Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad är ett språk? 2) Språkets struktur och delar 2) Talspråk och skriftspråk 3) Språkets betydelse för individen i skolan och i samhället 4) Flerspråkighet 5) Hur ser elevers språkliga färdigheter ut i den svenska skolan? 6) Vad kan vi göra för att förbättra elevernas språkfärdigheter? 7) Språket och framtiden 8) Uppsummering och slutsatser 1 2 1. Vad är ett språk? Ett medel för kommunikation Muntlig och icke-muntlig kommunikation Språklig och icke-språklig kommunikation Språket: sända information, förmedla attityder, strukturera erfarenheter, kontakt med andra (dialog) 1. Vad är ett språk? Det finns 6000 7000 olika språk Ett par hundra språk talas av mer än 100.000 personer Ett språk kan ömsesidigt förstås Ett språk vad som man bestämmer är ett språk 3 4 2. Språkets struktur och delar talspråk skriftspråk Att ta emot meddelanden lyssna läsa Att skicka meddelanden tala skriva 5 2. Språkets struktur och delar Språkets fyra sidor: Fonologi (språkets ljud) Grammatik - Syntax (ordföljd) - Morfologi (betydelsebärande enheter i språket) Semantik (ord och ordkombinationers betydelse) Pragmatik (språkets användning) 6 1
2. Språkets struktur och delar Fonologi (språkets ljud) Svenska språket består av 27 (eller 36) betydelseskiljande ljud (fonem) Minimalt par: två ord som skiljer sig åt endast genom ett fonem t.ex tak sak, bil - pil Fonetik språkljudens fysiska karaktär hur och var de bildas i munnen Fonologi språkljudens språkliga funktion 7 3. Språkets struktur och delar Grammatik: Syntax (ordföljd) De regler som styr hur ord kombineras till satser och meningar. 8 3. Språkets struktur och delar Grammatik: Morfologi Morfem = minsta betydelsebärande del av språket Alla ord består av ett eller flera morfem. Lexikala morfem = har ordliknande betydelse Grammatiska morfem = har en funktionsbetydelse (flertal, dåtid etc.) 2. Språkets struktur och delar Semantik Ords och ordkombinationers betydelse. Innehållsord: substantiv, adjektiv, verb Funktionsord: pronomen, prepositioner etc. Ordförrådets utveckling beror på den omgivande miljön Aktivt och passivt ordförråd 9 10 2. Språkets struktur och delar Pragmatik (språkets användning) Hur man talar med andra människor. Att lära sig sända klara och tydliga meddelanden (att inta den andres position). Att följa regler i en konversation (turtagning). Sociolingvistisk förståelse Bernsteins två språkliga koder: restriktiv kod och utvecklad kod 3. Skillnad mellan tal och skrift Talspråk (samtal) man ser talaren turtagning äger rum nu äger rum här varierar vardagliga företeelser Skriftspråk (text) anonym monologisk distans i tid distans i rum alltid lika abstrakt 11 12 2
3. Skillnaden mellan tal och skrift Barn lär sig att tala utan någon formell undervisning. En del barn lär sig också att läsa utan formell undervisning. Många barn behöver undervisning för att lära sig att läsa. Omkring 850 miljoner vuxna kan inte läsa - men de kan tala. 4) Flerspråkighet Språkutveckling och läsinlärning beskrivs ofta ur ett en-språkigt perspektiv Många barn växer upp med mer än ett språk i sin omgivning Nationella minoriteter Invandring 13 14 4) Flerspråkighet Minoritetsspråk i Sverige: samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch Invandrare i Sverige: Antal utländska medborgare 2009: 6,5% (SCB) Födda i ett annat land än Sverige 2009: 14,3% (SCB) Födda i Sverige med två föräldrar född i ett annat land än Sverige 2009: 18,6 % (SCB) Minst en förälder född i ett annat land än Sverige mer än 20 % Elever berättigade till modersmålsundervisning i grundskolan läsåret 2009/10: 19,4 % (Skolverket) 15 4) Flerspråkighet: Begrepp Modersmål första språk Andraspråk Främmande språk 16 4) Flerspråkighet: Begrepp Simultan tvåspråkighet Successiv tvåspråkighet När är man tvåspråkig? 