Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Relevanta dokument
Växjö - Europas grönaste stad!

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Försäkring i förändrat klimat

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

De fyra klimatzonerna

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Växjö - Europas grönaste stad!

Findus Grönsaker rapport klimatanpassning

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Anpassning till ett förändrat klimat

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö

Ekologisk hållbarhet och klimat

Klimatanapassning - Stockholm

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska,

Vad är en översvämning?

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster

PM ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING Översiktlig utredning av möjliga skyddsåtgärder för att förhindra översvämningar vid Katthavsviken

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys

BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp)

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Fyra grader förändrar Sörmland

Vattenflöden finns på webben ( med nulägesbeskrivning och 10-dygnsprognoser.

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Klimatanpassningsplan

Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem?

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

informationsmöte NATUR

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Värmebölja/höga temperaturer

Detaljplan för del av Perstorp 23:4 Jeans damm Perstorps kommun, Skåne län

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad Liselott Eriksson Park- och naturenheten

Klimatförändring och försäkring

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hydrangea macrophylla Magical sortiment

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp

Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

Nyheter i Besöksnäring med Ledarna och Sacoförbunden

överlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Tjänsteskrivelse. Kompetenscentrum "Djur som resurs"

NCC Boende. Kvarnbyterrassen Dagvattenutredning. Uppdragsnummer:

Företagsklimatet 2016 Skåne län

+5 GRADER. Klimatet förändras

De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt.

BURLÖVS KOMMUN. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Var går gränsen? REMISSVAR

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Miljökontoret

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

1281K-P74. Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING

OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Försäkring i förändrat klimat

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Ras och skred hur ser ett försäkringsbolag på risker och riskhantering? Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar

Naturkunskap 1a1 4-13

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Sommaren 2000 Översvämningar i Ljungan. Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Detaljplan för del av fastigheten HÖGMARSÖ 2:8 i Länna församling.

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm

Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer

(Foto: Anna Petersson Max) Klimatanpassningsplan Växjö kommun Konsekvenser av ett förändrat klimat

Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Översvämningsanalys Sollentuna

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Riktlinje vid värmebölja

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

ORGANISATION: Styrelsen har yttersta ansvaret för målsättningar, planer och skötsel av våra vägar, allmänningar och gemensamma anläggningar.

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii

Klimatzoner & växtlighet

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

9. Säkerhet och riskbedömningar

Handlingsplan för perioder av extrem hetta i Sunne kommun

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Transkript:

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013

Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala förändringar i vårt klimat. Men de utsläpp som är gjorda och de som pågår har redan påverkat klimatet och kommer att påverka vårt klimat i framtiden. Vi kan till exempel se att havsnivåerna stiger, isen vid polerna minskar och glaciärerna blir mindre. Naturliga förändringar av klimatet förekommer alltid, men förändringen vi ser nu är unik och saknar motstycke. Det sker snabbt, har stor omfattning och förväntas få mycket större effekter än tidigare. Forskare och klimatexperter är eniga om att människans utsläpp av växthusgaser är orsaken till den pågående klimatförändringen. I FNs rapport om världens klimat från 2007 kan vi läsa att temperaturen på jorden kommer att öka mellan 1,8 och 6,4 grader till år 2100 på grund av människans utsläpp av just växthusgaser. Förändringarna i klimatet påverkar i stort sett alla områden i samhället, ekosystem, naturoch kulturmiljö och vår hälsa. När vi i kommunens olika verksamheter planerar vårt arbete är det viktigt att vi tar hänsyn till de konsekvenser som ett förändrat klimat innebär eller kan innebära. På så vis kan vi mildra eventuella negativa effekter eller kostnader och ta tillvara på nya möjligheter. Väder är inte detsamma som klimat Väder beskriver temperatur, molnighet och andra egenskaper hos atmosfären i ett visst ögonblick, och kan skifta snabbt. Klimat sammanfattar hur vädret brukar vara i ett visst område. Normalt används en 30-årsperiod av väderdata för att få en god uppfattning av klimatet. 2

C 14 12 10 8 6 4 2 År 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 Tabellen visar den förväntade årsmedeltemperaturen i Kronobergs län i förhållande till medelvärdet 6 grader. 6 grader är medelvärdet under perioden 1961-1990. Källa: Klimatanpassningsplanen Varmare och blötare i Växjö De framtida bilder som bland annat SMHI har tagit fram ger en bra fingervisning om hur vi kommer att märka förändringarna i vår region. I Växjö kommun får vi räkna med: Ökande medeltemperatur Mildare vintrar Nederbörden i form av regn beräknas öka med upp till 40 % till år 2100, framförallt vintertid Större extrema vattenflöden kan bli ännu vanligare i ett framtida varmare klimat. Till exempel kan ett skyfall som kommer snabbt och är intensivt över ett litet område leda till lokalt mycket höga vattenflöden och översvämningar. Mer extremt väder så som skyfall och värmeböljor Längre växt- och odlingssäsong Läs mer om förändringarna i kap 3 i klimatanpassningsplanen. 3

