Livförsäkring Aktuarieprogrammet Gunilla Wernelind, Auktoriserad revisor KPMG Den 12 april 2012
Grundläggande behov bakom livförsäkring Förstärkning av efterlevandes likviditet med ett kapital eller periodisk inkomst vid dödsfall (dödsfall/efterlevandeskydd) Långsiktigt sparande, ett kapital vid en viss uppnådd ålder eller en periodisk utbetalning från en viss uppnådd ålder (livsfall/ålderspension) 1
Olika typer av livförsäkring Sparandeförsäkring Traditionell försäkring Fondförsäkring Sammansatt kapitalförsäkring Leder till utbetalning vid dödsfall eller när det försäkrade uppnår viss ålder t.ex 65 år (livsfall) Tjänstepension (kan vara både traditionell- eller fondförsäkring) Tillägg till sparandeförsäkring Återbetalningsskydd Efterlevandeskydd Utbetalningstid Temporär eller livsvarig 2
Olika typer av livförsäkring (forts) Riskförsäkring Sjuk- och olycksfallsförsäkring (lång affär) Premiebefrielse, en form av sjukförsäkring När den försäkrade blir sjuk går försäkringsbolaget in och betalar premien för försäkringen Kort livförsäkring leder till utbetalning av överenskommet belopp vid dödsfall till dödsboet eller förmånstagare 3
Olika typer av livförsäkring (forts) Sparandeförsäkring Ofta en minimigaranti som finns inskrivet i avtalet Premien som bolaget tar ut ska då vara tillräckligt tilltagen för att minimera förluster för bolaget Det vanliga är att försäkringen ger mer än det garanterade beloppet, överskottet betalas ut såsom återbäring Fondförsäkring (unit-linked) Ersättningen från försäkringen beror på fondandelarnas värde Sjukförsäkring Vanligen för att kompensera ett inkomstbortfall Gruppförsäkringar 4
Definition av tjänstepension Livförsäkring där utbetalning av försäkringsbelopp engångsbelopp eller periodiska utbetalningar är beroende av en eller flera personers uppnående eller förväntade uppnående av viss ålder och som har samband med yrkesutövning samt Försäkringar som meddelas som tillägg till sådana försäkringar Ett försäkringsbolags förvaltning av tillgångar som motsvarar dess åtaganden för tjänstepensionsförsäkring ska hållas åtskild från förvaltningen av bolagets övriga tillgångar. Även FTA ska hållas åtskilda från bolagets övriga avsättningar. 5
Tjänstepension Tjänstepension kan meddelas i Traditionella livbolag Pensionskassor (understödsföreningar (försäkringsföreningar)) Egen balansräkning eller tryggat i pensionsstiftelse Pensionsplaner ITP-plan, KTP-plan, FTP-plan, BTP-plan mfl (förmånsbestämda planer) ITP, KTP och FTP-planen, för personer födda 1979 och senare är planen avgiftsbestämd Avtalspension SAF/LO, (kollektivavtalade tjänstepensionsförmåner för privatanställda arbetare) avgiftsbestämd plan PA 03, för statligt anställd personal (i huvudsak en avgiftsbestämd plan) PFA 98, PFA 01, KAP-KL, för kommunalt- och landstingsanställda KAP-KL, premiebestämd upptill ett visst basbelopp, därefter förmånsbestämd 6
ITP-planen Ålderspension Ålderspensionen beräknas på den gällande årslönen som gäller direkt före pensioneringen. Dock, vissa begränsningar för löneökningar de sista fem åren före pensioneringen. Den pensionsmedförande lönen kan uppgå till högst 30 inkomstbasbelopp per år. Från 2008 finns möjlighet till temporär utbetalning. Tidigare betalades ålderspensionen bara ut livsvarigt Kompletterande ålderspension, ITPK Kan jämföras med premiepension eftersom den enskilde har möjlighet att välja hur ITPKavgifterna skall placeras ITPK är avgiftsbestämd pension (2% av pensionsmedförande lön) Temporär utbetalning 7
