Söderköpings kommun Principförslag avloppsledning NOS etapp 2 Teknisk utredning Linköping 211-8-25
Principförslag avloppsledning NOS etapp 2 Datum 211-8-25 Uppdragsnummer 6153114432 Lars Edenhofer Ramböll Johan Wallberg ProVAb Handläggare Ramböll Sverige AB Westmansgatan 47 582 16 Linköping Telefon 1 615 6 Fax 13 12 4 15 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-56
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Uppdraget... 4 3. Syfte och mål... 4 4. Ledningssträckning... 6 4.1 Allmänt om ledningssträckning... 6 4.2 Beskrivning av flöde... 8 4.3 Tryckledning... 8 4.4 Självfallsledning... 9 4.5 Korsande av vägar... 1 4.6 Korsande av Göta kanal... 12 4.7 Framtida flöden... 12 4.8 Ledningsprofil... 13 5. Luktproblem vid långa överföringsledningar... 13 5.1 Allmänt om Svavelväte... 13 5.2 Effekter av svavelväte... 13 5.2.1 Hälsorisker... 14 5.2.2 Korrosion... 14 5.2.3 Luktproblem... 14 5.2.4 Reningsprocesser... 15 5.3 Beräkning av förväntad halt... 15 5.4 Åtgärder mot svavelvätebildning... 16 6. Pumpar... 17 7. Dimensionerande data... 17 7.1 Pumpstation vid reningsverket... 17 7.1.1 Data:... 17 7.1.2 Rörsystem... 18 7.1.3 Pumpredovisning... 2 7.2 Pumpstation vid väg 843... 21 7.2.1 Data:... 21 7.2.2 Rörsystem... 21 7.2.3 Pumpredovisning... 21 8. Utjämningsbassängen vid pumpstation vid väg 843... 24 9. Förslag till åtgärder... 24 9.1 Spillvattenpumpstationer... 24 1 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 9.1.1 Söderköping (reningsverket)... 24 9.1.1.1 Överbyggnad... 24 9.1.1.2 Underdel i betong... 25 9.1.1.3 Maskin- och rörinredning... 25 9.1.1.4 Utvändig mätkammare... 25 9.1.1.5 El och Automatik... 25 9.1.2 Söderköping (vid väg 843)... 26 9.1.2.1 Överbyggnad... 26 9.1.2.2 Underdel i betong... 26 9.1.2.3 Maskin- och rörinredning... 26 9.1.2.4 Utvändig mätkammare... 27 9.1.2.5 El och Automatik... 27 1. Investeringskostnader för pumpstationer och tillhörande ledningsnät... 28 2 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 Principförslag överföringsledning för avloppsvatten till Norrköpings Kommun 1. Bakgrund Det finns flera anledningar till att studera förslaget med överföringsledning för avloppsvatten från Söderköping till Norrköping. Söderköpings avloppsreningsverk uppfyller inte gällande krav på kväverening och ett vite på 2 milj kr utfaller om inte detta är åtgärdat 215-1-1. Slottshagens reningsverk i Norrköping klarar att rena Söderköpings avloppsvolymer både vad gäller rening och kapacitet. Nuvarande verksamhet kring Söderköpings reningsverk alstrar ca 6 transporter dagligen genom centrala Söderköping. Avloppsreningsverket i Söderköping producerar för små mängder slamråvara för biogasproduktion. En biogasanläggning innebär höga investeringskostnader och är med nuvarande teknik inte lönsam för Söderköping. Slätbaken är en känslig och förorenad del av Östersjön. Ur miljösynpunkt är det positivt att avlasta Slätbaken från den belastning som Söderköpings reningsverk står för. Ett samverkansprojekt över kommungränser gynnar och ökar regional samverkan. Det ger även möjlighet till stordriftsfördelar för mindre kommuner. Nuvarande reningsverk försvårar ytterligare exploatering i närområdet kring Söderköpings reningsverk. I samband med att E.ON binder ihop fjärrvärmenäten i Norrköping och Söderköping via en överföringsledning mellan städerna har även överföring av avloppsvatten aktualiserats. I dagsläget finns en ny avloppsledning framdragen parallellt med fjärrvärmeledning från Norrköping till kommungränsen vid Korsbrinken utmed väg 22. Möjlighet finns att att ersätta avloppsreningsverket i Söderköping genom att pumpa avloppsvattnet till Norrköping via den nylagda 3 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 överföringsledningen. Fördelar