Sociala nämndernas stab Behovsstyrt IKT-stöd Dnr 2012/228-NF-752 Dnr 2012/340-ÄN-752 Projekt Behovsstyrt IKT-stöd Rapport augusti 2012 Införande av ehemtjänst Maria Gill Mats Rundkvist
INNEHÅLL Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Individens behov... 2 Äldreomsorgen i framtiden... 2 Välfärdsteknologi... 3 Västerås stad och välfärdsteknologin... 4 Projektet Behovsstyrt IKT-stöd... 4 Frågor som behandlats i projektet... 5 Projektets arbetssätt... 5 Lärdomar... 5 Etik... 6 Juridik... 6 Tekniska lösningar... 7 Säkerhet... 8 Är detta hjälpmedel?... 8 Hemsjukvård... 9 Förslag: ehemtjänst... 10 Vem kan få ehemtjänst?... 10 Nämnden för funktionshindrade... 10 Användningsområden... 11 IKT-tjänster... 12 Avgifter för den enskilde... 13 Bredbandsanslutning... 13 Ersättning till utförare... 13 Stödfunktion för välfärdsteknologi... 14 IKT-utrustning hos utförarna... 15 Målbild 2026... 15 Införandeplan... 17 Tidplan... 17 Utbildning... 17 Nya ehemtjänst-kunder... 18 Riskanalys... 18 Ekonomi och budget... 19 Kostnadsminskningar på flera sätt... 19 Kostnadsminskningar - beräkningsmetod... 19 Kostnadsminskningar prognos... 21 Fördelning av effekter... 21 Budget... 22
SAMMANFATTNING Med stöd av de positiva erfarenheterna från försöksverksamheten tillsammans med två hemtjänstgrupper föreslås att Västerås stad fr.o.m. 2013 inför ehemtjänst, d.v.s. användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) som ett sätt att ge stöd till personer i ordinärt boende som beviljats hemtjänst eller boendestöd. ehemtjänst beviljas i biståndsbeslut enligt och erbjuds till de hemtjänstkunder som så önskar, som ett alternativ eller komplement till annat stöd. För personer som får hemtjänst avgiftsbeläggs ehemtjänsten med en taxa som ryms inom maxtaxan, för personer som får boendestöd blir ehemtjänsten avgiftsfri. Samtliga hemtjänstleverantörer ska kunna erbjuda ehemtjänst. En Stödfunktion för välfärdsteknologi som ligger centralt i organisationen kommer att svara för utbildning av biståndshandläggare och personal i hemtjänsten. Kostnaderna för ehemtjänst (teknik, utbildning, support) svarar staden för och utförarna får ersättning för sina insatser via ehemtjänst. En ny taxa för detta behöver tas fram med lägre ersättningar än vid traditionella hembesök eftersom utförarens kostnad för restid minskar kraftigt vid ehemtjänst. Stödfunktionen för välfärdsteknologi ska också arbeta med att introducera ehemtjänst hos de enskilda som beviljats ehemtjänst samt vid behov ge information till deras anhöriga. De IKT-funktioner som är aktuella att arbeta med nu är Bildtelefoni, d.v.s. videosamtal där båda parter ser och hör varandra när man har ringt upp. Denna kan vara stationär så att den finns på ett ställe i bostaden eller mobil och fjärrstyrd så att den kan fungera överallt i hemmet. Informations- och meddelandehantering, d.v.s. ett enkelt sätt att skicka och ta emot text-, röst, bild- och videomeddelanden av typ sms, mms och e-post. Nattillsyn via kamera, d.v.s. möjligheten att via en mörkerseende kamera göra kompletterande tillsyn av personer när de sover istället för att behöva besöka dem med risk att väcka dem. Under projektet har fyra tekniska lösningar använts inom ovanstående områden (ippi, Joice, Giraff och Nattfrid) men inför ett bredare införande kommer upphandlingar enligt LoU att göras. Vanliga insatser som lämpar sig för ehemtjänst är t ex tillsyn dagtid, tillsyn nattetid, social samvaro, påminnelse, uppmuntran till egen aktivitet och svar på larm. Projektet har visat att äldre västeråsare är positiva till införandet av IKT-stöd under förutsättning att det är en möjlighet för de som så önskar och inte tvingas på någon som inte vill. Särskilt vid dialog med äldre och funktionshindrade som själva har behov av stöd har det visat sig att många skulle föredra ett stöd via ehemtjänst framför traditionellt stöd, inte minst av etiska skäl. Man upplever att ehemtjänst ofta gynnar självständighet, trygghet, aktivitet, delaktighet och valfrihet. Kostnaden för införandet av ehemtjänst beräknas till 5 300 tkr under 2013 då samtlig hemtjänstpersonal utbildas. 2014 minskar kostnaderna samtidigt som kostnadsminskningar i form av effektivare insatser och minskat behov växer sig allt större. För 2014 budgeteras kostnader på 3 800 tkr och kostnadsminskningar på mellan 6 500 och 15 500 tkr. Senare beräknas c:a 300 hemtjänstkunder få ehemtjänst och detta leder då till en nettobesparing på mellan 5 700 och 20 600 tkr. Sida 1
