Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Rosenbad den 30 mars 2010 Välkommen och inledning och budkavle från Stockholm till Alvesta Ulla Hamilton, miljö- och trafikborgarråd, Stockholms stad En utredning från WWF visar att det är städer i Stockholms storlek som kommer att växa. Stockholm är ett bra exempel på vad städer kan göra för att bidra till minskad klimatpåverkan. Sedan 1990 har Stockholm vuxit med motsvarande ett Malmö eller 22%. Samtidigt har CO 2 -minskningen varit 42% per person. Stockholm ska nu växa med 200 000 personer till, vilket blir en utmaning. Miljömålen är högt satta. År 2050 ska staden vara fossilbränslefri. År 2015 ska utsläppen vara högst tre, att jämföra med dagens 3,5 ton CO 2 per person. Detta ska ske bland annat genom att fler nyttjar kollektivtrafik och att avfallet nyttjas bättre. Staden ska under tio år satsa 10 miljarder kronor på energieffektivisering. De kommunala bostadsbolagen familjebostäder, Svenska Bostäder och Stockholmshem har identifierat bostadsområden med sammanlagt 12 000 lägenheter som ska tilläggsisoleras, förses med luftvärmeväxlare och solceller. Miljö- och trafikborgarråd har tagit initiativ till en klimatpakt med stadens aktörer. Ett konkret exempel på resultat som uppnåtts genom pakten är att man genom att ansluta byggbodar etc till fjärrvärme och att se över belysningen har kunnat minska energianvändningen under byggtiden med 50%. Under vårens seminarier i Stockholm, Alvesta, Falköping, Piteå, Sundsvall och Örebro kommer en budkavle med frågor och uppmaningar att skickas från kommun till kommun. Ulla Hamilton skickade följande budkavle från Stockholm till Falköping: Samverkan för tillväxt och minskad klimatpåverkan Tillväxt i kombination med ett offensivt klimat- och energiarbete är en förutsättning för att nå en hållbar utveckling på lokal nivå. Inom Klimatpakten samarbetar staden och företagen för att minska klimatpåverkan. Har ni något liknande samarbete?
Delegationen för hållbara städers erfarenheter Peter Örn, ordförande, Delegationen för hållbara städer Tidigare Volvochefen P-G Gyllenhammar sa på 1980-talet att går det bra för Volvo går det bra för Sverige. Peter Örn reflekterade över innebörden av att Volvo nu är sålt till Kina. Tillväxten i Kina är runt tio procent per år. Men det är ett land med stora sociala spänningar, inkomstskillnader, en spänning mellan stad och land. Gammal bebyggelse skövlas för att snabbt ge bostäder åt de 15 miljoner människor som årligen lämnar landsbygden för staden. Många av dem är unga som saknar jobb, utbildning och förhoppningar. Miljöförstöringen är omfattande. I Kina finns 16 av väldens 20 mest miljöbelastade städer. Två tredjedelar av världens befolkning kommer att bo i städer år 2050. Är det välplanerade städer som kommer att ta hand om människor? Nej. Men i Kina och runt om i världen växer intresset och visionerna för clean cities. Allt fler besöker våra svenska exempel som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. Våra lokala exempel kan ha betydelse för världen i övrigt. Det vi kan visa med våra exempel är att problemen kan bli till möjligheter. Under det dryga år som Delegationen för hållbara städer hittills varit verksam har den samlat erfarenheter kring vikten av helhetsperspektiv och en integrerad process, potentialen i energieffektivisering och integrering av de tekniska systemen, liksom kraften i tidig samverkan och delaktighet. Ett sätt att visualisera och levandegöra stadens utmaningar och möjligheter har gjorts via det datorspel som Exportrådet tagit fram med stöd från bl a Delegationen för hållbara städer, se www.symbiocity.org. Energimyndighetens