VMR virkesmätning och redovisning VMRs verksamhet samt statistik över virkesmätningen 2004
VMR virkesmätning och redovisning Verksamhetsområdet VMR företräder skogsnäringen i frågor som berör virkesmätning och redovisning. VMR skall verka för en gemensam, enhetlig, rättvis, relevant och effektiv virkesmätning och virkesredovisning. VMRs verksamhet finansieras via virkesmätningsföreningarna vilka även utser ledamöterna i Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR- Rådet). Verksamheten omfattar bland annat att: Vara virkesmätningens ansikte utåt mot skogsnäringen, myndigheter och allmänhet. Medverka i nationell och internationell standardisering. Upprätthålla internationella kontakter samt bevaka utvecklingen i andra länder. Fungera som sekretariat för VMR-Rådets möten och arbetsgrupper. Initiera och planera, samt i förekommande fall även analysera och redovisa, utvecklingsprojekt inom virkesmätning och redovisning. Auktorisera mätningsföretag. Godkänna mätningsteknisk utrustning (typgodkännanden). Fungera som rådgivare (konsult) gentemot VMF, marknadsintressenter och skoglig allmänhet i frågor rörande mätning och redovisning. Ansvara för insamling och redovisning av virkesförbrukningsstatistik. Förvalta och utveckla koder och nomenklatur. Administrera begärda kontroller. Ansvara för kontrollkommissionens verksamhet samt medverka i dess fältarbete. Medverka vid framställning av informationsmaterial och läromedel samt planera och genomföra konferenser och seminarier.
,11(+c// 6DPPDQIDWWQLQJ $UEHWVIRUPHUDUEHWVJUXSSHUHWF 9055nGHW /HGQLQJVJUXSSHU 8WYHFNOLQJVJUXSSHQ 0lWSODWV8WYHFNOLQJV*UXSSHQ08*JUXSSHQ.RQWUROONRPPLVVLRQHQ 9LUNHVI UEUXNQLQJVVWDWLVWLN (XURSDVWDQGDUGI UYLUNHVPlWQLQJ.RPPDQGH(8UHJOHUI UKlOVRNRQWUROOSnLPSRUWYLUNH,QIRUPDWLRQRPPlWQLQJRFKUHGRYLVQLQJ 8WYHFNOLQJDYPlWQLQJRFKUHGRYLVQLQJ 5nYDUDI UWUlPHNDQLVNLQGXVWUL Förändrad sågtimmermätning 8 Förstudie rörande krav på ett nytt mätplatssystem för sågverk 9 Automatisk barkmätning 10 Mätning av växtvridenhet 11 Akustisk (dynamisk) mätning av hållfasthet 11 Ändyteanalyser 13 5nYDUDI UPDVVDSDSSHUVLQGXVWUL Massavedskommittén 14 Nytt mätplatssystem för massa- och pappersbruk 14 Massavedsmätning i Finland rapport från studieresa 14 Travmätning med laserteknik typgodkännande av Modus 2000 17 Mobil automatisk mätning av stickprovstravar (MAS) 17 Stockmätning med bildanalys 18 Andelen bark i massavedstravar 18 Barktjocklek på contorta 20 Mätning av massaved och flis i Kanada 20 Torrhaltsprovtagning med kedjefräs på massaved 21 Datainsamling 5,2-metoden stickprovstravars vikt och volym 21 Wood-Air - virkesmätning baserad på lufttrycksförändring 22 Uppdelning av flisfraktion 3 (acceptflis) i två fraktioner 22 6N UGDUPlWQLQJUDSSRUWHULQJ Kraftig ökning av antalet skördare som rapporterar via SDC 23 Kvalitetssäkring och VMR-instruktion 24 Scanpine - friskkvistmodeller för implementering i skördardatorn 25 /RJLVWLNRFKYLUNHVUHGRYLVQLQJ Logistikvision 2010 SDC / Skogforsk 25 Certifiering och spårbarhet 26 Reviderade sortimentskoder för biobränslen 26 6WDWLVWLNIUnQYLUNHVPlWQLQJVI UHQLQJDUQD
7DEHOO 9LUNHVYRO\PSHUPlWPHWRG 7DEHOO 9LUNHVYRO\PSHUVWLFNSURYVPHWRG 7DEHOO 9LUNHVYRO\PSHUPlWPHWRGRFKVRUWLPHQWVJUXSS 7DEHOO 9LUNHVYRO\PSHUPlWSODWVW\S 7DEHOO 0HGHOYRO\PI UVWRFNPlWWEDUUVnJWLPPHU 7DEHOO.YDOLWHWVI UGHOQLQJ905NODVVHUI UVWRFNPlWWEDUUVnJWLPPHU 7DEHOO )XQNWLRQVNRQWUROO±VWRFNYLVUHVSHNWLYHSDUWLYLVNRQWUROO 7DEHOO )XQNWLRQVNRQWUROO±YDULDWLRQPHOODQPlWSODWVHU 7DEHOO.RVWQDGHUI UPlWQLQJ %LODJD$NWXHOODSXEOLNDWLRQHU 2
6DPPDQIDWWQLQJ Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-Rådet) sammanträdde fyra gånger under 2004. Ordförande var Thomas Agrell, Sydved. VMRs funktionärer var liksom året innan Tor Marntell, chef, och Lars Björklund, utvecklingschef. Kontrollkommissionens verksamhet bedrevs enligt gängse rutin vilket innebar att ett antal kontrollmätare inom varje virkesmätningsförening fick besök av kommissionen. Nytt för året var att även VMF Latvia omfattas och ett första besök genomfördes i september. Antalet begärda kontroller var 26. Vanligast var bruttovolymkontroll av massaved begärd av åkare i Mellansverige. Under 1999 påbörjades projektet Effektivare sågtimmermätning vilket efterföljts av arbetsgruppen för ) UlQGUDGVnJWLPPHUPlWQLQJ Under 2004 formulerades visionen: )UDPWLGDVnJWLPPHUPlWQLQJNRPPHUDWWVNHJHQRPDXWRPDWLVNEHVWlPQLQJDYHJHQVNDSHU DYEHW\GHOVHI UVOXWSURGXNWHQ,WDNWPHGDWWQ\WHNQLNWDVLEUXNNRPPHU PlWQLQJVLQVWUXNWLRQHQDWWI UlQGUDV. I november togs beslut om en tidsplan vilken syftar till att en förnyad sågtimmerinstruktion ska kunna tillämpas från augusti 2006. Denna är tänkt att innehålla klassammanslagningar samt vissa andra förenklingar. För att kunna analysera konsekvenser av olika förändringar av mätningsinstruktionen påbörjades en omfattande datainsamling baserad på kontrollstockar. Under året pågick även forskning och utveckling rörande automatisk mätning av diameter under bark, växtvridenhet, hållfasthet (styvhet) och ändytevariabler (årsringar, märgplacering etc). Inom området flis- och massavedsmätning påbörjade SDC utveckling av ett nytt mätplatssystem. VMR-Rådet å sin sida tillsatte en massavedskommitté. Kommitténs uppgifter är att påskynda utvecklingen av nya mätmetoder samt att harmonisera mätreglerna över landet. Vad gäller mätmetoder typgodkändes den finska Modus 2000 för laserscannermätning av fordonstravar. En första anläggning beställdes av Södra och ska placeras i Värö. För automatisering av den stockmätning som ingår i stickprovssystemen samt funktionskontroller utvecklas två alternativ. Dels en fordonsbaserad minimätstation, dels bildanalys av stockar utlagda på mätbänk. Vad gäller flis påbörjades dubbelsållning, med fem respektive sex fraktioner. Målsättningen är att sexfraktionssållningen, SCAN 40:01, ska bli standard inom några år. Under 2004 ökade den via SDC rapporterade skördarmätta volymen kraftigt. SDCs nya insändningsprogram används nu av flertalet skördare. Programmet innehåller fler kontroller och hanterar alla filtyper, exempelvis pri-filer. Under våren/sommaren utökades antalet testmaskiner/arbetslag som arbetar enligt tänkt metodik för kvalitetssäkring. Erfarenheter från dessa kommer att vara till hjälp när kravnivåer för kommande VMR-instruktion ska fastställas. Allteftersom efterfrågan på certifierade skogsprodukter ökar, ökar också efterfrågan på spårbarhet i redovisningssystemen. VMR-Rådet tillsatte därför en arbetsgrupp certifiering. Gruppen presenterade ett första förslag på Certi-konto där certifierade volymer ska kunna sättas in och tas ut enligt en modell liknande den som används för grön el. Efter ett omfattande remissarbete beslöt VMR-Rådet i maj 2004 att revidera sortimentskoderna (SSTE) med SS-nummer 41 samt 45-89 (främst energisortiment och biprodukter). Den nya kodstrukturen baseras på produktgrupper medan SS-numret ges en mer undanskymd plats. Med denna princip kan nya sortiment inlemmas samtidigt som de stora sortimenten får behålla nuvarande koder. För vissa av de aktuella sortimenten ges T- och E-fälten ny och utökad funktion. Avsikten är att öka den informationsmängd som kan rymmas inom en fyrställig kod. De nya koderna gäller från 1 augusti 2005. 3