Förmånsbestämda pensioner under avveckling Förmånsbestämda pensionsplaner Merparten av de förmånsbaserade planerna är nu i run-off På senare tid har viss debatt (främst utomlands) tagit fart där man ifrågasatt övergången från förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensionssystem Är det rätt att flytta risken till individen som vars pension blir beroende av utvecklingen på finansmarknaden? Fördelen med ett ofonderat pensionsåtagande garanterat med en obligatorisk kreditförsäkring (som PRI-systemet) har förts fram Avgiftsbestämda system är dyrare pga att regleringen som följer kräver högre solvensgrad hos livbolagen 8
Livförsäkring grundformer Livsfall Dödsfall Ålderspension livsvarig eller temporär Efterlevandepension livsvarig eller temporär Sjukdom Sammansatt kapitalförsäkring Pensionsförsäkring Premiebefrielseförsäkring Sjukförsäkring 9
Organisationsformer för försäkringsföretag Försäkringsaktiebolag Försäkringsaktiebolag med begränsningar att dela ut vinst (sk hybrid-bolag) Vinst får endast delas ut om det framgår av bolagsordningen att så får ske Bolagsordning grundläggande dokument som styr ett bolags verksamhet Ömsesidiga bolag Försäkringsföreningar (understödsföreningar) I en försäkringsförening finns stadgar istället för bolagsordning Filial Under utredning, en ny form, tjänstepensionsinstitut 10
Den bedrivna rörelsen Stabilitetsprincipen Försäkringsrörelse ska bedrivas med en för rörelsens omfattning och beskaffenhet tillfredsställande Soliditet Likviditet och Kontroll över försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker Så att åtagandena mot försäkringstagarna pga försäkringarna kan fullgöras Genomlysningsprincipen Information ska vara anpassad efter försäkringens art och tydligt visa försäkringens villkor och värdeutveckling Principen om god försäkringsstandard Väl fungerande administration av bolaget i dess helhet och inte enbart av försäkringsrörelsen 11
Regelverk Försäkringsrörelselagen En ny försäkringsrörelselag trädde i kraft den 1 april 2011 Lag om understödsföreningar har upphävts i samband med att den nya försäkringsrörelselagen trädde i draft, men kommer att gälla under en övergångsperiod fram till utgången av 2014, ev längre Filial Regler för utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige finns i lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige (LUFT) Tryggandelagen, gäller för pensionsstiftelser och för bolag som har pensionsavsättningen, med kreditförsäkring, i egen balansräkning 12
Regelverk (forts) Regelverk om själva försäkringsrörelsen bygger på olika EU-direktiv som Sverige är tvungen att implementera i sin nationella lagstiftning Livförsäkringsdirektivet Tjänstepensionsdirektivet (implementerat 2006) Återförsäkringsdirektivet Solvency II, en SOU kom i november 2011 Ny lagstiftning föreslås att gälla från och med den 1 januari 2014 Innebär omfattande regelförändringar om hur kapitalkravet ska beräknas 13
Regelverk (forts) Aktiebolagslagen Lag om ekonomiska föreningar Bokföringslagen Krav på verifikationer Tillåtna räkenskapsår Arkivering av räkenskapsmaterial mm,mm Lag om årsredovisning i försäkringsföretag Hänvisningar till vanliga årsredovisningslagen IFRS (International Financial Reporting Standards) IAS-förordningen (principbaserat regelverk) Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:26, med ändringsföreskrifter FFFS 2009:12 och FFFS 2011:28) 14
Årsredovisningens delar Förvaltningsberättelse Beskrivningar av verksamheten Beskrivning av risker i verksamheten Femårsöversikt, nyckeltal (relationstal till redovisningsdata) Vinstdisposition Resultaträkning Flödet under räkenskapsåret Resultatanalys (fördelning på försäkringsgrenar och försäkringsklasser) Rapport över totalresultat Balansräkning Ställningen per balansdagen (räkenskapsårets slutdag) Tillgångar och skulder samt eget kapital 15