2014 2019 2024 2029 BAKGRUND Motiven bakom detta förslag finns inom tre olika områden individens behov, framtida utmaningar för äldreomsorgen samt utvecklingen av ny anpassad teknik för äldre och funktionshindrade. Individens behov Alla människor vill i grunden vara självständiga, delaktiga, aktiva och trygga. Ålder och sjukdom kan begränsa möjligheterna att uppnå detta utan stöd från omgivningen. Hemtjänst är ett sätt att få sådant stöd från samhället. Hemtjänstanvändare i Västerås är mycket nöjda med kvaliteten på den hemtjänst som de olika leverantörerna erbjuder. Trots det uppger många att de gärna skulle vara mer självständiga i sitt dagliga liv och kunna klara fler saker själva utan besök från hemtjänsten. Enklare och rikare kontakter med det egna sociala nätverket står också högt på önskelistan. Modern informations- och kommunikationsteknik (IKT) skulle kunna ge ett väsentligt bidrag till att nå dessa önskemål men den allmänt tillgängliga tekniken i form av datorer och mobiltelefoner är oftast inte utformad för att passa den här målgruppen. Däremot finns det en del anpassade IKT-lösningar som utformats speciellt för och tillsammans med äldre och funktionshindrade och som gör det möjligt för de allra flesta att självständigt kommunicera med omvärlden. En del av de lösningarna är möjliga för enskilda att skaffa på eget initiativ för användning inom familjen och med vänner. Detta är något som Västerås stad uppmuntrar och, genom t ex projektet VIKTiG (se sid 4), strävar efter att uppmuntra och möjliggöra. Men också inom den vård och omsorg som staden erbjuder kan olika anpassade IKT-lösningar göra stor skillnad och det är om detta den här rapporten handlar. Äldreomsorgen i framtiden Vi lever allt längre och prognoser visar att antalet västeråsare över 80 år kommer att öka med över 50 % under perioden 2014-2029 samtidigt som antalet personer som kommer ut på arbetsmarknaden minskar, se Figur 1. Vi står inför denna utveckling i en situation där vi idag och de närmaste åren har stora pensionsavgångar bland personalen i äldreomsorgen. 12000 10000 8000 20-24 år 80- år 6000 FIGUR 1 PROGNOS FÖR ANTALET PERSONER I VÄSTERÅS I ÅLDER 20-24 ÅR RESP ÖVER 80 ÅR UNDER PERIODEN 2014-2029 Sida 2
Det är i åldersgrupperna över 80 år som behovet av äldreomsorg är som störst, se Figur 2, något som inte förväntas förändras i större utsträckning. FIGUR 2ANTAL PERSONER I VÄSTERÅS MED HEMTJÄNSTPER ÅLDERSINTERVALL, JUNI 2012 Detta sammantaget innebär att äldreomsorgen ställs inför nya utmaningar när det gäller att erbjuda en god äldreomsorg för alla med behov av detta. Om inget görs kommer det inte att finnas personal att tillgå för att möta framtidens behov. Att på äldres villkor använda sig av modern kommunikationsteknik inom hemtjänsten är ett sätt att kunna ge fler en god omsorg utan att personalbehovet ska behöva öka i samma takt som antalet äldre. Det gör det också möjligt att i större utsträckning låta kvalificerad personal vara där de gör störst nytta för de äldre och tillbringa mindre tid med att ta sig mellan olika hem. Det kan också vara ett sätt att göra arbete inom äldreomsorgen mer attraktivt särskilt bland yngre på väg ut på arbetsmarknaden. Välfärdsteknologi Även om det sker en explosionsartad utveckling när det gäller modern kommunikationsteknik i form av t ex datorer, sociala