$UEHWVIRUPHUDUEHWVJUXSSHUHWF 9055nGHW Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-Rådet) sammanträdde fyra gånger under 2004, i mars, maj, augusti och november. Vid augustimötet anmäldes Henrik Asplund, Jan Gustavsson och Sven-Erik Gustavsson som nya ordinarie rådsledamöter. Mattias Oskarsson, Claes Svensson och Lennart Strömberg anmäldes som nya suppleanter. Birger Risberg anmäldes som ny adjungerad ledamot från VMF Nord. Thomas Agrell valdes till ordförande för det kommande året. Det noterades att vid nästkommande val av ordförande överlämnas ordförandeskapet från skogsindustrierna till någon av övriga aktörer. VMRs funktionärer var liksom året innan Tor Marntell, chef, och Lars Björklund, utvecklingschef. Under 2004 bestod VMR-Rådet av följande ledamöter: 2UGLQDULH 6XSSOHDQWHU Thomas Agrell, Sydved (ordf.) Yngve Karlsson, Sydved Bernt Bengtson, Såg i Syd (till aug) Henrik Asplund, Såg i Syd (till aug) Henrik Asplund, Såg i Syd (från sept) Mattias Oscarsson, Såg i Syd (från sept) Mats Boström, Norra Skogsägarna Olov Söderström, Norrskog Ulf Eliasson, Närkes Häradsallmänningar Peter Strömberg, Skogssällskapet Bo Holm, Sågab (vice ordf.) Jörgen Göransson, Persson Invest Sven Johannesson, Stora Enso Lennart Stenquist Stora Enso Magnus Norrby, Mellansv. Sågverksför. Sture Karlsson, Weda Skog Gunnar Olofsson, Sveaskog (till aug) Jan Koch-Schmidt, Sveaskog Sven-Erik Gustavsson, Sveaskog (från sept) Kristian Olofson, SCA Åke Forsgren, Metsäliito Arvid Svanborg, Mellanskog Rune Dehlén, Orsa Besp.skog Claes Svensson, Södra Skog (till aug) Jan Gustavsson, Södra Skog (till aug) Jan Gustavsson, Södra Skog (från sept) Claes Svensson, Södra Skog (från sept) $GMXQJHUDGH Göte Bengtson, VMF Syd Lars Björklund, SDC/VMR Tor Marntell, SDC/VMR Anders Rixon, VMF Qbera Patric Selin, VMF Nord (till aug) Birger Risberg, VMF Nord (från sept) Bengt Wikman, SDC /HGQLQJVJUXSSHU Tor Marntell deltog i de koordineringsmöten som med ca två månaders intervall hölls mellan cheferna för de tre virkesmätningsföreningarna och SDCs VD (VDgruppen). Ordförande under 2004 var Anders Rixon, VMF Qbera. Tor Marntell deltog även i SDCs ledningsgrupp. 4
I augusti hölls ett gemensamt tvådagars ledningsgruppsmöte för samtliga VMF, VMR och SDC. På dagordningen stod bland annat utvärdering av samverkansplanen för VMF, VMR och SDC samt informationsspridning kring mätning och redovisning. 8WYHFNOLQJVJUXSSHQ Sedan ett tiotal år har virkesmätningsföreningarnas utvecklingsansvariga under VMRs ledning utgjort en arbetsgrupp benämnd utvecklingsgruppen. I MoRutredningens förslag från 2001 utpekas utvecklingsgruppen som en viktig komponent i samarbetet mellan SDC, VMR och virkesmätningsföreningarna. Utvecklingsgruppens huvudsakliga arbetsområde ligger inom mätmetoder, mätmetodik och mätningsteknik inom fackområdet men även framtagande av informationsmaterial och läromedel ingår. VMRs utvecklingschef är sammankallande i gruppen. Utvecklingsgruppen kan beskrivas som en fast arbetsgrupp vilken med ett pro-aktivt arbetssätt bereder och utreder ärenden samt, i vissa fall, svarar för implementering av gemensamma utvecklingsprojekt. Utvecklingsgruppen bestod under 2004 av Lars Björklund från VMR samt utvecklingscheferna vid de tre virkesmätningsföreningarna. Under 2004 var det Johan Adolfsson VMF Syd, Fredrik Hansson VMF Qbera samt Torbjörn Näslund VMF Nord. Utvecklingsgruppen höll fem möten under året. Ledamöterna sammanstrålade dessutom i flera andra sammanhang. 0lWSODWV8WYHFNOLQJV*UXSSHQ08*JUXSSHQ MUG-gruppen utpekades, liksom utvecklingsgruppen, av MoR-utredningen som en viktig komponent i samarbetet mellan SDC, VMR och virkesmätningsföreningarna. MUG-gruppens huvudsakliga arbetsområde ligger inom förvaltning och utveckling av de IT-stöd som sammanlänkar verksamheterna inom VMF respektive SDC, exempelvis mätplatssystem. Gruppen utgör här en stödfunktion för SDC vad avser inriktning och prioriteringar. MUG-gruppen består av medarbetare inom VMF med arbetsuppgifter mot gränssnittet virkesredovisning samt medarbetare inom SDC med ansvar för mottagningsplatsernas IT-system. Arbetet kan grovt delas in i två huvuddelar. Dels förvaltningsåtgärder inom nuvarande mätplatssystem, dels att utgöra referensgrupp för det nya mätplatssystemet för pappers- och massabruk (se kap 2.2). Under 2004 deltog Johan Adolfsson VMF Syd, Lars Björklund VMR, Nils- Erik Flemström SDC (ordförande t.o.m. november), Peter Högberg VMF Qbera, Jonny Johansson SDC, Torbjörn Näslund VMF Nord och Svante Wikner SDC (ordförande f.o.m. november)..rqwuroonrpplvvlrqhq Sedan 1996 har VMR ansvarat för den s k Kontrollkommissionen. I denna ingår förutom VMR virkesmätningsföreningarnas kontrollchefer samt en representant för Skogsstyrelsen. Kommissionen har till uppgift att likrikta mätningen inom och mellan mätande företag genom att kalibrera föreningarnas interna kontroll samt att fortlöpande granska och föreslå förbättringar i tillämpade instruktioner och tolkningsanvisningar. 5
