BROADBAND AND SOCIETY Crister Mattsson
ACTIVITIES Socio-economic return-on-investment studies Case studies and business modelling Broadband strategies, policy support
DEVELOPMENT OF HIGH SPEED NETWORKS AND THE ROLE OF MUNICIPAL NETWORKS OECD SCIENCE, TECHNOLOGY AND INDUSTRY POLICY PAPERS, NO 26, OECD PUBLISHING, PARIS
DIGITAL AGENDA The target is that all EU citizens should have "basic broadband" access by 2013; and that by 2020 they should have fast coverage at 30 Megabits / second with half of households having 100 Megabit subscriptions or higher Problems identified: The incumbents do not make the necessary investments in fiber networks. Alternative public and private investors (including local administrations and public utilities) are often held back by policy's and capital costs.
GUIDE TO HIGH SPEED BROADBAND A joint effort from M. Forzati and C. Mattsson from Swedish ICT ACREO; M. Corbett and D. Cullen from Independent Networks Co-operative Association (INCA); contribution from the regions involved into the Engage Project (High Speed Broadband for Rural Europe) Supervision of DGREGIO, DGCONNECT, DGAGRI and DGCOMP. Presents the investment alternatives when developing broadband; Advises public authorities how to take a long-term investment perspective; Provides alternatives: infrastructure, investment model, financial model/tools Suggests how to involve citizens, broadband developers, and how to monitor and evaluate broadband investment. Aims: Dacian Cioloş said: "I hope that the guide will help national and regional authorities make use of EU funds for further developing an innovative, knowledge-based businesses and human capital in rural areas, for example in helping help to close the rural-urban gap in access to high - speed internet facilities. European Broadband Portal: http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/high-speed-broadband
To define a broadband plan (strategy) is essential. Questions to target: Why broadband: policy context Mapping the current situation Why intervene? Defining the goals Identifying stakeholders and establishing collaboration Strategy choices
DEVELOPMENT OF HIGH SPEED NETWORKS AND THE ROLE OF MUNICIPAL NETWORKS OECD SCIENCE, TECHNOLOGY AND INDUSTRY POLICY PAPERS, NO 26, OECD PUBLISHING, PARIS 7
Peterborough, United Kingdom Amsterdam, Appingedam, Schiermonnikoog, Netherlands Vejen, Denmark Stockholm, Hudiksvall Sweden Chattanooga, Tennessee, United States Kamiyama Tokushima, Japan Northland Whangarei, New Zealand National Broadband Network, Canberra, Australia
PUBLICERAD PÅ OECD LIBRARY http://www.oecd-ilibrary.org/science-and-technology/development-of-high-speed-networksand-the-role-of-municipal-networks_5jrqdl7rvns3-en 9
Källa: Svenska stadsnätsföreningen
Källa: Svenska stadsnätsföreningen
STOKAB INVESTERING OCH AVKASTNING FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE Ackumulerade mkr 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0
MARKNADS MODELL Tjänsteleverantörer Internet leverantörer Media & innehåll TV och tjänster Operatör Kommunikations operatörer Bredbands operatörer Telekom operatörer Nät ägare Nätoperatörer Stadsnät Fastighetsbolag Energiföretag
SP + NP SP + NP PIP + SP + NP SP + NP SP + NP NETWORK LAYERS AND BUSINESS MODELS Open access models Vertical integrated mode SP SP SP SP SP SP SP SP SP SP NP NP PIP + NP PIP PIP Vertically Integrated Operator Vertically Integrated Operator PLOM ALOM 3LOM LLU bitstream access
Roll-out cost Un-captured values VARFÖR SAMHÄLLSEKONOMISKA STUDIER OM BREDBAND Telco return Intäkt från Internet-tjänst Intäkt från telefoni Intäkt från TV-tjänster
