OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN



Relevanta dokument
Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

Miljö- och byggförvaltningen 2011

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

KLASATORPET Förslag Klass 1

Planerad bergtäkt i Stojby

Naturvårdens intressen

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun

KLASATORPET Förslag Klass 1

byggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken

OMRÅDESBESTÄMMELSER. for. Leksands kommun, Kopparbergs län. Upprättade av Stadsarkitektkontoret

Svensk författningssamling

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Att bygga på prickad mark

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

Områdesbestämmelser för riksintresseområdet ASKERSBY, Sunne kommun Värmlands län

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015


Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna)

SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun. Antagen av kommunens byggnadsnämnd

Regler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag

Detaljplan för Lyngsåsa, Dalarö 6:30 m.fl. Dalarö, Haninge kommun Dnr PLAN

Ändring av byggnadsplan för del av Jädraås 1, tillägg till plan- och genomförandebeskrivning.

BORGÅ STAD DELGENERALPLANEN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD PLANFÖRSLAG : PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Områdesbestämmelser för Hjulfhult

8.9. Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum: Fastighetsadress: Kleva 205

RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2

Rapport över Arkeologisk Förundersökning

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön

PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

Lilla Bläsnungs. Rapport Arendus 2015:16. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr

Plan- och bygglag (1987:10)

Arkitekturprogram för Hallands inland

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Skurebo

Miljö- och Byggnadsnämnden

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

Detaljplan för Tisnarebaden, Rostorp 2:1 m.fl., Katrineholms kommun. Upprättad på stadsarkitektkontoret i Katrineholm 30 april 2010

Handlingar till bygg- och miljönämndens sammanträde den 8 juni 2010

PLANPROGRAM. för del av Saxhyttan 157:1, ( Bysjöstrand ) Grangärde Ludvika kommun

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN. Arkeologisk utredning. Hille socken Gävle kommun Gästrikland Bo Ulfhielm

1 Befintliga förhållanden

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov,marklov och anmälan

Start-PM. Ärendet Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Rogberga kyrkogård Ny askgravlund

Ändring, genom tillägg, till detaljplan för Ribban 1, Rotsunda, Rotebro. Laga krafthandling Dnr 2004/572 KS 203. Nr.619

Ansökan om bygglov i efterhand för tillbyggnad av komplementbyggnad med altan/carport, fasadändring, förråd och murar.

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

PLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

del av Östra Karup 23:1 m fl

Fibertillskott i Övra Östa

Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER

Detaljplan för östra Dimbo 1:99 i Läppe tätort Vingåkers kommun

Detaljplan för Borgeby 34:1 m. fl. Borgeby skola i Borgeby, Lomma kommun, Skåne län

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun

EKEBORYD Förslag Klass 2-3

Detaljplan för kv. Hans

På gården finns ett uthus, av en sort som är mycket typisk för Råå.

DOM meddelad i Stockholm

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Detaljplan för Joeström 2:24 m.fl. Storuman kommun, Västerbottens län

Föredragningslista Bygg- och plannämnden

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2007

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Hansta gård, gravfält och runstenar

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Bussamåla

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER

MILJÖ- OCH STADSARKITEKTKONTORET UTSTÄLLNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE

P L A N B E S K R I V N I N G

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Generella bygganvisningar vid fördelning av tomter på Hälltorps gård, etapp 1, kvarteren Katjaäpplet, Duväpplet, Rosenäpplet, Smultronäpplet.

Detaljplan för delar av fastigheterna STÖCKSJÖ 18:20 mfl inom Stöcksjö i Umeå kommun, Västerbottens län

52,3 52,3. Tät skog 52,5 NATUR 52,3 52,2 52,2 51,8 52,3 52,4 N 2 51,9 51,8 52,3 HUSVAGNSCAMPING 50,5 51,5 51,5 49,5 50,5 50,7 51,4 48,8 49,3 49,4

Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar

Kolonistugor i Sundbybergs koloniträdgårdsförening

ANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås

OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB)

Planhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län

Transkript:

1(12) Miljö- och byggkontoret OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN BESKRIVNING Upprättad 2002-10-22 Reviderad 2003-06-06 Antagen 2004-04-29 Laga kraft 2004-05-28

2(12) HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Bestämmelsekarta i skala 1:1000 Beskrivning Fastighetsägarförteckning BAKGRUND Slungsås ligger norr om Hillerstorp på vägen mellan Kävsjö och Marieholm. Länsväg 648 genomkorsar bybildningen från öster mot norr i en stor kurva på ca 180. I söder och väster finns kullar som skyddar bybildningen från de vanligaste vindarna, medan området mot norr och nordöster sluttar ner mot sjön Flaten. Gårdarna ligger i stort sett samlade och vackert inpassade i sänkan vid foten av de mäktiga Liafällorna en i väster belägen vacker bergås med löv- och barrskog där gården Rudå ligger som högsta punkt med vackra utsikter över landskapet. Odlingslandskapet upptas av mjukt formade kullar med glesa lövskogsdungar, mellanliggande fuktiga bäckdrag, betesmarker och åkrar. I södra delen av området sträcker sig vandringsleden Kävsjölänken i öst-västlig riktning. Utdrag ur ekonomisk karta över Slungsås by

3(12) Slungsås tillhör Kävsjö socken och hade på 1800-talet 6 hemman. Nedanstående karta visar hur bybildningen såg ut vid mitten av 1800-talet. Då gick en landsväg genom byn från Hillerstorp i söder mot Marieholm och Åsenhöga i norr. Till kyrkan i Kävsjö gick landsvägen ungefär som nuvarande landsväg, länsväg 648. Av 1800-tals kartan kan man se att flertalet bostadshus och ladugårdar finns kvar i sina lägen i vår tid. (Hela kartan från 1847 redovisas på sidan 11). Utdrag från ägokarta över Slungsås upprättad 1847 redovisande de centrala fastigheterna i byn

4(12)

5(12) GÄLLANDE BESTÄMMELSER, PLANER OCH FÖRORDNANDEN I kommunens översiktsplan antagen av kommunfullmäktige 2001-03-29 anges under generella rekommendationer för bebyggelse som målsättning att kommunen är positiv till att mindre byar växer om planutredning visar att tekniska, miljömässiga eller trafiksäkerhetsmässiga problem ej uppstår. I översiktsplanen anges dessutom som åtgärdsprogram under kulturmiljövård att upprätta områdesbestämmelser med utökad bygglovplikt för Slungsås by. Utbyggnadsområdet för tätorten Hillerstorp sträcker sig söderifrån fram till Hallaröjan och Karlslund. För Flatenområdet har en fördjupad översiktsplan antagits av kommunfullmäktige 1998-11-26. Denna fördjupning med sina riktlinjer gäller för Slungsås by i stort sätt norr om nuvarande länsväg. För denna aktuella del av Flaten råder 100 meters strandskydd. För länsväg 648 som går genom byn gäller Väglagen. Inom ett avstånd av 50 meter från vägområdet får inte utan länsstyrelsens tillstånd skyltar, anordningar för reklam, propaganda eller liknande ändamål sättas upp. Inom ett avstånd av 12 meter från vägområdet får inte utan länsstyrelsens tillstånd uppföras byggnader, göras tillbyggnader, utföras andra anläggningar eller vidtas andra åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. BESTÄMMELSERNAS SYFTE OCH INNEBÖRD Dagens landskap och bebyggelse är i väsentlig grad en produkt av människors verksamhet under tusentals år. Fram till vår tid har dock markutnyttjandet och byggandet skett på ett aktsamt sätt så att spåren från äldre tider fortfarande går att skönjas. Dagens byggande med nya tekniker och starka internationella influenser innebär ofta kraftiga förändringar av marken och av byggnadernas formspråk, något som i de flesta fall riskerar att utplåna spåren av äldre tiders bebyggelse. Syftet med områdesbestämmelserna är att skydda den värdefulla bebyggelsesmiljön och införa lovplikt för ett antal åtgärder som har stor betydelse för bebyggelsens utseende och för området som helhet. AVGRÄNSNING AV OMRÅDET Avgränsningen har gjorts med inriktning att byn och de öppna ytorna ikring, som är synliga när man åker på länsvägen genom området, kommer med i områdesbestämmelserna. Områdesbestämmelserna begränsas i norr och