Under 2004 bedrevs verksamheten enligt gängse rutin vilket innebar att ett antal kontrollmätare inom varje virkesmätningsförening fick besök av kommissionen. Nytt för året var dock att även VMF Latvia omfattas av kommissionens arbete och ett första besök genomfördes i september. I enlighet med tidigare beslut tog VMR fram en relativprislista baserade på höstens prislistor. Denna distribuerades till VMF i december för tillämpning från 1 januari 2005. Relativprislistan används för att omsätta kontrollmätningsresultat till värdeavvikelser och värdekvoter. VMR administrerar begärda kontroller vilket innebär att någon av parterna i en mätning begär en noggrann kontroll. Sådana kontroller genomförs av två kontrollmätare varav en från en annan VMF. Under 2004 begärdes 26 sådana kontroller. Den dominerande typen var bruttovolymkontroll av massaved begärd av åkare i Mellansverige. 9LUNHVI UEUXNQLQJVVWDWLVWLN VMR har sedan 1985 på branschens uppdrag insamlat, bearbetat och redovisat statistik över virkesförbrukningen i landet. Rapporteringen bygger på frivilligt inlämnade uppgifter från samtliga företag inom massa-, pappers- och skivindustrin samt alla sågverk med en produktion överstigande 1000 m 3 sågad vara per år. I och med den redovisning som skedde under året föreligger en obruten serie om 19 år. Resultaten visade på en industriell rundvirkesförbrukning för hela landet på 67,6 miljoner m 3 fub vilket motsvarar en bruttoavverkning på 85,2 miljoner m 3 sk. Detta var ca 0,9 miljon m 3 sk högre än 2002. Siffrorna var de högsta som noterats för landet och förlänger den ökande trend som rått de senaste åren. De största ökningarna noterades för massaindustrin i region 2 samt sågverken inom region 3&4.Vad gäller bruttoavverkning skall dock reservationer göras dels för att omräkningstalet från nettoavverkning till bruttoavverkning kan vara för högt, dels att importen kan vara underskattad. Sammantaget kan dessa felkällor uppgå till storleksordningen 2-2,5 miljoner m 3 sk vilket skulle innebära en bruttoavverkning på ca 83 miljoner m 3 sk. Massaindustrin förbrukade totalt 45 miljoner m 3 fub, inklusive flis, spån och övrig träfiberråvara, medan sågverksindustrin förbrukade ca 35,4 miljoner m 3 fub. Importen minskade totalt sett från ca 10,2 miljoner m 3 f ub 2002 till ca 9,5 miljoner 2003 (varav massaved 7,0, flis 1,2 och sågtimmer 1,3 miljoner m 3 fub). Importen minskade främst för rundvirke av barr medan importen av flis ökade något. Trädslagsmässigt syntes, sett över hela skogsindustrin, en svag trend mot ökad andel gran. Såväl massaindustrin, 11,7 miljoner ton vedbaserad massa, som sågverksindustrin, 16,8 miljoner m 3 sågad vara, slog produktionsrekord 2003. Däremot fortsatte skivindustrins tillbakagång. Under 2003 förbrukades totalt 1,2 miljoner m 3 fub inom träfiberskive-, spånskive- och plywoodindustrin. (XURSDVWDQGDUGI UYLUNHVPlWQLQJ VMR representerar tillsammans med Skogsstyrelsen Sverige i &(17&:*7*som arbetar med eventuell standardisering av europeisk 6
virkesmätning. Under året lyftes frågan om europastandard för volym- (och vikt-) bestämning en hierarkisk nivå från Task group till Working group. Förslaget till europastandard innehåller en allmänt formulerad ramstandard med hänvisning till ett appendix A för detaljer i form av respektive länders (i något fall regioners) mätningsinstruktioner motsvarande VMR1-99. Ett B-appendix är tänkt att föreskriva mätningsregler för de länder som saknar egna nationella regler. Sverige förordade i sitt remissvar en ramstandard utan B-appendix. Bland de andra remissvaren fanns både förespråkare och motståndare till B-appendix. Remissförfarandet fortsätter under 2005..RPPDQGH(8UHJOHUI UKlOVRNRQWUROOSnLPSRUWYLUNH Vid VMR-Rådets möte i november informerade Göran Kroeker, Växtinspektionen, om de nya hälsokontrollsregler som gäller från mars 2005 vid import av barrved med ursprung utanför EU. Grundtanken i de nya reglerna är att inspektion av veden ska ske i ankomsthamnen, men även inspektion i lastningshamn kan komma att accepteras. Huvudspåret om oönskade organismer upptäcks är att snarast processa veden och bränna barken. Mottagande industri ska ha plan för sådan hantering. Ett annat men troligen svårgenomförbart alternativ är att avvisa båten. Växtinspektionen hoppas kunna köpa tjänster av VMF. För detta krävs dock vissa lagändringar. Den VMF-personal som kan bli aktuell för att utföra tjänster åt växtinspektionen kommer att utbildas i entomologi och pappershantering under cirka två dagar.,qirupdwlrqrpplwqlqjrfkuhgrylvqlqj Under året färdigställdes och trycktes en åttasidig broschyr som tagits fram gemensamt av SDC, VMR och mätningsföreningarna. Denna ger en lättfattlig beskrivning av händelseförloppet från virkesförsäljningskontrakt till redovisning, )UnQDYWDOWLOOUHGRYLVQLQJ±6nKlUIXQJHUDUGHWQlUGXVlOMHUYLUNH. Broschyren rönte stor efterfrågan. Under slutet av 1990-talet utarbetade VMR i samarbete med mätningsföreningarna anvisningar för mätstationer för stockmätning. Under 2004 färdigställdes och 7YlUPDWQLQJ 6WRFNILFND trycktes en ny version av dessa med titeln 0nWWVWRFNHQ. Måttstocken kan betraktas som en checklista vid planering och konstruktion av nya mätanläggningar och ger mot bakgrund av tre olika typlösningar information om vilka punkter i utförandet som bör ägnas särskild uppmärksamhet. )LJXU,OOXVWUDWLRQHUXU 0nWWVWRFNHQ±KXUPDQE\JJHUHQ PlWVWDWLRQI UVWRFNPlWQLQJ VMRs hemsida kommer i framtiden att nås dels via SDCs hemsida www.sdc.se, dels via portalen www.virkesporten.se. Den gamla web-adressen www.virkesmatningsradet.org kommer att finnas kvar under en övergångstid på några år. Den nya portalens förstasida kommer att ha länkar till VMR, SDC och de 7
tre virkesmätningsföreningarna. Omstrukturerandet av VMRs hemsida skall koordineras med en förnyelse av SDCs hemsida. De publikationer som VMR framtagit eller bidragit till under de senaste åren kan hämtas i form av pdf-filer från hemsidan under rubriken aktuella publikationer. Se även bilaga 1. Fortsatt efterfrågan på broschyrer 9LUNHVPlWQLQJHQLQIRUPHUDU ledde till att några av dessa nytrycktes. Vad gäller dokumentationen 9LUNHVPlWQLQJHQVKLVWRULD tog sig den nye projektledaren Ronny Pettersson, Stockholms Universitet, an arbetet under hösten. 