Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel



Relevanta dokument
Sammanfattning från seminarium i Piteå den 21 april 2010

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

Budkavle från Stockholm till Alvesta

Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete

Goda råd för ett bättre klimat

Plattform för den politiska majoriteten på Orust Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Vår resepolicy i praktiken

Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun

Miljöprogram för Malmö stad

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun

Trafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson

Bilaga 1 Dnr KTN

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad

Sammanställning av enkät utförd i projektet Hela Sverige gör jämt 2007

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN

Internationell policy för Tranemo kommun

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi

Satsa på spårtrafiken

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Verksamhetsplan

Ängelholmshem - vi tar ansvar

Lidköping Framtidskommunen

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?

Bilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

Bolagen har ordet. Atlas Copco

FRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen?

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Energikartläggning i stora företag - Hur ska en energikartläggning i bolag inom kommun och landsting genomföras?

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel

Uppföljning Nyanställda 2014

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN Sundsvall behöver ett grönt styre

Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun,

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Tid för brukarengagemang

Klimatbokslut 2014 Maj 2015

DU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007

Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007

UN GLOBAL COMPACT. Communication on Progress 2014

Klimatanpassning av Stockholms stads resor genom att staden utarbetar en resepolicy Motion av Yvonne Ruwaida (mp) (2008:25)

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut?

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp

Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget

Miljöhandlingsplan för Farsta stadsdelsnämnd

Miljöprogram

Regionala utvecklingsnämnden

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

2. Minnesanteckningar från förra mötet Minnesanteckningarna från mötet den 25/8 gicks igenom. Inga ändringar noterades.

HÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun

HUR KAN DEN OFFENTLIGA UPPHANDLING BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

STOCKHOLMS STADS MILJÖPROGRAM

DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Utva rdering Torget Du besta mmer!

KLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050

Internationellt program för Karlshamns kommun

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Tällberg, 6-7 maj 2014

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, (Årgång 4)

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Transkript:

Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Rosenbad den 30 mars 2010 Välkommen och inledning och budkavle från Stockholm till Alvesta Ulla Hamilton, miljö- och trafikborgarråd, Stockholms stad En utredning från WWF visar att det är städer i Stockholms storlek som kommer att växa. Stockholm är ett bra exempel på vad städer kan göra för att bidra till minskad klimatpåverkan. Sedan 1990 har Stockholm vuxit med motsvarande ett Malmö eller 22%. Samtidigt har CO 2 -minskningen varit 42% per person. Stockholm ska nu växa med 200 000 personer till, vilket blir en utmaning. Miljömålen är högt satta. År 2050 ska staden vara fossilbränslefri. År 2015 ska utsläppen vara högst tre, att jämföra med dagens 3,5 ton CO 2 per person. Detta ska ske bland annat genom att fler nyttjar kollektivtrafik och att avfallet nyttjas bättre. Staden ska under tio år satsa 10 miljarder kronor på energieffektivisering. De kommunala bostadsbolagen familjebostäder, Svenska Bostäder och Stockholmshem har identifierat bostadsområden med sammanlagt 12 000 lägenheter som ska tilläggsisoleras, förses med luftvärmeväxlare och solceller. Miljö- och trafikborgarråd har tagit initiativ till en klimatpakt med stadens aktörer. Ett konkret exempel på resultat som uppnåtts genom pakten är att man genom att ansluta byggbodar etc till fjärrvärme och att se över belysningen har kunnat minska energianvändningen under byggtiden med 50%. Under vårens seminarier i Stockholm, Alvesta, Falköping, Piteå, Sundsvall och Örebro kommer en budkavle med frågor och uppmaningar att skickas från kommun till kommun. Ulla Hamilton skickade följande budkavle från Stockholm till Falköping: Samverkan för tillväxt och minskad klimatpåverkan Tillväxt i kombination med ett offensivt klimat- och energiarbete är en förutsättning för att nå en hållbar utveckling på lokal nivå. Inom Klimatpakten samarbetar staden och företagen för att minska klimatpåverkan. Har ni något liknande samarbete?

