Grubbenstorget kulturhistoriska hus

16 17 18A 18B 18C 19 Grubbenstorget kulturhistoriska hus Grubbenstorget 6, lägenhet 1002 Anders Björkman, februari 2020

Brf. af Grubbens, hus 16-20 På det område, där gamla S:t Eriks sjukhus låg på Kungsholmen, finns idag bostadsrättsföreningen af Grubbens. Den består av 5 fastigheter enligt fig. 1. Fig. 1 1) Brf. af Grubbens Några av dessa byggnader anses så värdefulla, att de blivit kulturhistoriskt klassificerade enligt Stadsmuseets bedömning (baserad på Riksantikvarieämbetets metod) 2). Det finns tre klassificeringar, och hus 16, 17, 18 B & C och 19 har erhållit den näst högsta klassificeringen, eller Grön klassning. Detta innebär att bebyggelsen har ett högt kulturhistoriskt värde, och att den är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. (S:t Eriks kapell i Grubbensparken har den högsta klassningen, blå.) Se fig. 2. 2 Fig. 2 3) Kulturhistoriska hus

Lägenhet 1002 på Grubbenstorget 6 Denna lägenhet ligger i hus 18 C. När byggdes huset? Vilka verksamheter hade man i denna lägenhet, och i huset när det var nytt? Vilka förändringar har skett genom åren? Vilka spår syns idag från gamla tider? Här nedan beskrivs speciellt vad som skett i just lägenhet 1002, men också historien kring framför allt husen 18 A-C. Stockholms Stads Norra Försörjnings- och Arbetsinrättning Vid mitten av 1800-talet planerade man i Stockholm för två större arbets- och försörjningsinrättningar, som skulle ge kost, logi, eventuell vård och arbete för allehanda tillfälligt nödställda människor, fattiga, arbetslösa, handikappade, sjuka. De kallades för arbetshjon (för de som kunde utfföra något arbete) eller försörjningshjon som intagna, men skulle efter en tid kunna gå ut i samhället igen 4). Avsikten var att hjälpa de utsatta, och på Kungsholmen ville man skapa en inrättning som låg fint, vid vattnet, ganska ljust och ganska luftigt. Den 1:a oktober 1860 öppnades Stockholms Stads Norra Försörjnings- och Arbetsinrättning vid dåvarande Reparebansgatan (idag Fleminggatan) vid Grubbens Gärde, ett markområde med åkrar, ängar och tobaksland. Efter fyra år blev det enbart en försörjningsinrättning, och namnet ändrades till Stockholms Stads Allmänna Försörjningsinrättning men kom i folkmun att kallas för Grubbens. Hur var då livet för hjonen, som bodde här? Ja, trots de fina tankarna blev snart Grubbens ett ord som enbart ingav olust. Se vidare sid. 32. På Otto August Mankells Stockholmspanorama visas bl.a. östra Kungsholmen år 1870. Uppe till vänster i bild 1 ligger Grubbens Gärde, där man också ser försörjningsinrättningen. 3 Bild 1 5)

Fig. 3 visar de byggnader som uppförts till öppnandet år 1860. Byggnad för arbetshjon Kök och matsal för hjonen, kontor och personalbostäder Tvättstuga, badrum m.m. Byggnad för försörjningshjon Ingång Fig. 3 6) Området 1860 Idag finns byggnaderna C, D och E kvar, eller dagens hus 16, 17 och 18. Huset E utgör embryot till nuvarande Grubbenstorget 2, 4 och 6. Redan 1862 bygdes det till och kallades då Tvätthuset 7), och 1863 såg det ut som visas i fig. 4. Tork-Rum Tvättstuga Latriner Fig. 4 8) Badrum Pressrum Magasin Tvätthuset 1863 4

Magasinet var från början ett Mangelrum, och ett Likrum fanns bakom Latrinerna. Nu innehöll de små rummen till vänster vedbodar och stallrum för 2 hästar 9). Grubbenstorget 2, 4 och 6 1865 gjordes en omfattande utbyggnad, och Grubbenstorget 6 kom till. Se fig. 5: Ritning till uppförande af nytt Ångkök och Uthusbyggnad. Husen benämnes från vänster till höger (se texten under varje hus): EkonomiByggnad (hus 17) Skafferi Ångkök Badrum TvätthusByggnad Pressrum UthusByggnad Det som benämns Pressrum och UthusByggnad längst till höger är idag Grubbenstorget 6. TvätthusByggnad är idag Grubbenstorget 4, och Ångkök och Badrum motsvarar dagens Grubbenstorget 2, som ersatt de gamla husen. Hus 17 (hus D i fig. 3), benämnt Ekonomi Byggnad längst till vänster, är ihopbyggt med hus 18 via Skafferi. Fig. 5 10) Hus 17 och 18 1865 (ihopbyggda) 5

