Välkommen till Svenska Neurologiveckan på Umeå Folkets Hus den 4-8 maj 2015

Välkommen till Svenska Neurologiveckan på Umeå Folkets Hus den 4-8 maj 2015

Ljuset kommer från Norr! Norrland är känt för ljuset under sommarhalvåret då alla samlar energi för framtiden. Det är så vi hoppas att ni skall uppleva den första Svenska Neurologiveckan som äger rum i Umeå den 4 8 maj. Det är också första gången som Svenska Neurologföreningen står som huvudsaklig arrangör för ett årligt utbildningsmöte inom Neurologi. Det logiska behandlingsvalet vid aktiv RRMS Vid aktiv RRMS är det viktigt att tidigt byta pågående suboptimal behandling och därigenom bromsa sjukdomsutvecklingen. GILENYA har signifikant och dokumenterad effekt på viktiga parametrar av sjukdomsaktivitet (NEDA4). 1-3 GILENYA både bromsar funktionsnedsättning och minskar den årliga skovfrekvensen. 1-3 GILENYA stabiliserar också hjärnvolymen och minskar risken för att nya lesioner bildas. 1-3 Det gör GILENYA till ett långsiktigt alternativ. Fler än 100 000 patienter världen över har behandlats med GILENYA. 4 GILENYA (fingolimod) 0,5 mg, hårda kapslar, tillhör läkemedelsgrupp ATCkod L04AA27, Rx. Indikation: Sjukdomsmodifierande behandling i monoterapi vid mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros för följande vuxna patientgrupper: Patienter med hög sjukdomsaktivitet trots behandling med åtminstone en sjukdomsmodifierande behandling eller patienter med snabb utveckling av svår skovvis förlöpande multipel skleros. Dosering: Den rekommenderade dosen av GILENYA är 0,5 mg kapsel peroralt en gång om dagen. Behandling med GILENYA ska inledas och övervakas av en läkare med erfarenhet av behandling vid multipel skleros. Varning/försiktighet: Vid första dos ska ett 12-avlednings-EKG tas före och efter 6 timmarsperioden och 6 timmars kontinuerlig EKG-övervakning i realtid rekommenderas. Puls samt blodtryck ska tas varje timme. Vid behandlingsavbrott kan denna övervakning behöva göras om, för detaljerad information se produktresumé på www.fass.se. Fortsatt övervakning beroende på status eller EKG-fynd kan bli aktuell. Kontrollera blodstatus och perifera lymfocyter innan och under behandling. Fullständig oftalmologisk undersökning ska göras tre-fyra månader efter behandlingsstart, p.g.a. risk för makulaödem. Leverfunktionstest ska göras innan behandlingsstart och följas upp under behandlingen. Särskilda rekommendationer gäller beträffande vaccinering av patienter eller särskilda riskgrupper. Patienter som inte har haft vattkoppor eller vaccinerats mot varicella-zoster (VZV), ska testas för antikroppar mot VZV innan behandling. Vid allvarliga infektioner ska uppskov med behandlingen övervägas. Kvinnor i fertil ålder ska uppvisa negativt graviditetstest och använda effektiv preventivmetod, ej heller amma under pågående GILENYA behandling och minst två månader efter avslutad behandling. GILENYA rekommenderas inte till patienter med känd hjärtsjukdom, okontrollerad hypertoni, cerebrovaskulär sjukdom eller svår sömnapné. Samtidig behandling med immunosuppressiva medel och antiarytmika klass IA eller III eller andra bradykardi-framkallande läkemedel ska undvikas. För mer detaljerad information se produktresumé på www.fass.se. Förpackningar: GILENYA 0,5 mg, 7 och 28 förpackning. Läkemedelsförmån och pris: (F) www.fass.se Produktresumé uppdaterad: GILENYA 2014-07-24, www.fass.se Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning Referenser: 1 Kappos L, Radue E, O Connor P et al. FREEDOMS - Placebo-controlled trial of oral fingolimod in relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med. 2010;362(5):387 401. 2 Cohen J, Barkhof F, Comi G et al. TRANSFORMS - Oral fingolimod or intramuscular interferon for relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med. 2010;362(5):402 415. 