med detta är att miljöbelastningen på Slätbaken minskar. Norrköping med Bråviken som recipient renar vattnet på ett mer effektivt sätt då Slottshagens reningsverk i Norrköping har högre reningskrav pga större ansluten folkmängd. Norrköpings reningsverk har även en anläggning för produktion av biogas där Söderköpings spillvatten kan användas som råvara till ökad produktion av biogas. Miljön i Söderköpings innerstad kommer att förbättras eftersom transporter till avloppsreningsverket kommer att minska eller upphöra helt. I dagsläget kan även närmiljön vid vissa driftförhållanden uppleva lukt från nuvarande reningsverk. 2. Uppdraget Ramböll har fått i uppdrag att genomföra en förstudie på en överföringsledning från Söderköpings reningsverk och fram till Korsbrinken. ProVAb har anlitats för studier kring VA-process som pumpstationer, slam och liknande. Förstudien ska beskriver en teknisk lösning inklusive ledningssträckning och ingående anläggningar. Lämplig lösning för slam och brunnsslam ska redovisas. Kostnadskalkyl för förslaget tas fram. Parallellt upprättas en miljöbedömning för förslaget i förstudien. Miljökonsekvenser redovisas i separat rapport. Som underlag för genomförandet av uppdraget är följande handlingar: - Några tankar beträffande pumpning av spillvatten till Norrköping dat. 211-2-8 - Var skall Söderköpings avloppsvatten behandlas?, utredn av Miljöinvest 21-4-9 - Avtal avseende spillvattenrening dat. 211-11-19 - Trendkurvor dat. 21-2-25 - Erhållna uppgifter och data från Söderköpings kommun. - Kartskiss med föreslagen ledningssträckning. 3. Syfte och mål Resultatet av utvärderingen skall utmynna i ett förslag på ledningsstäckning samt placering av två stycken pumpstationer samt en utjämningsbassäng med plats för tömning av externslam. 4 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 I rapporten redovisas ledningssträckning samt principritningar på pumpstationer, utjämningsbassängen samt erforderliga investeringskostnader. 5 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 4. Ledningssträckning 4.1 Allmänt om ledningssträckning Föreslagen ledningssträckning följer till stor del den av Söderköpings kommun föreslagna sträckningen enligt erhållen kartskiss. Ledningslängden för den aktuella sträckningen är ca 4 8 m. Från ett läge strax söder om nuvarande läge för reningsverk föreslås en drygt 1 km lång tryckledning från planerad pumpstation till en högpunkt i terrängen. Från högpunkten övergår ledning till en knappt 2 km lång självfallsledning fram till planerad pumpstation vid väg 843. Från denna pumpstation pumpas avloppet i en tryckledning fram till anslutning vid Korsbrinken och vidare till Navestad /Norrköping. Sträckan från pumpstation vid väg 843 fram till Navestad är ca 8,5 km lång. Eventuellt behövs ytterligare en pumpstation på denna sträcka för att få optimala driftsförhållanden. Planerad överföringsledning följer till stora delar befintliga vägar. Det finns många fördelar med detta. Vägarna kan användas som transportvägar vid ledningsbyggandet och intrång och skador på berörda fastigheter blir små. 6 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 Vid ett enstaka tillfälle krävs att ledningen måste korsa vägen för att undvika bergschakt. Sträcka över åker. Översiktlig ledningssträckning framgår på bifogad kartbilaga 1. 7 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 Det bör även beaktas att befintlig ledning under Storån är gammal, med risk för inläckage redan i dagsläget. Denna ledning bör bytas ut mot ny för att garantera täthet i samband med övrig ombyggnation. 