medier, mobiltelefoni, smartphones och surfplattor så upplever många äldre och särskilt bland de över 80 att tekniken inte är tillgänglig för dem. Små displayer, många knappar, krångliga menyer och för många inställningsmöjligheter är orsaker som äldre anför till att de inte använder den nya tekniken i större utsträckning. En situation som också delas med många yngre med funktionshinder. Detta har uppmärksammats av ett antal företag som tagit fram anpassade lösningar, utvecklade särskilt för och tillsammans med äldre och funktionshindrade. Dessa anpassade lösningar erbjuder samma möjligheter som den allmänt spridda tekniken men i en mycket enklare paketering. Med hjälp av dessa lösningar kan man mycket enkelt och utan vare sig dator eller datorvana kommunicera med omgivningen via bildtelefoni, sms, mms och e-post. Sådana anpassade IKT-lösningar är exempel på s.k. välfärdsteknologi, ett relativt nytt begrepp som numera används i hela Norden för teknologi som kan bidra till ökad trygghet, säkerhet, aktivitet och delaktighet i samhället. Välfärdsteknologi kan stärka äldre personer och personer med funktionsnedsättning till ett självständigare liv. Välfärdsteknologi kan också vara stöd för anhöriga och bidra till bättre tillgänglighet, resursutnyttjande och kvalitet för personal inom och brukare av vård- och omsorg. Välfärdsteknologi kan även stödja kvarboende, förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov samt vara samhällsekonomiskt lönsamt. (Wikipedia) Sida 3
Västerås stad och välfärdsteknologin Under våren 2007 började Västerås stad använda ACTION, en IT-baserad stödtjänst för äldre anhörigvårdare. Tjänsten består bl.a. av en lättanvänd dator med bildtelefon och kunskapsdatabank och är ett exempel på välfärdsteknologi utvecklad särskilt för äldre. Utvärderingarna 1 visade att ACTION bidrar till minskad ensamhet och isolering, ökad livskvalitet, ökad kunskap, ökat självförtroende och trygghet samt viss ökad beredskap att fortsätta vårda i hemmet. Sedan 2010 är ACTION-tjänsten en del av det ordinarie anhörigstödet i Västerås stad. Projektet IKT för äldre konstaterade 2009 att äldre i Västerås behöver och efterfrågar IKTstöd samt att äldreomsorgen i Västerås stad kommer att vinna på ett bredare användande av IKT-stöd. Äldrenämnden gav i december 2009 projektet Behovsstyrt IKT-stöd i uppdrag att förbereda införandet av IKT-stöd i hemtjänsten. Syftet beskrevs som att Förbereda införandet av behovsstyrt IKT-stöd inom äldreomsorgen till gagn för brukarnas trygghet, delaktighet, självständighet, tillgänglighet och valfrihet genom att beskriva utprövade processer och ta fram ett förankrat förslag till stödorganisation och ekonomisk ansvarsfördelning. Denna rapport är ett resultat av det projektet. Sedan 2011 är Västerås en av tre kommuner som bedriver försöksverksamhet på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutets program Teknik för äldre. Försöksverksamheternas uppgift är att främja kvarboende för personer över 80 år med hjälp av teknik. I Västerås heter projektet VIKTiG Västerås IKT i Gemenskap. I juni 2012 lämnade Västerås stad tillsammans med en rad samverkansparter in en ansökan till VINNOVA om projektmedel för att utveckla en s.k. testbädd inom äldreomsorgen, ett systematiskt sätt att erbjuda innovatörer en möjlighet att utveckla och prova innovativa produkter, tjänster, processer och organisationer i reella eller nästan reella miljöer. Jämfört med andra svenska kommuner har Västerås stad kommit mycket långt i ett systematiskt arbete med IKT och ny teknik för äldre och många kommuner efterfrågar våra erfarenheter och vår kunskap. I dagsläget är detta förslag om införande av ehemtjänst unikt och nationellt ledande. Projektet Behovsstyrt IKT-stöd Redan då projektet startade 2010 fanns en medvetenhet om att ett stort antal frågor rörande processerna kring teknikanvändningen måste besvaras om man ska få ett