Delegationen för hållbara städers erfarenheter Peter Örn, ordförande, Delegationen för hållbara städer Tidigare Volvochefen P-G Gyllenhammar sa på 1980-talet att går det bra för Volvo går det bra för Sverige. Peter Örn reflekterade över innebörden av att Volvo nu är sålt till Kina. Tillväxten i Kina är runt tio procent per år. Men det är ett land med stora sociala spänningar, inkomstskillnader, en spänning mellan stad och land. Gammal bebyggelse skövlas för att snabbt ge bostäder åt de 15 miljoner människor som årligen lämnar landsbygden för staden. Många av dem är unga som saknar jobb, utbildning och förhoppningar. Miljöförstöringen är omfattande. I Kina finns 16 av väldens 20 mest miljöbelastade städer. Två tredjedelar av världens befolkning kommer att bo i städer år 2050. Är det välplanerade städer som kommer att ta hand om människor? Nej. Men i Kina och runt om i världen växer intresset och visionerna för clean cities. Allt fler besöker våra svenska exempel som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. Våra lokala exempel kan ha betydelse för världen i övrigt. Det vi kan visa med våra exempel är att problemen kan bli till möjligheter. Under det dryga år som Delegationen för hållbara städer hittills varit verksam har den samlat erfarenheter kring vikten av helhetsperspektiv och en integrerad process, potentialen i energieffektivisering och integrering av de tekniska systemen, liksom kraften i tidig samverkan och delaktighet. Ett sätt att visualisera och levandegöra stadens utmaningar och möjligheter har gjorts via det datorspel som Exportrådet tagit fram med stöd från bl a Delegationen för hållbara städer, se www.symbiocity.org. Energimyndighetens arbete med lokala och regionala energifrågor Maria Steinbach Lindgren, enhetschef, Energimyndigheten Regeringen har beslutat om ett nytt program för energieffektivisering, som innebär en ambitionshöjning med 300 miljoner kronor om året under åren 2010-2014. Detta går utöver de insatser för energieffektivisering som regeringen gjorde redan före 2009 års energipolitiska överenskommelse. Arbetet som regeringen gör på energieffektiviseringsområdet handlar både om förstärkning och breddning av sådana insatser som gjorts under flera år tidigare, som klimat- och energiinformation och rådgivning, upphandling och marknadsintroduktion av mer energieffektiv teknik

Regeringen tar också nya initiativ, såsom: Ökade krav på statliga myndigheter att arbeta för energieffektivisering av den egna verksamheten Energieffektiviseringsstöd för kommuner och landsting Energikartläggningscheckar för framförallt mindre företag i industri, service och areella näringar Beträffande informations- och rådgivningsinsatser har den kommunala energirådgivningen breddats och omfattar även klimatfrågor. Nytt är också en utökad satsning regionalt med länsstyrelserna som drivande part. Inom marknadsintroduktion och teknikupphandling utökas satsningen riktad bland annat mot transportsektorn med aktiviteter för att underlätta introduktion av elbilar och att minska sjöfartens energianvändning. De flesta regionala energikontor har startats som projekt med stöd från EU. Idag fortsätter verksamheten genom samarbete mellan Energimyndigheten, regionförbund, landsting, länsstyrelser, kommunalförbund, näringsliv och kommuner. Samverkansformer och olika aktörers medverkan skiljer sig åt mellan länen beroende på regionala förutsättningar. Se även power point-presentation från seminariet som också tar upp projektet Uthållig kommun. Ekonomiskt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Mila Hamberg och Olov Åslund, handläggare, Energimyndigheten Sedan årsskiftet kan alla kommuner och landsting söka stöd för strategiskt arbete och åtgärder för energieffektivisering. Totalt är 99 miljoner kronor avsatta per år under åren 2010-2014. Det belopp som varje kommun eller landsting kan få beror av folkmängden, men täcker ungefär kostnaderna motsvarande en halvtidstjänst. Stödet kan inte användas till investeringar eller energideklarationer. För att erhålla fullt stöd år 2010, ska ansökan lämnas senast den 30 juni 2010. Förutsättningarna för stödet regleras i två dokument, en förordning som sätter övergripande krav och regler (som regeringen beslutat om) och en föreskrift som reglerar mer detaljer (som Energimyndigheten beslutat om). Se power point-presentation från seminariet om de mål som finns för energianvändningen nationellt och inom EU, vilka åtaganden stödmottagaren åtar sig, exempel på vilka åtgärder som stödet kan användas till, årlig rapportering samt Energimyndighetens och länsstyrelsernas roll. För mer information se även www.energimyndigheten.se/eestod.