4.2 Beskrivning av flöde Ledningar (och pumpstationer) är dimensionerade att klara 5 m 3 per timme dvs 14 l/s från nytt pumpstationsläge strax söder om nuvarande reningsverk fram till ny pumpstation vid väg 843. Resterande sträcka från pumpstation vid väg 843 och fram till Navestad/Norrköping dimensioneras för 25 m 3 avloppsvatten per timme dvs 7 l/s. Medelflödet under 29 uppgick till 125 m 3 per timme dvs 35 l/s. Flödet påverkas av intensiv och riklig nederbörd och snabb snösmältning, på årsbasis är ca 6 % av det totala avloppsflödet ovidkommande regn- och smältvatten. Det finns många orsaker och anledningar till denna fördelning, Inläckage av grundvatten i otäta rörskarvar, felkopplingar av tak- och asfaltsytor är några exempel. Vid äldre stadsdelar är det inte ovanligt att dagvattennät (ledningssystem för att ta hand om regn- och smältvatten) inte finns utbyggt och därmed avleds regnvatten till reningsverket. Att minska andelen ovidkommande vatten bör prioriteras vid en utbyggnad av överföringsledning då detta i hög grad påverkar framtida driftkostnader i form av ökade energi- och reningskostnader. Saneringsplaner finns för olika delar, avrinningsområden, av Söderköpings tätort dock bör de uppdateras för att långsiktigt komma till rätta med stora flöden vid intensiv nederbörd. Av stor vikt är att uppföljningar sker kontinuerligt så att effekter kan verifieras, 4.3 Tryckledning Tryckrörsledning utförs med rör av PE, polyeten, ett flexibelt plastmaterial. Rörmaterialet är PE 1 med tryckklass SDR 17 (tidigare PN 1) och utvändig dimension är 315 mm vilket innebär en inre diameter på 258 mm. PE-rör har slät insida vilket ger låg friktion. Rören är också mycket slitstarka och slagtåliga och därmed beständiga under lång tid med få driftstörningar. Rör av PE 1 har hög brotthållfasthet, korrosionsbeständiga och klarar hård mekanisk påverkan, det gör ledningen beständig mot tryckstötar och 8 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 trycksvängningar som uppkommer i synnerhet vid start och stopp av pumpar. Tryckstötar är ofta den kraftigaste påverkan som en tryckledning utsätts för. Vid skarvning av rören, som normalt är 12 m långa ( i detta fall kan 24 m långa rör vara aktuella, transportfråga) används i första hand i denna rördimension stumsvetsning. Stumsvetsning innebär att rörändar från två rör värms upp till en temperatur av drygt 2 av en elektrisk stumsvets- maskin samtidigt och pressas samman under stort tryck. Fogen blir mycket stark och draghållfast. Svetsarbetet utförs bredvid ledningsschakten. För att få en rationell rörläggning pågår rörsvetsning och ledningsschakt parallellt. Ett alternativ till stumsvetsning är elektrosvetsmuffning, denna metod är dock betydligt dyrare och förespråkas inte i detta fall. När flera rör svetsats ihop blir ledningen mycket flexibel och kan förläggas i mjuka kurvor med en minsta radie på 9 m. Denna egenskap medför också att ledningen kan ta upp sättningar utan negativa följder som rörbrott eller otäta skarvar. Ur driftsteknisk och ekonomisk synvinkel ligger den rekommenderade strömningshastigheten för tryckledningar mellan,6 och 1,5 m/s. I det aktuella fallet uppgår vattenhastigheten till,7 m/s vid medelflöde 4.4 Självfallsledning Självfallsledning utförs med rör av PP, polypropylen, ett styvt plastmaterial. Ledningen utförs med rör i rörklass SN8 (tidigare T8) och utvändig dimension är 4 mm vilket innebär en inre diameter på 377 mm. PP-rör har slät insida vilket ger låg friktion. Rören är korrosionsbeständiga. Vid användande av PP-rör är det av stor vikt att packning och återfyllning sker på föreskrivet sätt eftersom rörets hållfasthet och funktion är beroende av dessa parametrar. Önskvärt är att i möjligaste mån använda uppschaktat material vid återfyllning. Förutsättningen är att befintligt material kan få den nödvändiga packningsgraden och inte innehåller större stenar än 6 mm i rörets omedelbara närhet. 