Fig. 6 visar en uppförstoring av Grubbenstorget 6 med dagens lägenhetsnummer 1001 och 1002. Lägenhet 1002 var huvudsakligen ett Magazin och Bodar. Den järnpelare och järnbalk, som finns i dagens vardagsrum, minner om tiden som magasin, se bild 14, sid. 29. I en bod förvarades Dref. Detta var upprivet gammalt tågvirke, som användes för stoppning eller tätning av springor m.m., t.ex. till att göra fönster och väggar, tunnor och packgods täta 11). Att plocka dref var fattighjonens arbete, och "de som ej kunna något yrke användas att plocka dref" 12), d.v.s. de svagare hjonen. Dagens kök var en öppen gård med en grind mot Grubbenstorget. Från denna gård fanns en ytterdörr till dref-boden. Idag är det ett fönster kvar på denna plats mellan köket och vardagsrummet inne i lägenheten. Lägenhet 1001 innehöll förråd för Fjeder och Tagel, Hampa m.m., och där dagens kök finns var det ett Pressrum, ett rum för en hydraulisk präss för vattnets utprässande ur de tvättade persedlarne 13). På vinden fanns ett halmföråd i dagens lägenhet 1102, d.v.s. ovanför vardagsrumet till lägenhet 1002, där det välvda taket också visar spår från tiden som magasin. För att bättre klara av tyngden från förråden på övervåningen byggde man in tvärbalkar med takvalv i undervåningen, vilket gjorde innertaket extra starkt, se bild 14, sid. 29. Några av de produkter, som förvarades i magasin och förråd, användes bl.a. i madrasser och sängkläder. 1910 ville man höja standarden, då man ansåg, att de gamla, sjuka och magra bör få madrasser av tagel i stället för halm 14). Halm användes också till foder för hästar. Dessutom hade man förvaringsrum för hjonens kläder, mattor m.m. 15) (Enligt reglementet fick hjonen inte bära egna kläder, men de som "ådagalagt synnerlig flit och pålitligt uppförande" kunde "uppmuntras med rättighet att begagna egna kläder" 16).) 6

Fig. 6 Grubbenstorget 6 1865 Lägenhet 1002 Lägenhet 1001 7

År 1865 hade man också uppfört en byggnad med förrådslokaler, verkstäder m.m. samt en kyrksal på övervåningen, den s.k. Kyrkflygeln 17). Och området såg ut enligt fig. 7. Fig. 7 18) Området 1865 På följande sidor visas hur fasaderna till husen 17 + 18 såg ut mot norr, fig. 8, respektive söder, fig. 9. Som jämförelse visas hur samma fasader ser ut idag. 8

Husen 18 + 17 mot norr, d.v.s. mot Grubbenstorget, år 1865 respektive idag: Uthusbyggnad (18 C) Tvätthus (18 B) Ångkök (18 A) Ekonomiflygel (17) Gård bakom hög grind, idag kök Idag infart Grubbenstorget 6 Grubbenstorget 4 Grubbenstorget 2 Ursprunglig byggnad Nybyggt 1999 Ursprunglig byggnad Nybyggt 1999 Fig. 8 19) Som synes, så är Grubbenstorget 4, hus 18 B, och Grubbenstorget 6, hus 18 C (utom köket), de ursprungligen uppförda byggnaderna, även om de har förändrats mycket genom åren. Övriga gamla byggnader har rivits och ersatts av nya hus (och infarten till Grubbenstorget). När det gäller Grubbenstorget 6, ser man på den övre bilden dörren in till magasinet och två små fönster till ett par bodar (där i den högra dref förvarades). Övervåningen (vinden) var ett halmförråd. 9

Husen 17 + 18 mot söder år 1865 respektive idag: Ekonomiflygel (17) Ångkök (18 A) Tvätthus (18 B) Uthusbyggnad (18 C) Idag infart Grubbenstorget 2 Grubbenstorget 4 *) Grubbenstorget 6 *) Grubbensringen 26 från detta väderstreck Nybyggt 1999 Ursprunglig byggnad Nybyggt 1999 Ursprunglig byggnad Fig. 9 19) 10 Bild 2 20) Trista gatan vid sekelskiftet 1900. Huset närmast till höger (med en dörr) är Tvätthuset i fig. 9, där man ser åt vänster (västerut). Huset på andra sidan gatan är Kyrkflygeln, se fig. 7.