3 Gilenya produktresumé 2014-07-24 4 Gilenya data on file Förberedelserna för denna vecka har varit omfattande och framför allt har det varit väldigt många inom neurologisverige som varit engagerade. Det tycker vi är det roligaste av allt och en av de saker som gör Neurologiveckan Tiden är äntligen mogen för att med gemensamma krafter sjösätta den kompletta fortbildningssatsningen för oss. I ett mycket inom konstruktivt svensk neurologi. Svenska samarbete neurologiveckan mellan är ett Svenska Neurolog unik samarrangemang mellan Svenska Neurologföreningen, Akut Neurologi i Sverige, föreningen Svenska Epilepsisällskapet, och alla neurologiska Svenska Migränsällskapet, specialistsällskapen Svenska MS-sällskapet, har Sven-vska Neuromuskulära arbetsgruppen, Swemodis och den lokala arrangörsorten. byggt upp ett program Programmet som kommer vi tycker att ha formar stor spännvidd en förstklassig och utgör en sammanhållen utbildningsvecka plattform för årlig för både ST-läkaren och neurologisk den erfarna fortbildning. neurologen. Neurologi är ju som vi alla vet Vi är stolta över att kunna presentera Svenska Neurologiveckan i Umeå 4-8 maj en 2015. specialitet Vår förhoppning som är innehåller att få träffa er både alla på stor den nya bredd mötesarenan och en för allt svensk mer avancerad neurologi. spetskompetens i många skilda områden. Då förstår man att det måste Väl mött! vara många kockar för att koka ihop en mustig neurologisk soppa Martin Gunnarsson, ordförande organisationskommittén Med en del överraskade ingredienser också! Mats Andersson, verksamhetschef Neurocentrum, Norrlands Universitetssjukhus Vi vill också rikta ett extra stort tack till värdorten Umeå som har lagt ner ett stort Ur programmet: arbete på att skapa en inramning till mötet som kommer att ge Kluriga akutneurologiska case med koppling till emergency neurological life-support (ENLS) underbara Akut neurooftalmologi förutsättningar vad säger patientens för såväl ögon om utbildningsaktiviteter tillståndet i CNS? som givande Kirurgisk behandling av epilepsi socialt Migrän nätverkande. behandling, komplikationer och framtiden Nya MS behandlingar-bättre eller bara mer komplicerat? Praktisk neurofysiologi för neurologer Nya rön kring inflammatoriska och hereditära neuropatier Återigen, Rörelsestatus riktigt i praktiken välkomna till Umeå och Svenska Neurologiveckan! Aktuellt om utredning och behandling av parkinsonism, tremor och hyperkinetiska tillstånd Norrsken över neurologin ny diagnostik och teknik Teaching courses för ST-läkare Svenska Neurologföreningens strategiska frågor och årsmöte Anders Svenningsson Martin Gunnarsson Hans Lindsten Ordf i SNF Ordf i organisationskommittén Vch Neurocentrum, NUS Akut Neurologi i Sverige Novartis Sverige AB Box 1150, 183 11 Täby www.novartis.se SE1502289521 3

PROGRAMÖVERSIKT - NEUROLOGIVECKAN PROGRAMÖVERSIKT - NEUROLOGIVECKAN MÅNDAG 4 MAJ TISDAG 5 MAJ ONSDAG 6 MAJ 06.00 Fågelskådning TORSDAG 7 MAJ FREDAG 8 MAJ 06.30 Morgonpass - Aikido 101 06.45 Morgonpass - Springande sightseeing 06.40 Morgonpass - Meditativ morgonträning 09.00 Start 08.30 Start 08.30 Start 09.00 Start 08.30 Start Teaching courses med ST-inriktning anordnat av SMSS Fortbildning anordnat av SNEMA Fortbildning anordnat av Migränsällskapet Strategiska frågor Fortbildning anordnat av Neurologkliniken NUS Fortbildning anordnat av ANS 10.00 Fika 10.00 Fika 10.00 Fika 10.00 Fika 10.00 Fika Teaching courses forts. SNF Årsmöte Avslutning 12.00 Lunch 12.00 Lunch 12.00 Lunch 12.00 Lunch 12.00 Lunch att ta med 13.00 Välkomna Fortbildning anordnat av Fortbildning SWEMODIS anordnat av SMSS Fortbildning anordnat av Neurologkliniken NUS Fortbildning anordnat av Epilepsisällskapet Fortbildning anordnat av Neurologkliniken NUS 15.00 Fika 14.30 Fika 14.30 Fika 14.30 Fika 19.00 ST-Pub på Guitars 17.30 Välkomstmottagning på Bildmuseet 17.00 Dialog, nationella riktlinjer och Posterpris 19.00 Middag på Väven Södra 4 5

