour J Joule Joule mekv Milliekvivalenter Milliequivalents s Sekund Second ppm 10-6 ppb 10-9 ppt 10-12 Multiplar och delar av enheter Multiples and fractions of units P peta = 10 15 = 1 000 000 000 000 000 T tera = 10 12 = 1 000 000 000 000 G giga = 10 9 = 1 000 000 000 M mega = 10 6 = 1 000 000 k kilo = 10 3 = 1 000 h hekto = 10 2 = 100 da deka = 10 1 = 10 d deci = 10-1 = 0,1 c centi = 10-2 = 0,01 m milli = 10-3 = 0,001 µ mikro = 10-6 = 0,000 001 n nano = 10-9 = 0,000 000 001 p piko = 10-12 = 0,000 000 000 001 8 Tecken och förkortningar