Norra Djurgårdsstaden en stadsdel i världsklass Ingmarie Ahlberg, miljöchef, Exploateringskontoret i Stockholms stad Norra Djurgårdsstaden ska bli en miljöstadsdel i världsklass med mycket högt satta mål. Miljö- och energifrågor genomsyrar hela planeringen. Inriktningsmålen för stadsdelen kommer att omfatta klimatmål och mål för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Avsikten är att det för de boende och verksamma i området ska vara lätt att göra rätt. Norra Djurgårdsstaden planeras för att där år 2030 ska finnas 12 000 lägenheter, 35 000 arbetsplatser, en modern hamn och kryssningsterminal. Den nya bebyggelsen ska integreras med den befintliga. Att området angränsar till nationalstadsparken innebär ytterligare utmaningar, men många fördelar ur grönstruktur- och rekreationssynpunkt. Området är ett av 17 projekt i tio länder som stödjs av Clinton Climate Initiative, ett initiativ som syftar till att genom projekten demonstrera hur hållbar tillväxt och klimatpositiv utveckling kan kombineras. Detta innebär bland annat att det ska vara klimatpositiva stadsdelar, d v s nettoutsläppen av växthusgaser ska vara mindre än noll. Erfarenheter från stadens första miljöprojekt, Hammarby sjöstad, ska tas tillvara i Norra Djurgårdsstaden. Utvärderingen av Hammarby sjöstad visar bland annat att man kan bli bättre på att följa upp miljömålen. Målet för Hammarby sjöstad var att det skulle vara dubbelt så bra vad gäller miljöpåverkan jämfört med normal nybyggnation. Resultatet blev 30-40% bättre. Inför Norra Djurgårdsstaden utvecklar staden därför en modell för kontinuerlig uppföljning där krav och mål stäms av i varje skede av planerings-, bygg- och driftsfasen mot de hållbarhetsindikatorer för världsklass som finns i visionen för området. Några mål för Norra Djurgårdsstaden: Fossilbränselfri år 2030 CO2-utsläppen < 1,5 ton per person år 2020 Nettoutsläppen av växthusgaser < 0 Stadsdelen anpassad till kommande klimatförändringar Staden arbetar nu med att beräkna livscykelkostnader och att ta fram framtidsbilder och mål för olika fokusområden. För fokusområdet energi finns för närvarande bland andra följande förslag till mål: Dokumenterat mycket låg energianvändning Kraftvärmesystem som är fossilbränslefritt - tillvaratar lokala avfallsresurser och spillenergi till år 2020 Smarta energinät

Elektricitet i byggskedet samt i infrastruktur ska vara miljömärkt och klimatneutral Regelbunden mätning och visualisering av energianvändningen och dess klimatpåverkan Byggnader har inledningsvis energiprestanda motsvarande passivhus, med målet att plushus utvecklas i senare faser Generera sin egen fastighetsel baserad på förnybar energi - leverera överskott till smarta elnätet Koncept för att behovet av komfortkyla ska minimeras. Aktiva: Konstruktionsåtgärder som t ex fasta solavskärmningar och solskyddsglas. Passiva: Utanpåliggande jalusier, nergrävd värmeväxlare (från mark till luft), djupa marksonder och frikyla baserad på grund- och havsvatten Hållbara transporter ska åstadkommas i Norra Djurgårdsstaden genom en trafikhierarki. Gaturummet ska signalera prioriteringen av transportslagen enligt följande prioriteringsordning: Gång och cykel Kollektivtrafik/godstrafik (miljöeffektiva fordon) Bilpool (miljöbilar) Privatbilar (miljöbilar såsom biogas och elbilar) För mer information om miljöområdet Norra Djurgårdsstaden, handlingsprogram, miljökravsdokument etc se www.stockholm.se/norradjurgardsstaden. Miljömål finns under rubriken Miljökrav i spalten till höger på webbsidan. Gröna transporter och hållbart resande i Nacka Henrik Feldhusen, direktör hållbar utveckling Nacka är en starkt växande tjänstemannakommun och angränsar till Stockholm och skärgården. År 2015 beräknas 100 000 personer bo i kommunen. Ett stort antal nackabor arbetar i Stockholm, vilket medför många resor i kommunen. För drygt tre år sedan antogs i kommunen ett nytt miljöprogram med fokus på transporter. Miljöprogrammet innehöll mål om ökat antal miljöbilar inom kommunens egen verksamhet och i kommunen i stort, liksom samordning av transporter inom kommunen. Kommunen valde att börja med att städa inför egen dörr. Resvaneundersökningar genomfördes och resepolicy för förtroendevalda och anställda utarbetades. Denna innebar bl a: Finns alternativ till resa? Kan man cykla eller åka kollektivt?

