Seminarierapport 2014:2 Alkohol och våld hur ser sambanden ut? Det finns ett starkt samband mellan alkohol och våldsbrottslighet. Studier visar att unga löper större risk att bli indragna i gatuvåld under kvällar och nätter om de har druckit alkohol. Läktarvåldet knyts till ölservering i anslutning till sportarenor och alkohol förekommer ofta i samband med våld i nära relationer. Men hur ser sambanden ut, vad finns det för högriskmiljöer och varför blir inte alla aggressiva av att dricka alkohol? Och hur kan ökad kunskap om sambanden mellan alkohol och våld ge oss större möjligheter att förebygga våldsbrott? 1
INNEHÅLL När fyllan blir farlig Hur kan vi motverka alkoholrelaterat våld? 1 Alkohol en utlösande faktor till våld viktigast orsak att berusning leder till minskad självkontroll 2 Så förändras uppfattningen om konsekvenser 4 Kostnadseffektivt att arbeta förebyggande på krogen 6 Allt är ett undantagstillstånd när man är full 8 Kronobergsmodellen en förebild men kräver struktur 10 Högt tryck på kvinnojouren kan inte ta emot alla 12
När fyllan blir farlig Hur kan vi motverka alkoholrelaterat våld? Frågorna var många när Systembolaget den 25 november i Stockholm bjöd in till ett seminarium om alkohol och våld hur ser sambanden ut? Seminariet är det andra i en rad planerade insatser och aktiviteter som Systembolaget genomför i syfte att sprida resultaten av aktuell alkoholforskning till fler och bredare målgrupper. Närmare 130 personer hade hörsammat inbjudan till seminariet om alkohol och våld som hölls i Svenska Läkaresällskapets anrika jugendlokaler på Klara Östra Kyrkogata mitt i Stockholm city. Seminariet inleddes av Systembolagets VD Magdalena Gerger. Trots att vi svenskar har en låg alkoholkonsumtion i ett EU-perspektiv är det alkoholrelaterade våldet ett reellt problem. Den bilden blir tydlig när jag är ute och träffar människor och organisationer som på olika sätt arbetar med de här frågorna. På senare tid har jag bland annat varit på studiebesök på Brottsförebyggande rådet, polisen och Alla Kvinnors Hus, säger Magdalena Gerger. Och även om vi kan se en förändring till det bättre ifråga om alkoholrelaterat våld är det fortsatt en mycket obehaglig och sorglig bild som målas upp. Vare sig vi talar om ungdomsvåld, våld i nära relationer eller läktarvåld är alkoholen en viktig komponent eftersom hjärnan påverkas och impulskontrollen blir sämre. Magdalena Gerger beskrev också Systembolagets vision, ett samhälle där alkoholdrycker njuts med omsorg om hälsan så att ingen tar skada, och hur Systembolaget arbetar praktiskt för att utföra sitt samhällsuppdrag att ta ansvar i varje led. Forskning är viktigt för Systembolaget eftersom alkoholpolitiken måste grundas på evidensbaserad kunskap. Systembolaget ger de närmaste tre åren 15 miljoner kronor till alkoholforskningen, säger Magdalena Gerger. Forskning som är av särskild betydelse för det förebyggande arbetet mot alkoholskador har hög prioritet. Systembolaget delfinansierar också en professur i klinisk alkoholforskning. Professuren innehas av Hanne Tønnesen, som är verksam vid Lunds universitet. Parallellt med forskningssatsningen pågår ett strukturerat arbete för att föra ut forskningsresultat till fler och bredare målgrupper. Seminariet med titeln Alkohol och våld hur ser sambanden ut? är ett led i denna satsning. Systembolaget ger de närmaste tre åren 15 miljoner kronor till alkoholforskningen. Forskning som är av särskild betydelse för det förebyggande arbetet mot alkoholskador har hög prioritet. 1
Alkohol en utlösande faktor till våld viktigast orsak att berusning leder till minskad självkontroll Först ut av dagens föreläsare var Mats Ramstedt, forskningsansvarig på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, som beskrev svenskarnas alkoholvanor. Hur mycket dricker vi? Hur dricker vi? Finns det ett samband mellan alkohol och våld? Dagens moderator, SVT-profilen Fredrik Berling, inledde med att fråga Mats Ramstedt om hans dragning till alkohol, eftersom denne innan han inledde sin karriär som alkoholforskare arbetade på Systembolaget. Och det stod snabbt klart att det kan ha sina sidor att röra sig i den här världen. När mina barn var mindre trodde deras kompisar att jag jobbade som alkoholist, berättar han med ett leende. Och i min nuvarande roll som alkoholforskare märker jag på fester och middagar att det finns de som tror att jag registrerar och analyserar deras beteende. Mats Ramstedts presentation bygger sedan på ett digert statistiskt material, både om alko- 6,1% så mycket har alkoholkonsumtionen bland män ökat på helgerna mellan 1996/97 och 2004/05. holkonsumtionen i stort och om våld av olika slag. Några grundläggande fakta: Varje år begås cirka 100 mord i Sverige. Under 2013 anmäldes drygt 80 000 fall av misshandel till polisen. Siffrorna för så kallat självrapporterat våld är ännu högre: Inte mindre än 142 00 personer uppger att de har blivit utsatta för misshandel, i samband med totalt 397 000 händelser (2012, personer 16-79 år). Självrapporterat våld är signifikant vanligare bland män och unga än hos befolkningen generellt. Vad våldsbrott beträffar, berättar Mats Ramstedt, var mellan 75 och 80 procent av våldsutövarna alkoholpåverkade. Andelen alkoholpåverkade bland offren var nästan lika stor. När det gäller dödligt våld var 45 procent av gärningsmännen och 30 procent av offren berusade. 35 respektive 25 procent klassades som alkoholmissbrukare. Minskad självkontroll Alkohol är i huvudsak en utlösande faktor till våld, men drickandet samverkar med andra faktorer, framförallt det faktum att berusningen leder till minskad självkontroll. Olika drickande leder till olika typer av våld: Starksprit har en stark koppling till mord medan öl, i synnerhet om den inmundigats på krogen, ofta leder till misshandel. Vin, som numera är den vanligaste alkoholdrycken i Sverige, har ingen tydlig koppling till våld alls. 2