Måndag 4 maj Svenska MS Sällskapet ST-utbildning Interaktiv teaching course: Föreläsning och fall-seminarium 09.00-09.30 MS - Diagnossättning, differentialdiagnoser och diagnostiska problem. Anders Svenningsson, Umeå 09.30-10.00 Uppföljning: Vilken uppföljning behöver min MS patient? Katharina Fink, Stockholm 10.00-10.30 Kaffe PROGRAM - NEUROLOGIVECKAN Tisdag 5 Maj Svenska Neuromuskulära Arbetsgruppen - SNEMA 08.30-09.10 Inflammatoriska Neuropatier- diagnostik och senaste nytt om terapialternativ Rayomand Press 09.10-09.50 Hereditära neuropatier- Systematisk differentialdiagnostik av olika CMT varianter Göran Solders, Neurologiska/Neurofysiologiska klinikerna på Karolinska Universitetsjukhuset 10.00-10.30 Kaffe PROGRAM - NEUROLOGIVECKAN 10.30-11.10 Praktisk övning: EDSS Katharina Fink, Anders Svenningsson, Fredrik Piehl 11.10-12.00 Behandling: Vilket sjukdomsmodulerande läkemedel ska jag välja för att optimera risk/nytta för min patient? Fredrik Piehl, Stockholm 12.00-13.00 Lunch 10.30-11.10 Neurofysiologi för icke-neurofysiologer: Hur differentiera inflammatoriska och hereditära neuropatier från idiopatisk neuropati Johan Widenfalk, Neurofysiologen UAS 11.15-11.50 Familjär Amyloid Neuropati (FAP) - diagnostik och senaste nytt om terapi Ole Suhr, Medicin kliniken Norrlands Universitetssjukhus - Umeå 12.00-13.00 Lunch 13.00-13.30 Välkomna Swedish Movement Disorders Society - SweModis Svenska MS Sällskapet fortsättning Tema Tremortillstånd och presentation av SweModis riktlinjer för Tremor 13.30-14.15 Nyheter från Svenska MS registret: Vad står bakom VAP och spindeldiagrammen? Jan Hillert, Stockholm 14.15-15.00 Ett team: MS-patientfokuserad vård Katarina Fink, Carina Olofsson, Umeå samt Johanna Philipsson, Umeå 15.00-15.30 Kaffe 15.30-16.15 Behandlingsfrågor som ska belysas i Läkemedelsverkets expertgenomgång. Anders Svenningsson, Magnus Vrethem, Fredrik Piehl 16.15-17.00 SMSS aktuella diskussionsfrågor 13.00-13.10 Introduktion SweModis Professor Håkan Widner, ordf SweModis Mål och syfte samt verksamhet Presentation: Riktlinjer för Parkinson och Tremor 13.10-13.50 Fenomenologi och undersökningar Doc Andreas Puschmann, Lund 13.50-14.30 Essentiell tremor och andra vanliga tremor och ovanliga tremorformer Professor Håkan Widner, Lund 14.30-15.00 Kaffe 19.00 ST-pub på Guitars 6 7

PROGRAM - NEUROLOGIVECKAN PROGRAM - NEUROLOGIVECKAN 15.00-15.45 Farmakologi och behandling Doc Filip Bergqvist, Göteborg Neurokirurgisk behandling av tremor Professor Patric Blomstedt, Umeå 15.45-16.15 Vem skall man remittera och när? Andreas Puschmann, Filip Bergqvist Från primärvård till neurolog Håkan Widner, Patric Blomstedt Från allmän neurolog till movement disorders team? Paneldiskussion samtliga föreläsare 16.15-17.00 SweModis årsmöte 2015 17.30 Välkomstmottagning på Bildmuseet Onsdag 6 maj Svenska Migränsällskapet 08.30-09.15 CGRP modulering som ny kommande migränbehandling Professor Lars Edvinsson, Universitetssjukhuset i Lund, Copenhagen University Hospital in Glostrup, Danmark 09.15-10.00 Botox vid kronisk migrän teori och praktik Docent Ingela Nilsson-Remahl, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm 10.00-10.30 Kaffe 10.30-11.00 Neuromodulation möjlig ny behandling vid migrän PhD, överläkare Anna Steinberg och specialistläkare Anna Sundholm, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm 11.00-12.00 Hormonal migraine clinical update and patient cases Professor Anne MacGregor, Centre for Neuroscience & Trauma, BICMS Barts and the London School of Medicine and Dentistry, London, UK 12.00-13.00 Lunch Norrsken över Neurologin en smakresa bland Norrländska specialiteter - Neurokliniken NUS 13.00-14.00 Det är insidan som räknas nya betraktelser genom MR-kameran Del 1 Avbildning: Syntetisk MRI och 4D MRA Mattias Vågberg och