arbete med lokala och regionala energifrågor Maria Steinbach Lindgren, enhetschef, Energimyndigheten Regeringen har beslutat om ett nytt program för energieffektivisering, som innebär en ambitionshöjning med 300 miljoner kronor om året under åren 2010-2014. Detta går utöver de insatser för energieffektivisering som regeringen gjorde redan före 2009 års energipolitiska överenskommelse. Arbetet som regeringen gör på energieffektiviseringsområdet handlar både om förstärkning och breddning av sådana insatser som gjorts under flera år tidigare, som klimat- och energiinformation och rådgivning, upphandling och marknadsintroduktion av mer energieffektiv teknik
Regeringen tar också nya initiativ, såsom: Ökade krav på statliga myndigheter att arbeta för energieffektivisering av den egna verksamheten Energieffektiviseringsstöd för kommuner och landsting Energikartläggningscheckar för framförallt mindre företag i industri, service och areella näringar Beträffande informations- och rådgivningsinsatser har den kommunala energirådgivningen breddats och omfattar även klimatfrågor. Nytt är också en utökad satsning regionalt med länsstyrelserna som drivande part. Inom marknadsintroduktion och teknikupphandling utökas satsningen riktad bland annat mot transportsektorn med aktiviteter för att underlätta introduktion av elbilar och att minska sjöfartens energianvändning. De flesta regionala energikontor har startats som projekt med stöd från EU. Idag fortsätter verksamheten genom samarbete mellan Energimyndigheten, regionförbund, landsting, länsstyrelser, kommunalförbund, näringsliv och kommuner. Samverkansformer och olika aktörers medverkan skiljer sig åt mellan länen beroende på regionala förutsättningar. Se även power point-presentation från seminariet som också tar upp projektet Uthållig kommun. Ekonomiskt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Mila Hamberg och Olov Åslund, handläggare, Energimyndigheten Sedan årsskiftet kan alla kommuner och landsting söka stöd för strategiskt arbete och åtgärder för energieffektivisering. Totalt är 99 miljoner kronor avsatta per år under åren 2010-2014. Det belopp som varje kommun eller landsting kan få beror av folkmängden, men täcker ungefär kostnaderna motsvarande en halvtidstjänst. Stödet kan inte användas till investeringar eller energideklarationer. För att erhålla fullt stöd år 2010, ska ansökan lämnas senast den 30 juni 2010. Förutsättningarna för stödet regleras i två dokument, en förordning som sätter övergripande krav och regler (som regeringen beslutat om) och en föreskrift som reglerar mer detaljer (som Energimyndigheten beslutat om). Se power point-presentation från seminariet om de mål som finns för energianvändningen nationellt och inom EU, vilka åtaganden stödmottagaren åtar sig, exempel på vilka åtgärder som stödet kan användas till, årlig rapportering samt Energimyndighetens och länsstyrelsernas roll. För mer information se även www.energimyndigheten.se/eestod.
Norra Djurgårdsstaden en stadsdel i världsklass Ingmarie Ahlberg, miljöchef, Exploateringskontoret i Stockholms stad Norra Djurgårdsstaden ska bli en miljöstadsdel i världsklass med mycket högt satta mål. Miljö- och energifrågor genomsyrar hela planeringen. Inriktningsmålen för stadsdelen kommer att omfatta klimatmål och mål för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Avsikten är att det för de boende och verksamma i området ska vara lätt att göra rätt. Norra Djurgårdsstaden planeras för att där år 2030 ska finnas 12 000 lägenheter, 35 000 arbetsplatser, en modern hamn och kryssningsterminal. Den nya bebyggelsen ska integreras med den befintliga. Att området