9 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 Avloppsledningar ska normalt var självrensande. Enligt Svenskt Vattens publikation P9 ska en ledning med dimensionen 4 mm utföras med en minsta lutning på 2,5 och ett tillhörande flöde på 9 l/s. I det aktuella fallet är självfallsledning föreslagen att läggas med 5 lutning medelflödet är 35 l/s vilket ger bra driftsförhållanden. Vid detaljprojektering kan det bli aktuellt att minska på längslutning, denna utredning ger utrymme för detta. 4.5 Korsande av vägar Där ledning ska korsa vägar används med fördel en arbetsmetod som kallas styrd borrning. Styrd borrning är en schaktfri borrteknik som används vid anläggande av ledningsnät. Borrhuvudet styrs från marken och har en utformning som gör det möjligt att borra krokigt, t ex under vägar, järnvägar och vattendrag. Borrningen görs i två steg. Först borras ett pilothål med tunnare borr. Sedan byts borrhuvudet ut mot en roterande rymmare. När den dras tillbaka, förstorar den borrhålet samtidigt som den drar med sig ledningen eller skyddsröret. Som smörjmedel under borrning och tillbakadragande används en blandning av bentonitlera och vatten. Styrd borrning fungerar bäst om marken är stenfri och lätt. Metoden klarar ledningsdiameter upp till 1 mm och längder upp till 7 meter. Förslagsvis utförs styrd borrning under alla större vägar, vid korsning med väg E22 kräver väghållaren detta då inget tillstånd lämnas för konventionell avgrävning av vägen. Med största sannolikhet kommer väghållaren, i detta fallet Trafikverket, att kräva skyddsrör för tryckledning. 1 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 Ett alternativ kan även vara att utföra ledningsarbete med styrd borrning utmed väg E22 upp till anslutningspunkten vid Korsbrinken för att undvika att schaktmaskiner vistas inom vägområdet i samband med byggnation. Anslutningspunkt vid Korsbrinken. 11 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 4.6 Korsande av Göta kanal Göta kanalbolaget har kontaktats för att erhålla anvisningar för att korsa kanalen. Kanalen är ca 3 m djup och ett skyddsavstånd på 2 m mellan överkant ledning och kanalbotten krävs. Korsning sker med styrd borrning. Lämpligt att hela sträckan från ny pumpstation och vidare under Storån och Göta kanal utförs med styrd borrning. Korsning Göta kanal. 4.7 Framtida flöden Kommunen har en vision om en befolkningsökning av 2 personer fram till år 22. Detta medför att Söderköpings framtida avloppsmängder kan komma att öka något under den närmaste tiden. Det finns goda möjligheter att ta hand om dessa större framtida avloppsmängder om arbetet med att identifiera och koppla bort ovidkommande regnvatten på det nuvarande avloppsnätet prioriteras. På så vis kompenseras den ökande avloppsmängden med bortkoppling av ovidkommande vatten. 12 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 4.8 Ledningsprofil Översiktlig ledningsprofil har studerats. Underlag till ledningsprofil har varit Söderköping kommuns primärkart med höjdkurvor och sträckan mellan reningsverket pumpstation vid väg 843 har Söderköping kommun avvägt en marknivå efter föreslagen ledningssträcka. Motivet till fältarbetet är att höjdkurvor på den aktuella sträckan inte var av lika stor upplösning som resterande ledningsträcka. Ledningsprofilen följer den befintliga marknivån och större schaktdjup förekommer endast under en mindre del av självfallsledning. Schaktdjupet kan minskas om föreslagen längslutning på 5 minskas, detta bör studeras närmare vid detaljprojekteringen och kan även innebära större ledningsdimension. 