Laleh Zarrinkoob Del 2 Funktion: fmri och connectivitet Helena Fordell och Anders Wåhlin 14.00-14.30 Mabthera och D-vitamin - så blir hjärnan fin Peter Sundström och Anders Svenningsson 14.30-15.00 Kaffe 15.00-15.30 Är ALS en (hereditär) prion sjukdom? Peter Andersen och Thomas Brännström 15.30-16.00 Tryck i hjärna, öga och hjärta i liggande, stående och tyngdlöshet - om idiopatisk intrakraniell hypertension och resa till Mars Jan Malm och Anders Eklund 16.00-16.30 DBS: Inte bara för motoriska symtom! Jan Linder och Patric Blomstedt 16.00-17.00 Svenska Migränsällskapets årsmöte Sal: Nanna 17.00 Dialog, nationella riktlinjer och Posterpris 8 9

PROGRAM - NEUROLOGIVECKAN ALL-SWE-0231a Torsdag 7 maj 09.00-10.00 Strategiska frågor 10.00-10.30 Kaffe 10.30-12.00 SNF Årsmöte 12.00-13.00 Lunch 13.00 Parallella program Välkommen till Biogen! Stanna till i vår monter och ta en god kaffe, så berättar vi om våra MS-läkemedel. Sjuksköterskeprogram Neurologklinken NUS 13.00-14.30 Sexuella problem vid neurologiska sjukdomar Doorthe Skovgaard Forsell sexualrådgivare Neuromottagningen Sahlgrenska sjukhuset Göteborg Svenska Epilepsisällskapet Epilepsikirurgi för vem? 13.00-13.15 När och varför? Kristina Malmgren 13.15-13.45 Hur går det för patienterna? Anna Edelvik 13.45-14.30 Hur går pre-op utredning till? Kristina Källén 14.30-15.00 Kaffe 15.00-15.30 Interaktiva hjälpmedel smartbord/ surfplattor inom vården. Neurologavdelnigen NUS 15.30-16.15 Så jobbar vi.... NIM - teamet Neurologmottagningen NUS 15.00-15.45 Hur går pre-op utredning till?...fortsättning 15.45-16.30 Vad riskerar patienten? Kristina Malmgren 19.00 Middag på Väven Södra Biogen Sweden AB, Kanalvägen 10a, 194 61 Upplands Väsby Tel 08 594 113 60. Fax 08 594 113 69. www.biogen.se www.multipelskleros.nu 11

PROGRAM - NEUROLOGIVECKAN PROGRAM - NEUROLOGIVECKAN Fredag 8 maj 08.30 Parallella program Sjuksköterskeprogram Neurologklinken NUS 08.30-09.15 Så arbetar vi.... Rörelsestörningstemet Neuromottagningen NUS 09.15-10.00 Värdet av diagnoskurser Neurorehab Sävar Akut Neurologi i Sverige - ANS 08.30-09.15 Akut oftalmologi för Neurologer D Kjellgren, Ögonkliniken, NUS 09.15-10.00 Autoantikroppsmedierade encefaliter som myasteni, fast i hjärnan F Piehl, Neurol. Klin. KS 11.20-11.35 Ett länsneurologiskt perspektiv på neurotrombektomi. J. Hambraeus, Medklin. Falu Las. 11.35-12.00 Interaktiv paneldiskussion. Moderator: M. Mazya, ANS/Neurol. klin. KS Avslutning 12.00-13.00 Lunch att ta med 10.00-10.30 Kaffe Tema: Trombektomi från evidens till tillämpning, en praktiskt orienterad interaktiv session 10.30-12.00 Sociala medier i vården Sara Natt och Dag Socionom / copywriter Stockholm 10.30-10.45 Evidens för en ny era av strokebehandling. T. Moreira, Neurol. klin. KS 10.45-11.05 Neurotrombektomi - Praktiska erfarenheter från Holland och Mr Clean. P. Brouwer, Neurorad. klin. KS 11.05-11.20 Erfarenheter och framtidsutsikter från Skåne. G. Andsberg, Neurol. klin. SUS AUBAGIO (teriflunomid) F, Rx, L04AA31, är en filmdragerad tablett för peroral användning. Indikation: Behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros (MS). Dosering: Den rekommenderade dosen av AUBAGIO är 14 mg en gång dagligen. Kontraindikation: Patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion. Gravida kvinnor. Patienter med allvarlig aktiv infektion tills denna åtgärdats. För ytterligare information se www.fass.se. Varning och försiktighet: För information se www.fass.se. Förpackningar: Förpackningar innehållande 28 och 84 filmdragerade tabletter. Datum för senaste översynen av SPC: November 2014. Kontaktuppgifter: Aubagio subventioneras endast för patienter som inte uppnått behandlingsmålen med interferon ß-preparat, eller när behandling med interferon ß-preparat inte är ett lämpligt alternativ. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. LEMTRADA (alemtuzumab) 12 mg IV, Rx, EF, L04AA34, är en humaniserad monoklonal antikropp som ges intravenöst (IV). Indikation: LEMTRADA är indicerat för vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS) med aktiv sjukdom som definieras av kliniska fynd eller bildfynd. Förpackning: Koncentrat till infusionsvätska, lösning. Kontraindikation: HIV. Varningar och försiktighet: Patienter som behandlas med LEMTRADA måste få bipacksedeln, patientvarningskortet och patient-guiden. Före behandlingen måste patienterna få information om risker och nytta samt det nödvändiga behovet av att genomföra 48 månaders uppföljning efter den sista infusionen av LEMTRADA. Styrkor och förpackningar: LEMTRADA levereras i en 2 ml klar injektionsflaska, för spädning med 100 ml NaCl 9 mg/ml (0,9%) infusionsvätska, lösning eller glukos 50 mg/ml (5%) infusionsvätska, lösning. För ytterligare information om biverkningar och dosering se www.fass.se. Datum för senaste översyn av SPC: 12/2013. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. AUBAGIO och LEMTRADA tillhandahålls av Sanofi AB, tel +46 8 634 50 00. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com / SE-TER-15-04-02 maj 2015 www.genzyme.se 12 13 annons_neurologveckan_2015.indd 1 2015-04-10 09:11:45

ABSTRACTS - NEUROLOGIVECKAN ABSTRACTS - NEUROLOGIVECKAN Amlodipin som migränprofylax J Å. Åkesson 1 1 Läkarcentrum Stångåblick, Linköping Bakgrund. Migrän är en vanlig, delvis ärftlig neurologisk sjukdom som karaktäriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljusoch ljudkänslighet men med symtomfrihet mellan attackerna. Ettårsprevalensen beräknas till 6-9% hos män och 15-18% hos kvinnor. Migrän innebär ett stort funktionshinder i samband med attackerna och en stor ekonomisk börda för individ och samhälle. Förebyggande migränbehandling blir aktuell om migränsjukdomen är ett stort problem trots kontroll av triggerfaktorer och optimal anfallsbehandling. Förebyggande migränbehandling innebär som regel daglig medicinering och det finns ett stort antal läkemedel som visat sig ha en god effekt. Ickemedicinsk behandling som akupunktur, bio-feedback och olika typer av nervstimulering/nervblockad används för att förebygga migrän. Trots dessa behandlingsmöjligheter är det många migränpatienter som inte upplever tillräcklig symtomlindring. Amlodipin finns inte med i några av mig kända behandlingsrekommendationer för migrän och vid sökning i PUB-MED framkommer endast enstaka fallbeskrivningar som visar på möjlig effekt Syfte. Att utvärdera effekten av amlodipin 10 mg x1 som förebyggande migränmedicinering. Metod. Journalgenomgång och intervju av 60 konsekutiva patienter som under 2011-2014 behandlats med amlodipin ensamt eller som komplement till annan migränprofylax. Resultat. Av 60 behandlade patienter upplevde 37 (62%) minst 50% förbättring sammantaget för antal migrändagar, migränattackernas svårighetsgrad och förbättrad effekt av anfallsbehandling Biverkningar, i första hand bensvullnad, uppträdde hos 31 patienter (52%) och var orsak till behandlingsavbrott hos 7 patienter (12%). Migraine and work capacity a systematic review J Å. Åkesson 1, S Hellerstedt 2 1 Läkarcentrum Stångåblick, Linköping 2 The Swedish Social Insurance Agency, Försäkringskassan Background. Migraine is a common headache disorder characterised by recurring episodes of severe headache and a variety of associated symtoms. In many cases the disease leads to significant disability affecting the capacity for work. In our daily work as medical practicioners, we have found a discrepancy between the Medical insurance decision support of The National Board of Health and Welfare and our clinical experience concering migraine related sickness abscence. By doing a systematic review, we aim at examine how work capacity is directly affected by migraine attacks, if it is affected between