8WYHFNOLQJDYPlWQLQJRFKUHGRYLVQLQJ 5nYDUDI UWUlPHNDQLVNLQGXVWUL ) UlQGUDGVnJWLPPHUPlWQLQJ Under 1999 initierade VMR projektet Effektivare sågtimmermätning vars huvudsyfte var att automatisera mätningen inom ramen för nuvarande mätningsregler. Som andrahandsalternativ skulle nya regler mer anpassade för automatisk mätning analyseras. Projektet slutredovisades vid en av VMR arrangerad konferens 10 april 2003. Som ett resultat av projektet Effektivare sågtimmermätning utsåg VMR-Rådet en arbetsgrupp för förändrad sågtimmermätning i maj 2003. Gruppen sammanträdde några gånger under sommaren 2003 och utarbetade material samt riktlinjer för det regionala och företags/organisationsvisa remissarbete som sedan bedrevs under hösten 2003. Under början av 2004 tog arbetsgruppens fram ett gemensamt dokument vilket presenterades vid VMR-Rådets möte i mars 2004. Dokumentet innehöll en vision: )UDPWLGDVnJWLPPHUPlWQLQJNRPPHUDWWVNHJHQRPDXWRPDWLVNEHVWlPQLQJDY HJHQVNDSHUDYEHW\GHOVHI UVOXWSURGXNWHQ,WDNWPHGDWWQ\WHNQLNWDVLEUXNNRPPHU PlWQLQJVLQVWUXNWLRQHQDWWI UlQGUDV. Samt ett antal kriterier som en ny mätningsinstruktionen ska uppfylla: ƒ Utgöra en gemensam plattform för förtroende, stabilitet och flexibilitet på virkesmarknaden. ƒ Kännetecknas av förenklingar och/eller automatisering vid jämförelse med dagens instruktion. ƒ Vara automatiseringsfrämjande, dvs den skall där så är möjligt fokusera egenskaper för vilka automatisk mätning är möjlig idag, eller synes möjlig inom rimlig framtid. ƒ Garantera tillfredsställande värdering och god repeterbarhet på partinivå. Helst skall träffprocenten vid klassning av enskild stock bli högre än idag. ƒ Vara begriplig och kontrollerbar på stocknivå. Arbetsgruppen påpekade också vikten av att: ƒ Mätningen (klassningen) inriktas på egenskaper som är relevanta ur ett slutproduktperspektiv. ƒ Mätningen hjälper sågverken att få den råvara som passar deras behov. 8
Därtill fanns en idéskiss till ett klassningssystem baserat på fyra klasser för tall och två klasser för gran. Vissa meningsskiljaktigheter fanns dock inom gruppen beträffande förändringsarbetets fokus. Mycket förenklat kunde detta uttryckas som; - snabb förändring av nuvarande instruktion med inriktning på färre klasser och bortseende från sällanfel HOOHU - utförlig beskrivning av förändringar mot automatisk mätning av enskilda egenskaper. Det konstaterades därför att koncensus saknades och frågan bordlades. Vid VMR- Rådets möte i maj beslöts att förändringsarbetet ska bedrivas stegvis och att den uppsatta visionen om automatiserad mätning skall nås genom årligen reviderade arbetsmål. I augusti beslöts sedan att via VMFs kontrollorganisation samla in data om frekvenser av, och samband mellan, nya och gamla variabler (stockegenskaper). Totalt registreras ett 70-tal variabler. Denna datainsamling inleddes i november och kommer att pågå till sommaren 2005. Med hjälp av denna databas ska konsekvenser av olika förändringar av mätningsinstruktionen kunna analyseras. bqg\wru 2YDOLWHW 0lUJOlJH.YLVWDU 7MXUYHG.U N *U YVWDNYLVWDU cuvulqjdu.u NRFKGHVV $QWDONYLVWDU 5 WD SODFHULQJ 6SU WNYLVW 6SULFNRU gyuljw 7\GOLJDNYLVWYDUY.nGOnSRU $YVPDOQLQJ 9l[WYULGHQKHW /\URU )LJXU'DWDLQVDPOLQJ I UlQGUDGVnJWLPPHUPlWQLQJ,QVDPOLQJHQEDVHUDVSnNRQWUROOVWRFNDUYLG XWYDOGDVnJYHUNLQRPDOODWUHPlWQLQJVI UHQLQJDUQD I november togs beslut om en ny tidsplan vilken syftar till att en förnyad sågtimmerinstruktion ska kunna tillämpas från augusti 2006. Denna är tänkt att innehålla klassammanslagningar samt vissa andra förenklingar. Det inrättades också en referensgrupp bestående av: Bo T Holm SÅGAB, Sven-Gösta Jakobsson NWP, Stig Jonsson VMF Nord, Kristina Save SCA Timber, Anders Berggren Mellanskog, Lars Johansson StoraEnso Timber, Tonny Kubénka VMF Qbera, Göran Vikman Veda Skog, Johan Adolfsson VMF Syd, Hans Andersson Eksjöhus, Björn Karlsson Södra Skog, Anders Wadell Vida Skog, Lars Björklund VMR, Tor Marntell VMR. Senare adjungerades Mats Nylinder SLU till gruppen. ) UVWXGLHU UDQGHNUDYSnHWWQ\WWPlWSODWVV\VWHPI UVnJYHUN Utvecklingsgruppen fick i februari 2004 ett uppdrag från VD-gruppen att mycket visionärt fundera kring framtidens mätplatssystem för sågverk. Perspektivet skulle, förutom det mättekniska, även inkludera det perspektiv som sågverkets råvaruavdelning kan tänkas ha. 9
Dvs stor vikt skulle läggas vid att tänka i termer av kundnytta för sågverket. I avrapporteringen, november 2004, sammanfattas att den framtida sågtimmermätningen jämfört med idag kan komma att kännetecknas av att: ƒ Vi mäter och redovisar avsevärt fler karaktärer/egenskaper. ƒ Större delen av mätarbetet är automatiserat. ƒ Mätutrustning tillhandahålls av flera (specialiserade) leverantörer. ƒ En utökad funktion för uttag av kontroll- och provstockar så att olika sådana kan köras parallellt. ƒ Mätpersonalen ägnar sig därför till stor del åt övervakning av mätningen. Därutöver kan de även tänkas utföra ankomst- och utkörningsregistrering av andra produkter. ƒ ƒ ƒ Transportledare och virkesbilar har direktkontakt med mätplatssystemet. Mätplatssystemet är en speglad kopia från SDC. Detta medför att uppdatering sker centralt samtidigt som mätarbetet fungerar även om kontakten med SDC bryts. Ovan nämnda punkter medför att mätplatssystemet övertar en del funktioner som mätramsleverantörerna idag står för. 0lWGDWD 6W\YKHW 0lWGDWD bqg\wru 3/& GULIW 90) PlWDUHQ 90) +..XQGHU 6nJRFK VNRJ Prod.styrning/sortering,QPlWQV\VWHP 0lWSODWV V\VWHP 9,2/ 9,6 5HPD%HQLPD 0lWUDP I UOlQJGRFK GLDPHWHU 0lWGDWD 9nJ ) UDU WHUPLQDO 7UDQVSRUW UHU.RODWDOVYDU )LEHUYLQNHO )LJXU,GpVNLVVI UPRGHOO YHUGDWDIO GHWYLGIUDPWLGHQVVnJWLPPHUPlWQLQJ $XWRPDWLVNEDUNPlWQLQJ Utveckling av automatisk barkmätning har pågått ett antal år. Tekniken bygger på att det laserljus som används i 3D-mätramar sprids olika i ved respektive bark, den så kallade trakeideffekten. Målsättningen är att uppnå en helt automatisk diameterbestämning under bark. För detta krävs dels att andelen bark respektive barkavskav i måttstället kan mätas, dels att barktjockleken kan uppskattas. Ett examensarbete vid Luleå Tekniska Universitet i Skellefteå rörande Benimas 3Dram i Kåge visade att barkandelsmätning fungerade tillfredsställande men att snö och is kan kraftigt störa mätningen samt att nya kontroll- och kalibreringsrutiner behövs. Trätek utvärderade sedan i maj motsvarande utrustning på gran i Hasselfors. I slutsatserna sägs DWWPlWUDPHQIXQJHUDUP\FNHWEUDRFKDWWPDQMlPI UWPHGGHW QXYDUDQGHPDQXHOODEDUNDYGUDJHWNDQXSSQnHQW\GOLJI UElWWULQJDY PlWQRJJUDQQKHWHQJHQRPDWWNRPELQHUDDXWRPDWLVNEDUNDQGHOVPlWQLQJPHGHQ GLDPHWHUEDVHUDGEDUNIXQNWLRQ På grundval av dessa undersökningar bedömdes att 10