4) Flerspråkighet: Kritisk period? Kritisk period = en begränsad tidsperiod då en särskild färdighet eller egenskap måste stimuleras Vad händer om man inte lär sig ett språk före en viss ålder? Språkutveckling hos vuxna med afasi Personer som vuxit upp utan språklig stimulans 17 18 3
4) Flerspråkighet: Kritisk period? Kan man lära ett andra språk i vuxen ålder? Exceptionella vuxna andraspråksinlärare Svårare att lära ett nytt språk efter en viss ålder Särskilda problem grammatik och uttal 4) Flerspråkighet: Tröskelteorin För att kunna lära ett andraspråk måste en viss nivå uppnåtts i förstaspråket. Ett förstaspråk blir en grund att bygga kunskaper i ett andraspråk på 19 20 4) Flerspråkighet: Olika typer av språkbehärskning Vardagsspråk Skolspråk 4) Flerspråkighet: Effekter av flerspråkighet En nackdel? Att jämföra rätt grupper Bättre analytisk förmåga, begreppsbildning och språklig medvetenhet Språklig utveckling ofta lite långsammare 21 22 5) Språkets betydelse för individen i skolan och i samhället Läsning är en vardagsaktivitet i vårt samhälle. Det skrivna språket är en fantastisk uppfinning. Ett ömsesidigt samband mellan samhällsutvecklingen och utvecklingen av skriftspråket. 23 Läsning en viktig del av utbildningen Kraven på läs- och skrivförmåga beror på: Samhället (att kunna fullgöra sina skyldigheter och bevaka sina rättigheter) Arbetslivet (att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter) Privatlivet (nöjesläsning, kontakter m.m) 24 4
Läs- och skrivförmåga Förmågan att använda tryckt eller handskriven text för att Fungera i samhället och fylla kraven i olika vardagssituationer Kunna tillgodose sina behov och personliga mål Förkovra sig och utvecklas i enlighet med sina förutsättningar s. 13, Skolverket (1996) Grunder för fortsatt lärande. En internationell jämförande studie av vuxnas förmåga att förstå och använda tryckt och skriven information. Rapport 115 från Skolverket, Stockholm: Skolverket s. 14, OECD (1995) Literacy, Economy and Society. Paris och Ottawa: OECD och Statistics Canada 25 5) Samhällsutveckling och läsning Svårt att tänka bort skriftspråket ifrån samhällsutvecklingen, men hur hänger de ihop. Den svenska historien: allmän skolplikt, hög grad av alfabetisering, industrialisering Vad kom först industrialiseringen eller läskunnigheten? Andra exempel i världen: Japan, Korea 26 Läsning internationellt 100 miljoner barn går inte i skolan (60% är flickor) mer än 850 miljoner analfabeter (550 miljoner kvinnor och 300 miljoner män) FN:s projekt Education for all Kommer ökad läskunnighet i världen att leda till utveckling? 6) Hur ser elevers språkliga färdigheter ut i den svenska skolan? IALS undersökningen visar att 20 % av eleverna internationellt lämnar skolan med dåliga läskunskaper. IALS visar att 5 % av Sveriges befolkning i åldern 20 65 år har en läsförmåga som gör att de enbart klarar de enklaste läs- och skrivuppgifterna i vardagslivet. 