Årsredovisningens delar (forts) Rapport över förändringar i eget kapital Redovisning av poster som inte redovisats över resultaträkningen utan direkt mot det egna kapitalet Kassaflödesanalys Från vilka poster har årets av likvida medel genererats Beskrivning av redovisningsprinciper Hur har tillgångar och skulder värderats Riskanalys Känslighetsanalyser Noter och tilläggsupplysningar 16
Årsredovisningens delar (forts) Koncernredovisning När ett bolag äger mer än 50% av aktierna (eller rösterna) i ett annat bolag (dotterföretag) ska en koncernredovisning upprättas Visar hur redovisningen skulle ha sett ut om hela verksamheten var i en och samma juridiska person I en årsredovisning för ett bolag som har dotterföretag ska en resultaträkning, balansräkning, eget kapital rapport, kassaflödesanalys samt redovisningsprinciper och noter även redovisas för koncernen Delårsrapport I vissa fall, beroende av storleken på försäkringsföretaget, ska en delårsrapport lämnas för en period av minst 6 månader och högst 8 månader 17
Försäkringsklasser Koncession krävs för att driva verksamhet inom olika försäkringsklasser Livförsäkringsrörelse Enligt 2 kap 3 b, 4 stycken klasser Dessutom är det möjligt i livförsäkringsrörelse att bedriva kort försäkring för olycksfall och sjukdom som är skadeförsäkringsklassat Skadeförsäkringsrörelse Enligt 2 kap 3a, 18 stycken klasser 18
Årsredovisningens delar (forts) Resultatanalys Krav på resultatanalys i årsredovisningen finns i ÅRFL I resultatanalysen ska fördelningen göras på försäkringsgrenar Uppgifter ska lämnas om intäkter, kostnader, resultat försäkringstekniska avsättningar fördelat på försäkringsgrenar Uppgift om avvecklingsresultat ska lämnas Avvecklingsresultat hur väl bedömda reserver har stämt med faktiska kostnader för skador. Skillnaden däremellan blir ett avvecklingsresultat, positivt eller negativt Årsredovisningen ska upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed God redovisningssed en förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga BR, RR och noter ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat 19
Årsredovisningens delar (forts) Företaget förutsätts leva vidare och fortsätta sin verksamhet (going concern) Årsredovisningen ska skrivas under av styrelsen och VD Årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen ska revideras och revisorn ska avge en revisionsberättelse för räkenskapsåret Årsstämma ska hållas senast 6 månader efter räkenskapsårets slut. Fastställd årsredovisning ska skickas in till registreringsmyndighet som är Bolagsverket 20
Kapitalmått Solvens Ett företags förmåga att fullgöra sina betalningsförpliktelser (företagets tillgångar täcker dess skulder) Solvensgrad tillgångarnas värde i förhållande till företagets garanterade åtaganden Konsolideringskapital I princip det egna kapitalet Kollektivt konsolideringskapital (livbolag) Skillnaden mellan tillgångarna och skulderna samt allokerad återbäring (förmågan att även kunna infria ej garanterade åtaganden) Dessa nyckeltal ska ingå i 5-års översikten Andra nyckeltal är: Direktavkastning Totalavkastning Förvaltningskostnadsprocent 21
Förvaltningen Ett försäkringsbolag ska ha en styrelse med minst tre ledamöter I ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska mer än hälften av styrelseledamöterna vara personer som varken är anställda i bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i företag som ingår i samma koncern Styrelsen väljs av bolagsstämman (för försäkringsföreningar fullmäktige) Styrelsen ska utse en verkställande direktör Styrelsen svarar för företagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar Styrelsen sk se till att organisationen har en tillfredsställande kontroll 22