automatisk barkandelsmätning bör kunna införas i vederlagsgrundande mätning under första halvåret 2005. 0lWQLQJDYYl[WYULGHQKHW Under sommaren 2003 genomfördes försök med automatisk mätning av växtvridenhet på obarkade stockar vid Forssjö Bruk. Systemet bestod av fyra kameror och fyra lasrar med vilka växtvridenheten mättes i de barkavskav som fanns på stockarna. Resultaten från denna sommarstudie var lovande och visade bland annat att ett bra inställt system kan mäta växtvridenheten med en standardavvikelse på omkring 0.7. Det bestämdes därför att genomföra en studie under vintern eftersom mängden barkavskav då är avsevärt mindre. Vinterstudien genomfördes i februari 2004 på i huvudsak obarkat grantimmer. På ca 40 % av stockarna gick det att mäta växtvridenheten. Antalet godkända mätvärden per stock var dock i vissa fall ganska få varvid mätningens säkerhet minskar. En mer realistisk siffra är att användbara data kan erhållas från omkring en tredjedel av granstockarna. Om det finns mycket snö och is på stockarna så minskar andelen ytterligare. Tidigare studier som bl.a. VMR genomfört har visat att barken sitter sämre på tallstockar, så där kan man förvänta sig bra värden från fler stockar. Vi vet också att mätningen under andra årstider än vintern blir bättre varför siffran kommer att öka under vår, sommar och höst. $NXVWLVNG\QDPLVNPlWQLQJDYKnOOIDVWKHW Dynamisk provning av elasticitetsmodul är en metod som har använts för hållfasthetssortering av sågat virke i Sverige under ett antal år. Under slutet av 2003 samt 2004 finansierade VMR tre studier där metoden testades på stockar. Studierna genomfördes av SLU med hjälp av ett resonansinstrument som används kommersiellt på Nya Zealand. Genom att slå med en hammare på en av stockens ändytor alstras en energiimpuls som kan delas upp i ett antal frekvenser beroende på egenskaperna i stocken. Förstärkning sker av de frekvenser som ligger nära stockens egenfrekvens Ioch multiplar av denna: II. I princip relaterar egenfrekvensen till tiden det tar för denna ljudvåg att transportera sig från ena till andra änden av stocken och sedan tillbaks. Då ljudvågen fortplantar sig genom hela stocken blir frekvensen / impulshastigheten också representativ för hela stockens volym. I och med detta har exempelvis en rötfläck eller kvistar mindre betydelse då dessa representerar en så liten del av hela stockens volym. En stor andel juvenilved, tjurved, växtvridenhet eller rötad ved ger dock utslag. Egenfrekvensen kan lättare förstås som det ljud som uppstår på föremål när man slår på det, exempelvis träbitarna i en xylofon. Tonen blir dovare med ökad längd på träbiten. Det har inte någon större betydelse hur hårt man slår, tonen / egenfrekvensen blir densamma. Fenomenet som utnyttjas är således att hastigheten ökar när stocken har en vedstruktur som består av rakare, längre fibrer med låg mikrofibrillvinkel och låg grad av växtvridenhet. Vedens densitet påverkar resultatet, men är mindre betydelsefull än hastigheten. Densiteten kan därför på stocknivå sättas till ett och samma värde, för att underlätta omfattande experiment. Träets styvhet eller elasticitetsmodul (MOE) mäts i Giga Pascal (GPa) 11
Amplitud (db) + JVWDDPSOLWXG 6WRFNHQV HJHQIUHNYHQV Frekvens (Hz )LJXU3ULQFLSHQI UDNXVWLVNPlWQLQJDYVWRFNDUVVW\YKHWHODVWLFLWHWVPRGXOVDPWHWWKDQGEXUHW PlWLQVWUXPHQWIUnQ1\D=HDODQG Den första studien genomfördes i samband med en provsågning vid Karbennings såg och omfattade drygt 800 granstockar i två diameterklasser. Resultatet visade att andelen centrumutbyten i bästa hållfasthetsklass sjönk markant för stockar med elasticitetsmodul under 12 Gpa. För dessa stockar, 5 % av totalantalet, blev utfallet K30 endast 22 %. Omvänt så var utfallet K30 närmare 90 % för stockar med elasticitetsmodul över 18 Gpa. 350 100 300 250 h x p 200 y h 150 6 100 50 0 8-10 10-12 12-14 14-16 16-18 18-20 20- '\QDPLF02(*3D 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 r i yˆ r q 6 Number of logs C30 C24 C18-reject )LJXU5HVXOWDWIUnQI UV NPHGG\QDPLVNPlWQLQJDYHODVWLFLWHWVPRGXOSnVWRFNDUYLG.DUEHQQLQJV VnJ6WRFNDUQDVHODVWLFLWHWVPRGXOYLVDVSnYlQVWUD\D[HOQPHGDQFHQWUXPXWE\WHQDVI UGHOQLQJSn KnOOIDVWKHWVNODVVHUYLVDVSnK JUD\D[HOQ Den andra studien syftade till att undersöka hur mätningarna påverkas om stockarna torkar. Från ett stort antal stockar valdes ca 15 stockar med hög respektive låg elasticitetsmodul. Dessa mättes och vägdes med jämna intervall under sommaren 2004. Resultaten visar att den frekvens som uppmäts ökar när stockarna torkar (figur 6, 1). Kompenseras för viktsminskningen blir den beräknade elasticitetsmodulen relativt oförändrad (figur 6, 2). I detta försök mättes även elasticitetsmodulen på centrumutbytena. Sambandet mellan elasticitetsmodulen på stockar respektive centrumutbyten var starkt (figur 6, 3). 12
)LJXU5HVXOWDWIUnQ WRUNVWXGLHQ 6WRFNDUQDVHJHQIUHNYHQV NDGHSURSRUWLRQHUOLJWPRW VWRFNDUQDVXWWRUNQLQJ.RPSHQVHUDVI UYLNWVPLQVNQLQJHQHUKnOOVHWWVWDELOWYlUGHSn HODVWLFLWHWVPRGXOHQ6DPEDQGHWPHOODQHODVWLFLWHWVPRGXOHQSnVWRFNDUUHVSHNWLYHFHQWUXPXWE\WHQ YDUVWDUNW Den tredje studien syftade till att undersöka hur mätningarna påverkas om stockarna är frusna. Tjugofyra stockar lades i en fryscontainer och testades vid olika temperaturer. Som framgår av figur 7 erhålls ett högre värde på e-modulen när virket är fruset. Om mätningarna nära noll grader (0 o och -3 o ) undantas antyds att förändringen består av en fasförskjutning. Därmed skulle en korrigeringsfaktor för fruset virke kunna tas fram. )LJXU5HVXOWDWIUnQ IU\VVWXGLHQ 9DUMHVWUHFNUHSUHVHQWHUDUHQVWRFNVRPWHVWDWVYLGROLND WHPSHUDWXUHU1lUPlWQLQJDUQDYLGQlUDQROOJUDGHUWDVERUWK JUDELOGHQDQW\GVDWWVWRFNDUQDV PlWYlUGHQIDVI UVNMXWVXSSnWQlUVWRFNDUQDIU\VHUPHQDWWGHWL YULJWlUVWDELODPlWYlUGHQI UGHQ HQVNLOGDVWRFNHQ bqg\whdqdo\vhu Teknik för ändyteavläsning kommer sannolikt att vara en viktig del i en framtida helt automatiserad sågtimmermätning. På ändytorna kan exempelvis diameter på och under bark, märgplacering, årsringsbredd, röta, kapsprickor, kärnved, färgmärkning och trädslag bli föremål för automatisk detektering. Under året genomförde företaget Adec tester av kameror och bildanalyssystem. För att förbättra möjligheten att läsa av årsringar gjordes frässpår över vissa trissor. Resultaten var blandade. Att lokalisera märgen gick relativt väl medan årsringsavläsning, trots frässpår, gick sämre. Under året togs också kontakt med Centrum för Bildanalys i Uppsala. Avsikten var att kunna initiera forskningsprojekt inom området ändyteanalys. 13