Försök använda miljöbil Samåk Undvik flyg Klimatkompensera resorna Ta miljötaxi Bo på miljöanpassade hotell Konkreta åtgärder vidtogs i kommunen, t ex: Utfasning av fossilbilar (avslutas år 2011) Centralt leasingavtal för miljöbilar Bilpool med sex miljöbilar vid stadshuset - 250 användare, varav fem procent står för 80 procent av resorna Tjänsteresor får bara göras med miljöbil (från bilpool eller egen miljöbil). Cykelgarage och cykelpool som komplement till bilpoolen Parkeringsavgifter vid stadshuset - Gratis för miljöbilar - Generös tolkning av miljöbil - Progressiv taxa för fossilbilar dyrare ju fler dagar man parkerar - Parkeringsintäkterna går till subventionerade SL-kort för anställda tjänstemän och politiker i stadshuset Resultaten av satsningarna på att miljöanpassa kommunens egna resor har bl a lett till följande resultat: Tågresorna har ökat, flygandet minskat Antalet körda mil i tjänsten har minskat med minst 50 procent, koldioxidutsläppen betydligt mer Kommunens medarbetare generellt positiva till resepolicy och transportsystem Den största minskningen på transporter och även ekonomisk nytta gjordes genom samordning av leveranserna till kommunen. Ett stort antal leveranser från många transportörer (33 000 leveranser till 167 adresser varje år) kunde genom samlastning via ett logistikcentrum och leverans tre gånger i veckan minska klimatpåverkan från transporterna avsevärt. Krav har kunnat ställas på att moderna och klimatanpassade fordon ska användas. Därtill har man fått en säkrare trafikmiljö. Projektet har fallit så väl ut att andra aktörer i Nacka vill ansluta sig till systemet och fler kommuner har anslutit sig till upphandlingen. Frågor kommunen arbetar vidare med är att skapa förutsättningar för att elbilar ska kunna användas. Utmaningarna för detta har hittills visat sig vara mindre än väntat. Pendlingsresorna hamnar också i fokus framöver dessa påverkar klimatet tio gånger mer än tjänsteresorna!

Hållbart byggande med energisystemsyn i miljonprogramsområdet Ålidhem Albert Edman, utvecklingsstrateg, Umeå kommun Umeå är den största staden i Norrland och har en växande befolkning. Staden har en strategi att växla ytterligare och planerar för 200 000 invånare år 2050 (nu 114 000). Det är en universitetsstad med en hög andel unga människor och med stort engagemang hos såväl medborgare som näringsliv. Man har en vision för det framtida byggandet: Umeåregionen ska år 2020 vara världsledande på hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Kommunen har sökt och erhållit stöd från Delegationen för hållbara städer för åtgärder i det centralt belägna miljonprogramsområdet Ålidhem. Området består i huvudsak av hyresrätter och är byggt under åren 1966-1973. Många av de cirka 6000 invånarna har utländsk bakgrund. Byggnaderna har renoveringsbehov och förbrukar mycket energi. I Ålidhem ska 140 nya lägenheter byggas och bilda Norrlands största område med lågenergihus. De befintliga 405 lägenheterna ska renoveras och energieffektiviseras med innovativ tätningsmetod, förses med sadeltak med solceller på taken. Ett vindkraftverk ska också byggas i stadsdelen. Energieffektiv LED-belysning ska användas. Lägenheterna ska förses med fjärrvärmedrivna vitvaror, ny ventilation med värmeåtervinning, individuell el- och varmvattenmätning etc. Majoriteten av de boende i området har inte tillgång till bil. Kommunen ser därför goda möjligheter att stärka transportmönster som i första hand utgår från gång, cykel och kollektivtrafik. I kommunen generellt planeras för laddhybridbilar och ett pilotprojekt genomförs för tillfället. Förutsättningarna är goda, då det redan finns tusentals laddstolpar på plats som nu används till motorvärmare. I Ålidhem eftersträvas de boendes delaktighet och engagemang inför det förestående omdaningen. Vid traditionella samråd har intresset från de boende varit mycket litet. Inför renoveringen av en ungdomsgård i området valde bostadsbolaget bakom Ålidhem, Bostaden, att kommunicera på ett nytt sätt. Via ett stort plakat på byggnaden Hallå Ålidhem, vad vill ni göra med den här byggnaden uppmanades de boende att komma med förslag. Paint ball-bollar med olika färger användes för att de boende skulle kunna betygsätta olika förslag. Metoden föll väl ut. Ett hundratal besökare engagerades i frågan. År 2014 är Umeå EU:s kulturhuvudstad. I Ålidhem ska då finnas en vinterträdgård som värms upp med returvatten från fjärrvärmenätet där de systemlösningar som används visas upp. Vinterträdgården utformas nu i samarbete med SLU och ska även bli en mötesplats för de boende i området.