5. Luktproblem vid långa överföringsledningar 5.1 Allmänt om Svavelväte Svavelväte (H2S) är en giftig gas vars lukt påminner om ruttna ägg. Gasen bildas vid anaerob (syrefri) nedbrytning av organiskt material. Gasen uppkommer då syrehalten i avloppsvattnet sjunker till ca 1 mg/l eller mindre och eventuellt nitrat i vattnet förbrukats. Egenskaper: - Färglös - Tyngre än luft - Löslig i vatten - Obehaglig lukt redan vid låga halter - Giftig - Brandfarlig - Kan orsaka korrosion - Kan orsaka explosion (konc. 4 %) Förekommer i avloppsvatten av tre orsaker: - Genom industriutsläpp - Genom sönderdelning av organiska föreningar - Genom mikrobiell reduktion i anaerob miljö 5.2 Effekter av svavelväte - Hälsorisker - Korrosion - Luktproblem - Stör reningsprocesser 13 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 5.2.1 Hälsorisker Svavelväte halt I luft, ppm Människans reaktion,13 Lukttröskel 1 Svag men klart märbar lukt 5 Tydlig lukt 1 Hygieniska gränsvärden för arbetsdag 1-5 Lätt ögonirritation 3 Stark obehaglig lukt 5-1 Smärre ögon- och andningsbesvär efter en timmes arbete 1-2 Hosta och ögonbesvär. Luktkänslan försvinner efter 2-15 minuter. Yrsel efter 14-2 minuter >5-1 Snabb medvetslöshet och död 5.2.2 Korrosion En stor ekonomisk effekt av förekomst av svavelväte i avloppsledningar är följderna av korrosion i betongrörsledningar och övriga betongkonstruktioner. Korrosion sker endast ovanför vattenytan. Det innebär att fyllda avloppsledningar ej är utsatta för korrosion. Erfarenheter visar att betongkonstruktioner som är påverkade av svavelväte, motsvarande 2-5 mg/l, har korroderat upp till ett par centimeter efter 3-5 år. Svavelväte reagerar lätt med silver- och koppar. Funktionen hos bl a elektrisk utrustning i avloppspumpstationer försämras starkt vid närvaro av svavelväte i luften. Korrosion på kopparrör visar sig genom att ytorna angrips så att svarta flagor bildas. 5.2.3 Luktproblem Luktproblem kan periodvis förekomma även om man vidtar åtgärder för att motverka svavelväteuppkomst. Några alternativ: - Biologiskt filter - Kolfilter - Ozon - Fotooxidation 14 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 - Utformning av inlopp till pumpstation 5.2.4 Reningsprocesser Svavelväte i avloppsvattnet kan påverka den efterföljande reningsprocessen, bl a kan tillväxten av vissa trådformiga bakterier i aktivslamprocessen gynnas. 5.3 Beräkning av förväntad halt Den förväntade halten påverkas av vissa parametrar såsom: - Avloppsvattnets temperatur - Avloppsvattnets uppehållstid - Halt av organiskt material i avloppsvattnet Formel: S=Mp*s*1,7 (T-2) * *(1+,4*D)/D Indata Sulfidbildningskoefficient Mp,33 BOD s 263 mg/l Temperatur T 14 C Tid 1 h Ledningsdiameter D,3 m Förväntad sulfidhalt Beräkning Fall 1 1 h Resultat 1,9 mg S/l ph=7,4 innebär att 25 % av sulfiden blir H 2 S,475 mg/l Även om beräknat värde understiger gränsvärdet för korrosion och lukt (5 mg/l) bör hänsyn tas vid lokalisering av pumpstationer och brunnar där tryckledning övergår till självfallsledning. 15 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 5.4 Åtgärder mot svavelvätebildning Det finns ett flertal metoder att motverka problem med svavelvätebildning. Redan vid projektering av överföringsledningar bör svavelväteproblemen beaktas. En beräkning som denna bör göras. Om beräkningen tyder på att problem med svavelvätebildning kommer att uppstå så bör en diskussion tas hur man kan påverka projekteringen så att eventuella problem minimeras. Exempel på åtgärder kan vara: - Minskning av ledningsdimensionen - Om möjligt påverka dygnsflödet så att uppehållstiden minskar - Installera luftning på brunnarna närmast efter tryckledningen - Lokalisera tryckledningens övergång till självfall till en punkt där klagomål ej kan förväntas - Välja ett material efter tryckledningen som ej är korrosionskänsligt, ex plast - Förbereda för rensning med rensplugg eller