lyckat införande av teknikstöd i hemtjänsten. Projektet fick i uppgift att arbeta med frågor kring t ex användningsområden, information, utbildning, juridik, it-säkerhet, ekonomi, dokumentation och organisation. Dessutom naturligtvis frågor av mer teknisk art kring de anpassade lösningarna och hur hemtjänsten ska kunna använda dem. Projektet kommer att lämna en slutrapport i december 2012 och där kommer närmare att redogöras för projektets arbete och måluppfyllelse. Här kan i korthet sägas att projektet har behövt förlängas i två omgångar då några av uppgifterna visat sig vara mycket mer tidskrävande än planerat. Detta gäller ffa frågor kring juridik, teknik och säkerhet. Det har också visat sig mer tidskrävande än planerat att knyta till sig nya användare av IKT-stöd bland äldre. En delrapport lämnades i sept 2010. Finansieringen har i huvudsak varit statliga stimulansmedel. 1 Redovisade i ACTION-projektets delrapport (ÄN 2009-01-20) och slutrapport (ÄN 2009-12-15) Sida 4
FRÅGOR SOM BEHANDLATS I PROJEKTET Projektets arbetssätt Sedan projektets start har ett stort antal aktiviteter genomförts för att besvara frågorna i uppdraget. Vi har hämtat kunskap från omvärlden genom att göra studiebesök och läsa om vad som gjorts på annat håll i Sverige och i andra länder. Vi har haft utbyte med åtskilliga andra svenska kommuner liksom med Hjälpmedelsinstitutet och Teknik för äldre-programmet, PTS (f.d. Post- och Telestyrelsen), Datainspektionen, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Socialstyrelsen och Nordens Välfärdscentrum. Vi har haft kontakt med ett stort antal företag inom området, med MdH och andra högskolor och universitet samt med Robotdalen och andra innovationsaktörer. Vidare har omfattande kontakter tagits med olika lokala intressenter: tjänstemän i sociala nämndernas stab, stadsjurist, upphandlare, IT-säkerhetsexpertis, stadens IT-strateg, Mälarenergi Stadsnät, företrädare för såväl interna som externa leverantörer av hemtjänst, personalorganisationer, pensionärsorganisationer genom bl.a. KPR, m fl. Ett omfattande samarbete har skett med två av hemtjänstgrupperna i staden som varit försöksområden: Västerås stad Vård och Omsorg Hemtjänsten Väster Bäckbykontoret samt Attendo Västerås hemtjänst område 6 (Irsta). Ett naturligt och nära samarbete har också ägt rum med övriga projekt inom området välfärdsteknologi som Västerås stad driver eller är involverat i: VIKTiG, Technology for Independent Life (T4IL), Supporting Independent Living for Elderly through Robotics (SILVER), Att Leva och Arbeta med IKT (ALAIKT), NovaMedTech, Välfärdsbredband samt Bättre hemrehab med ny teknik. Framförallt har ett rikt utbyte skett med äldre i Västerås, såväl i de berörda hemtjänstområdena som i resten av staden. Denna dialog har skett individuellt vid hembesök och liknande samt vid olika typer av arrangemang som inspirationsdagar, informationsträffar, Seniordagen, mm. De lösningar vi har arbetat med har först provats hos oss tillsammans med bl.a. äldre. Sedan har vi bett utvalda äldre att medverka till försök i hemmiljö, men det har fortfarande handlat om provanvändning. Med start sommaren 2011 har ett antal hemtjänstkunder hos de båda försöksområdena fått en del av sin hemtjänst via IKT-lösningar i skarp drift, d.v.s. biståndsbeviljad hemtjänst har utförts via lösningarna, utförarna har fått ersättning för utförd tid och kunderna har betalat i enlighet med taxan. Allt detta har gett oss värdefulla erfarenheter kring såväl tekniken i sig som kring användningsområden och rutiner hos hemtjänsten. De lärdomar som dragits under utrednings- och försöksverksamheten har nu utmynnat i ett förslag om införande av ehemtjänst med start januari 2013. Huvuddragen i detta förslag redovisas i denna rapport. Mer detaljerade anvisningar kring införandet och användningen kommer att tas fram under den fortsatta projekttiden. Lärdomar Erfarenheterna i projektet har bekräftat uppfattningen som fanns innan att den här typen av lättanvända IKT-tjänster verkligen kan innebära stora fördelar för såväl äldre och funktionshindrade, hemtjänstens personal och verksamhet samt för samhällets äldreomsorg. Här redogörs kortfattat för några av de frågeområden vi arbetat med och vad vi lärt oss där. Sida 5
