Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Kompletteringar av RUT-avdraget Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget I remissen lämnas förslag till en komplettering av RUT-avdraget med en skattereduktion för trädgårdsarbete i form av beskärning och borttagande av träd och buskar, flyttjänster och IT-tjänster. I nu läggande regler finns en möjlighet till RUT-avdrag med en skattereduktion för visst trädgårdsarbete. Genom förslaget utökas den möjligheten till att även omfatta beskärning och borttagande av träd och buskar. Två helt nya möjligheter till skattereduktion som föreslås är flyttjänster av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt enklare IT-tjänster som t.ex. installation av data och informationsteknisk utrustning för privat bruk som idag i stor utsträckning utförs av hushållen själva. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Av remissen framgår att en snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända underlättas genom lägre trösklar in på arbetsmarknaden. Det anges att RUT-avdraget är effektivt för att skapa sysselsättning på både kortare och längre sikt samt att det därför finns skäl att utvidga RUT-avdraget till att omfatta fler tjänster. Vidare beskrivs att förslaget förväntas medföra en ökad efterfrågan på trädgårdstjänster vilket bidrar till en ökad sysselsättning och att gränsdragningsproblematiken vilka tjänster som omfattas av avdragsmöjligheten minskar. Avseende flyttjänster framgår att flyttbranschen präglas av en utbredd svart marknad och att den är svår att kontrollera med personalliggare och andra kontrollinstrument eftersom tjänsterna inte utförs på en fast adress. Därutöver anges att samtliga förslag innebär att hushållen skulle kunna öka sitt arbetsutbud genom att köpa sådana tjänster istället för att utföra dem själva och bidra till ökad sysselsättning. Enligt Regelrådet är redovisningen av syftet med förslaget godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I remissen beskrivs vilka tjänster som föreslås omfattas av RUT-avdraget liksom vissa angränsande moment som inte föreslås omfattas. Enligt Regelrådet saknas det fler resonemang kring de alternativ till lagstiftningen som föreslås även om dessa inte har kommit med i förslaget, exempelvis om ytterligare tjänster har övervägts omfattas av Postadress Webbplats E-post 1/5
RUT-avdraget. Vidare hade det varit önskvärt med motiveringar till de gränsdragningar som har övervägts avseende vilka moment som bör omfattas av RUT-avdraget respektive inte omfattas. I konsekvensutredningen finns varken en redovisning av alternativa lösningar inom de ramar som finns eller effekter av om ingen reglering kommer till stånd. Regelrådet finner därför att redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är bristfällig. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I remissen saknas en redogörelse för förslagets överensstämmelse med EU-rätten. Regelrådet vill gärna att det av konsekvensutredningen ska framgå i vilken utsträckning regelverken förhåller sig till EU-rätten. Det gäller även när förslagsställaren anser att det saknas kopplingar till europeisk lagstiftning. Regelrådet finner redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten bristfällig. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Förslagsställaren föreslår i remissen att kompletteringarna av RUT-avdraget träder i kraft den 1 augusti 2016. Skatteverket behöver viss tid för att anpassa sina system till de föreslagna kompletteringarna av RUT-avdraget. Ändringarna tillämpas på arbete som har tillhandahållits efter den 31 juli 2016, förmån av arbete som har tillhandahållits efter den 31 juli 2016 samt arbete som har utförts efter den 31 juli 2016 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum. När det gäller informationsinsatser så anges endast att Skatteverket kommer att få engångskostnader för information. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av särskilda hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande är godtagbar. Regelrådet finner att redovisningen beträffande behovet av informationsinsatser är bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Av konskevensutredningen framgår att förslaget berör tre branscher, vissa trädgårdstjänster, flyttjänster och IT-tjänster. Däremot saknas det en redogörelse av berörda företag utifrån antal och storlek. Det hade enligt Regelrådets uppfattning varit önskvärt om det i konsekvensutredningen hade funnits en redovisning av de berörda företagens storlek och uppgift om ungefärligt antal företag som förslaget berör utifrån de skilda branscherna. Enligt Regelrådet borde uppgifter om berörda företags storlek och antal relativt enkelt ha gått att få tag på via t.ex. företagsregister eller kontakt med olika branschorganisationer. Enligt Regelrådet är redovisningen av berörda företags branscher godtagbar. Regelrådet finner att redovisningen av berörda företag utifrån antal och storlek bristfällig. Postadress Webbplats E-post 2/5
Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Av konsekvensutredningen framgår att företag behöver begära utbetalning från Skatteverket enligt en fakturamodell för skattereduktion av den del av belopp som inte betalas av köparen. Detta kan innebära en viss fördröjning för företag innan hela fakturan är betald. Förslagsställaren presenterar beräkningar gjorda enligt Tillväxtverkets databas MALIN över tidsåtgången för företagens administrativa kostnader. Det anges bland annat att tidsåtgången för exempelvis lämnande av uppgifter om fulla arbetsgivaravgifter blir två minuter och tidsåtgången för lämnande av information om sammanlagda avgifter till i genomsnitt en minut per tillfälle. Den totala tidsökningen uppskattas till ca två minuter per köp, under förutsättning att företagens uppgifthantering är anpassad till uppgiftslämnandet. Det anges även att kostnadsökningen per köp beräknas till ca nio kronor. Enligt Regelrådet är det positivt att Finansdepartementet använts sig av en extern beräkningssystem och gjort beräkningar av kostnader och därefter