Fartygsbild: Magnus Rietz. Vi värnar om miljön



Relevanta dokument
Vi värnar om miljön! Megastar

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

mêéëëêéäé~ëé=== = = OUKUKOMNO=

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

Töm inte i sjön Handläggarträff om båt- och hamnfrågor

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

FFFF Utveckla miljövänlig självopererande färja

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

PORT HELSINGBORG. Vårt miljöarbete

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön

Sammanfattning och slutsatser från analysen av Kvarkentrafiken

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Behörighetsbevis eller certifikat i enlighet med STCW-Manila

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan Mariehamn Tfn (018) 25127, fax (018) Hemsida:

Del 1 Miljöledningssystemet

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck

The Independent Fact Group

MILJÖPLAN FÖR PATHOLMSVIKENS SMÅBÅTSHAMN (PVBK)

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.

Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten

Green Bridge konceptet

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

Viktig information till dig som har fotografisk verksamhet

Information om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän

.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun

Giltighetstid: tills vidare UTKAST

Töm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund

Utredningsplan för Gotlandstrafiken 2015

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; UTKAST

Förutsättningarna för auktorisering av serviceföretag för säkerhetsanordningar på fartyg och kraven på deras verksamhet

Sveriges Skeppsmäklareförening

Kryssningslista 2016

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

SANERING AV BLY OCH PCB. - Ny Sponge-Jet anläggning för miljövänlig sanering

Den typen av fartyg fick dåligt ryckte i samband med den stora oljekatastrofen 1989 med Exxon Valdes i Alaska. Man införde snabbt krav på dubbelskrov

Kemikalier, avfall, transporter och energi. Rasmus Engström Oscar Måhlberg

Miljöskyddstillsyn av varv och marinor. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport november 2012

Svart- och gråvattenrening

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

UTKAST TSFS 2013:XX. 1 kap. 3 kap. beslutade den XXXX 2013.

RENHÅLLNINGSBESTÄMMELSER FÖR FINSTRÖMS KOMMUN

Flygplan Av: Mathilda & Leona

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING I VINGÅKERS KOMMUN

GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE.

Säkerhet handlar om förutseende

Brändö kommun. Renhållningsplan

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

Miljöprogram. Hallands nation. Antaget: Senast ändrat: Dokumentansvarig: Quratelet, Hallands nation

Välkommen till Kapellskär

Södertälje den 22 oktober 2012 Revidering 1

Avfall från fartyg Nordisk konferans, Färöarna 7-8 nov 2007

TSFS 2009:49. Tillämpningsområde. Ömsesidighetsklausul. beslutade den 2 juni 2009.

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL


Classic Car Week. Välkommen till Rättviks kommun och

Administration Insatsledning Mobila resurser

Passagerarrederierna. - inom Svensk turism april Presenteras av Passagerarrederiernas förening i samarbete med Sveriges Redareförening

Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:159) om rapporteringsskyldighet för fartyg i vissa fall;

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Den geografiska kartan kan numera liknas vid situationen

Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB

Återvinning och kretslopp

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ


Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

U 43/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

T V Ä T T- O C H R E N G Ö R I N G S M E D E L

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

HÄNDELSER I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD SAMMANSTÄLLNING

Forskningsstrategi

Renhållningstaxa för Köpings kommun, Arboga kommun och Kungsörs kommun 2016

Vi är: Mats, Christer och Peter på PETERS BUSS AB

Kaj Inrikes AB Miljö- och trafiksäkerhetsredovisning Sedan 1999

Båtliv i sjö och hav

Den flytande brottsplatsen Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfartyg

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg Tomas Åström, Transportstyrelsen

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

Framtidens sjöfart. Roger Nordlund Vicelantråd Ålands landskapsregering

Oktahamn Vårat koncept Energi

Avfallsguide 2016 FLER ÅTERVINNINGS- PUNKTER NU SAMLAS ÄVEN PLAST! SOMMAREN. Vad kan man föra till plastinsamlingen?

TDB FAKTA UTLAND SPECIAL Mars 2009

Inkvarteringsstatistik för hotell

Vad gör freonet? Framtiden är vårt gemensamma ansvar

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Tillsyn väg- och spårtrafik

Välkomna till VBF:s miljödag Roland Örtengren

Passagerarrederierna i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Transkript:

Vi värnar om miljön

Vi värnar om miljön Som Östersjöns ledande rederi känner vi ett särskilt ansvar för vår närmiljö. Därför har Tallink och Silja Line som huvudprincip att prioritera miljöskydd. Vi arbetar ständigt med utveckling av metoder för att skydda och skona miljön från föroreningar med målet att främja en hållbar utveckling. Samtliga Tallinks och Silja Lines fartyg är miljöcertifierade enligt ISO 14001 standard. Fartygen drivs och underhålls enligt MARPOL-konventionen (International Convention for the Prevention of Pollution from Ships). Detta garanterar att luft- och vattenföroreningar hålls vid en låg nivå. Tallink och Silja Line driver en policy om nolltolerans mot utsläpp i havet. Målet är att eliminera föroreningsrisken vid källan genom att upprätthålla en hög säkerhetsstandard och hög med vetenhet, samt att följa all relevant lagstiftning för såväl sjö- som den landbaserade verksamheten. Fartygsbild: Magnus Rietz