Etik Liksom i Västerås stads tidigare IKT-projekt har det visat sig att personer som är i behov av stöd ofta ser etiska vinster med att få det stödet via teknik. Frågar man personer, oavsett ålder, som klarar sig själva möter man ofta en viss skepsis och kan många gånger få höra t ex Jag vill helst ha en människa som kommer till mig när jag behöver stöd. När man diskuterar det närmare visar det sig ofta att det är självständigheten man värnar och att man inte riktigt satt sig in i hur det är att var beroende av andra människor. Motståndet som vi kan få höra beträffande teknikstöd visar sig egentligen handla om en önskan att inte behöva stöd alls. När vi däremot pratar med personer som idag själva behöver stöd och får det med hjälp av t ex hemtjänstens hembesök så är det många av dem som uttrycker att de gärna skulle ha teknikstöd som ett alternativ eller komplement. Som exempel kan tas den tekniska lösningen Nattfrid som erbjuder möjligheten att få tillsyn på natten utan att någon behöver gå in i bostaden medan individen ligger och sover. Bland de som idag inte har nattillsyn säger många Jag skulle aldrig vilja en kamera i mitt sovrum, det skulle kännas kränkande. Människor som idag har tillsyn av nattpatrullen däremot säger ofta Om de kunde titta till mig via en kamera i sovrummet istället för att gå in med nyckel i min bostad mitt i natten skulle jag sova lugnare, bli mindre störd och känna mig tryggare. Viktigt för att man ska se dessa etiska vinster är att ehemtjänst bara erbjuds till dem som så önskar och inte tvingas på någon som hellre vill ha traditionellt stöd. I de flesta fall kommer endast en del av hemtjänstens stöd att ges via IKT och då som ett komplement till andra insatser som även fortsättningsvis ges via hembesök. Juridik Många rättsområden berör införandet av ehemtjänst och området är till stora delar oprövat med endast lite vägledning i form av praxis eller tillämpningsanvisningar. Det är också flera olika tillsynsmyndigheter som har sin del i tillämpningen av lagar och författningar inom området. Under projektet har vi haft ett omfattande samarbete med stadsjurist Jeanna Thorslund. Tillsammans med Datainspektionen (DI), Socialstyrelsen, PTS (f.d. Post- och Telestyrelsen), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Hjälpmedelsinstitutets program Teknik för äldre har vi fört en dialog kring vad bestämmelserna i bl.a. följande författningar innebär för användningen av IKT-stöd i hemtjänsten: Socialtjänstlagen, SoL Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Patientdatalagen, PDL Personuppgiftslagen, PuL Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, SoL-PuL Lagen om elektronisk kommunikation, LEK Offentlighets- och sekretesslagen, OSL Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS DI:s allmänna råd Sida 6
Slutsatsen av dialogen är att under följande förutsättningar är det möjligt att med stöd i författningarna införa den typ av ehemtjänst som föreslås i denna rapport: Leverantörerna av de tekniska lösningarna lever upp till våra krav på IT-säkerhet Personalen i hemtjänsten följer de rutiner som upprättats En risk- och sårbarhetsanalys färdigställs för varje lösning Användningen följs och utvärderas ur såväl säkerhetsmässig som juridisk synvinkel. Dessa åtgärder syftar till att skydda känslig information och motverka obehörig åtkomst och förvanskning av information. Tekniska lösningar De IKT-lösningar som vi arbetat med under projekttiden är följande. OBS att dessa direktupphandlats då volymerna varit förhållandevis små och att en upphandling enligt