Hus 18 A fick en tillbyggnad 1867, då man utökade ångköket med ett bageri 21), vilket syns i bild 3. Det höga plank, som man ser på den platsen i fig. 8, är nu rivet. Det större huset till vänster nere vid sjön i bilden var ett vedskjul 22). Kyrkflygeln Hus 18 C, B och A Hus 17 Byggnad B i fig. 3 för försörjningshjon Hus 16 Bild 3 23) En bild från 1869 tagen från norr (Barnhusviken i förgrunden). Det nya bageriet syns i hus 18 A. Tvätthuset och Torkhuset 1880 utvidgades och förbättrades bageri- och tvättlokalerna, och ett nytt torkrum anordnades 24). Hela Tvätthuset (18 B), som från början bestod av "Torkrum" och "Tvättstuga", se fig. 4, togs nu i anspråk för själva tvättverksamheten, och hus 18 C blev det nya "Torkhuset", se fig. 10. (Just på denna ritning har man markerat med röda kryss var glödlampor skall monteras.) En större del av Tvätthusets ytterväggar revs ner och murades upp igen i sandsten, nytt ytter- och innertak sattes upp och golv av asfalt lades in. Torkhuset förseddes med ett större ångrörssystem, och torkställningar sattes upp 26). Den öppna gården mellan husen, som fanns 1865, och som idag är köket i lägenhet 1002, har nu blivit inbyggd. 11

Hus 18 C Hus 18 B Lägenhet 1001 Tork-Hus Tvätt-Hus Lägenhet 1002 Fig. 10 25) Tvätthuset (18 B) och Torkhuset (18 C) 1880 På en ritning från 1897 visas hur Tvätthuset och Torkhuset var inredda, se fig. 11. I Torkhuset ser man de uppsatta torkställningarna. Torkhuset Tvätthuset Torkhuset Tvätthuset Tork Tvätt Maskinrum Fig. 11 27) Inredningen i Tvätthuset och Torkhuset 12

Denna ritning visar ett förslag till maskintvätt (man hade tänkt sig remdrift bestående av en drivaxel i taket i Tvätthuset, vilken sedan drev olika maskiner via vertikala drivremmar), men det infördes först 1907. Då ordnades också så att tvättinrättningens motorer drifvas med elektrisk kraft från stadens elektricitetsverk 28), vilket var en nyhet. 1907 ansåg man för övrigt, att tvättinrättningen sedan en längre tid befunnit sig i ett "otillfredsställande skick" 29), varför en större ombyggnad gjordes detta år. Det hela kom att se ut som fig. 12 visar. Linne- Utlämning Tvätthuset (18 B) Torkhuset (18 C) förråd Mangelrum Tork- Mangelrum Lägenhet 1002 Tvätt- rum rum Passage Tork- Förstuga rum Mangelrum Ingång till tvättrummet Förråd Arbetssal för lagning Lägenhet 1001 Inlämning af orena kläder Fig. 12 30) Hus 18, tvättinrättningen 1907 Torkhuset byggdes på med ytterligare en våning, och Grubbenstorget 6 fick sitt nuvarande utseende 31). Se fig. 13. 13

Fig. 13 32) Grubbenstorget 6 mot öster 1907 och idag Torkrum Mangelrum 13 st. torkhästar 17 st. element Summa 68 m 2 värmeyta Den gamla vinden (se fig. 6) gjordes om till bostäder, och en ny vindsvåning användes till klädförråd 17). Bottenvåningen i Torkhuset öppnades nästan helt upp till ett stort Mangelrum, och två mindre men effektiva torkrum inreddes: I Mangelrummet hängdes tvätten upp på torkställningar, s.k. torkhästar, som sedan sköts in mellan värmeelement (kamflänsrör) i torkrummen 33), se fig, 14, som motsvarar en del av fig. 12. Passage 16 st. torkhästar 23 st. element Summa 92 m 2 värmeyta Torkrum Fig. 14 34) Torkanordningen i Torkuset 14