27 28 Andel av undersökningspopulationen som är invandrare eller infödda fördelade efter läskunnighetsnivå (%) i IALS undersökningen Land nivå 1 nivå 2 nivå 3 nivå 4/5 Kanada födda i Kanada 14.8 25.6 35.4 24.2 invandrare 31.1 21.3 19.3 28.3 Nederländerna födda i Nederländerna 8.9 25.4 45.2 20.5 invandrare 27.4 30.8 30.0 11.8 Schweiz födda i Schweiz 10.2 29.3 42.6 18.0 (franskspråkiga) invandrare 31.5 28.1 29.4 11.0 Schweiz födda i Schweiz 8.7 31.3 41.9 18.1 (tyskspråkiga) invandrare 56.6 20.7 14.5 8.2 Sverige födda i Sverige 4.3 18.0 40.3 37.3 invandrare 24.7 27.3 30.8 17.2 Tyskland födda i Tyskland 7.8 32.1 40.7 19.4 invandrare 23.2 40.1 24.8 11.9 USA födda i USA 17.5 27.4 34.0 21.2 invandrare 54.2 19.7 19.1 6.9 Källa: Statistics Canada, OECD, 1995 6) Trender: läsundersökningar Läsundersökningar organiserade av IEA: IEA Six Subject Survey 1970, IEA Reading Literacy Study 1991, PIRLS 2001, 2006 PISA : 2000, 2003, 2006, 2009 Skolverkets utvärderingar: 1992, 1995 och 2003 Stockholms undersökningarna: 1993 1999 och 1997 2000 29 30 5
6) Jämförelser över tid IEA undersökningar 1970, 1991 och 2001 (skolår 3) samt 2001 och 2006 (skolår 4) PISA 2000, 2003, 2006 och 2009 (skolår 9) Skolverket 1992, 1995 och 2003 (skolår 5 skolår 9) Stockholms undersökningarna 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998 and 1999 (skolår 3) Stockholms undersökningarna 1997, 1998, 1999 and 2000 (skolår 8) 6) IEA undersökningarna 1970, 1991, 2001 och 2006 Inga signifikanta skillnader för eleverna i skolår 3 mellan 1970 och 1991 Signifikanta skillnader för eleverna i skolår 3 mellan 1991 and 2001 en försämring Signifikanta skillnader för eleverna i skolår 4 mellan 2001 and 2006 en försämring 31 32 6) Skolverket 1992, 1995 and 2003 Signifikanta skillnader mellan 1992/95 och 2003 6) Stockholms undersökningarna Skolår 3: Variation mellan åren, men ingen trend. Lägre resultat och större spridning. Antalet elever med svårigheter att läsa och skriva har ökat. Skolår 8: Variation mellan åren, men ingen trend. 33 34 6) PISA 2000, 2003, 2006 och 2009 En signifikanta försämring mellan 2000 och 2009 520 516 Resultatutveckling enligt PISA 514 509 507 Spridningen i resultat större 2009 än 2000. 500 502 503 494 497 495 De allra svagaste läsarna presterar sämre 2009 än 2000. 480 2000 2003 2006 2009 läsförståelse matematik naturvetenskap 35 6
Trend i läsförståelse efter läsnivåer 2000-2009 Flickor och pojkars resultat i läsförståelse efter läsnivåer 6) Jämförelse över tid Inga indikationer på skillnader mellan 1970 and 1991. Två undersökningar visar på skillnader under 90-talet: - IEA 1991 och 2001 - Skolverket 1993/1995 och 2003 En studie visar inte på några skillnader under 90-talet - Stockholms undersökningarna 1993 99 skolår 3 och 1997 2000 skolår 8 Två undersökningar visar på skillnader under 2000-talet: - PISA 2000, 2003, 2006 och 2009 - PIRLS 2001 och 2006 språkutveckling Tala Lyssna Läsa Skriva Samtidigt som resultaten har blivit sämre har också spridningen ökat. 39 40 språkutveckling (tala) Samtala med barn. Ge barn möjlighet att tala och berätta. Att som vuxen lyssna på barnet och respektera barnet. Alla språkbruk är lika bra, vart och ett i sin situation. Hjälpa barnet med den språkliga variationsförmågan. Att hjälpa eleverna att bli mindre beroende av talsituationens stöd och allt duktigare i att låta språket ensamt göra jobbet. språkutveckling (tala) Att låta barnet berätta om - egna direkta erfarenheter och upplevelser - böcker, bilder, TV, film - natur och samhälle 41 42 7