LoU måste göras under hösten 2012 inför ett införande av ehemtjänst 2013. Vilka lösningar den upphandlingen utmynnar i vet vi därför inte än. ippi En lättanvänd fjärrkontroll kopplad till användarens teve som gör det möjligt att skicka och ta emot sms, mms och e-post. Kommunicerar med alla som har en mobiltelefon eller dator, såväl anhöriga som hemtjänstpersonal. Man väljer om man vill skicka text-, bild-, ljud- eller videomeddelanden eller en kombination av dessa. Har också enkla spel och möjlighet att visa bildspel på teven. Behöver inte internet utan använder sig av mobilnätet. Fungerar med alla teveapparater från 1982 och framåt. Joice En lättanvänd fjärrkontroll kopplad till användarens teve som gör det möjligt att genomföra ett videosamtal (bildtelefoni). Kommunicerar med alla som har en dator med webkamera och internetuppkoppling, såväl anhöriga som hemtjänstpersonal. Man laddar ner ett kostnadsfritt program i datorn för att kunna prata med den som har Joice. Joice-användare kan också prata med varandra. Joice behöver bredband för att fungera, antingen ett fast bredband eller ett snabbt mobilt. Fungerar med alla teveapparater från 1982 och framåt. Giraff En fjärrstyrd bildtelefon på hjul. En vän, anhörig eller hemtjänstpersonal, kan från sin dator ringa upp användaren och efter att ha blivit godkänd besöka denne i hemmet genom att köra omkring med Giraffen och föra ett samtal med bild och ljud. Användaren kan själv ringa upp med hjälp av en fjärrkontroll till Giraffen. Programmet som kommunicerar med Giraffen är kostnadsfritt att ladda ner och kan användas av alla PC-datorer som har internet och webkamera. Giraffen drivs av laddbara batterier och har en laddstation där besökaren parkerar den efter användning. Giraffen behöver bredband för att fungera, antingen ett fast bredband eller ett snabbt mobilt. Sida 7
Nattfrid En kamera som ser i mörker. Personal på hemtjänsten kan från en dator ringa upp kameran och se en svartvit rörlig bild av det som finns framför kameran, vanligtvis sängen och delar av sovrummet. Ingen röstkommunikation är möjlig och den enskilde kan inte se personalen det är bara en envägskommunikation avsedd för tillsyn nattetid. Säkerhetsnivån är hög och endast behöriga användare kan komma åt kameran. Ingen inspelning sker och tillsyn sker endast vid i förväg överenskomna tillfällen. Nattfrid behöver bredband för att fungera, antingen ett fast bredband eller ett snabbt mobilt. Telefon Tillsyn via telefonsamtal är något som förekommit under lång tid i hemtjänsten. I enlighet med överenskommelse i genomförandeplan har vissa tillsynstillfällen då genomförts via vanlig telefon. Det har dock inte reglerats av biståndsbeslutet och som regel registrerats som utförd tid och ersatts med ordinarie taxa. I och med införandet av ehemtjänst föreslås även telefontillsyn bli en av de insatser som ska omfattas av samma regler och metoder som IKT-lösningarna. D.v.s. ersättning ges med den nya ehemtjänst-taxan och beslut om telefontillsyn ska finnas i biståndsbeslutet. Säkerhet På uppdrag av projektet har Konsult och Service IT och deras konsult David Hjälmgården genomfört en granskning av säkerheten i de under projektet använda lösningarna. Den utmynnade i en beskrivning för varje lösning med såväl säkerhetsfördelar som förbättringsområden (uppdelade i krav och rekommendationer). Överlag kan man konstatera att flera av leverantörerna hade ganska elementära brister i sina säkerhetslösningar men att de alla visat stort tillmötesgående i att rätta till dessa och att de lösningar vi använt i projektet nu bedöms vara tillräckligt säkra för våra användningsområden. Kartläggningen utgör också ett gott underlag för kravställning i samband med framtida upphandlingar inom området. Är detta hjälpmedel? Det har diskuterats en del huruvida de aktuella IKT-lösningarna är hjälpmedel enligt hälsooch sjukvårdslagen (HSL) och därför borde