Ett par fotografier visar hur det hela såg ut, bild 4 och 5 (från en kortfilm 1914 om försörjningsinrättningen). Bilderna är tagna i Mangelrummet innanför Förstuga i fig. 12 och mot det övre Torkrummet och Passage, som motsvarar badrummet i dagens lägenhet 1002. I bild 4 har en kvinna dragit ut en torkhäst i Mangelrummet för att hänga upp tvätt, och i bild 5 skjuter hon in upphängda lakan i Torkrummet på den plats där bastun ligger idag i lägenhet 1002. Bild 4 35) En torkhäst är utdragen i Mangelrummet Bild 5 35) En torkhäst med tvätt skjuts in i Torkrummet 15

Tvätthusets inredning visas i fig. 15. Fig. 15 34) Maskinuppställningen i Tvätthuset B Sköljmaskiner, 3 st. C Centrifuger, 3 st. D Tvättmaskiner, 4 st. E Koktunna för ylle F1 Lutkokare för Natronlut F2 Lutkokare för Kalilut H Blötkar M Motor om 9 hk Utbyggnaden uppe till vänster i fig. 12 innehöll tidigare bageriet, som nu revs bort 36). 16

Dagens trapphus i hus 18 C byggdes också 1907 och benämndes "Förstuga", se fig. 16. På denna ritning ser man, att fönster var insatta på den inre väggen vid sidan av ingången för ökat ljusinsläpp. En trappa upp finns detta fönster kvar idag. Till 1 trappa upp Till vinden F Ö R S T U G A Fig. 16 37) Trapphuset i hus 18 C Lägenheterna en trappa upp i Torkhuset kom att bebos av förestånderskan för tvättavdelningen och av hennes biträden (här ligger idag lägenhet 1101 och 1102), se planlösningen i fig. 17. Även ett "tekök" fanns här 17). 17 Fig. 17 38) Hus 18 C, 1 tr. upp 1907

Bild 6 visar tvätteriet på 1920-talet. Maskiner utefter väggen drevs med vertikala drivremmar från en drivaxel i taket liknande den remdrift, som man hade föreslagit 1897, men som blev införd 1907. Fig. 18 visar principen för remdriften och fig. 19 inredningen i Tvätthuset. Bild 6 14) Tvätteriet på 1920-talet. Fig. 18 39) Remdrift av Maskintvättanläggning vid Stockholms stads allm. försörjningsinrättning 18

Drivanordning för remdrift, se fig. 18 Fig. 19 39) Tvätthuset 1920-talet 1 Elektrisk motor 2 Tvättmaskin, 4 st. 3 Sköljmaskin, 3 st. 4 Centrifug, 3 st. 5 Koktunna 6 Värmebatteri 7 Såplösning, 2 st. 8 Blötkar, 4 st. 9 Handtvätt-ställ, 2 st. 1935 ansåg man inrättningen vara föråldrad, och man utförde en "modernisering av tvättinrättningen med tillhörande lokaler". Se fig. 20. För att lättare göra en jämförelse med hur huset såg ut 1865, så har husets ytterväggar från det året lagts in vid sidan av motsvarande väggar 1935. Så i bildens nederkant återfinner man: Ångkök Badrum TvätthusByggnad Pressrum UthusByggnad 19

Fig. 20 40) Hus 18 1935 20

Fig. 21 visar en uppförstoring av Grubbenstorget 6. De texter, som förekommer inne i ritningen, har förtydligats till höger i figuren. I dagens vardagsrum + sovrum i lägenhet 1002 hade man två stora ångmanglar, och runt omkring var det arbetsytor. På ritningen finns ett Kontor innanför trappan. Det motsvarar idag platsen alldeles utanför ytterdörren till lägenheten. Det fönster, som sattes in här 1907 ut mot trappan, se fig. 16, har nu markerats som igensatt. Idag syns spår i muren från detta. Från Personalingången fanns en dörr in till tvättlokalerna. Här finns en anteckning i ritningen, om att det skall vara en hel dörr utan glasfyllning. Man hade tydligen tänkt sig en glasdörr, men brandmyndigheten satte sig emot detta 41). Så man fick inget ljusinsläpp varken från fönster eller glasdörr. 21