the actual attacks and wether there is an enduring disability related to migraine. Method. Searching PUBMED using relevant keywords, resulted in 237 articles and after reviewing quality and relevance, 14 articles remained for further analysis. Results. The systematic review showed a considerable disability during migrain attacks, resulting in an increased sickness abscence as well as increased presenteeism. Hardly any data confirming an affect on work capacity between attacks could be found in the matierial. Concerning enduring affect on the work capacity, we found some indications towards higher part time working and unemployment rates among patients with migraine and other kinds of severe headache. Conclusions. This review shows coherence between the knowledge found in the scientific results of the analysed articles and the Medical insurance decision support. However, the discrepancy to our clinical experience can be explained by gaps in the scientific knowledge concerning work capacity between migraine attacks and possible long term affect on work capacity among migraine patients. Konklusion. Resultaten talar för att amlodipin kan vara effektivt som migränprofylax och kan vara ett alternativ när mera etablerad migränprofylax inte har tillräcklig effekt. 14 15

ABSTRACTS - NEUROLOGIVECKAN ABSTRACTS - NEUROLOGIVECKAN The CRUS (Cost Resource UtiliSation) study: Treatment of patients with chronic migraine in specialty care in the Stockholm area: Incidence, treatment patterns, cost and resource utilisation. Data generation and first results T Ansved 1, S Beniaminov 2, K Ahlbeck 1, A Gannedahl 3, V Åberg 3, S Bruce Wirta 4, B Mascialino 4, V Wintzell 4, L Jorgensen 4, E Rupp Thuresson 5 1 T Ansved, K Albeck, Neurology Clinic Stockholm 2 S Beniaminov, Karolinska University Hospital, Department of Clinical Neurology 3 A Gannedahl, V Åberg, Allergan Norden AB 4 S Bruce Wirta, B Mascialino, L Jorgensen, V Wintzell, IMS Health Sweden AB 4 E Rupp Thuresson, SCIENTIMEDICA AB Background. Migraine is considered a chronic neurologic disorder; and Chronic Migraine (CM) has been defined by the International Classification Committee for headache disorders (ICHD; Olesen et al 2013) as 15 or more headache days per month with predominantly migraineous features. Chronic Migraine is considered amongst the most disabling conditions according to the WHO. Aim. The overall aim of the study is to quantify burden of disease in terms of cost and resource utilization of patients affected by CM in both public and private health care settings in Stockholm. Material and Methods. The Electronic Medical Records (EMR) of patients characterized by a G43/ G44 ICD-10 diagnosis been referred to the Neurology Clinic at Karolinska University Hospital (Huddinge), and to the Neurology Clinic Stockholm at Sophiahemmet hospital in the period 2005-2013 were extracted by means of the Pygargus CXP software tool (Martinell et al. 2012). The individual EMRs were then linked with additional data from national Swedish registries including the hospital, drug, cause of death, and socio-economic (LISA) registries. As no specific ICD-10 code for Chronic Migraine has been adopted in Sweden, an ad hoc algorithm was developed to identify CM patients in the EMRs. All patients satisfying one of the following two criteria were included in the CM cohort: the patient s condition has been described as Chronic Migraine in either the diagnosis module or case notes, or if additional information was found assuring a Chronic Migraine diagnosis. Results. 