förskrivas som personliga tekniska hjälpmedel i likhet med t ex en rullstol eller en rollator eller om de är något som ska erbjudas som biståndsbedömt stöd enligt SoL i likhet med t ex trygghetslarm. Det finns stort behov av att se över hjälpmedelsverksamhetens syn på och förhållningssätt till ny kommunikationsteknik och annan ny välfärdsteknologi och kommunen bör ta en aktiv del i detta arbete. Den snabba tekniska utvecklingen ställer krav på omprövningar när det gäller såväl var gränsen ska gå mellan vad som är individens ansvar och vad som är samhällets ansvar men också mellan vad som är hälso- och sjukvårdens ansvar och vad som är socialtjänstens ansvar. Sida 8
I nuläget föreslås att de tekniska lösningar som är en del av ehemtjänst erbjuds den enskilde som en del av det biståndsbeviljade stödet enligt SoL. Det innebär alltså i dagsläget att IKTlösningarna behandlas i likhet med trygghetslarmen där biståndsbeslutet om insatsen larmmottagande och larmåtgärd också innebär att kommunen tillhandahåller utrustningen trygghetstelefon. Hemsjukvård Förslaget fokuserar på användning av IKT-stöd inom hemtjänst och boendestöd. Inför övertagandet av hemsjukvården har i olika sammanhang belysts behovet av att använda sig av välfärdsteknologi även inom hemsjukvården. De här föreslagna funktionerna (videosamtal och meddelandehantering) kan utan ytterligare åtgärder komma att användas även för kommunikation mellan den enskilde och hemsjukvården. Emellertid är det tydligt att det finns många intressanta tekniska lösningar som tar tydligare sikte på hemsjukvårdens behov som t ex att kunna mäta puls, blodtryck och blodsocker på distans, något som både skulle öka individens självständighet och trygghet och samtidigt effektivisera vården. Därför kan man förutse ett behov av fortsatt utvecklingsarbete när det gäller hemsjukvården och välfärdsteknologin. Sida 9
FÖRSLAG: EHEMTJÄNST I detta avsnitt redogörs för utformningen av ehemtjänst enligt förslaget. I nästa avsnitt Införandeplan beskrivs hur själva införandet föreslås gå till. Vem kan få ehemtjänst? Alla personer i ordinärt boende som efter biståndsbedömning beviljats hemtjänst, boendestöd eller kvalificerat boendestöd kan komma ifråga för ehemtjänst. Biståndshandläggaren gör i sin utredning enligt SoL en bedömning av huruvida delar av eller hela det beviljade stödet ska utföras med stöd av IKT. Detta noteras i biståndsbeslutet och utföraren verkställer det i samråd med den enskilde. Personer i särskilt boende föreslås inte omfattas av detta förslag även om det finns stora möjligheter att förbättra vardagen även för dem med hjälp av anpassade IKT-lösningar. Man kan inte få ehemtjänst om man inte uppfyller kriterierna för att få hemtjänst eller boendestöd. Man kan inte få ehemtjänst om man är beviljad hemtjänst och bor på servicehus. Man kan inte få ehemtjänst enbart för att ha kontakt med anhöriga, däremot välkomnas anhöriga att också använda möjligheterna till kontakt som IKT-stödet innebär under förutsättning att den berörda ger sitt medgivande till det. Bedömningen av vem som ska beviljas ehemtjänst görs utifrån individens behov och förutsättningar. Behovsbedömningen innebär att ehemtjänsten ska utgöra ett bättre sätt att ge stöd i den dagliga livsföringen än andra typer av stöd. Det är alltså inte verksamhetens behov som avgör vem som ska få ehemtjänst utan individens. Bedömningen av förutsättningarna innebär att beslut om ehemtjänst ska ta hänsyn till individens fysiska och kognitiva funktionsförmåga. Även om de lösningar vi arbetat med är väldigt lätta att lära sig och att använda, även för personer med t ex en demenssjukdom i tidigt skede, så finns det förstås begränsningar och alla kan inte tillgodogöra sig tekniken. I bedömningen av individens behov och förutsättningar kan biståndshandläggaren ta stöd av personalen vid den Stödfunktion för välfärdsteknologi som beskrivs nedan. ehemtjänst