Resultaträkning Premier Premier för avgiven återförsäkring (-) Kapitalavkastning intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Övriga tekniska intäkter Försäkringsersättningar Förändring i andra FTA Driftskostnader Kapitalavkastning kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Övriga tekniska kostnader Avkastningsskatt Årets resultat Tillgångar Immateriella tillgångar Placeringstillgångar Placeringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken Återförsäkrares andel av FTA Fordringar Andra tillgångar Förutbetalda anskaffningskostnader Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Eget Kapital och Skulder Eget Kapital Konsolideringsfond Obeskattade reserver Försäkringstekniska avsättningar FTA för livförsäkring för vilka försäkringstagaren bär risk Avsättningar för andra risker och kostnader Skulder & Upplupna kostn o förutbet intäkter 23
Resultaträkningen Resultaträkningen i ett fondförsäkringsbolag Kundernas insättningar redovisas i enlighet med IFRS 4 såsom investeringsavtal och går direkt över balansräkningen sk deposit-accounting (skillnad mot ett vanligt livbolag) I fondförsäkringsbolagets resultaträkning redovisas eventuella riskpremier avgiftsuttag värdeförändringar på fondförsäkringstillgångar den egna kapitalavkastningen inkomstskatt Tekniskt/icke tekniskt resultat Den egna kapitalavkastningen Sådant som inte har med försäkringsrörelsen att göra 24
Premier Premieinkomst och premieintäkt Premieinkomst visar den totala premien Premieintäkt så stor del av premien som hänför sig till perioden Den del av premieinkomsten som inte hänför sig till perioden sätts av till en premiereserv (som är en FTA) Premiereserven löses upp över tiden, oftast pro rata, dvs jämt över tiden 25
Premier Premier traditionell livförsäkring För traditionell livförsäkring redovisas premien kontantmässigt För sparande produkten kan bolaget inte ta hela intäkten eftersom det finns ett åtagande att någon gång i framtiden betala ut detta såsom en pension till de försäkrade En aktuariell beräkning görs på hur stor del av denna premie som ska skuldföras Den delen blir då en skuld i form av en livförsäkringsavsättning Den del av premien som avser riskförsäkringen (t.ex sjukförsäkringspremie) är bolagets intäkt och den ska täcka utbetalningar vid sjukdom under året Även en del av sjukförsäkringspremien sätts av till en reserv för att täcka uppskattade utbetalningar för sjukfall 26
Premier (forts) Premier i fondförsäkring Premier som betalas till fondförsäkring redovisas inte i resultaträkningen, utan direkt i balansräkningen såsom ett investeringsavtal När det finns en riskförsäkring kopplat till sparandet ska denna unbundlas (brytas ut) och redovisas över resultaträkningen som en premieintäkt 27
Premier för avgiven återförsäkring I riskrörelsen Återförsäkring används för att minska bolagets egen risk Återförsäkring kan tecknas för riskdelen inom livförsäkring Olika typer av återförsäkring Kvot (QS) en viss procentsats av premien betalas till återförsäkringsbolaget mot att detta bolag betalar motsvarande procentsats av uppkomna skador Excess of loss (XL) återförsäkringsbolaget betalar ersättning när det totala skadeutfallet för ett år överstiger ett visst fastställt total belopp eller ett visst belopp för en enskild skada 28
Provisioner Provisioner Kan betalas till egen säljkår eller sk ombud Betalas till mäklare Provisionen kan utgå såsom: Ersättning up-front Ersättning på bestånd Ersättning på kapital Provisionen ger upphov till en tillgångspost förutbetalda anskaffningskostnader (DAC, Deferred Aquisitions Costs) I förutbetalda anskaffningskostnader ingår direkta och även indirekta kostnader som har samband med tecknande av försäkring 29
