Vad är en saga? Ordet saga betyder egentligen bara någonting som sägs men det räcker inte för att det ska bli en riktig saga. Från början var sagorna något som man sade, som man berättade, i första hand för vuxna. Det var de vuxna som samlades runt sagoberättaren för att lyssna till hans berättelser. Det var säkert många barn som också lyssnade fast de egentligen inte fick. De första sagorna var så grymma att de inte var lämpliga för barn Sagorna framfördes först muntligt. Men så småningom började man skriva ner sagorna, för att lättare komma ihåg dem. De första sagor vi känner till är omkring 4 000 år gamla. De var skrivna på papyrus och kom från Egypten. Sagorna kom sedan på olika vägar från Orienten till Europa. I Frankrike kom i slutet av 1600-talet ut en sagosamling, som hette Gåsmors sagor. Författaren ville roa vänner och bekanta. Sagorna i Gåsmors sagor var grymma och inte avsedda för barn. I samlingen kan man läsa om Rödluvan, Askungen, Tummeliten, Mästerkatten i stövlar och många andra av de sagofigurerna som sedan blivit kända och älskade.
I sagans värld För att man lättare skulle komma ihåg sagorna höll man sig därför till bestämda regler. Början av sagor: De flesta sagorna börjar med orden: Det var en gång... För länge, länge sen, Det hände en gång.. I sagorna finns magi det händer fantastiska saker, sådant som inte skulle hända på riktigt. Människor och djur förvandlas, djur kan prata, goda féer hjälper den snälla, hjälten har nytta av olika saker. I sagorna finns det magiska tal: 3, 4, 7, 9 och 40. T.ex. det som händer upprepas tre gånger, man får gissa tre gånger och man får tre önskningar uppfyllda. Snövit och de sju dvärgarna och t.ex. sju bröder. Alla goda ting är tre, är ett talesätt man brukar säga. I sagorna finns det alltid ett problem, något som ställer till det för människorna, något som gör dem oroliga och rädda. T.ex. det kan vara en ond fe, ett elakt troll och en skrämmande drake. I sagorna finns det många goda och onda figurer. De som är onda är ofta mycket onda, medan de som är goda är mycket goda. I verkligheten är det inte riktigt inte så, utan alla människor är både goda och onda. För att fånga läsaren använder man ett speciellt språk, när man skriver sagor. Det finns vissa speciella sagoord, som t.ex. magisk, glänsande, guldlockig, förhäxa, besegra, förvandla, äta upp, kista, gift, drömprins, dvärg och guldvagn
Sagorna har oftast ett lyckligt slut. Det goda vinner över det onda. T.ex. prinsen får sin prinsessa och halva kungariket, häxan åker med huvudet före ner i grytan och dör och prinsen lyckas döda draken. Sagofigurer Sagor handlar ofta om övernaturliga ting och väsen. Tomtar och troll, feer och häxor och andra fantasivarelser förekommer ofta i sagorna. De utspelas ibland i rena sagoländer med riktiga sagoprinsessor och sagoprinsar som huvudpersoner. Ibland handlar sagorna om vanliga fattiga och enkla personer som blir upphöjda till förnämt folk och till och med kan bli kungar och drottningar. Folksagor Folksagor kallas de sagor som har berättats i alla tider. De gick från mun till mun, från land till land och de fanns inte nerskrivna. Människor kom ihåg dem och berättade dem ur minnet. När det blev vanligare med böcker, på 1800-talet, skrev man ner alla folksagor och samlade dem i sagoböcker.