Fig. 21 Grubbenstorget 6 1935 Lgh. 1002 Lgh. 1001 22

Fig. 22 visar hur lägenhet 1002 såg ut då, jämfört med idag. Fig. 22 42) Lägenhet 1002 1935 och idag Bild 7 43) Strykning av tvätt. Bilden är tagen 1951 vid platsen för Handstrykning i fig. 21, lägenhet 1001. 23

Själva tvättverksamheten i hus 18 A och B visas i fig. 23. Dessutom hade man den utbyggnad, där bageriet m.m. tidigare hade legat. Den innehåller nu en systuga för nya plagg m.m., se fig. 20. Denna utbyggnad revs 1998. Bild 8 44) Bild 9 45) En bild från 1901 med ett hjon på promenad, sannolikt vid markeringen i bild 8. Det gick nog åt mycket ved vid kök och tvätt. 24

Fig. 23 Hus 18 A och B 1935 Plats för rullställningar Slänt Räcke Utslagning Centrifugerad tvätt Centrifuger 22 Förråd för rengöringsmedel etc. Luttunna Spiltor för filtar mm Plats för tvättvagnar Maskintvätt 22 Plats för avhärdningsfilter o. utjämningscistern Plats för häckvagnar Plats för tvättlådor Inlämning Utlastningskaj Blötvagnar Rum för blötläggning och handtvätt Handtvätt Såplösn. Sortering och kontroll våg 25

En ritning från 1968 visar en något avskalad maskinuppställning i både Tvätthuset och Torkhuset, se fig. 24. Tvätthuset (18 B) Torkhuset (18 C) Bild 10 46) Centrifugering av tvätt. Bilden är tagen 1951 vid platsen för Centrifuger i fig. 23. Tvättmaskiner Stora tumlaren Cylindermangel Bordmangel Lägenhet 1002 Fundament Centrifug Tvättmaskin Centrifug Lastmaskin Tvättmaskin Våg 1 tons telfer (Asea) Tvättmaskin Pressar Lägenhet 1001 26 Fig. 24 47) Tvättverksamheten 1968

Så småningom kom tvätten bara att användas till tvättsortering i hus 18 B och som tvättförråd och genomgångslokal för tvättransporter i hus 18 C 48). 1980 inreddes hus 18 C med en tapetserarverkstad med förråd, och med ett rum för en Sömmerska, se fig. 25. Under 1980-talet kom detta hus även att innehålla expeditionskontor för personalorganisationerna 49). Lägenhet 1002 Lägenhet 1001 Fig. 25 50) Hus 18 C 1980 Under 1990-talet, innan ombyggnaden till bostäder ägde rum, användes hus 18 som konstnärsateljéer för Föreningen Konstreservatet S:t Erik. Här arbetade 19 konstnärer av olika kategorier, och man höll också utställningar, föreläsningar och kursverksamhet i lokalerna 51). Teckningen på första sidan visar hus 16 19 innan ombyggnationen påbörjades 1998 52), och bild 11 14 nedan visar hus 18 från samma tid och under omvandlingen. 27

Bild 11 53) Hus 18 C A från Grubbenstorget 1998. Bild 12 54) Samma hus från Grubbenringen. Jämför med bild 2, Trista gatan, 100 år tidigare. Bild 13 55) De två ursprungliga byggnaderna görs om till bostadsrätter: Grubbenstorget 6, hus 18 C (utom köket) och Grubbenstorget 4, hus 18 B. Övriga 28 byggnader av hus 18 är rivna.