8052 patients with G43/G44 were extracted, of which approximately 12% qualified as CM patients according to the criteria adopted. The mean age at diagnosis was 44 years and 80% were females. The patients were characterized by a number of comorbidities: pain conditions (abdominal, chest, limb, lower back, joint pain) were the most common, followed by depression. Treatment patterns showed that 80% of the patients had used triptans, and most patients did use several different preventive treatments such as betablockers or OnabotulinumtoxinA. In a second step, long-term sick leave and early retirement will be captured from the socioeconomic LISA register and included in the final data set, to evaluate the burden of disease and cost and resource utilisation. Conclusion. The present study provides unique data on the real-life burden of Chronic Migraine and thereby represents a solid basis for further investigations and prioritizations of this patient group. Is excessive daytime sleepiness a separate manifestation in Parkinson s disease? A. Höglund 1,2, J.-E. Broman 3, S. Pålhagen 1,2, S. Fredrikson 1,2, P. Hagell 4 1 Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm 2 Department of Neurology, Karolinska University Hospital Huddinge, Stockholm 3 Department of Neuroscience, Psychiatry, Uppsala University, Uppsala 4 The PRO-CARE Group, School of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad Background. Excessive daytime sleepiness (EDS) is common in Parkinson s disease (PD), but its role and relation to other PD features is less well understood. Objective. To investigate potential predictors of EDS in PD and to explore how EDS relates to other motor and non-motor PD features. Methods. 118 consecutive persons with PD (54% men; mean age, 64) were assessed regarding EDS using the Epworth Sleepiness Scale (ESS) and a range of motor and non-motor symptoms. Variables significantly associated with ESS scores in bivariate analyses were used in multiple regression analyses with ESS scores as the dependent variable. Principal component analysis (PCA) was conducted to explore the interrelationships between ESS scores and other motor and non-motor PD aspects. Results. Among 114 persons with complete ESS data, significant independent associations were found between ESS scores and axial/postural/gait impairment, depressive symptoms, and pain (R2, 0.199). ESS scores did not load significantly together with any other PD features in the PCA. Conclusions. Only a limited proportion of the variation in EDS could be accounted for by other symptoms, and EDS did not cluster together with any other PD features in PCAs. This suggests that EDS is a separate manifestation differing from, for example, poor sleep quality and fatigue. 16 17

ABSTRACTS - NEUROLOGIVECKAN ABSTRACTS - NEUROLOGIVECKAN Effektiv och standardiserad uppföljning vid Parkinsons sjukdom med Kinect-video teknik Thomas Willows 1, Arja Höglund 1, Sven-Erik Pålhagen 1, Magnus Andersson 1, Anders C Johansson 1, Andreas Sundkvist 2 1 Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Innovationsplatsen, Karolinska Universitetssjukhuset Studien sponsrades av Softronic AB Bakgrund. Parkinsons sjukdom är en progressiv neurologisk sjukdom med reducerad aktivitet i dopaminproducerande celler. De mest tydliga symptomen är motoriska och kan exempelvis vara tremor, rigiditet, hypokinesi och posturala störningar. Efter några års sjukdom varierar ofta rörelseförmågan, vilket kan lindras av förändrad behandling. I Sverige är medelåterbesöksfrekvensen för patienter med Parkinsons sjukdom 1,7 besök per år. Ett sätt att effektivisera sjukvården och fånga upp förändringar är att låta patienterna utföra upprepade övningar hemma som filmas och analyseras. Det sparar tid för patienter som då inte behöver resa till vårdinrättningen samt vårdpersonal som inte behöver administrera vårdbesök. Det finns också potential för att säkerställa att rätt patient får träffa läkare när det verkligen behövs. Analys av insamlade data kan läggas på tider som passar vårdpersonalen. Microsoft Kinect är en spelkontroll utvecklad till Microsoft Xbox som kan