Vägval för framtiden Västernorrland, Sollefteå mars 2016 Annika Wallenskog 1
15 trender Invånare har ökade och helt nya krav på välfärden Generationsskiftet påverkar samhället på många sätt och lägre intresse hos unga att vara chef leder till brister Ökad urbanisering; ungdomar söker sig till städer i allt högre grad Ökad global sårbarhet Bilen har tappat som statussymbol och vi söker hållbara transportlösningar Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget, Små och medelstora företag behöver lokal förankring
Skillnaderna i människors levnadsförutsättningar har ökat Ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg Ny teknik förändrar beteenden och verksamheter Ständigt uppkopplade medborgare med nya förväntningar; tillgång till internet påverkar livsstil, umgänge och kunskapssökande Internet minskar beroendet av fasta utbildningslokaler Statistik och matematiska modeller är i allt högre grad en del i vårt beslutsfattande Tjänster dyrare och varor billigare; offentliga tjänster blir relativt sett allt dyrare Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi, identitet viktig för såväl individer som organisationer Lokal rådighet förändras; möjligheten att utöva lokalt självstyre begränsas på flera olika sätt
Ökade krav på välfärd Utvecklingen av välfärdstjänster, resurser och befolkning Total utveckling för vård, skola och omsorg
Olika mått på utvecklingen av välfärdstjänster för barn och gamla, index 1980=100
Wagners lag (1835 1917) I takt med ökat välstånd efterfrågar människor mer välfärd
Få tror att mest resurser satsas idag år 2013 Nu kommer en fråga om vilket år mellan 1960 och 2013, som du tror att svenska kommuner och landsting totalt sett satsade mest resurser på några av sina verksamheter. Vilket av följande år tror du att svenska kommuner och landsting satsade mest resurser på några av sina verksamheter? % Bas: Totalt 1162 ip.
Historisk analys vad har hänt? Ökade krav på välfärd Drömmen om ålderdomshemmet har verkligen 30 000 platser i särskilt boende försvunnit?
Majoritet tror att välfärden kommer att få mer resurser Hur tror du att det kommer att vara år 2020? Tror du att svenska kommuner och landsting år 2020 kommer att satsa mindre resurser, ungefär lika mycket eller mer resurser jämfört med idag på...? Mindre resurser Ungefär lika mycket Mer resurser Vet ej/ej svar Grundskolan 17 24 55 4 Sjukvården 18 24 54 4 Äldreomsorgen 21 24 51 3 Gymnasieskolan 17 30 48 5 Barnomsorgen 20 32 43 4 % 0 20 40 60 80 100 Bas: Totalt 1162 ip.
Baumols dilemma! Tillverkningsprocessen för att göra en dator går att effektivisera. Tillverkningsprocessen av ett sångframträdande går det inte att effektivisera
Prisutveckling År 1970 9 Kr 11 Kr Potatis 10 kg En hårklippning År 2013 400 Kr 100 Kr Potatis 10 kg En hårklippning
Generationsskifte: Rekryteringsprognos för välfärdssektorn Totalt välfärdsområdet Anställda 2010 Anställda 2019 Pensioneringar 2010-2019 Rekryteringsbehov 2010-2020 Totalt 1075000 1166000 331000 422000 Förskola och skola 296000 318000 87000 109000 Socialtjänst 286000 316000 76000 106000 Hälso- och sjukvård 223000 242000 62000 81000 Tandvård 24000 26000 8000 10000 Kultur och fritid 22000 23000 6000 7000 Teknik och samhällsbyggnad 31000 33000 9000 11000 Service 75000 81000 31000 37000 12
Hållbar utveckling? Folk köper saker de inte behöver med pengar de inte har för att imponera på människor de inte tycker om. Clive Hamilton, etikprofessor och debattör, författare till boken Growth fetish
Befolknings- täthet 14
Befolkningskoncentration Under perioden 1990-2010 har befolkningen i Sverige ökat med ca 825 000 personer, ca 9,5 procent. Under samma period har befolkningen i Stockholms län ökat med 413 000 personer, Västra Götaland har ökat med 163 000 personer och Skåne med 175 000 personer. Motsvarande drygt 90 procent av den totala ökningen 15