dosering - Utforma pumpgrop och ledningar så att turbulens ej uppstår Om problem uppstår trots vidtagna åtgärder kan flera tänkbara åtgärder vidtas: - Begränsa sulfidproducerande utsläpp - Motverka bakteriell produktion av sulfid i ledningsnätet (avloppshuden) - Binda sulfidjoner i svårlösliga metallsalter (ex järnsalter) 16 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 6. Pumpar Söderköpings kommun jobbar med att minska det ovidkommande vattnet. Detta kommer att medföra att kommunen ej kommer att behöva ligga så högt som 5 m 3 /h som max flöde. För att få en mer effektiv drift bör det installeras 3 stycken pumpar. Stationerna dimensioneras med delvis olika förutsättningar. Pumpstation vid nuvarande reningsverk dimensioneras för att klara ett max flöde på 5 m 3 /h och pumpstation vid väg 843 ska klara ett maxflöde på 25 m 3 /h. Med denna dimensionering minimeras bräddning till Slätbaken samtidigt som pumpstation vid väg 843 förses med utjämningsmagasin som nyttjas vid större flöden än 25 m 3 /h. Vid normala flöden klaras detta med en pump. När det gäller tryckledningen bör man beakta frågeställningen en tryckledning eller 2 tryckledningar. Fördelen med två ledningar är att man kan styra den ekonomiska driften på ett mer fördelaktigt sätt. Samt att man höjer säkerheten när det gäller läckor på ledningarna. Nackdelen är en dyrare investeringskostnad. 7. Dimensionerande data Norrköping vatten har förbundit sig att: Ta emot maximalt 11m 3 årlig spillvattenvolym Normalt flöde 1-125 m 3 /h, mätt som timvärde Maximalt flöde 25 m 3 /h, mätt som timvärde Pumpstationen utförs med tre pumpar varav två pumpar skall klara 25 m 3 /h. Vid strömavbrott kommer det att finnas ett stationärt reservaggregat som förser pumpstationen med ström. Stationen kommer även vara förberedd för att kunna köra med rensplugg. 7.1 Pumpstation vid reningsverket 7.1.1 Data: Marknivå vid reningsverket: +1,6 m Utloppshöjd: +49,5 m Ledningslängd: 17 m Max Flöde: 5 m 3 /h => 14 l/s 17 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 7.1.2 Rörsystem Individuellt 1 Individuellt 2 Rör 1 Individuellt 1 Förlust: Antal Längd 1 m Kopplingsfot,3 1 Material Stål 9 krök,3 Tryckklass Norm Ventil,3 Dimension 2 mm T-koppling,4 Ytråhet,4 mm Backventil,9 Innerdiameter 3 mm Totalt 2,2 Vattenhastighet: Individuellt 2 m/s Förlust i sektionen Förlust: m Antal Längd 2 m Kopplingsfot,3 Material Stål 9 krök,3 2 Tryckklass Norm Ventil,3 1 Dimension 3 mm T-koppling,4 1 Ytråhet,4 mm Backventil,9 1 Utlopp 1, Innerdiameter 3 mm Totalt 2,2 Vattenhastighet: m/s Förlust i sektionen m 18 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 Rör 1 Förlust: Längd 2795 m Kopplingsfo t,3 Material PEM/PE 9 krök,3 H Tryckklass PN1 Ventil,3 Dimension 4 m T-koppling,4 m Ytråhet,5 m Backventil,9 m Utlopp 1, Innerdiameter 327,2 m Totalt 2,2 m Anta l 1 Vattenhastighet: 1,7 m/s Förlust i sektionen 27 m Totalt flöde: Geodetisk höjd 14 l/s 28,6 m 2 3 Tryckförluster: 27,1 m 27, m Totaltryck. 55,7 m 55,6 m 19 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 7.1.3 Pumpredovisning 2 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 7.2 Pumpstation vid väg 843 7.2.1 Data: Marknivå vid väg 843: +3 m Utloppshöjd: +38 m Ledningslängd: 442 m Max Flöde: 25 m3/h => 69,5 l/s Uppehållstid: 1 h 7.2.2 Rörsystem Individuellt 1 Individuellt 2 Rör 1 Individuellt 1 Förlust: Antal Längd 1 m Kopplingsfot,3 1 Material Stål 9 krök,3 Tryckklass Norm Ventil,3 Dimension 2 mm T-koppling,4 Ytråhet,4 mm Backventil,9 Innerdiameter 2 mm Totalt 2,2 Vattenhastighet: m/s Förlust i sektionen m 21 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 Individuellt 2 Förlust: Antal Längd 2 m Kopplingsfot,3 Material Stål 9 krök,3 2 Tryckklass Norm Ventil,3 1 Dimension 2 mm T-koppling,4 1 Ytråhet,4 mm Backventil,9 1 Utlopp 1, Innerdiameter 2 mm Totalt 2,2 Vattenhastighet: m/s Förlust i sektionen m Rör 1 Förlust: Längd 232 m Kopplingsfo t,3 Material PEM/PE 9 krök,3 H Tryckklass PN1 Ventil,3 Dimension 315 m T-koppling,4 m Ytråhet,5 m Backventil,9 m Utlopp 1, Innerdiameter 257,8 m Totalt 2,2 m Anta l 1 Vattenhastighet: 1,3 m/s Förlust i sektionen 17, m Totalt flöde: 69,5 l/s Geodetisk höjd 15 m 2 3 Tryckförluster: 37,1 m 37 m Totaltryck. 