angränsar till nationalstadsparken innebär ytterligare utmaningar, men många fördelar ur grönstruktur- och rekreationssynpunkt. Området är ett av 17 projekt i tio länder som stödjs av Clinton Climate Initiative, ett initiativ som syftar till att genom projekten demonstrera hur hållbar tillväxt och klimatpositiv utveckling kan kombineras. Detta innebär bland annat att det ska vara klimatpositiva stadsdelar, d v s nettoutsläppen av växthusgaser ska vara mindre än noll. Erfarenheter från stadens första miljöprojekt, Hammarby sjöstad, ska tas tillvara i Norra Djurgårdsstaden. Utvärderingen av Hammarby sjöstad visar bland annat att man kan bli bättre på att följa upp miljömålen. Målet för Hammarby sjöstad var att det skulle vara dubbelt så bra vad gäller miljöpåverkan jämfört med normal nybyggnation. Resultatet blev 30-40% bättre. Inför Norra Djurgårdsstaden utvecklar staden därför en modell för kontinuerlig uppföljning där krav och mål stäms av i varje skede av planerings-, bygg- och driftsfasen mot de hållbarhetsindikatorer för världsklass som finns i visionen för området. Några mål för Norra Djurgårdsstaden: Fossilbränselfri år 2030 CO2-utsläppen < 1,5 ton per person år 2020 Nettoutsläppen av växthusgaser < 0 Stadsdelen anpassad till kommande klimatförändringar Staden arbetar nu med att beräkna livscykelkostnader och att ta fram framtidsbilder och mål för olika fokusområden. För fokusområdet energi finns för närvarande bland andra följande förslag till mål: Dokumenterat mycket låg energianvändning Kraftvärmesystem som är fossilbränslefritt - tillvaratar lokala avfallsresurser och spillenergi till år 2020 Smarta energinät
Elektricitet i byggskedet samt i infrastruktur ska vara miljömärkt och klimatneutral Regelbunden mätning och visualisering av energianvändningen och dess klimatpåverkan Byggnader har inledningsvis energiprestanda motsvarande passivhus, med målet att plushus utvecklas i senare faser Generera sin egen fastighetsel baserad på förnybar energi - leverera överskott till smarta elnätet Koncept för att behovet av komfortkyla ska minimeras. Aktiva: Konstruktionsåtgärder som t ex fasta solavskärmningar och solskyddsglas. Passiva: Utanpåliggande jalusier, nergrävd värmeväxlare (från mark till luft), djupa marksonder och frikyla baserad på grund- och havsvatten Hållbara transporter ska åstadkommas i Norra Djurgårdsstaden genom en trafikhierarki. Gaturummet ska signalera prioriteringen av transportslagen enligt följande prioriteringsordning: Gång och cykel Kollektivtrafik/godstrafik (miljöeffektiva fordon) Bilpool (miljöbilar) Privatbilar (miljöbilar såsom biogas och elbilar) För mer information om miljöområdet Norra Djurgårdsstaden, handlingsprogram, miljökravsdokument etc se www.stockholm.se/norradjurgardsstaden. Miljömål finns under rubriken Miljökrav i spalten till höger på webbsidan. Gröna transporter och hållbart resande i Nacka Henrik Feldhusen, direktör hållbar utveckling Nacka är en starkt växande tjänstemannakommun och angränsar till Stockholm och skärgården. År 2015 beräknas 100 000 personer bo i kommunen. Ett stort antal nackabor arbetar i Stockholm, vilket medför många resor i kommunen. För drygt tre år sedan antogs i kommunen ett nytt miljöprogram med fokus på transporter. Miljöprogrammet innehöll mål om ökat antal miljöbilar inom kommunens egen verksamhet och i kommunen i stort, liksom samordning av transporter inom kommunen. Kommunen valde att börja med att städa inför egen dörr. Resvaneundersökningar genomfördes och resepolicy för förtroendevalda och anställda utarbetades. Denna innebar bl a: Finns alternativ till resa? Kan man cykla eller åka kollektivt?