Bostadsbrist och urbanisering Snabb inflyttning Bostadsbrist i storstadsområden Arbetslöshet, kan drabba minder orter Hindrar unga från att etablera sig på bostadsmarkanden Begränsande faktor för tillväxt, påverkar hela landet 16
Antal personer Källa: SCB
Procent Den demografiska utmaningen Befolkningsutveckling Andel sysselsatta inom äldreomsorgen 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2000 2010 2020 2030 2040 2050
Ekonomomirapporten. Oktober 2012 S Sverige 2050
Försörjningskvot Försörjningskvot i olika kommuner Utjämningssystemet 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% Bjurholm Pajala Åsele Borgholm Rättvik Riket Lund Göteborg Stockholm Sundbyberg Solna 60% 50% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
Mottagandet av asylsökande per 1000 invånare 2014 Sverige Ungern Österrike Danmark Tyskland Luxemburg Belgien Cypern Holland Bulgarien Italien Frankrike Grekland Finland Storbritanien Malta Irland Slovenien Polen Litauen Lettland Rumänien Kroatien Spanien Slovakien Tjeckien Estland Portugal 1,1 1 0,9 0,7 0,5 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0 1,6 1,5 2,1 2,1 2 2,6 2,5 3,3 4,3 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 8,4
Asylsökande per 1000 inv. 2015 20,0 18,0 16,0 16,7 18,0 14,0 12,0 10,0 8,0 8,4 6,0 5,9 5,9 4,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 0,3 0,5 0,7 1,0 1,1 1,4 2,1 2,7 2,8 3,7 3,7 3,9 4,0
Kommuner med minst antal asylsökande/inskrivna: Danderyd 3,5, Lomma 3,3, Bollebygd 3,0, Tyresö 3,0, Värmdö 3,0, Vallentuna 2,9, Kävlinge 2,8, Staffanstorp 2,0, Vaxholm 1,9, Vellinge 1,3 Sjöbo 5,3 Kommuner med flest asylsökande/inskrivna: Ljusnarsberg 231,4, Norberg 160,7, Borgholm 134,8, Åsele 116,3, Filipstad 103,9, Hultsfred 103,9, Ånge 103, Hällefors 102,2, Götene 100,6, Laxå 100,6 Uppsala 12,8
Mottagna i flyktingmottagandet senaste 24 mån per 1000 inv. 2015 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 Kommuner med minst antal mottagna senaste 24 månader: Kungsbacka 2,0, Hammarö 1,8, Härryda 1,6, Lerum 1,4, Lomma 1,3, Vellinge 1,1, Vallentuna 0,8, Staffanstorp 0,6, Vaxholm 0,4, Öckerö 0,1 Sjöbo 2,9 Kommuner med flest mottagna senaste 24 månader: Lessebo 78,5, Högsby 59,5, Hylte 53,7, Avesta 52,8, Östra Göinge 48,1, Fagersta 47,0, Ljusnarsberg 46,2, Hultsfred 45,5, Åmål 40,6, Sävsjö 39,1 30,0 20,0 Min-max:0,1-78,5 Medel 13,8 Uppsala 6,3 10,0 0,0 Samtliga kommuner
Utveckling av IT och bättre användande Trygghet för anhöriga För uppföljning av balans och prevention av fallolyckor Ger bättre möjlighet till brukare / patient och anhöriga som medskapare istanskontroll av hjärtarytmier diabeteskontroll 25
Ekonomisk tillväxt och satsningar på hälso- och sjukvård Storhet Källa: OECD och Sveriges Kommuner och Landsting. 26
Sluten somatisk vård, utveckling av kostnader per vårdtillfälle (fasta priser) och genomsnittlig vårdtid 2008 2012 Procent Källa: KPP-databasen, Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten. April 2014
Utvalda diagnoser, utveckling av kostnader per vårdtillfälle i fasta priser och genomsnittlig vårdtid samt kvalitet 2008 2012 Procent Källa: KPP-databasen, Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten. April 2014
Mer tidsserieanalys
Förbättrad hälsa men mer ojämlik Sedan 1980 har beräknad medellivslängd ökat med drygt 4 år i de nordiska länderna. Den har ökat för alla grupper. MEN: Skillnaderna i medellivslängd har ökat mellan olika socioekonomiska grupper. Medellivslängden för en akademiker är nu i snitt 5 år längre än för en person med endast grundskoleexamen Halva skillnaden beror på konsumtionsmönster. Källa: Institute for Demographic Research, Rostock, Tyskland: Increasing absolute mortality disparities by education in Finland, Norway and Sweden 1971-2000 publicerad i Journal of Epidemiologica 30
Medelskattesatsen 2060-2013 i kommuner och landsting 31