Fartygsbild: Magnus Rietz En av världens yngsta fartygsflottor Mellan åren 2002 2009 tog AS Tallink Grupp sammanlagt sju helt nya och moderna fartyg i trafik på Östersjön. Dessa har ersatt äldre tonnage. Därmed har Tallink och Silja Line en av världens yngsta passagerarflottor. Moderna fartyg och miljövänliga lösningar bidrar till en bättre miljö i Östersjöområdet. Våra fartyg har byggts och anpassats för att på bästa sätt bidra till hållbar utveckling. Alla Tallinks och Silja Lines fartyg är anpassade för både passagerare och frakt. Inget av våra fartyg är alltså endast avsedda för nöjeskryssningar. Hela tonnaget används därmed maximalt effektivt ur miljösynpunkt. Återvinning Med hjälp av lågt svavelbränsle, katalysatorer och valet av moderna motorer på våra nya fartyg har vi lyckats minska utsläppen. Värmespillet som uppstår från motorerna tas tillvara och återanvänds på fartygen bland annat för att värma bränsle och till fartygens allmänna uppvärmning. Allt svartvatten (toalettavfall) och gråvatten (avloppsoch tvättvatten) pumpas i land för vidare transport till reningsverk. Spillolja förs i land för rening och återanvänds därefter i exempelvis värmekraftverk. Metall-, plast-, glas-, kartong-, bioavfall och miljöfarligt avfall källsorteras ombord. Blandavfall som uppstår förs till förbränningsanläggning där det bland annat blir till uppvärmningsenergi.

Alla Tallinks och Silja Lines fartyg: är miljöcertifierade enligt ISO 14001, följer den internationella MARPOL-konventionen som garanterar att vatten- och luftföroreningar hålls vid lägsta möjliga nivå, har katalytisk avgasrening, tillämpar nolltolerans mot utsläpp i havet. Allt svart- och gråvatten pumpas via slutna system i land för vidare transport till reningsverk, källsorterar allt avfall ombord för vidare transport till återvinningscentraler i land, använder giftfri och godkänd bottenfärg. Fartygens skrov borstas rent med hjälp av dykare ett par gånger om året. Ett rent skrov minskar både bränsleförbrukningen och avgasutsläppen, använder miljövänliga rengöringsmedel vid tvätt och städning, använder inga miljöfarliga freoner eller haloner, använder lågenergilampor och LED-teknologi som medför att energiförbrukningen minskar ytterligare, av nyare modell har särskilt designad skrovform för att minska svall och bottensug och på så vis minska erosion i känsliga farvatten, följer tidtabeller som anpassas efter årstid för att under svårare vinterförhållanden använda en lägre maskineffekt och därigenom minska bränsleförbrukningen. Oljigt avfallsvatten rensas med länsvattenseparator Avgasrening katalysatorer Bränsleförbrukning hydrodynamiskt skrov optimerat maskinval manuell borstning av fartygsbotten Värme tas tillvara avgaspannor värmecirkulering i luftkonditionering Köksavfall fettseparation fast avfall sorteras ombord vätska till gråvattentank transport till land Buller ljuddämpning Tvättvatten till gråvattentank transport till land Fast avfall källsortering återvinning i land Svartvatten till svartvattentank transport till land Linne tvätt i land Skrov strömlinjeformat för mindre svallvågor Kartong komprimeras och balas återvinning i land Läs mer om Tallinks och Silja Lines miljö- och säkerhetsarbete på www.tallinksilja.se

Du reser tryggt! Säkerheten på våra fartyg bygger på en väl strukturerad organisation, hög teknisk standard, god yrkesskicklighet och kontinuerlig utbildning av personalen. Sjösäkerheten regleras av den internationella sjösäkerhetsorganisationen IMO (International Maritime Organization) som är underställd FN och av nationella myndigheter. Målet med vårt säkerhetssystem Safety Management System är att garantera att gällande regler och normer som utfärdats av certifieringsorganisationer, sjöfartsorganisationer och IMO noggrant efterföljs. Varje vecka genomförs säkerhetsövningar ombord på samtliga Tallinks och Silja Lines fartyg. Fartygens personal övar på att släcka bränder, evakuera fartyg, ge första hjälpen, agera i mörker och använda olika säkerhetsanordningar. Fartygens befäl får dessutom regelbundet öva i en fartygssimulator på situationer som avviker från det normala. Tallink och Silja Line har varit föregångare när det gäller att använda fartygssimulatorer i utbildningen. Årligen anordnas nationella och internationella samarbetsövningar som bland annat sjöräddningsmyndigheter, polis, brandkår, hamn och trafiksäkerhetsmyndigheter deltar i.

AS Tallink Grupp är det ledande serviceföretaget inom passagerar- och lasttrafik på Östersjön med 18 fartyg som trafikerar under varumärkena Tallink och Silja Line. Från Stockholm trafikerar vi Helsingfors, Mariehamn, Åbo, Tallinn och Riga, samt linjen Kapellskär Paldiski. AS Tallink Grupp har 6700 anställda i Sverige, Finland, Estland, Lettland, Tyskland och Ryssland och transporterar över 9 miljoner passagerare varje år. www.tallinksilja.se