5nYDUDI UPDVVDSDSSHUVLQGXVWUL 0DVVDYHGVNRPPLWWpQ VMR-Rådet beslöt i maj att tillsätta en massavedskommitté med uppdraget att arbeta med mätmetodikutveckling, kvalitetskrav (t.ex. färskhet, fiberegenskaper) och revision av mätinstruktionen. Till kommittén utsågs Stefan Björ Stora Enso, Lars Björklund VMR, Håkan Broman Sveaskog, Åke Forsgren Metsäliitto, Jan Gustavsson Södra, Sven-Olov Lundqvist STFI, Magnus Norrby Sågverken Mellansverige, Erik Persson Holmen, och Anders Rixon VMF Qbera. Kommittén hade under året tre möten. Bland de frågor ledamöterna enades om att prioritera var: ƒ Automatisering av stickprovsmätningen ƒ Effektivisering av travmätningen ƒ Revision och harmonisering av mätinstruktionerna ƒ Mätkriterier för färskhet och barkbarhet ƒ Viktsbaserad mätning Under inledningen av 2005 ska kommitténs arbete fokuseras på en rikstäckande harmonisering av mätinstruktionerna för massaved. 1\WWPlWSODWVV\VWHPI UPDVVDRFKSDSSHUVEUXN Efter flera års förberedande studier påbörjades 2004 arbetet med ett nytt mätplatssystem för RTV-mätningar varvid fyra bruk, Väja, Iggesund, Gruvön och Mörrum valdes ut att tjäna som typfall. Målsättningen är att konstruera ett gemensamt system för alla mätplatser i syfte att erhålla en kostnadseffektiv drift och förvaltning. Projektet inkluderar bland annat bryggregistrering och kopplingar mot fordon som lastbilar och truckar. Beställargruppen bestod av Sten Geijer, Holmen, Sven Johannesson, StoraEnso, Jan Gustavsson, Södra, Morgen Yngvesson, SCA och VDarna på VMF och SDC. 0DVVDYHGVPlWQLQJL)LQODQG±UDSSRUWIUnQVWXGLHUHVD I september gjorde utvecklingsgruppen en resa till Finland för att studera massavedsmätning. 6XQLOD2\VPlWVWDWLRQI UPDVVDYHG Vid Sunila Oy i Kotka besöktes en anläggning för stockmätning av massaved som varit i drift sedan år 2000. Stockarna läggs på ett väl tilltaget lagringsbord som via ett uttunningsbord med ställbar hastighet leder till stegmataren. Stegmataren är tiltbar med hjälp av hydraulkolvar så att lutningen kan anpassas till partiets medeldiameter. Vid klenare diameter har man brantare lutning och vid grövre stockar lägre. Efter stegmataren kommer ett bedömningsbord. Vid bedömningsbordet sitter virkesmätaren/operatören. Till sin hjälp har han en kran som når från främre delen av lagringsbordet till bedömningsbordet. Kranen används relativt flitigt för att rätta till stockar som ligger snett i stegmataren eller på uttunningsbordet. Parallellt med kranarbetet kvalitetsbedömer virkesmätaren varje stock (godkänd eller vrak med angivelse av orsak). Är stockarna kraftigt avbarkade skall ett barktillägg göras för att erhålla det finska handelsmåttet m 3 fpb. Vintertid skall även en snö/isklass anges för varje stock. 14
Den aktuella virkesmätaren tycktes ha god simultankapacitet att köra kranen och bedöma stockar samtidigt. Efter bedömningsbordet går stockarna upp på en längsgående bana, stockluckeoptimerat, med en Elmes 2 D (skugg)mätram och möjlighet till sortering i sex fack. Kapaciteten var mellan 15 och 20 stockar per minut vilket innebar max 30 minuter per trave. Totalt mättes ca 15 000 m 3 fpb /år dvs ca 1000 travar/år. Med 200 arbetsdagar/år betyder det ca 2 timmars driftstid per dag. Sammantaget verkade Sunila-anläggningen vara en väl fungerande station för automatisk stockmätning av massaved. Dock till ett, med svenska mått mätt, högt pris. )LJXU0DVVDYHGVPlWQLQJYLG6XQLOD2\L.RWND%HG PQLQJVERUGVDPWKXVI U YLUNHVPlWDUHRSHUDW U9\IUnQYLUNHVPlWDUHRSHUDW UPRWVWHJPDWDUHRFKEHG PQLQJVERUG, EDNJUXQGHQPlWUDPRFKVRUWHULQJVEDQD1RWHUDYLUNHWVGLDPHWHUVSULGQLQJRFKNURNLJKHW 0RGXVL-XRWVHQR Vid Mittaportti Oys mätstation i Juotseno studerades utvecklingsprojektet Modus 1000. Tanken är att erhålla ett billigare alternativ för automatisk stockmätning av massaved än de nu existerande (Sunila-anläggningen, Mitla-stationen, Vision Systems i Kemi). Stockarna, endast del av trave, läggs i en stockficka där de vägs. Stockfickan tippas sedan uppåt varvid stockarna faller över i en dubbelverkande stegmatare. Efter stegmataren följer ett kort bedömningsbord över vilket två laserskannrar sitter. Virkesmätaren skall här göra samma kvalitetsbedömningar som var fallet i Sunila. Därefter faller stockarna ned på andra sidan. Hela mätningen görs alltså under tvärmatning. Kapaciteten bedöms kunna uppgå till 25 stockar/minut. Bakom virkesmätaren/operatören finns en kran som når båda sidor av utrustningen för ilastning och undanläggning av virke. Programvaran för lasermätningen görs av Codator Oy. För att erhålla form, längd och diameter på stocken används såväl stockprofilen, jmf skuggmätning, som avståndet till stocken. Målet för volymmätningen är satt till att enskild stock skall mätas med lägre än 6 % standardavvikelse. Längre fram skall även sex kameror monteras på portalen. Via bildanalys skall då barkförekomst samt ändytefaktorer som exempelvis röta kunna detekteras. 15
)LJXU0RGXV6WRFNDUQDYlJVLVWRFNILFNDQYDUHIWHUGHWLSSDV YHUSnVWHJPDWDUHQ, PlWSRUWDOHQVLWWHUWYnODVHUVNDQQUDU 0RGXVL6LPSHOH I Simpele studerades Modus 2000 vilken är en laserbaserad utrustning för travmätning på fordon. Anläggningen har använts för vederlagsgrundande mätning sedan oktober 2003. Dessförinnan hade testmätningar pågått under ca ett halvt år. Virkesmottagningen i Simpele har öppet dygnet runt. Själva mätstationen är bemannad åtta timmar och övrig tid sköts mottagningen av truckföraren. Denne har via en skärm i hytten tillgång till samma datasystem som virkesmätaren i mätstationen. Före lasermätningen markeras deltravar genom att en stor markör, med magnet eller klämma, sätts fast på någon av stöttorna. Markörens överkant anger gränsen mellan deltravar. Som första kontroll på att mätningen är korrekt används virkets rådensitet. Om den avviker mer än 100 kg/m 3 från de senaste dagarnas medeltal kontrolleras lasten en extra gång. )LJXU0RGXVL6LPSHOH/DVHUSRUWDORFKI UDUWHUPLQDOlUSODFHUDGHSnHQIRUGRQVYnJ$WW ELOHQVWDQQDUI UUHJLVWUHULQJXQGHUSnJnHQGHODVHUPlWQLQJSnYHUNDUHMUHVXOWDWHW 'HOWUDYHDYVNLOMDUHIlVWPHGPDJQHW,QWHUL UIUnQWUXFNK\WWHQ 16