Ett förändrat klimat hot och möjligheter i våra verksamheter Genom EU-projektet Clipart fick Växjö kommun möjlighet att arbeta fram en plan för klimatanpassning. Planen beskriver hur ett framtida klimat påverkar kommunen och vilka konsekvenser det kan medföra för kommunens verksamheter. Vi har noggrant tittat på de verksamheter, platser och grupper av människor i Växjö kommun som är sårbara vid ett förändrat klimat. De som arbetat tillsammans med denna uppgift kommer från tekniska förvaltningen, planeringskontoret, stadsbyggnadskontoret, räddningstjänsten, miljö- och hälsoskyddskontoret, omsorgsförvaltningen, VEAB och VKAB. Med utgångspunkt i klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) kom gruppen fram till att det var viktigt att lägga extra fokus på fyra områden. Fyra arbetsgrupper gjorde sedan en djupare genomgång av de utvalda områdena. De fyra områdena är: 1. Tekniska försörjningssystem/infrastruktur 2. Bebyggelse och byggnader 3. Naturmiljö, areella näringar (skogs- och jordbruk) och turism 4. Människors hälsa Vi redovisar sårbarheter och tänkbara åtgärder för respektive område i kap 4 i planen för klimatanpassning. En tabell med prioriterade åtgärder finns i kap 5. Tabellen är en sammanställning över de fyra områdena. De prioriterade åtgärderna är beslutade av kommunfullmäktige den 23 mars 2013. 4

Problem med hanteringen av dagvatten Ett extremt kraftigt skyfall kommer att leda till stora problem med hanteringen av dagvatten. Framförallt i områden med hårdgjorda ytor, som till exempel asfalt i kombination med lågt liggande platser. Alla fyra arbetsgrupperna kom fram till att hanteringen av dagvatten är en återkommande sårbarhet. Det ordinarie planarbetet behöver därför göra dessa områden synliga. Vi behöver ta fram en plan för de åtgärder och investeringar som är nödvändiga med ett förändrat klimat. Urban heating - Urban värmeö Städer lagrar värme och är särskilt utsatta under värmeböljor. En urban värmeö är ett stadsområde som är påtagligt varmare än omgivningarna. Skillnaden i temperatur är som regel större nattetid än under dagen, och större på vintern än under sommaren. Sårbara områden i vår kommun är främst Norremark, Västra mark, Sandviksområdet och Växjö stadskärna. Vid planering och utförande av framtida områden bör vi därför ta hänsyn till problemet med uppvärmning av stadsmiljöer som beror på förändring av klimatet. Ökat behov av kyla När temperaturen stiger och ger allt fler, längre och intensivare värmeböljor ökar behovet av kyla. För att minska lagringen av värme i mark och byggnader kan vi planera för nya parker, plantera fler träd, anlägga gröna tak och fasader och bygga i material som inte drar till sig värme. Till exempel drar vita tak till sig mindre värme än svarta. 5

Påverkan på människors hälsa Ett varmare och våtare klimat innebär också en ökad smittorisk och risk för att nya sjukdomar sprids. Pollensäsongen förlängs och blir mer intensiv. Långvariga värmeböljor leder till ökad dödlighet, särskilt bland sårbara grupper som äldre och sjuka. Det finns ett behov av att utbilda och informera personal inom vård, omsorg och skola om hälsoeffekter i ett förändrat klimat. Positiva effekter De positiva effekter som ett förändrat klimat kan ge är förlängd växt- och odlingsperiod med möjlighet att odla andra grödor än idag, minskade kostnader för uppvärmning vintertid, en längre badsäsong och ökad möjlighet till aktivt uteliv och turism. 6

Lästips Klimatanpassningsplan Växjö Kommun 2013 konsekvenser av ett förändrat klimat www.vaxjo.se under rubriken Trygghet och säkerhet. Klimatanpassningsportalen www.klimatanpassning.se Kronobergs län och klimatförändringarna 1.0 En kartläggning av klimateffekter, hot och möjligheter www.lanstyrelsen.se/kronoberg under rubriken Publikationer > Rapporter > klimat Hälsoeffekter av ett förändrat klimat www.lansstyrelsen.se/stockholm under Publikationer > Rapporter > sök på Hälsoeffekter av ett förändrat klimat 7

Säkerhetsfunktionen Tel. 0470-410 00 Box 1222 351 12 Växjö