Driftskostnader Fördelas enligt olika ändamål Anskaffningskostnader Skaderegleringskostnader Administrationskostnader Kapitalförvaltningskostnader (redovisas i den icke-tekniska redovisningen) Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring Anskaffningskostnader Förutbetalda anskaffningskostnader (kostnader för anskaffning av premier får aktiveras) En plan ska upprättas som anger hur anskaffningskostnaderna ska täckas. Avskrivningsprinciper ska vara i enlighet med upprättad plan (3-5 år) 30
Utbetalda försäkringsersättningar Försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar Återköp, (bolaget har rätt att återköpa (betala ut hela beloppet) om försäkringsbeloppet understiger 1/3 av prisbasbeloppet) Förändring i avsättning för oreglerade skador Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning Försäkringsavsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring (vinstutdelande livbolag) Fondförsäkringsåtaganden Avgift för försäkringen tas av premien och redovisas genom att det i beräkningen för livförsäkringsavsättning ingår avdrag för bolagets avgifter 31
Kapitalförvaltning Kapitalavkastning intäkter Utdelningar på aktier och andelar Ränteintäkter Realiserade vinster Orealiserade värdeförändringar Hyresintäkter i fastighetsförvaltningen Kapitalavkastning kostnader Realiserade förluster Orealiserade förluster Kapitalförvaltningskostnader Driftskostnader i fastighetsförvaltningen 32
Skatt Avkastningsskatt Ett livbolag är skyldiga att betala avkastningsskatt på kapitalet Beräknas utifrån tillgångarnas värde vid ingången av räkenskapsåret Ett skatteunderlag fastställs (i princip tillgångar till marknadsvärde minus finansiella skulder) Inkomstskatt Inkomstskatt ska betalas med 26,3% på resultatet för riskrörelsen 33
Traditionell Livförsäkring Kapitalförvaltning Premieinbetalningar Provisioner Förutbet anskaffn kost Produkt Förutbet anskaffn kost Pensionsutbetalningar Garanterad pension Återbäring Driftskostnader 34
Fondförsäkring Fondförvaltning Fondförvaltning Premieinbetalningar Provisioner Förutbet anskaffn kost Produkt Åtagande Pensionsutbetalningar Driftskostnader Avgifter 35
Immateriella tillgångar Aktiverade anskaffningskostnader Kostnader för utveckling av IT system Övriga immateriella tillgångar Goodwill Huvudregeln är att avskrivning ska göras på immateriella tillgångar 36
Placeringstillgångar Placeringstillgångar Byggnader och Mark Aktier i dotterföretag och intresseföretag Aktier och andelar Räntebärande värdepapper (t.ex obligationer) Derivat Placeringstillgångar ska värderas till verkligt värde Styrelsen ska fastställa placeringsriktlinjer Fondförsäkringsbolag Fondförsäkringstillgångar för vilka försäkringstagarna bär risk 37
Återförsäkrares andel av FTA Återförsäkrares andel av FTA Hänger ihop med FTA för oreglerade skador och IBNR Beräknas utifrån villkoren i återförsäkringsavtalen 38
Övriga tillgångar Övriga fordringar Avräkningskonton Fordringar på försäkringstagare Kassa och bank Behållning på bankkonto Förutbetalda anskaffningskostnader Upplupna intäkter Ränteintäkter för vilka man ej fått betalat Övriga förutbetalda kostnader Periodisering av utgifter 39
Eget kapital Hur det egna kapitalet ser ut är beroende på vilken juridisk form försäkringsbolaget bedrivs i Aktiebolag Aktiekapital Balanserat resultat och Årets resultat Ömsesidiga bolag Konsolideringsfond Används för återbäring Kan användas för förlusttäckning Eventuellt övriga fonder Villkorad återbäring (vinstutdelande livbolag) Krav på minsta kapital (3,5 MEURO i livbolag) 40
Försäkringstekniska avsättningar FRL Ett försäkringsbolags försäkringstekniska avsättningar (FTA) ska motsvara belopp som krävs för att bolaget vid varje tidpunkt skall kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal Syftet med regleringen att skydda försäkringstagarnas intressen 41