ges endast till individer som så önskar och som ansöker om det, precis som övrigt stöd enligt SoL. Nämnden för funktionshindrade Förslaget innebär att ehemtjänst ska kunna beviljas vid behov, oavsett individens ålder. Detta innebär att förslaget berör verksamhet inom såväl Äldrenämndens (ÄN) som Nämnden för funktionshindrades (NF) ansvarsområde. När det gäller arbetet med såväl ehemtjänstanvändare som med personal och hemtjänstgrupper är det ingen skillnad med avseende på åldersgrupp. När det gäller ekonomin behöver kostnaderna delas proportionellt mellan nämnderna i förhållande till nyttjandet av ehemtjänst och när det gäller kostnadsminskningarna kommer de automatiskt respektive nämnds budget tillgodo. Sida 10
Användningsområden ehemtjänst kan användas för många olika typer av insatser, exempel som hittills kommit fram är: Tillsyn dagtid Idag görs ett stort antal tillsynsbesök där hemtjänsten gör ett kort besök hos den enskilde och bara kontrollerar att allt är som det ska. Man växlar några ord och går sen igen. Många äldre tycker att det är lite störande att som de säger ha detta spring men förstår att det behövs pga deras hälsa. Bland personalen beskriver många det som lite obekvämt med dessa snabbt-in-snabbt-ut -besök, det kan kännas lite nonchalant att gå så snart efter att man kommit. Jämfört med andra typer av insatser går en stor andel tid åt till transporter i förhållande till tiden för själva insatsen. Genom att göra dessa tillsynsbesök med ehemtjänst istället kan man spara tid som kan användas där den bättre behövs och ge den enskilde en bättre känsla av självständighet. Det blir också möjligt att erbjuda tätare tillsyn än idag. Om man ser att allt inte är som det ska vara sänder man naturligtvis personal till hemmet för ett fysiskt hembesök. Social samvaro När social samvaro beviljats i ett biståndsbeslut kan man från fall till fall ta ställning till om det gynnar den enskilde bäst att erbjuda detta via ett hembesök eller via en IKT-lösning. Ibland önskar den enskilde att få samtalet via videotelefoni istället för vid ett hembesök, t ex för att det är lättare att hålla en hög kontinuitet eller för att det känns som ett mindre intrång i den personliga sfären när man samtalar via tekniken. Tillsyn nattetid Hemtjänsten gör många gånger schemalagda tillsynsbesök även nattetid då enda uppgiften är att kontrollera att allt är som det ska. Detta upplevs ofta som störande av den enskilde och många beskriver att sömnen störs både inför och under besöket. Personal säger att det känns svårt att göra besök hos någon som sover gott och försöka undvika att väcka dem. Även grannar till personer med nattillsyn har beskrivit att de nattliga besöken av hemtjänst kan störa pga ljud från bilar, portar, trappor etc. Med hjälp av IKT-lösningar kan dessa tillsynsbesök nattetid göras effektivare, enklare, miljövänligare och utan att störa vare sig den enskilde eller grannar. Dessutom kan besöken om behov finns göras oftare än idag då det inte kräver så stora resurser. Liksom vid tillsyn dagtid kan personal som frigjorts pga minskat resande användas för att besöka dem som vid IKT-tillsynen visat sig behöva ett fysiskt besök. Påminnelse ehemtjänst lämpar sig också för att påminna den som så behöver om olika saker, ex.vis att ta medicin, äta, gå till dagverksamhet eller göra ett träningsprogram. Uppmuntran All hemtjänst ska ges som hjälp till självhjälp och hellre uppmuntra till egen aktivitet än att göra åt någon som kan själv. Med hjälp av ehemtjänst blir det möjligt att för vissa personer ge denna uppmuntran/guidning/instruktion på avstånd utan att göra ett hembesök. Detta har visat sig stärka självkänslan hos den som behöver denna uppmuntran. Svar på tysta larm Varje dag sker i Västerås ett antal s.k. tysta larm, d.v.s. det kommer ett larm från trygghetslarmet till trygghetscentralen i Örebro som när de försöker upprätta ett samtal via Sida 11