7UDYPlWQLQJPHGODVHUWHNQLN±W\SJRGNlQQDQGHDY0RGXV Under året beslöt Södra Skog att införskaffa en lasermätram, Modus 2000, för mätning av virkesvolymen i travar till mätstationen i Värö. Enligt planerna ska den vara i drift mars 2005. Med tanke på att detta blir första anläggningen av sitt slag i Sverige krävdes först ett typgodkännande av VMR. I samband med utvecklingsgruppens besök i Finland genomfördes provmätningar. På basis av dessa provmätningar samt resultat från omfattande finska försöksserier utfärdade VMR i september typgodkännande för Codator Oys Modus 2000. Typgodkännandet gäller för volymmätning av massaved från barrträd på fordon (lastbil eller järnvägsvagn). Vid varje ny installation skall, genom respektive VMR-auktoriserat virkesmätningsföretag, installationsgodkännande utfärdas innan vederlagsgrundande mätning får utföras. För att sådant installationsgodkännande ska ges krävs att en försöksserie om minst 30 travar gran- eller barrmassaved visar: Om mätningen syftar till bestämning av travvolym: - systematiskt fel < 0,6 %. - tillfälligt fel < 3 % för virke i standardlängd respektive < 4 % för virke i fallande längder. Om mätningen syftar till bestämning av fast volym under bark: - systematiskt fel < 1 %. - tillfälligt fel (standardavvikelse) < 5 % för virke i standardlängd respektive < 6 % för virke i fallande längder. 0RELODXWRPDWLVNPlWQLQJDYVWLFNSURYVWUDYDU0$6 Den manuella mätningen av stickprovstravar av massaved är den per kubikmeter mest kostsamma virkesmätningen i Sverige idag. Sökandet efter en mer rationell metod än dagens mätning med klave och måttband har pågått länge. Under våren 2004 presenterade en konstruktör (Logcon Hortinorr AB) en ritning på en lastbilsmonterad utrustning för automatiserad mätning. Ritningen tillkom efter diskussioner med VMF Qberas MO-chef i Gävle Anders Persson och entreprenören Dick Söderström. VMF Qbera och VMR bedömde gemensamt det presenterade konceptet som realistiskt ur kostnads- och prestandasynpunkt. Konceptet döptes till Mobil Automatisk mätning av Stickprovstravar (MAS) och bygger på att den lastbilsmonterade mätstationen i hopfällt skick får framföras på allmän väg. Därmed kan samma anläggning betjäna ett flertal industrier. Vid drift fälls stegmatare och mätbana ut. Virkesmätaren sitter i kranhytten och lägger upp virket på stegmataren samt kvalitetsbedömer varje enskild stock. I oktober undertecknades en överenskommelse mellan berörda parter och utrustningen beställdes. Detaljkonstruerande påbörjades i december och första provkörningarna ska enligt planen kunna genomföras under våren 2005. 17
)LJXU3ULQFLSVNLVVI U0RELO$XWRPDWLVNPlWQLQJDY6WLFNSURYVWUDYDU0$6 6WRFNPlWQLQJPHGELOGDQDO\V I början av året presenterade ett danskt företag, Dralle Aps, ett annat förslag på hur stickprovsmätningen ska kunna automatiseras. I detta fall placeras kameror på takräcket på en personbil vilken kör runt mätbänken och filmar. Via bildanalys ska sedan varje stocks längd och diameter beräknas. Konceptet drive around the mätbänk bedömdes så intressant att VMR beslöt bidra till utvecklingskostnaderna. I november presenterades en lovande prototyp och det beslöts att fortsätta utvecklingen med avsikten att få fram en färdig produkt under 2005. )LJXU6WRFNPlWQLQJPHGELOGDQDO\V GULYHDURXQGWKHPlWElQN $QGHOHQEDUNLPDVVDYHGVWUDYDU Om dagens manuella stockmätning, klave och måttband, kan automatiseras kommer den automatiska volymbestämningen sannolikt att inkludera barken. Kompletterande metoder för bestämning eller bedömning av travars barkhalt kan då behövas. En studie genomfördes därför med syftet att ta fram aktuella data på barkhalten i massavedstravar vid leverans till industri samt belysa faktorer som trädslag, 18
diameter, barkavskav, plats i landet, tid på året etc. Studien genomfördes vid 13 platser och omfattade sortimenten barr-, gran- och lövmassaved av svenskt ursprung. För varje plats och sortiment mättes 10 (i några fall färre) travar spridda över perioden mars till juli. Totalt mättes 139 travar vid 14 platser från Piteå i norr till Mörrum i söder. De utvalda stickprovstravarna mättes dels under bark enligt gängse mätrutin och dels på bark. Var barken avskavd vid måttstället blev de två mätningarna identiska. Innan resultaten av mätningarna togs fram gjordes travvisa bedömningar, dels av några enskilda faktorer, dels av barkavdragsprocenten. EDUN EDUN EDUN )LJXU%DUNDQGHOHQLWUHWUDYDUO YPDVVDYHGL6NXWVNlU Barkhalten, uttryckt som barkavdragsprocent, var i medeltal 9,3 % för gran, 9,7 % för barr och 12 % för löv. Spridningen mellan travar var relativt stor, lägst för gran och högst för löv. Med tanke på att handelsmåttet är fast volym under bark betyder detta att betydelsen av en god mätning/bedömning av barkhalten är stor. Den manuella bedömningen av barkavdragsprocent som gjordes gav ett relativt lovande resultat. Men samtidigt fanns några travar där skillnaden mellan bedömt och uppmätt värde var i storleksordningen 10 procentenheter. Rimligtvis skulle denna spridning kunna minskas avsevärt om mer organiserad träning genomfördes. För att uppnå en förbättrad bedömning kan resultaten från de ingående mätnings- och bedömningsmomenten tas som startpunkt. 8SSPlWW EDUNDYGUDJVSURFHQW %HG PGEDUNDYGUDJVSURFHQW )LJXU$QGHOHQEDUNLPDVVDYHGVWUDYDU%HG PGEDUNDYGUDJVSURFHQWSORWWDGPRWXSSPlWW EDUNDYGUDJVSURFHQWDOODEHG PGDWUDYDUQ 19
%DUNWMRFNOHNSnFRQWRUWD Mängden contortavirke som levereras till industrin ökar nu snabbt. Ännu är det främst massaved men inom snar framtid kommer det även att gälla sågtimmer. För att kunna garantera en god bestämning av contortavirkets volym under bark behövs mer grunddata kring barktjockleken för den contorta som nu växer i Sverige. Under sommaren 2004 skedde därför en datainsamling i tolv av SCAs förstagallrade contortabestånd i Medelpad och Jämtland. Under senhösten utökades materialet med data från tre bestånd tillhörande Holmen i Hälsingland. I varje bestånd fälldes nio stammar. Barktjockleken mättes på trissor i stubbhöjd, i brösthöjd, vid tre meter, och därefter var tredje meter tills diametern var mindre än fem centimeter. Den bearbetning som hittills gjorts visar att barktjockleken på dessa relativt klena dimensioner ligger nära funktionen för tunn bark på tall. Under databearbetningen framkom att bestånden mätta på Holmens marker under vinterförhållanden hade tydligt tunnare bark än de som mättes under sommaren. Om detta beror på att barken sjunker ihop