användas för att styra program med ljud och kroppsrörelser. Man kan ge instruktioner till patienten i realtid alternativt via förinspelat material för att göra övningar samt spela in video och ljud. Syfte Undersöka om en Microsoft Kinect kan användas för uppföljning av patienter med Parkinsons sjukdom Minska kostnaderna för sjukvården Förbättra vården av patienterna Metod. Ett program som använder sig av Kinect för Windows togs fram. Programmet gick igenom tre olika övningar för att övervaka patientens hälsotillstånd: Vridning av öppen hand Från öppen hand, föra ihop sträckt pekfinger och tumme. Stampning med foten, sittandes Patienterna genomförde dessa övningar för höger och vänster sida under en bestämd tidsperiod. Övningarna spelades in med en Kinectkamera, analyserades och presenterades som videofiler respektive grafer i separata diagram som sedan graderades av läkare. Därefter jämfördes graderingen från videon och diagrammen. Enkäter utvärderade bedömares och patienters upplevelse av metoden. Resultat. Läkarna kunde med hjälp av video och diagram från en Kinect observera detektera förändringar av rörelseförmåga. Graderingen av video och diagram liknade varandra, dock fanns interindivuell skillnad i hur allvarliga symptomen uppfattades och generellt uppskattades övningarna på video som allvarligare än i diagrammen. Enligt enkäterna var attityden till att använda denna form av teknik väldigt positiv hos patienterna och ganska positiv hos bedömarna. Slutsats. En Microsoft Kinect skulle kunna användas för framtida uppföljningar av patienter med Parkinsons sjukdom på distans. För att nå en färdig produkt med automatiserad utvärdering krävs fortsatt utveckling av konceptet. Nigral Cell Loss Following Noradrenergic Denervation Sara af Bjerkén, Rasmus Stenmark Persson, Anna Barkander, Nina Nevalainen, and Ingrid Strömberg Department of Integrative Medical Biology, Umeå University Objectives and Aim: In Parkinson s disease, besides dopaminergic cell loss, there is an extensive noradrenergic cell loss in the locus coeruleus. Although the noradrenaline system have been recognized as part of the pathology in Parkinson s disease, the consequence of noradrenergic degeneration as well as the temporal relation between noradrenergic and dopaminergic cell loss remains unclear. There are also implications of noradrenaline acting as a neuroprotector. We aim to investigate the effect of reduced noradrenergic input on nigral dopamine neurons. Methods: Sprague-Dawley rats were injected with DSP4 [N-(2-chloroethyl)-N-ethyl-2- bromobenzylamine], causing selective degeneration of noradrenergic neurons. The effects were analyzed with in vivo voltammetry and post-mortem tissue analysis. Results: Assessment of the noradrenergic nerve fiber density demonstrated, on average, 90 % denervation 3 months post DSP4-treatment. Evaluation of the dopaminergic system using in vivo chronoamperometry showed significantly increased striatal dopamine release in DSP4-treated rats compared to controls. In vivo amperometry with enzyme-based multisite microelectrodes was performed to test whether the increased dopamine release was due to an altered striatal glutamatergic input. The recordings revealed significantly decreased glutamate release in denervated rats. After sacrifice, the brains have been collected and processed for immunohistochemistry. Stereological cell counts of tyrosine hydroxylase-positive neurons in DSP4-treated rats demonstrated a significantly reduced number of noradrenergic locus coeruleus neurons and most interestingly also a significantly reduced number of nigral dopamine neurons compared to controls. Conclusions: These findings support the hypothesis of noradrenaline acting as a neuroprotector for nigral dopamine neurons, as well as its plausible role in the etiology of Parkinson s disease. 18 19