Konstsagor Konstsagor är sagor som på alla sätt liknar folksagorna. Konstsagor har skrivits i vår tid och man vet vilka som har skrivit dem. Det är verkligen en konst att skriva konstsagor. För att kunna skriva en riktig saga måste man veta något om sagans magiska språk. Man måste vara noga med vilka ord man väljer. Sagoförfattare Astrid Lindgren Föddes 1907 i Småland, utanför Vimmerby. Astrid gick bort år 2002, hon blev 94 år gammal. Astrid är nog den svenska författaren som skapat flest odödliga figurer, sådana som människor kan tala om som om de faktiskt funnits eller fortfarande finns. Hon var en av de svenska författare som är mest kända utomlands. Hennes böcker ha översatts till omkring 50 språk och sålts i flera miljoner exemplar. Astrid har skrivit det mesta, alltifrån enkla berättelser om vardagen (t.ex. böckerna om Bullerbybarnen och om Madicken)
till de mest fantastiska berättelserna som utspelas i främmande världar (Mio min Mio och Bröderna Lejonhjärta). Astrid har skrivit bland annat: - Pippi Långstrump (1944) - Mästerdetektiven Blomkvist (1946) - Alla vi barn i Bullerbyn (1947) - Nils Karlsson-Pyssling (1949) - Kajsa Kavat (1950) - Mio, min Mio (1954) - Rasmus på luffen (1956) - Sunnanäng (1959) - Madicken (1960) - Lotta på Bråkmakargatan (1961) - Emil i Lönneberga (1963) - Vi på Saltkråkan (1964) - Bröderna Lejonhjärta (1973) - Ronja rövardotter (1981) Detta är de mest kända barn- och ungdomsböcker, som Astrid skrev. En del av dessa böcker har också blivit film eller tv-serier.
Bröderna Grimm Jacob och Wilhelm Grimm, redan som små var de förtjusta i sagor. De började samla sagor när de var i 20-års ålder. Bröderna gav ut en stor sagosamling, år 1812 1822, med bland annat sagorna: Snövit och de sju dvärgarna, Hans och Greta och Rödluvan. De flesta sagorna fanns innan bröderna Grimm skrev ner dem. De har bara återberättat dem på sitt sätt. Grimm gjorde om sagorna så att de blev anpassade för barn. Följande har bröderna Grimm skrivit. - Hans och Greta - Rödluvan - Askungen - Törnrosa - Snövit - Mästerkatten i stövlar
H C Andersen Hans Christian Andersen föddes år 1805 i Danmark. Hans Christian var en väldigt speciell pojke. Han var mycket känslig och hans familj var fattig. När han var liten var han en ganska klumpig pojke och han blev ofta retad av sina kamrater. Mest retade de honom för att han levde så mycket i sin egen värld. Han var en dagdrömmare och gick ofta och blundade och då kunde det hända att han krockade med någon. Rika människor tog hand om Hans Christian och betalde hans skolgång. När han var vuxen skrev han sagor om alla dem som han hade drömt och fantiserat om. Den fula ankungen handlar om Hans Christian själv. Ankungen blev retad för att den är ful och klumpig och annorlunda. Men när den fula ankungen växt upp, förvandlas den till en svan och har plötsligt blivit den vackraste av fåglar. Så gick det för Hans Christian också. Han var olycklig och retad när han var liten. När han blev vuxen blev han en världsberömd sagoförfattare. Dessa sagor har H C Andersen skrivit: - Den fula ankungen - Den lilla sjöjungfrun - Elddonet - Dummerjöns - Tummelisa - Svinaherden - Kejsarens nya kläder
Sagoarbete Mål: Veta vad som är typiskt för en saga. Veta skillnaden på en folk och konstsaga. Kunna ge exempel på några kända sagor. Kunna berätta en saga. Skriva en saga med typiska sagodrag. Detta arbetar vi med: Läser många sagor (skriv upp på sagopappret) Går igenom och pratar om sagohäftet (fakta) Lär oss att berätta en saga för en grupp. Skriver en saga med typiska sagodrag. Ger varandra respons på det vi skrivit i smågrupper. Skriver rent sagan och ritar bilder till.
Att ge respons: 1.läs upp saga 2.efter uppläsningen ska de som lyssnar 3. återberätta ställa frågor tala om vad de tyckte var bra du som läser ska stryka under det du tyckte var bra inte förklara dig inte svara på frågor 3. Arbeta vidare med din text och ta hjälp av förslag och frågor. 4. läs upp en gång till och låt de som lyssnar ställa frågor och tala om vad som är bra. Kolla också stavning, skiljetecken,