Försäkringstekniska avsättningar (forts) FTA Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning Motsvarar företagets ansvarighet för försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader under resten av avtalsperioden för löpande försäkringar Oreglerade skador Oreglerade skador Avsättning för oreglerade skador Kan delas upp i känd reserv och okänd reserv Motsvarar företagets ansvarighet på grund av inträffade men ännu inte reglerade skador IBNER Incurred but not enough reported IBNR Incurred but not reported Skaderegleringsreserv 42
Försäkringstekniska avsättningar (forts) FTA för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Fondförsäkringsåtaganden Motsvaras av kundernas (försäkringstagarnas) fondandelar Villkorad återbäring (vinstutdelande livbolag) 43
Försäkringstekniska avsättningar (forts) Vad påverkar livförsäkringsavsättningen? IB Livförsäkringsavsättning Inbetalda premier Utbetalda försäkringsersättningar (pensioner) Förändring pga ändrad värderingsränta Effekt ändrade dödlighetsantaganden Uttag för avgifter Uttag för avkastningsskatt UB Livförsäkringsavsättning Diskontering av livförsäkringsavsättning (i enlighet med FI:s föreskrifter) För tjänstepension, diskontering med gällande räntor för statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer Övrig livförsäkring, gällande räntor för statsobligationer 44
Traditionell livförsäkring och fondförsäkring För traditionella försäkringar betalar kunden sin premie till försäkringsbolaget som lägger premien i en stor pott. Kunden tar liten risk utan det är försäkringsbolaget som står risken I fondförsäkring bestämmer kunden själv var premierna ska investeras i vilka fonder och köper andelar i dessa, får en egen investeringsportfölj. Fonderna kan även bytas Försäkringstagaren tar den finansiella risken 45
Dödsfall Skadeanmälan Reg. reserv Skadedatum 31/12 Reserver Ofta kort rapporteringstid Liten IBNR Bedömning om död / inte död Kort handläggningstid Belopp enligt avtal Utbetalning kan ske snabbt Liten IBNR 46
Sjuk- och olycksfall Skadeanmälan Reg. reserv Skadedatum 31/12 Reserver Ofta osäker eller lång rapporteringstid Stor IBNR Krävande handläggning Lång handläggningstid Sjukreserv ska motsvara kvarvarande utbetalningar till tillfrisknande Komplicerad reservberäkning Utbetalning sker ofta periodiskt 47
Sjukreserv Sjukreserv ska motsvara kvarvarande utbetalningar till tillfrisknande Skadedatum Skadeanmälan Antaganden Avtalat belopp Ränta Insjuknande Tillfrisknande / Avvecklingsfunktion Statistik över sjuklighet etc Frisk! 48
Risker i livförsäkringsavsättning Risk för kort liv Ersättning vid dödsfall betalas ut Risk för lång liv Den försäkrade lever längre än statistiskt beräknat, vilket gör att inbetalat kapital inte räcker för att betala ut den livsvariga pensionen i enlighet med avtalet Arvsvinst och arvsförluster Arvsvinster uppstår när en personer lever kortare tid än beräknad Arvsförlust uppstår när en person lever längre än beräknat Fördelas på kollektivet 49
Livslängdsantaganden och antaganden om prognosränta Livslängdsantaganden Beroende på vilka livslängdsantaganden olika försäkringsbolag har, varierar pensionsutbetalningarna kraftigt mellan bolagen Ju längre livslängdsantaganden ett bolag har desto mindre blir den månatliga pensionsutbetalningen, eftersom pensionskapitalet ska räcka längre Enligt en undersökning har de vinstutdelande bolagen generellt högre livslängsantaganden än de ömsesidiga bolagen I de vinstutdelande bolagen tillfaller då dödsfallsvinsten bolaget Din död är ren vinst och en död kund är en lönsam kund (citat från Pensioner och Förmåner) Prognosränta Används vid utbetalning av pension Prognosränta den ränta bolaget beräknar att kapitalet ska växa med Ju lägre prognosränta som används, ju lägre pension 50