Bild 14 55) Vardagsrummet i lägenhet 1002 under ombyggnad. Nästan hela lägenheten (hall, sovrum och vardagsrum) är urblåst. 29

Stallet På Grubbenstorget finns ytterligare en byggnad från äldre tider, den som idag kallas för Stallet, hus 19. Den byggdes 1869 56), och såg då ut som fig. 26 visar. Fig. 26 57) Stallet 1869 Huset innehöll, som framgår, Bark-skjul, Matt-magasin och Redskaps-skjul. I mattmagasinet hade man mattor, som allmänheten lämnat in för rengöring och förvaring 58). Skjulen hade bara grindar som öppningar. 30

1874 gjordes en utbyggnad, och huset fick sitt nuvarande utseende och kallades nu för "gråstenshuset" 59). En del av huset kom att användas till stall och vagnhus, men 1880 gjordes det om till enbart mattförvaring. Då sattes också nya ytterdörrar in 60). 1910 inreddes ett nytt stall, men även en reparationsverkstad och förrådslokaler för understödstagarnas privata kläder" m.m. tillkom. På vinden hade man halm- och foderförråd 61). Figur 27 visar hur huset var disponerat 1979 och de olika verksamheterna. På vinden hade man nu virkesförråd 62). Längst bort mot norr-sidan fanns garage för traktor 63). Här låg också ett verkskyddsförråd. Under kalla kriget var det viktigt att skydda företag, som producerade varor och tjänster, som var avgörande för att upprätthålla försvarsförmågan och folkförsörjningen. I händelse av krig förvarades ofta de varor, som producerades av dessa företag, hos något av civilförsvarets förråd. 31 Fig. 27 64) Stallet 1979

Från försörjningsinrättning till ögonsjukhus Stockholms Stads Norra Försörjnings- och Arbetsinrättning öppnade den 1:a oktober 1860. Det blev livets slutstation på Kungsholmen. Ett eländigt och förnedrande slut. Ett slut i misär. Fast tanken var nog god. Från början var det tänkt att Försörjningsinrättningen skulle ge plats åt fattiga, som tillfälligt inte kunde klara sig, men redan efter några år blev Grubbens en slutstation för dem som var svårast drabbade i samhället. Här fanns "sinnesslöa barn och dårar" tillsammans med sjuka och alkoholister och vanligt fattigt folk. Här fanns de som frivilligt sökt sig en plats och de som var tvångsplacerade. Från och med 1864 blev Grubbens enbart försörjningsinrättning och bytte då namn till Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning. Motsvarande inrättning på Södermalm, Dihlströms, blev enbart en arbetsinrättning och bytte samtidigt namn till Stockholms stads arbetsinrättning. Hjonen fick bo i stora logement med trevåningssängar och hade inget privat utrymme utöver kojplatsen. De hölls i Herrans tukt och förmaning (män för sig, kvinnor för sig), och några klagomål accepterades inte. Överbeläggningen blev stor och trångboddheten fruktansvärd. Detta var "armodets, sjukdomens och vansinnets värld, men också den kärleksfulla omvårdnadens, ordningssinnets och barmhärtighetens. Omvårdnaden sköttes av sysslomän och vakter, sjuksköterskor och en (1) läkare. Grubbens var inget fängelse men förhållandena var antagligen värre, även om en del av hjonen hade rätt att vistas utanför området. Här fanns inte - som på fängelserna - någon föreställning om klienternas förbättring och återförande till samhället. Här hade man gett upp, och här fanns bara en vag respekt för individens människovärde. 1895 tillkom en dårasyl med mest gamla kroniska fall, hopplösa liv vilkas mening ingen kan fatta 65). Grubbens utvecklades emellertid successivt till ett renodlat sjukhus, och 1922 ändrades namnet till S:t Eriks sjuk- och vårdhem, som bestod av tre enheter: ett lasarett, ett sinnessjukhus och en försörjningsenhet. 1926 överfördes intagna till andra anstalter, och kvar blev endast sjukhusdelen. Namnet blev nu Sjukhuset S:t Erik, som 1933 ändrades till S:t Eriks sjukhus. Det utvecklades till att bli ett av de mest omtyckta sjukhusen i Stockholm med hög kvalite på sjukvården och en trivsam och personlig atmosfär. Det fick ett utomordentligt anseende som det lilla sjukhuset med de skickliga läkarna och den goda omvårdnaden, samt som ett modernt, högklassigt och effektivt sjukhus. Kontrasten mellan förr och nu är påfallande! Verksamheten vid S:t Eriks sjukhus lades ner den 31:a december 1985. 1986 användes byggnaderna för långvårdspatienter, och den 1:a februari 1990 öppnade S:t Eriks ögonsjukhus 66). 32

Norra Försörjnings- och Arbetsinrättningen på en plansch från 1862 67) Hus 16 Hus 17 Hus 18 A,B,C Hus 19 33 S:t Eriks sjukhus när det var som mest utbyggt (Karta från 1939) 68)