under vintern och sväller under vegetationsperioden, eller om det är någon typ av proveniensskillnad, är svårt att säga med de data som samlats in hittills. Ytterligare material ska samlas in kommande år. 22,5 20 17,5 2 15 P P 12,5 U N D OE H E 10 X ' 7,5 3 1 5 2,5 0 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300 325 350 375 'LDPHWHUYLGPnWWVWlOOHW )LJXU%DUNWMRFNOHNSnFRQWRUWD3ORWWQLQJDYVDPWOLJDREVHUYDWLRQHUVWDPGLDPHWHUPRWGXEEHO EDUNWMRFNOHN7UHQGOLQMHQI ULQVDPODGHGDWDMlPI UGPHGEDUNIXQNWLRQHUQDI UJUDQRFKWDOO WXQQEDUN9lVWHUQRUUODQGVOlQ 0lWQLQJDYPDVVDYHGRFKIOLVL.DQDGD Vid sidan av Skandinavien torde provinserna Ontario och Quebec i Kanada vara en av de viktigaste regionerna för långfibrig massa i världen. Eftersom trädslag, tillväxttakt och virkesdimensioner liknar de i Sverige är förutsättningarna för virkesmätning likartade. Trots detta är vår kunskap om aktuella förhållanden begränsad. VMR gav därför Patric Selin, tidigare VD för VMF Nord, numera bosatt i Kanada, i uppdrag att beskriva mätning och redovisning av massaved och cellulosaflis i Ontario och Quebec. Arbetet inleddes under hösten och ska redovisas under våren 2005. 20
7RUUKDOWVSURYWDJQLQJPHGNHGMHIUlVSnPDVVDYHG Flera företag har önskemålet att på sikt övergå till viktbaserad betalning av massaved. Det finns samtidigt önskemål om, och behov av, en objektiv metod för färskhetskontroll av levererad ved till bruken. Båda dessa frågor hänger intimt samman med vedens fukthalt och densitet. Den kanske största svårigheten när det gäller fukthalts- och densitetsbestämning av ved är provuttaget. I Centraleuropa används sedan länge en enkel teknik baserad på en kedjefräs för att ta ut prover från massaved för bestämning av torrhalt. Utrustningen finns för närvarande på drygt 20 bruk. I Sverige har metoden använts för forskningsändamål, men i övrigt inte kommit till industriell användning. Under hösten beslöt Holmen Paper att till Braviken införskaffa en tysk kedjefräs för provtagning på massaved. I början av 2005 ska praktiska försök med provtagning påbörjas i samarbete med VMR och VMF Qbera. Första steget blir att hitta lämpliga arbetsformer och metodik för provuttag och provhantering. När detta är gjort samlas material in för att få en bild av fukthalts- och densitetsvariationerna i levererad ved under den kalla årstiden. Under vår och försommar fortsätter provuttag för att fånga in försommareffekterna. I samband med detta utvärderas även en tvåstegsmetod för färskhetskontroll. Första steget utgörs av hela lassets rådensitet. Om detta understiger ett definierat tröskelvärde tas prover från leveranser med hjälp av kedjefräsen. )LJXU3URYWDJQLQJPHGNHGMHIUlV0D[DX7\VNODQGYlQVWHU6nGDQXWUXVWQLQJVNDPRQWHUDVYLG %UDYLNHQVPlWVWDWLRQLDQVOXWQLQJWLOORUGLQDULHWUDYPlWQLQJK JHU 'DWDLQVDPOLQJPHWRGHQ±VWLFNSURYVWUDYDUVYLNWRFKYRO\P Den så kallade 5,2-metoden, dvs omräkning av virkets råa vikt till volym under bark, är en mycket rationell metod för bestämning av vedvolymen på fordon vilken leder till korta stopptider vid mätstationen. Nyttjandet av 5,2-metoden inleddes år 2000 i Norrbotten och utökades framgångsrikt till ett antal av SCAs terminaler i Norrlands inland under 2003. Resultaten är så positiva att intresset för ytterligare spridning av metoden är stort. Innan så kan tänkas ske krävs ett dataunderlag från aktuella platser. Av den anledningen påbörjades under hösten en datainsamling baserad på stickprovstravar vid ett antal mätplatser inom VMF Nord och VMF Qbera. Förutom vikt och volym samlas även data relaterad till virkets skogliga ursprung in. Det senare för att utreda möjligheten till ytterligare förfining av omräkningstalen. 21
:RRG$LUYLUNHVPlWQLQJEDVHUDGSnOXIWWU\FNVI UlQGULQJ I mitten av 1990-talet påbörjades utveckling av virkesmätning baserad på lufttrycksförändring. När fordonet har körts in i mätanläggningen stängs portarna i båda ändarna. Mätprocessen startar genom att mätsystemet skapar en tryckförändring i byggnaden. Den uppmätta volymen på fordonet är direkt proportionerlig till tryckförändringen och andra parametrar såsom omgivande barometertryck. Det har dock varit många problem att uppnå den höga grad av lufttäthet som krävs. Projektet fick under 2004 en ny ledning vilken satte fart på projektet och bland annat hade flera möten med VMR, SDC och VMF Nord. Viss försöksverksamhet inleddes på virke som transporteras från Metsäliittos terminal i Idebacka till industrin i Husum. )LJXU:RRG$LUVDQOlJJQLQJL+XVXPQRUURPgUQVN OGVYLNIRWRQ:RRG$LU$% 8SSGHOQLQJDYIOLVIUDNWLRQDFFHSWIOLVLWYnIUDNWLRQHU Idag delas cellulosaflisen upp i fem fraktioner; övergrov flis, tjock flis, acceptflis, pinnflis och spån varav acceptflisen normalt utgör 80-90 %. Acceptflisen omfattar en relativt stor spridning i flisbitarnas storlek. Eftersom denna faktor har stor betydelse vid massakokningen finns det ett värde i att kunna styra flisdimensionen bättre än idag. En ny standard för flissållning kan därför förbättra kvalitetsdialogen mellan producenter och konsumenter av cellulosaflis. VMR-Rådet beslöt i maj att påbörja en försöksverksamhet som syftar till införandet av standarden SCAN 40-01 för sållning av cellulosaflis. SCAN 40-01 är en standard för sållning av flis där nuvarande acceptflis (fraktion 3) delas upp i två fraktioner, stor respektive liten acceptflis (3a och 3b). Detta görs genom att komplettera sållutrustningarna med ett extra såll med 13 mm hålstorlek. Denna standard togs fram av en arbetsgrupp inom STFI 1999 och är redan införd i Finland, delar av Baltikum, samt Centraleuropa. Ytterligare några länder i vårt närområde planerar, liksom Sverige, att införa SCAN 40-01. Från hösten 2004 och ca ett år framåt dubbelsållas 30 % av alla flisprover dvs de sållas en gång enligt nuvarande standard och en gång enligt SCAN 40-01. Resultaten från dessa sammanställs av VMR och redovisas för inblandade parter. Varje såg och bruk kommer att kunna se sina siffror samt medeltal av övriga. I övrigt kommer resultaten att behandlas konfidentiellt av VMR. Om beslutet sedan blir att införa SCAN 40-01 är tanken att börja sålla enligt den nya standarden men att fortsätta prisberäkna efter en sammanslagen acceptflisfraktion under ytterligare ett år. Under denna period förväntas marknadens parter utveckla en flexibel prismodell anpassad för SCAN 40-01. 22