Ökat användande av IKT tjänster FTTH utbyggnad Snabb uppkoppling Ny infrastruktur Lägre priser på Direkt ekonomisk aktivitet IKT-tjänster Nya & bättre tjänster Äkta molntjänster Videokonf. Tele-närvaro HD och 3D TV VoD Nätverks spel E-hälsa E- myndigheter Logistik, prod, ledning Effektivitet i PA Sensor nätverk El -näts effektivitet Transparens i PA Distans arbete e-utbildning trafik trängsel Video övervakning byråkrati Utvecklad Demokrati Ökat livskvalite t Ökat marknadsvärde Bättre affärs möjligheter Miljöpåverkan Virtuell arbets mobilitet Lägre offentliga utgifter Utbildningskvalitet och kostnader Nya affärsmodeller Funktional possible separation Högre sysselsättning Konkurrens mellan tjänsteleverantörer Lägre initiala investeringar for NP och SP Tillstånd och mark intäkter BNP Lägre introduktions barriärer lönsamhet för NP och SP lönsamhet för PIP Minskning av utflyttning Inlärnings utveckling Utveckling av nya Tekniska lösningar Produktivitet ICT kompetens arbetskrafts pool Nya företag ICT mognad : digitala medborgare Kunder för nya tjänster Entreprenörskap
Ökat användande av IKT tjänster FTTH utbyggnad Snabb uppkoppling Ny infrastruktur Direkt ekonomisk aktivitet Lägre internetpriser Nya & bättre tjänster Äkta molntjänster Videokonf. Tele-närvaro HD och 3D TV VoD Nätverks spel E-hälsa E- myndigheter Logistik, prod, ledning Effektivitet i PA Sensor nätverk El -näts effektivitet Transparens i PA Distans arbete e-utbildning trafik trängsel Video övervakning byråkrati Utvecklad Demokrati Ökat livskvalite t Ökat marknadsvärde Bättre affärs möjligheter Miljöpåverkan Virtuell arbets mobilitet Lägre offentliga utgifter Utbildningskvalitet och kostnader Nya affärsmodellerp Funktional ossible separation Högre sysselsättning Ökad konkurrens Lägre initiala investeringar for NP och SP Tillstånd och mark intäkter BNP Lägre introduktions barriärer lönsamhet för NP och SP lönsamhet för PIP Minskning av utflyttning Inlärnings utveckling Utveckling av nya Tekniska lösningar Produktivitet ICT kompetens arbetskrafts pool Nya företag ICT mognad : digitala medborgare Kunder för nya tjänster Entreprenörskap
FÖRETAGANDE I kommuner med 10 % högre fiberpenetration skapas i snitt 8 fler nya företag per 100 000 invånare (780 i hela Sverige). Vad orsakar vad?
Ökat användande av IKT tjänster FTTH utbyggnad Snabb uppkoppling Ny infrastruktur Direkt ekonomisk aktivitet Lägre internetpriser Nya & bättre tjänster Äkta molntjänster Videokonf. Tele-närvaro HD och 3D TV VoD Nätverks spel E-hälsa E- myndigheter Logistik, prod, ledning Effektivitet i PA Sensor nätverk El -näts effektivitet Transparens i PA Distans arbete e-utbildning trafik trängsel Video övervakning byråkrati Utvecklad Demokrati Ökat livskvalite t Ökat marknadsvärde Bättre affärs möjligheter Miljöpåverkan Virtuell arbets mobilitet Lägre offentliga utgifter Utbildningskvalitet och kostnader Nya affärsmodellerp Funktional ossible separation Högre sysselsättning Ökad konkurrens Lägre initiala investeringar for NP och SP Tillstånd och mark intäkter BNP Lägre introduktions barriärer lönsamhet för NP och SP lönsamhet för PIP Minskning av utflyttning Inlärnings utveckling Utveckling av nya Tekniska lösningar Produktivitet ICT kompetens arbetskrafts pool Nya företag ICT mognad : digitala medborgare Kunder för nya tjänster Entreprenörskap
SYSSELSÄTTNING En kommun med 10 % högre fiberpenetration har i snitt 1,2 % högre sysselsättning Vad orsakar vad?
Ökat användande av IKT tjänster FTTH utbyggnad Snabb uppkoppling Ny infrastruktur Direkt ekonomisk aktivitet Lägre internetpriser Nya & bättre tjänster Äkta molntjänster Videokonf. Tele-närvaro HD och 3D TV VoD Nätverks spel E-hälsa E- myndigheter Logistik, prod, ledning Effektivitet i PA Sensor nätverk El -näts effektivitet Transparens i PA Distans arbete e-utbildning trafik trängsel Video övervakning byråkrati Utvecklad Demokrati Ökat livskvalite t Ökat marknadsvärde Bättre affärs möjligheter Miljöpåverkan Virtuell arbets mobilitet Lägre offentliga utgifter Utbildningskvalitet och kostnader Nya affärsmodellerp Funktional ossible separation Högre sysselsättning Ökad konkurrens Lägre initiala investeringar for NP och SP Tillstånd och mark intäkter BNP Lägre introduktions barriärer lönsamhet för NP och SP lönsamhet för PIP Minskning av utflyttning Inlärnings utveckling Utveckling av nya Tekniska lösningar Produktivitet ICT kompetens arbetskrafts pool Nya företag ICT mognad : digitala medborgare Kunder för nya tjänster Entreprenörskap
BILÅKANDE I kommuner med 10 % högre fiberpenetration körs i snitt 135 km mindre per kapita, per år. Det betyder 1,3 miljarder kilometer i Sverige; eller 224 tusen ton CO 2 Vad orsakar vad?