52,1 m 52 m 22 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 7.2.3 Pumpredovisning 23 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 8. Utjämningsbassängen vid pumpstation vid väg 843 Eftersom pumpstationerna kommer att vara utrustade med reservkraft medför detta att pumpstationerna alltid kan vara idrift förutom vid ledningsbrott eller vid pumphaveri. För att säkerställa utjämningsbehov vid en läcka eller vid ett pumphaveri bör ett utjämningsmagasin byggas intill pumpstationen enligt bilaga på 32 m3. Utjämningsmagasinet kommer även vara utrustad med ett bräddavlopp för att vid onormala flöden kunna brädda ut på ytan utanför stationen. Utjämningsmagasin måste finnas p.g.a. att pumpstationen i Söderköping har en kapacitet på 14 l/s och stationen vid väg 843 endast klarar 69 l/s. 9. Förslag till åtgärder Den ombyggnad och utformning som föreslås för spillvattenpumpstationer i Söderköpings kommun är anpassad till den rådande arbetsmiljökrav. Vidare installeras utrustningar för erhållande av en optimal funktion och en lättskött anläggning. 9.1 Spillvattenpumpstationer 9.1.1 Söderköping (reningsverket) 9.1.1.1 Överbyggnad - Inv. 3 x 3.mm - Aluminiumdörr 1 x 2 1 mm - Invändigt 2st oisolerade aluminiumluckor med skyddsgaller - Utvändigt 2st överfalsad isolerad aluminiumlucka med skyddsgaller - 1st spiraltrappa med avstigningsplan för renspluggsanslutning, enligt skiss - Telferbalk - Tallriksventiler för ventilation i överbyggnad - Avfuktare i övre plan och rör till pumprum. - Ozonbehandling i pumpmagasin - 2 st lysrörsarmaturer i pumprum resp. i överplanet - Elradiator i pumprum och el- temper i överplanet - Nödljushandlampa i övre plan. - Uttag och potential utjämning. - 2st ventilationsrör för självdrag av sump - Anslutning till färskvatten, PEL DN 32 mm med koppling - Brutet vattensystem, vätskekategori 5. - Tappventil med återsugningsskydd och backventil 24 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 - Slanghylla med 5m slang - Tvättställ av rostfritt stål - Genomströmningsvärmare med återsugningsskydd - Tvål och desinfektionsmedelsautomat - Pappershanddukskåp, nätpapperskorg och klädkrok - Skrivhylla av rostfritt stål - Entréplan i betong med varmförzinkat skrapgaller 9.1.1.2 Underdel i betong - Pumprum invändigt 3 x 3 35 - Pumpmagasin invändigt 3 x 14 - Pumpmagasin utrustas med spolmunstycke - Halogenstrålkastare i pumpmagasin 9.1.1.3 Maskin- och rörinredning - 3st pumpar fabrikat Flygt NT 322 NT, 37 kw - l st länspump fabrikat Flygt Ready 4 inkl. lågsugstillsats - 3st klaffbackventiler - 3st kilslidsventiler - 3st kilslidsventiler - 3st Gummikompensatorer - 3st Gummikompensatorer - 1st skjutspjällsventil - Flänsar i EN 1.4436 utförande och bult i EN 1.43l - Tryckrör DN 54 x 2, och DN 36 x 3, i EN 1.4436 utförande, PN 1 - Sugrör DN 255 x 2,5 i EN 1.4436 utförande - Tryckledning avslutas utvändigt station med lösfläns DN 3, PN 1-1 st kulventil DN 5 försedd med eldon för omrörning i sump - 1st skyddsrör i EN 1.431 för nivågivare - 1st vätskefylld manometer - 1st anslutning DN 3 för rensplugg - Dämpskärm i EN 1.431 på inkommande ledning 9.1.1.4 Utvändig mätkammare - Mätkammare i betong inv. diameter 1.6 H- 3.mm - Körbarlucka - 1st flödesmätare 9.1.1.5 El och Automatik - Komplett automatikutrustning