redovisat resultatet. Det presenteras även en tydlig beskrivning av administrativa kostnader och ett förtydligande över vad effekten blir. Regelrådet finner däremot beräkningen som gjorts i databasen (MALIN) som bristfällig eftersom uppgifterna däri inte har uppdaterats. Lönekostnaderna är därmed inte längre aktuella då den bygger på historiska uppgifter. Uppgifter från MALIN kan i vissa fall användas som inspiration vid uppskattning av kostnader. De får dock inte hänvisas till utan en kritisk granskning utav dess aktualitet. Regelrådet vill upplysa om att det finns ett nytt beräkningsverktyg, Regelräknaren, på Tillväxtverkets hemsida. Därutöver saknas helt ett försök till uppskattning av hur många fler köp som kommer att omfattas av de föreslagna ändringarna i RUT-avdraget och därmed är det inte möjligt att bedöma de totala administrativa kostnaderna för företagen som följer av förslaget. Regelrådet har förståelse för svårigheten att beräkna dessa kostnader men ett försök till uppskattning eller angivelse av ett kostnadsspann borde ändå ha varit möjligt att redovisa. Enligt Regelrådet är redovisningen av förslagets administrativa kostnader bristfällig. Andra kostnader och påverkan på företagens verksamhet Finansdepartementet anger att kostnader för tjänsterna som ingår i förslaget förväntas att sänkas. Det är dock svårt att uppskatta exakt hur många individer som kommer att påverkas. För 2014 uppskattar Skatteverket att drygt 616 000 personer gjort RUT-avdrag och 2017 beräknas antalet personer som gör RUT-avdrag uppgå till omkring 886 000. Det anges vidare att det uppkommer en viss fördröjning innan hela fakturan är betald eftersom företag måste vända sig till Skatteverket för att få en viss del av betalningen. Utbetalning sker vanligtvis inom några dagar. Den likviditetspåfrestning som fakturamodellen medför kan därför bedömas av Finansdepartementet vara mindre betungade. Enligt Regelrådet saknas ett försök till uppskattning av andra ekonomiska effekter för företag som förslaget kan förväntas medföra. Eftersom det av remissen framgår att en ökad tillväxt förväntas till följd av förslaget och att hushållen förväntas köpa tjänster istället för att själva utföra dem borde detta ha redovisats. Om det inte bedöms vara möjligt att redovisa en beloppsmässig uppskattning av dessa effekter bör en redovisning finnas över vilka försök som har gjorts med motiveringar varför en utförligare redovisning inte har varit möjlig att presentera. Enligt Regelrådet är redovisningen av förslagets andra kostnader bristfällig. Postadress Webbplats E-post 3/5
Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges det att förslaget om att komplettera RUT-avdraget med vissa tjänster bedöms få till följd att efterfrågan på och konsumtionen av dessa tjänster ökar. Dessa effekter borde enligt Finansdepartementet i stor utsträckning tillkomma de små företagen. Vidare anges att förslaget att RUT-avdraget ska omfatta fler trädgårdstjänster i viss mån kan förbättra konkurrensen mellan företag som tillhandahåller sådana trädgårdstjänster som i dag ryms inom ramen för RUT-avdraget och företag som tillhandahåller sådana trädgårdstjänster som nu föreslås bli inkluderade. Enligt Regelrådet är det inte helt tydligt vilken förändring i konkurrensförhållandena som regelgivaren förväntar sig kommer av förslaget. Vad gäller förbättring av konkurrens när vissa trädgårdstjänster införs i RUT-avdraget saknar Regelrådet ett resonemang kring vilket sätt detta kan ske. Det hade varit önskvärt med ett utförligare resonemang. Regelrådet bedömer att det förefaller som troligt att förslaget kommer att öka konkurrenskraften för samtliga företag som omfattas i förhållande till andra branscher. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på konkurrensförhållanden för berörda företag är bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen anges att ökad efterfrågan i en sektor kan leda till att sysselsättningen i övriga sektorer minskar. Vidare anges att förslagens effekt på antalet arbetade timmar bland köparna förväntas vara begränsad. Detta främst för att tjänsterna inte bedöms vara sådana som hushållen generellt sett utför återkommande under året. Förslaget förväntas leda till att förekomsten av svartarbete minskas i de aktuella branscherna. Utvidgningen av RUT-avdraget till att omfatta fler områden förväntas öka efterfrågan på tjänsterna och därmed leda till nya affärsmöjligheter för berörda företag. Det kommer även att öka efterfrågan på arbetskraft i respektive sektor och effekten bedöms enligt förslagsställaren vara störst inom flyttbranschen och därefter IT-branschen. Regelrådet finner att redovisningen av påverkan på företag i andra avseenden är godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning I konsekvensutredningen anges att effekterna av förändringarna i RUT-avdraget kommer öka efterfrågan av dessa tjänster och detta kommer i stor utsträckning tillkomma de små företagen, dock saknas underlag för att så är fallet. Regelrådet finner att redovisningen av om särskilda hänsyn till små företag har tagits vid reglernas utformning är bristfällig. Sammantagen bedömning Förslagsställaren ger en tydlig bild av bakgrunden till förslaget och har på ett godtagbart sätt redovisat regleringens syfte. Konsekvensutredningen innehåller däremot flera exempel på beskrivningar som Regelrådet anser som bristfälliga. Regelrådet saknar främst en redovisning av förslagets konsekvenser för företagens kostnader och en beskrivning av berörda företags storlek och antal samt påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag. Den sammantagna bedömningen från Regelrådet är att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Postadress Webbplats E-post 4/5
Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 3 februari 2016. I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Samuel Engblom, Claes Norberg, Yvonne von Friedrichs och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Salina Elmi. Pernilla Lundqvist Ordförande Salina Elmi Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5