Skuldtäckning Ett försäkringsbolag ska ha tillgångar för skuldtäckning som minst uppgår till ett belopp som motsvarar Försäkringstekniska avsättningar för egen räkning (avdrag för återförsäkrares andel) Tillgångar får användas för skuldtäckning endast till den del de inte belastas av panträtt eller annan säkerhetsrätt Tillgångarna ska placeras på ett sådant sätt att lämplig riskspridning uppnås, betalningsberedskapen är tillfredsställande och den förväntade avkastningen tillräcklig Begränsningar för hur mycket vissa tillgångar får användas för skuldtäckning 51
Skuldtäckningsregister Ett försäkringsbolag ska föra ett register som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar som används för skuldtäckning och tillgångarnas värde Separat register för skuldtäckningstillgångar avseende tjänstepension Förmånsrätt enligt förmånsrättslagen följer med fordran som Grundas på försäkringsavtal Avser återbetalning av premier för att ett försäkrings- avtal inte kommit tillstånd eller har upphört att gälla Skuldtäckningstillgångar tas upp såsom ställd säkerhet (registerförda tillgångar) 52
Beståndsöverlåtelse Regler om beståndsöverlåtelser (finns i FRL) Ett försäkringsbolag får med Finansinspektionens tillstånd helt eller delvis överlåta sitt försäkringsbestånd till en annan försäkringsgivare Beslut om beståndsöverlåtelse ska godkännas av bolagsstämman Styrelsen ska lämna en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för bolaget och försäkringstagarna Revisorerna i bolaget ska yttra sig över styrelsen redogörelse 53
Aktuarie Aktuarie I försäkringsbolag ska de försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna utföras under överinseende av en eller flera aktuarier. En aktuarie ska ha den insikt och erfarenhet i dessa frågor som fordras med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet FI meddelar föreskrifter och villkor för behörighet att tjänstgöra som aktuarie 54
Trafikljussystemet En del av FI:s tillsyn som används för att mäta bolagens exponering mot olika risker. Trafikljussystemet mäter försäkringsbolagens förmåga att stå emot negativa utfall på de finansiella marknaderna och av försäkringsriskerna utan att bli insolventa. Balansräkning till verkligt värde: FTA ska värderas realistiskt oavsett hur de är värderade i externredovisningen. Livförsäkring aktsamhetsprincipen I trafikljuset beräknas först en kapitalbuffert utifrån verkliga värdet på både tillgångar och skulder. Därefter utsätts bolaget för ett antal fiktiva stresscenarier som bestäms av FI. Scenarierna visar vilket kapital bolaget bör ha. Om den beräknade bufferten inte är tillräcklig visar trafikljusmodellen rött ljus. Då gör FI en mer ingående tillsyn. 55
Trafikljussystemet Stresstester för olika risker: Ränterisk Aktiekursrisk Fastighetsprisrisk Kreditrisk Valutarisk Död- och sjuklighetsrisk Annullationsrisk 56
Livförsäkringsutredningen Uppdraget ska redovisas 15 juni 2012 (datumet har flyttats fram flera gånger) Lämna förslag till lagstiftning om retroaktiv flytträtt Vad ska vara flyttbart och vilka avgifter får bolagen ta ut för detta Överskottsfördelning vid retroaktiv flytträtt Föreslå regler som ger de försäkrade ett ökat inflytande i hybridbolagen Skapa klara regler för ombildning till vinstutdelande bolag 57
Livbolag Bolag som erbjuder Traditionell försäkring Alecta AMF Folksam SEB Gamla Trygg Liv Skandia Liv Länsförsäkringar Liv Handelsbanken Liv KPA Nordea Liv SPP Liv Swedbank Försäkring Vissa av dessa bolag har trad-liv i run-off, d.v.s. erbjuder inte nyteckning 58
Understödsföreningar AI Pension FPK (Försäkringsbranschens Pensionskassa) Kyrkans Pensionskassa Kåpan Postens försäkringsförening PP Pension SPK (Sparbankernas Pensionskassa) Understödsföreningen Prometheus Volvoresultats försäkringsförening 59