Källor Noter 1) Brf af Grubbens (http://www.brfafgrubbens.se/fastigheterna/) 2) Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering (https://stadsmuseet.stockholm.se/om-hus2/klassificeringoch-k-markning/stadsmuseets-kulturhistoriska-klassificering/) 3) Stockholms stads kartsystem DPWebMap med kulturhistorisk klassificering och fornlämningar (http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/dpwebmap.html) 4) BIHANG Nr. 59 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1913, Bil. A., sid. 4 5) Otto August Mankells Stockholmspanorama på Kungliga Biblioteket i Stockholm (https://sv.wikipedia.org/wiki/otto_august_mankell) 6) Müller, Joseph: Fattigvården i Stockholm från äldre till nyare tid, 1906, sid. 254 7) Stockholms läns landstingsarkiv, ritning PROJECT till tillbyggnad af twätthuset vid NORRA ARBETS- INRÄTTNINGEN 8) Stockholms stadsarkiv, ritning bn1863-78 9) Müller, Joseph: Fattigvården i Stockholm från äldre till nyare tid, 1906, sid. 203 BIHANG Nr. 59 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1913, Bil. A., sid. 6 10) Stockholms stadsarkiv, ritning bn1865-693 11) Svenska Akademiens Ordbok 1922 12) Lundin, Claës: Nya Stockholm - Bland sjuka och fattiga, 1890, sid. 591 13) Müller, Joseph: Fattigvården i Stockholm från äldre till nyare tid, 1906, sid. 203 14) Eriksson, Kerstin och Ivervall, Karl-Heinz: S:t Eriks sjukhus - Innan spåren försvinner, 1993 15) BIHANG Nr. 59 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1913, Bil. A., sid. 6 16) Müller, Joseph: Fattigvården i Stockholm från äldre till nyare tid, 1906, sid. 257 17) BIHANG Nr. 59 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1913, sid. 56 18) Stockholms stadsarkiv, ritning bn1865-850 19) Stockholms stadsarkiv, ritning bn1865-694 Stockholms stadsbyggnadskontor, stadsbyggnadsexpeditionen, ritning A:303:183 och A:305:170 20) Dagens Nyheter 4 maj 1990 21) BIHANG Nr. 59 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1913, Bil. A., sid. 30 22) BIHANG Nr. 59 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1913, Bil. G., sid. 61 23) Stockholms stadsmuseum. Bildnummer SSMFA 30896 24) BIHANG Nr. 22 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1882, sid. 3 och 29 25) Stockholms läns landstingsarkiv, ritning 76 st.glödlampor hus 18 26) BIHANG Nr. 30 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1881, sid. 20 27) Stockholms läns landstingsarkiv, ritning Förslag till maskintvätt plan 28) BIHANG Nr. 13 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1909, sid. 7 29) BIHANG Nr. 107 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1906, sid. 47 30) Stockholms läns landstingsarkiv, ritning 14694 och 14695 31) Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1907, Nr. 249, sid. 34 ff. 32) Stockholms läns landstingsarkiv, ritning 14697 33) BIHANG Nr. 107 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1906, sid. 59 34) Stockholms läns landstingsarkiv, ritning Kompletteringar, hus 18, förslag till inredning av tvättinredning för maskinkraft 35) Kungliga biblioteket, Svensk mediedatabas; SF 2242 film, spår (2): (Stockholm, 1914), Vad huvudstaden gör för sina fattiga 36) BIHANG Nr. 96 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1907, sid. 130 37) Stockholms läns landstingsarkiv, ritning 14702 34