Medskapande och framgångsrikt genomförande. Vikten av och hur man får med sig människor Viktoria Walldin, antropolog, White arkitekter För bara tio år sedan var inte miljötänkande självklart. Ekologisk hållbarhet har sedan har fått genomslag i samhället. Den ekonomiska dimensionen finns där. Samhället tjänar på att planera hållbart. Det är nu dags för samstämmighet och genomslag för det viktigaste perspektivet, den sociala hållbarheten. Och för att knyta ihop säcken. Den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten är helt beroende av varandra. Det finns ett fåtal exempel på där man har arbetat strategiskt med att få med de boende i förnyelsearbeten av bostadsområden. I t ex Solhusen i Gårdsten i Göteborg satsade man på boendeinflytande och hyresgästerna var med i olika arbetsgrupper redan i planeringsskedet. I området infördes individuell värmemätning, gemensamt växthus och gemensam kompostering. Resultatet blev minskad energianvändning med cirka 30 procent, levande kommersiell service, minskad skadegörelse och nya jobb år arbetslösa. I projektet Ekostaden Augustenborg i Malmö har en femtedel av de boende i området hjälpt till i dialogmöten. Resultaten visar ökad miljömedvetenhet genom bland annat de femton nya miljöhusen med sopsortering och kompostering. Idag återvinner, återbrukar eller komposterar 70% av de boende i husen sitt avfallet. Vi är alla olika intresserade av att engagera oss i hållbarhetsfrågor. Möjligheterna ökar med ökad utbildning och ekonomi. De yngre generationerna förlitar sig på de vuxnas kunskap och skjuter fram hållbarhetsfrågorna till vuxenlivet. Social rättvisa engagerar dagens unga mest. Men den generation som har vuxit upp med källsortering och miljötänkande är inte mindre materialistisk än äldre generationer. Mogna människor, ofta kvinnor och mammor, får utgör fyrtorn det de gör och säger får stort genomslag. Exempelvis fick Marit Paulssons (69 år) uttalande vill du göra något bra för världen kan du lika gärna handla vanliga grönsaker i stället för ekologiska, och skänka mellanskillnaden till Rädda barnen ett mycket stort genomslag. Bra boendedialoger ska alltså bestå av många mammor. Därför blev Stockholm miljöhuvudstad Linda Persson, projektledare, Miljöhuvudstad 2010 I den tävling om att bli EU:s första miljöhuvudstad som utlystes för städer med fler än 200 000 invånare gick åtta städer till final. Syftet med att utse

miljöhuvudstad inom EU är att driva på en hållbar utveckling i städerna ytterligare. Som miljöhuvudstad ska Stockholm agera förebild, förmedla erfarenheter och hämta hem kunskaper för att bli ännu bättre. Under miljöhuvudstadsåret kommer staden att arbeta med att: Sprida goda exempel Seminarier Studiebesök Konferens 20/10-22/10 2010 Skapa kännedom & stolthet Kommunikation Evenemang Engagemang År 2011 är Hamburg miljöhuvudstad. Vid konferensen i oktober tillkännager EUkommissionen vilka städer som blir miljöhuvudstad år 2012 respektive år 2013. I den tävling i vänskaplig anda som föregick valet av Stockholm som miljöhuvudstad fick de åtta finalisterna besvara ett stort antal frågor som sammantaget gav en bild av miljöstatus i respektive stad. Att kunna jämföra miljöstatus städerna emellan kring olika frågor har i sig varit givande för städerna. Jämförelserna visar att Stockholm ligger långt fram genom att kombinera hållbarhetstänkande med tillväxt. Mer information finns på www.stockholm.se/klimatmiljo/miljohuvudstad-2010/. Miljöhuvudstaden har även en grupp på Facebook.