med tillhörande el installation och komplettering i driftövervakningssystem 25 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 9.1.2 Söderköping (vid väg 843) 9.1.2.1 Överbyggnad - Inv. 3 x 3.mm - Aluminiumdörr 1 x 2 1 mm - Invändigt 2st oisolerade aluminiumluckor med skyddsgaller - Utvändigt 2st överfalsad isolerad aluminiumlucka med skyddsgaller - 1st spiraltrappa med avstigningsplan för renspluggsanslutning, enligt skiss - Telferbalk - Tallriksventiler för ventilation i överbyggnad - Avfuktare i övre plan och rör till pumprum. - Ozonbehandling i pumpmagasin - 2 st lysrörsarmaturer i pumprum resp. i överplanet - Elradiator i pumprum och el- temper i överplanet - Nödljushandlampa i övre plan. - Uttag och potential utjämning. - 2st ventilationsrör för självdrag av sump - Anslutning till färskvatten, PEL DN 32 mm med koppling - Brutet vattensystem, vätskekategori 5. - Tappventil med återsugningsskydd och backventil - Slanghylla med 5m slang - Tvättställ av rostfritt stål - Genomströmningsvärmare med återsugningsskydd - Tvål och desinfektionsmedelsautomat - Pappershanddukskåp, nätpapperskorg och klädkrok - Skrivhylla av rostfritt stål - Entréplan i betong med varmförzinkat skrapgaller 9.1.2.2 Underdel i betong - Pumprum invändigt 3 x 3 35 - Pumpmagasin invändigt 3 x 14 - Pumpmagasin utrustas med spolmunstycke - Halogenstrålkastare i pumpmagasin 9.1.2.3 Maskin- och rörinredning - 3st pumpar fabrikat Flygt NT 3171 HT, 18,5 kw - l st länspump fabrikat Flygt Ready 4 inkl. lågsugstillsats - 3st klaffbackventiler - 3st kilslidsventiler - 3st kilslidsventiler - 3st Gummikompensatorer - 3st Gummikompensatorer 26 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2-1st skjutspjällsventil - Flänsar i EN 1.4436 utförande och bult i EN 1.43l - Tryckrör DN 54 x 2, och DN 36 x 3, i EN 1.4436 utförande, PN 1 - Sugrör DN 255 x 2,5 i EN 1.4436 utförande - Tryckledning avslutas utvändigt station med lösfläns DN 3, PN 1-1 st kulventil DN 5 försedd med eldon för omrörning i sump - 1st skyddsrör i EN 1.431 för nivågivare - 1st vätskefylld manometer - 1st anslutning DN 3 för rensplugg - Dämpskärm i EN 1.431 på inkommande ledning 9.1.2.4 Utvändig mätkammare - Mätkammare i betong inv. diameter 1.6 H- 3.mm - Körbarlucka - 1st flödesmätare 9.1.2.5 El och Automatik - Komplett automatikutrustning med tillhörande el installation och komplettering i driftövervakningssystem 27 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 1. Investeringskostnader för pumpstationer och tillhörande ledningsnät En översiktlig bedömning av kostnader enligt förslaget har utförts och är beräknade i rådande prisläge (maj) samt exklusive mervärdesskatt. Kostnaderna är angivna i svenska kronor ( SEK ). Summa anläggningskostnad pumpstationer 11 62 Summa övriga kostnader 4 Bedömd kostnad för Två stycken pumpstationer 12 25 I anläggningskostnaden ingår ett entreprenadarvode motsvarande 12 % samt en funktions- och prestandagaranti motsvarande 5 %. I bedömd kostnad för nybyggnad av två stycken pumpstationer ingår dessutom oförutsedda och ospecificerade kostnader motsvarande 1 %. Summa anläggningskostnad tryckledning 31 m 8 Summa anläggningskostnad självfallsledning 173 m 5 Anläggningskostnader brunnar på självfallsledning 2 st 3 Styrd borrning under vägar 5 korsningar 7 Styrd borrning under Göta kanal 5 Återställningskostnader, avgrävd åkerdrän mm 5 Ombyggnation befintlig ledning under Storån 4 Återställning markområde för slambäddar 2 Rivning av reningsverk 6 Uppförande av ny personalbyggnad vid ny pumpstation 7 28 av 29
principförslag avloppsledning NOS etapp 2 Diverse oförutsett 7 % 2 Projekteringskostnader 6 Bedömd kostnad för Överföringsledning 33 Total kostnad pumpstationer och tillhörande ledningsnät 45 29 av 29