38) Stockholms läns landstingsarkiv, ritning 14696 39) Stockholms läns landstingsarkiv, ritning Maskintvättanläggning 40) Stockholms stadsbyggnadskontor, stadsbyggnadsexpeditionen, ritning 21 maj 1935 41) Stockholms stadsbyggnadskontor, stadsbyggnadsexpeditionen, brev från t.f. Brandchefen 25 juli 1935 42) Karlsson & Uddare Fastighetsmäklare, prospekt 43) Foto Sven Goliath. Stockholmskällan. Bildnummer 2219-B1397 44) Eriksson, Kerstin och Ivervall, Karl-Heinz: S:t Eriks sjukhus - Innan spåren försvinner, 1993. Foto beskuret 45) Foto Anton Blomberg. Stockholms stadsmuseum. Bildnummer E4413. CC BY-NC-SA 2.5 SE (Stockholmskällan) 46) Foto Sven Goliath. Stockholmskällan. Bildnummer 2219-B1398 47) Stockholms läns landstingsarkiv, ritning 19523 48) Stockholms läns landstingsarkiv, brev daterat 1981-10-09 om den framtida användningen av hus 18 Stockholms läns landstingsarkiv, ritning 12-18-A-1 Stockholms stadsmuseum, Kungsholmen Östra Byggnadsinventering, Kvarter Skörden-Tegelbruket. Sjukhusbyggnader - S:t Eriks Sjukhus, inventerade 1984 49) Eriksson, Kerstin och Ivervall, Karl-Heinz: S:t Eriks sjukhus - Innan spåren försvinner, 1993 Stockholms läns landstingsarkiv, brev daterat 1981-10-09 om den framtida användningen av hus 18 Stockholms stadsmuseum, Kungsholmen Östra Byggnadsinventering, Kvarter Skörden-Tegelbruket. Sjukhusbyggnader - S:t Eriks Sjukhus, inventerade 1984 50) Stockholms läns landstingsarkiv, ritning 12-18-A-2 Stockholms läns landstingsarkiv, brev daterat 1980-02-07 om ombyggnad av bottenvåning till tapetserarverkstad i byggnad 18, östra delen Stockholms läns landstingsarkiv, brev daterat 1981-10-09 om den framtida användningen av hus 18 51) STOCKHOLMS STAD, Kommunstyrelsens Utlåtande 1998:20 RH (Dnr 1740/97) STOCKHOLMS STAD, Kommunfullmäktige, Yttrande 2, del 5, 19980202, 24 52) Eriksson, Kerstin och Ivervall, Karl-Heinz: S:t Eriks sjukhus - Innan spåren försvinner, 1993. Bilden beskuren 53) Stockholms stadsmuseum, Kungsholmen Östra Byggnadsinventering, Kvarter Skörden-Tegelbruket. Sjukhusbyggnader - S:t Eriks Sjukhus, inventerade 1984 54) Foto Olavi Wandisjärv 55) Foto Privat samling 56) BIHANG Nr. 7 till Beredningsutskottets Utlåtanden och Mernorial för år 1871, sid. 52 57) Stockholms stadsarkiv, ritning bn1868-489 58) BIHANG Nr. 6 till Beredningsutskottets Utlåtanden och Memorial för år 1870, sid. 40 59) BIHANG Nr. 1 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1877, sid. 22 60) BIHANG Nr. 22 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1882, sid. 29 BIHANG Nr. 30 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1881, sid. 20 61) BIHANG Nr. 96 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1910, sid. 76 BIHANG Nr. 59 till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1913, sid. 53 och 57 62) Stockholms läns landstingsarkiv, minnesanteckningar 1978-05-31 från möte på S:t Eriks sjukhus om ombyggnad av hus 19 63) Stockholms läns landstingsarkiv, brev daterat 1978-07-05 om ombyggnad av hus 19 64) Stockholms läns landstingsarkiv, ritning 12-19-A-1 och 12-19-A-3 65) Dagens Nyheter 20 november 1927 66) Dagens Nyheter 11 januari 1990 67) Stockholms läns landstingsarkiv, plansch 68) Stockholms stadsingenjörskontor. Objekt-ID SE/SSA/Tryckta kartor/karta över de centrala delarna av Stockholm 1938-1940/Kartblad Staden:a, tryckår 1939 35

Övriga källor BIHANG Nr. 60 till Stadskollegiets utlåtanden och memorial för år 1933, Bilaga 3. Redogörelse för Stockholms stads sjukhusväsen: S:T ERIKS SJUKHUS, sid. 93 ff. Hellspong, Mats: Det Grubbska fideikommisset på Kungsholmen i Stockholm, 2013 Norbelie, Harald: Vårt Kungsholmen, 1992 Prager, Katharina: S:t Eriks sjukhus - ett styvbarn bland sjukhus, 1993 Räf, Lars: Från asyl till sjukhus 1860-1985, 1985 Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/grubbens 36