nordväst av Älingabäcken och en sidobäck till denna som rinner från Ekekullen och Fållen. I söder begränsas områdesbestämmelserna av vandringsleden Kävsjölänken. Områdesbestämmelserna sträcker sig i nordost ner till sjön Flaten. 6(12) BESKRIVNING AV LANDSKAPET OCH BEBYGGELSEN Landskapet Landskapet kring Slungsås by bär en pastoral prägel med mjukt formade kullar söder och väster om länsvägen, begränsade av fuktiga bäckdrag och lövskogsdungar. Nordost om länsvägen sluttar de stora ängarna långsamt ner mot sjön Flaten och Storån och avslutas i synfältet från länsvägen av en tät skogsridå. Det är ett mycket vackert odlingslandskap på gränsen mot höglandet. Vy mot norr Bebyggelsen Den befintliga bebyggelsen består i huvudsak av äldre gårdsbildningar med mansgårdsbyggnader och ladugårdar från 1800-talet och början av 1900-talet. Gårdarna ligger i huvudsak samlade på södra sidan om länsvägen och utgör en markant bybildning. I den sydöstra delen av området ligger ett par mindre stugor/bostadshus.

7(12) Vy mot norr över byn FORNLÄMNINGAR Inom området finns två fornlämningar dokumenterade. Vid Frommabo finns en bebyggelselämning (sentida) som inte är synlig men väl skyltad med texten: 116 Här låg backstugan Bäckhlund 1851-1902, Kävsjö hembygdsförening 1983. Vid Karlslund står en väghållningssten av granit i dikeskanten med texten: No 5 188M. ¼ NT SLUNGSÅS Fornlämning - Väghållningssten vid Karlslund

8(12) Bebyggelselämning Frommabo För fornlämningar gäller Lag om kulturminnen m.m. I lagens 2 kap. 6 anges att det är förbjudet att utan tillstånd ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. På södra sidan om länsvägen strax väster om Bylund står en milsten i gjutjärn på sockel av kallmurat sten. DEN FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANEN FÖR OMRÅDET KRING FLATEN Den fördjupade översiktsplanen för Flaten som antogs av kommunfullmäktige 1998-11-26 gäller för större delen av Slungsås. Begränsningen redovisas på bestämmelsekartan tillhörande dessa områdesbestämmelser.

9(12) Av den fördjupade översiktsplanen framgår att enstaka nya fritidshus får placeras intill befintliga fritidshus, gårdar eller inom bybildningar. Fritidshusens byggnadsyta bör begränsas till 80m2 och tomtstorleken till mellan 1000 och 2000 m2. Inom bybildningen Slungsås bör 1-2 s.k. undantagsstugor kunna uppföras per fastighet. Stugorna bör anpassas till mangårdsbyggnaden och placeras i närheten av densamma. Stugorna bör ej avstyckas till egna fastigheter. I fördjupningen påpekas att det finns naturliga förutsättningar för friluftsbad vid Stråken. Vid Älingabäckens utlopp i Flaten finns goda förutsättningar för friluftsbad. Det bör dock påpekas att kommunen för närvarande ej har för avsikt att bygga några anläggningar för badändamål. Karta som bl. a. visar begränsningen av områdesbestämmelserna RÅD OCH REKOMMENDATIONER Nya byggnader skall anpassas till befintlig miljö. Detta innebär att nytillskott i bebyggelsen underordnar sig och ansluter till den befintliga bebyggelsen beträffande placering i landskapet, formspråk, volym, takvinklar, dimensioner, material och färgsättning. Anpassningen innebär inte att nya hus skall kopiera de befintliga. Det får gärna synas på ett hus att det är nytt.