Försök använda miljöbil Samåk Undvik flyg Klimatkompensera resorna Ta miljötaxi Bo på miljöanpassade hotell Konkreta åtgärder vidtogs i kommunen, t ex: Utfasning av fossilbilar (avslutas år 2011) Centralt leasingavtal för miljöbilar Bilpool med sex miljöbilar vid stadshuset - 250 användare, varav fem procent står för 80 procent av resorna Tjänsteresor får bara göras med miljöbil (från bilpool eller egen miljöbil). Cykelgarage och cykelpool som komplement till bilpoolen Parkeringsavgifter vid stadshuset - Gratis för miljöbilar - Generös tolkning av miljöbil - Progressiv taxa för fossilbilar dyrare ju fler dagar man parkerar - Parkeringsintäkterna går till subventionerade SL-kort för anställda tjänstemän och politiker i stadshuset Resultaten av satsningarna på att miljöanpassa kommunens egna resor har bl a lett till följande resultat: Tågresorna har ökat, flygandet minskat Antalet körda mil i tjänsten har minskat med minst 50 procent, koldioxidutsläppen betydligt mer Kommunens medarbetare generellt positiva till resepolicy och transportsystem Den största minskningen på transporter och även ekonomisk nytta gjordes genom samordning av leveranserna till kommunen. Ett stort antal leveranser från många transportörer (33 000 leveranser till 167 adresser varje år) kunde genom samlastning via ett logistikcentrum och leverans tre gånger i veckan minska klimatpåverkan från transporterna avsevärt. Krav har kunnat ställas på att moderna och klimatanpassade fordon ska användas. Därtill har man fått en säkrare trafikmiljö. Projektet har fallit så väl ut att andra aktörer i Nacka vill ansluta sig till systemet och fler kommuner har anslutit sig till upphandlingen. Frågor kommunen arbetar vidare med är att skapa förutsättningar för att elbilar ska kunna användas. Utmaningarna för detta har hittills visat sig vara mindre än väntat. Pendlingsresorna hamnar också i fokus framöver dessa påverkar klimatet tio gånger mer än tjänsteresorna!
Hållbart byggande med energisystemsyn i miljonprogramsområdet Ålidhem Albert Edman, utvecklingsstrateg, Umeå kommun Umeå är den största staden i Norrland och har en växande befolkning. Staden har en strategi att växla ytterligare och planerar för 200 000 invånare år 2050 (nu 114 000). Det är en universitetsstad med en hög andel unga människor och med stort engagemang hos såväl medborgare som näringsliv. Man har en vision för det framtida byggandet: Umeåregionen ska år 2020 vara världsledande på hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Kommunen har sökt och erhållit stöd från Delegationen för hållbara städer för åtgärder i det centralt belägna miljonprogramsområdet Ålidhem. Området består i huvudsak av hyresrätter och är byggt under åren 1966-1973. Många av de cirka 6000 invånarna har utländsk bakgrund. Byggnaderna har renoveringsbehov och förbrukar mycket energi. I Ålidhem ska 140 nya lägenheter byggas och bilda Norrlands största område med lågenergihus. De befintliga 405 lägenheterna ska renoveras och energieffektiviseras med innovativ tätningsmetod, förses med sadeltak med solceller på taken. Ett vindkraftverk ska också byggas i stadsdelen. Energieffektiv LED-belysning ska användas. Lägenheterna ska förses med fjärrvärmedrivna vitvaror, ny ventilation med värmeåtervinning, individuell el- och varmvattenmätning etc. Majoriteten av de boende i området har inte tillgång till bil. Kommunen ser därför goda möjligheter att stärka transportmönster som i första hand utgår från gång, cykel och kollektivtrafik. I kommunen generellt planeras för laddhybridbilar och ett pilotprojekt genomförs för tillfället. Förutsättningarna är goda, då det redan finns tusentals laddstolpar på plats som nu används till motorvärmare. I Ålidhem eftersträvas de boendes delaktighet och engagemang inför det förestående omdaningen. Vid traditionella samråd har intresset från de boende varit mycket litet. Inför renoveringen av en ungdomsgård i området valde bostadsbolaget bakom Ålidhem, Bostaden, att kommunicera på ett nytt sätt. Via ett stort plakat på byggnaden Hallå Ålidhem, vad vill ni göra med den här byggnaden uppmanades de boende att komma med förslag. Paint ball-bollar med olika färger användes för att de boende skulle kunna betygsätta olika förslag. Metoden föll väl ut. Ett hundratal besökare engagerades i frågan. År 2014 är Umeå EU:s kulturhuvudstad. I Ålidhem ska då finnas en vinterträdgård som värms upp med returvatten från fjärrvärmenätet där de systemlösningar som används visas upp. Vinterträdgården utformas nu i samarbete med SLU och ska även bli en mötesplats för de boende i området.