språkutveckling (lyssna) Högläsningens betydelse - aktivt samspel stimulerar språkutveckligen. Låta barnet höra rim och ramsor. Träna på att känna igen ljud. språkutveckling (läsa) Läsutvecklingen stöds av andra språkliga aktiviteter. Utveckla den fonologiska medvetenheten rim och ramsor, känna igen ljud. Lära sig hur en berättelse är uppbyggd genom att höra sagor och andra berättelser. Läsning: avkodning x förståelse 43 44 språkutveckling (skriva) språkutveckling (skriva) Låta barnet skriva bokstäver för hand och med hjälp av dator. Ge barnet enkla skrivuppgifter som blir svårare. Skilja mellan övningar i att skriva rätt och övningar att utveckla sitt skrivande. Att låta barnet skriva om - egna direkta erfarenheter och upplevelser - böcker, bilder, konst, TV, film - sina kunskaper genom studier om natur och samhälle 45 46 8) Språket och framtiden En radikal förändring pågår av våra språkvanor. Vi kommunicerar via mobiltelefon och datorer. Att läsa på skärmen den vanligaste formen av läsning för ungdomar. 47 Vad läser eleverna på sin fritid? Härnösand 2005-06 Typ av läsning 2005 Skönlit. (N=290) 2006 Skönlit. (N=277) 2005 dagstidn. (N=292) 2006 dagstidn (N=276) 2005 webbsid. (N=289) 2006 webbsid. (N=279) Nästan Mindre än En eller Ungefär Två eller Nästan aldrig (%) en gång i två gånger en gång i tre gånger varje dag månaden i månaden veckan i veckan (%) (%) (%) (%) (%) 31.4 17.2 12.4 10.3 12.4 16.2 29.2 15.9 13.4 13.4 15.5 12.6 5.5 1.7 7.5 13.7 18.8 52.7 7.6 4.0 6.5 15.2 17.4 49.3 10.0 5.5 7.3 13.8 19.7 43.6 10.4 4.7 6.1 10.0 17.9 50.9 48 8
Användning av datorer hemma för nöjes skull och digital läsning Användning av datorer i skolan och digital läsning Hur hänger digital läsning och traditionell läsning samman? Traditionell läsning Traditionell läsning LÄSNING eller E-läsning E-läsning 51 E-läsning: Vilka implikationer har de förändrade läsvanor för läsfärdigheten och för läsundervisningen? Framtidsscenarier för läsning och läsundervisning: 1) Traditionell läsningen och digital läsning är två skilda saker och elever behöver få stöd med att utveckla bägge, 2) Traditionell läsning och digital läsning är två sidor av samma mynt och en allsidig undervisning innebär stöd för att utveckla läsning i olika sammanhang 3) den som lär sig läsa böcker kan mycket bättre läsa andra former av text och skolans uppgift är att se till så att barnen utvecklar sin förmåga att läsa längre sammanhängande texter på papper. 52 Uppsummering och slutsatser Språk ett medel för kommunikation Språkets fyra sidor: fonologi, grammatik, semantik och pragmatik Talspråk Skriftspråk: likheter och skillnader Allt fler barn flerspråkiga. Flerspråkighet en tillgång, men eleverna behöver stöd. 53 Uppsummering och slutsatser Utveckling av läs- och skrivförmåga en viktig del av samhällsutvecklingen och viktiga färdigheter i dagens samhälle Undersökningar tyder på att svenska elever läser sämre. Stimulera barns språk genom att låta dem utveckla förmågan att lyssna, tala, läsa och skriva. Träna tidigt den fonologiska medvetenheten 54 9
Uppsummering och slutsatser Skolan ställs inför nya utmaningar vad det gäller språk och språkutveckling. Att lära sig läsa på mer än ett språk. Under de senaste 20 åren har läsvanor radikalt förändrats. Står vi inför en helt ny typ av läsning? Vilka implikationer har detta för läsinlärning och läsundervisning? Ulf Fredriksson ulf.fredriksson@edu.su.se 55 56 10