10(12) Komplementbyggnader bör genom placering, proportioner, takutformning och materialval anpassas till den befintliga bebyggelsen. Om- och tillbyggnader som förändrar byggnadernas grundvolym bör undvikas. Takformen bör bibehållas och nya volymer som läggs till bör ha samma proportioner som den ursprungliga byggnaden. Man bör eftersträva att använda samma material, färgsättning och detaljutformning i den nya volymen som i den gamla. Utvändiga underhållsarbeten bör om möjligt utföras i överensstämmelse med originalutförandet, eller med vad som är typisk för byggnadens tillkomsttid. Eventuella tidigare förvanskningar bör åtgärdas. Rivning och schaktning fordrar rivningslov och/eller marklov. Lantbrukets ekonomibyggnader bör placeras så att strukturen i bebyggelsen inte förstörs. Spåren av äldre odlingsformer (stenmurar, brukningsvägar etc.) bör inte raderas ut av olämpligt placerade nya byggnader. Landskapskaraktären bör inte förvanskas genom att främmande och avvikande silhuetter eller kulörer tillåts dominera. Nya material bör undvikas, men kan accepteras om de på avstånd har en verkan avseende färg och struktur som ansluter till de befintliga byggnaderna. BESTÄMMELSER I karta tillhörande områdesbestämmelserna anges den utökade lovplikten som skall gälla för området. Inom hela bestämmelseområdet krävs bygglov för att: Göra mindre tillbyggnader av bostadshus och tillhörande komplementbyggnader samt uppföra komplementbyggnader. Uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader. Färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt att göra andra ändringar som påverkar byggnadernas yttre utseende. Sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Uppföra mur eller plank Inom hela bestämmelseområdet krävs rivningslov för att: Riva byggnad eller del av byggnad. Inom hela bestämmelseområdet krävs marklov för att: Schakta eller fylla om markhöjden ändras avsevärt.

11(12) TILLÄMPNING AV BESTÄMMELSERNA Hänsyn kommer att tas till aktuella byggnadens status vid bedömning av ändringar, om- och tillbyggnader. För de byggnader som har ett begränsat kulturhistoriskt värde kommer bestämmelserna att tillämpas mera översiktligt. REPARATIONER, UNDERHÅLL OCH RESTAURERING Fastighetsägaren ansvarar själv för reparationer och normalt underhåll på byggnader. Bidrag för antikvariska överkostnader kan efter ansökan till Länsstyrelsen beviljas. Med överkostnader avses kostnader som följer av arbeten och materialval som går utöver ett allmänt hänsynstagande till de kulturhistoriska värdena. Bidraget har tillkommit för att det inte skall vara altför betungande att bevara och underhålla kulturhistorisk värdefull bebyggelse. I första hand lämnas bidrag till, byggnadsminnen, riksintressen och utvärderade områden i kommunernas kulturminnesvårdsprogram, men även åtgärder på andra kulturhistorisk intressanta byggnader kan komma i fråga för bidrag. Karta över alla ägorna till Slungsås i Jönköpings län, Östbo härad och Käfsjö socken Upprättat 1847

12(12) BYGGLOVAVGIFT, RÅDGIVNING, SAMRÅD Bygglovavgift för åtgärder inom detta aktuella område som innan områdesbestämmelserna tillkom var bygglovbefriade, kommer inte att tas ut vid bygglovprövningen. Miljö- och byggnämnden kommer inom ramen för den kostnadsfria rådgivningen att bistå med bygglovritningar om detta önskas. Vid byggsamrådsmöten kommer Länsmuseet i Jönköping att beredas tillfälle att närvara. KÄLLOR Översiktsplan för Gnosjö kommun antagen av kommunfullmäktige 2001-03-29. Fördjupning av översiktsplan för området kring Flaten i Gnosjö kommun, antagen av kommunfullmäktige 1998-11-26. Boken om Kävsjö, del 1, Hembygdsföreningen i Kävsjö. Översiktlig naturinventering över Gnosjö kommun av Ingvar Christoffersson 1982. Riksantikvarieämbetets reviderade fornminnesinventering 1984: Kävsjö sn, F län, Sm Gnosjö 2003-06-06 Tor Asbjörnsen stadsarkitekt