Ökat användande av IKT tjänster FTTH utbyggnad Snabb uppkoppling Ny infrastruktur Direkt ekonomisk aktivitet Lägre internetpriser Nya & bättre tjänster Äkta molntjänster Videokonf. Tele-närvaro HD och 3D TV VoD Nätverks spel E-hälsa E- myndigheter Logistik, prod, ledning Effektivitet i PA Sensor nätverk El -näts effektivitet Transparens i PA Distans arbete e-utbildning trafik trängsel Video övervakning byråkrati Utvecklad Demokrati Ökat livskvalite t Ökat marknadsvärde Bättre affärs möjligheter Miljöpåverkan Virtuell arbets mobilitet Lägre offentliga utgifter Utbildningskvalitet och kostnader Nya affärsmodellerp Funktional ossible separation Högre sysselsättning Ökad konkurrens Lägre initiala investeringar for NP och SP Tillstånd och mark intäkter BNP Lägre introduktions barriärer lönsamhet för NP och SP lönsamhet för PIP Minskning av utflyttning Inlärnings utveckling Utveckling av nya Tekniska lösningar Produktivitet ICT kompetens arbetskrafts pool Nya företag ICT mognad : digitala medborgare Kunder för nya tjänster Entreprenörskap
PRISER OCH KONKURRENS Ju fler operatörer det finns på ett nät, desto lägre blir priset Öppna stadsnät leder till ökad konkurrens och lägre konsumentpriser
Ökat användande av IKT tjänster FTTH utbyggnad Snabb uppkoppling Ny infrastruktur Direkt ekonomisk aktivitet Lägre internetpriser Nya & bättre tjänster Äkta molntjänster Videokonf. Tele-närvaro HD och 3D TV VoD Nätverks spel E-hälsa E- myndigheter Logistik, prod, ledning Effektivitet i PA Sensor nätverk El -näts effektivitet Transparens i PA Distans arbete e-utbildning trafik trängsel Video övervakning byråkrati Utvecklad Demokrati Ökat livskvalite t Ökat marknadsvärde Bättre affärs möjligheter Miljöpåverkan Virtuell arbets mobilitet Lägre offentliga utgifter Utbildningskvalitet och kostnader Nya affärsmodellerp Funktional ossible separation Högre sysselsättning Ökad konkurrens Lägre initiala investeringar for NP och SP Tillstånd och mark intäkter BNP Lägre introduktions barriärer lönsamhet för NP och SP lönsamhet för PIP Minskning av utflyttning Inlärnings utveckling Utveckling av nya Tekniska lösningar Produktivitet ICT kompetens arbetskrafts pool Nya företag ICT mognad : digitala medborgare Kunder för nya tjänster Entreprenörskap
STADSNÄT OCH E-HÄLSA Flera kommuner med bra fiber-stadsnät har börjat testa digital hemtjänst. Till exempel Bildtelefoni via TV Digital tjänstbeställning Mobil bildkommunikation Natt-tillsyn
STADSNÄT OCH E-HÄLSA De årliga nettobesparingarna i hemtjänstleverering, generade av införande av digitala tjänster till 10 % av hemtjänsttagare uppskattas till: Över 3 miljoner för en glesbygdskommun (8.000 inv.; 2inv./km 2 ) Över 20 miljoner för en mellanstor stad (90,000 inv.) Över 65 miljoner för en storstad (pop 500,000) Eller över 1 miljard kronor per år i hela Sverige
Stockholms län Sigtuna kommun Följande nyckeltal hittades för din kommun. Här får du justera de som inte stämmer Befolkning: 44 786 Antal på hemtjänst: 1 081 Snittavstånd mellan hemtjänsttagare: 2,3 Timkostnad hemtjänstpersonal: 384 km kr Beräkna!
Instatser för Sigtuna kommun: Årliga investeringar och kostnadsminkningar år 2017 och 2020, för 10 % av hemtjänsttagare e insatstidskostnader Investering 22,2 Mkr e transportkostnader 2017 2022
crister.mattsson@acreo.se +46 70 092 77 92