Medskapande och framgångsrikt genomförande. Vikten av och hur man får med sig människor Viktoria Walldin, antropolog, White arkitekter För bara tio år sedan var inte miljötänkande självklart. Ekologisk hållbarhet har sedan har fått genomslag i samhället. Den ekonomiska dimensionen finns där. Samhället tjänar på att planera hållbart. Det är nu dags för samstämmighet och genomslag för det viktigaste perspektivet, den sociala hållbarheten. Och för att knyta ihop säcken. Den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten är helt beroende av varandra. Det finns ett fåtal exempel på där man har arbetat strategiskt med att få med de boende i förnyelsearbeten av bostadsområden. I t ex Solhusen i Gårdsten i Göteborg satsade man på boendeinflytande och hyresgästerna var med i olika arbetsgrupper redan i planeringsskedet. I området infördes individuell värmemätning, gemensamt växthus och gemensam kompostering. Resultatet blev minskad energianvändning med cirka 30 procent, levande kommersiell service, minskad skadegörelse och nya jobb år arbetslösa. I projektet Ekostaden Augustenborg i Malmö har en femtedel av de boende i området hjälpt till i dialogmöten. Resultaten visar ökad miljömedvetenhet genom bland annat de femton nya miljöhusen med sopsortering och kompostering. Idag återvinner, återbrukar eller komposterar 70% av de boende i husen sitt avfallet. Vi är alla olika intresserade av att engagera oss i hållbarhetsfrågor. Möjligheterna ökar med ökad utbildning och ekonomi. De yngre generationerna förlitar sig på de vuxnas kunskap och skjuter fram hållbarhetsfrågorna till vuxenlivet. Social rättvisa engagerar dagens unga mest. Men den generation som har vuxit upp med källsortering och miljötänkande är inte mindre materialistisk än äldre generationer. Mogna människor, ofta kvinnor och mammor, får utgör fyrtorn det de gör och säger får stort genomslag. Exempelvis fick Marit Paulssons (69 år) uttalande vill du göra något bra för världen kan du lika gärna handla vanliga grönsaker i stället för ekologiska, och skänka mellanskillnaden till Rädda barnen ett mycket stort genomslag. Bra boendedialoger ska alltså bestå av många mammor. Därför blev Stockholm miljöhuvudstad Linda Persson, projektledare, Miljöhuvudstad 2010 I den tävling om att bli EU:s första miljöhuvudstad som utlystes för städer med fler än 200 000 invånare gick åtta städer till final. Syftet med att utse
miljöhuvudstad inom EU är att driva på en hållbar utveckling i städerna ytterligare. Som miljöhuvudstad ska Stockholm agera förebild, förmedla erfarenheter och hämta hem kunskaper för att bli ännu bättre. Under miljöhuvudstadsåret kommer staden att arbeta med att: Sprida goda exempel Seminarier Studiebesök Konferens 20/10-22/10 2010 Skapa kännedom & stolthet Kommunikation Evenemang Engagemang År 2011 är Hamburg miljöhuvudstad. Vid konferensen i oktober tillkännager EUkommissionen vilka städer som blir miljöhuvudstad år 2012 respektive år 2013. I den tävling i vänskaplig anda som föregick valet av Stockholm som miljöhuvudstad fick de åtta finalisterna besvara ett stort antal frågor som sammantaget gav en bild av miljöstatus i respektive stad. Att kunna jämföra miljöstatus städerna emellan kring olika frågor har i sig varit givande för städerna. Jämförelserna visar att Stockholm ligger långt fram genom att kombinera hållbarhetstänkande med tillväxt. Mer information finns på www.stockholm.se/klimatmiljo/miljohuvudstad-2010/. Miljöhuvudstaden har även en grupp på Facebook.