Men långt ifrån all berusning leder till våld, klargör Mats Ramstedt. Grovt räknat dricker sig en genomsnittlig svensk berusad 17 gånger per år, vilket ger omkring 130 miljoner berusningstillfällen om året för hela befolkningen. Då det inträffar omkring 400 000 våldsincidenter på ett år innebär det alltså, rent statistiskt, att tre fyllor av 1 000 leder till våldsincidenter. Berusningsdrickandet minskar Mats Ramstedt skissade också utvecklingen över tid. Han och andra forskare noterar en trend av minskande berusningsdrickande vi dricker oftare men inte mer och det alkoholrelaterade våldet ser ut att minska. De här förändringarna i alkoholkonsumtionen har varit gynnsamma för våldsutvecklingen i Sverige, säger han och lyfter också fram vikten av det förebyggande arbetet mot alkoholrelaterat våld på krogen och i andra riskmiljöer. Mats Ramstedt avslutade sitt anförande med att avliva några myter: Tvärtemot en populär föreställning har den andel alkohol som dricks på helgen inte minskat. Och trots att antalet restauranger stadigt ökar dricks inte mer alkohol ute på lokal. Konsumtionen av alkohol i restaurangmiljö har legat stabil under hela 2000-talet, konstaterar han. Grovt räknat dricker sig en genomsnittlig svensk berusad 17 gånger per år vilket ger omkring 130 miljoner berusningstillfällen om året för hela befolkningen. 3
Så förändras uppfattningen om konsekvenser Malin Hildebrand Karlén, psykolog vid Beroendekliniken, Beroendemottagningen, Hisingen i Göteborg talade under rubriken Alkohol och aggression. Hon arbetar just nu med en doktorsavhandling inom området missbrukspsykologi. Malin Hildebrand Karlén inledde med ett citat av den blinde siaren i grekisk mytologi, Teiresias: Vinet lyfter kvalen från de betungade, skänker sömn och är det enda som kan mildra sorg. Citatet visar att man redan på den tiden var medveten om alkoholens avslappnande, rentav ångestdämpande potential något vi ska återkomma till längre fram. Sedan övergick hon snabbt till nutid genom att klargöra det mest grundläggande att alkohol har en benägenhet att förändra våra känslor och våra bedömningar. Dels förstärker alkohol den känsla man är i när man börjar dricka och gör känslorna mer extrema, men alkoholens påverkan på vårt känsloliv är mer komplicerad än så, säger hon. Tidigare kartläggningar har visat att det finns ett starkt samband mellan berusning och i stort sett alla typer av våldsbrott. Olika studier visar dock på olika styrka i sambanden. Mellan 25 och 75 procent uppskattas vara måttligt berusade vid våldsutövandet. Att det finns ett samband är klart, men det går inte att entydigt fastställa att alkohol orsakar våld, nyanserar Malin Hildebrand Karlén. Dels förstärker alkohol den känsla man är i när man börjar dricka och gör känslorna mer extrema, men alkoholens påverkan på vårt känsloliv är mer komplicerad än så. 4
Alkohol har två effekter Enkelt uttryckt har alkohol två effekter, en aktiverande i början av ruset och en sederande, sövande, i slutet av ruset. Är det då så att man endast blir aggressiv i början av rus eftersom man sedan mest blir trött? Nja, riktigt så enkelt är det inte, förklarar Malin Hildebrand Karlén. I alkoholens fall kan sederande också innebära ångestdämpande. Och om vi inte blir lika rädda för saker och inte har ångestsignalen som kompass i den sociala tillvaron längre, är det lättare att ge sig in i potentiellt farliga situationer. Dessutom, påpekar hon, gör alkoholen att bedömningsförmågan försämras så att mindre viktiga saker kan upplevas som provocerande och utlösa en våldshandling. Man kan uttrycka det som att man helt enkelt processar information sämre när man druckit alkohol. Skillnad mellan kön och åldrar Både ålder och kön har betydelse när det gäller alkohol och aggressivitet. Yngre blir mer aggressiva än äldre och män blir mer aggressiva än kvinnor vid berusning. En tänkbar förklaring till skillnaden mellan könen är att män dricker mer sprit, något som oftare leder till aggression. Stereotypiskt tänkande kring att leva upp till en macho-inriktad könsroll är ytterligare en tänkbar orsak. Sammanfattningsvis kan konstateras att alkohol förvränger våra sinnen och får oss att göra bedömningar utifrån andra premisser än vi skulle göra som nyktra. Alkohol förändrar också vår uppfattning om konsekvenser av olika handlingar. Det finns stöd för att så lite som 0,2 promille alkohol i blodet kan räcka för att öka benägenheten för aggression. Sammanfattningsvis kan konstateras att alkohol förvränger våra sinnen och får oss att göra bedömningar utifrån andra premisser än vi skulle göra som nyktra. 5
Kostnadseffektivt att arbeta förebyggande på krogen Programmet omfattade också en presentation av Johanna Gripenberg, forskare och enhetschef på STAD, Stockholm förebygger alkoholoch drogproblem, som talade om krogen och fotbollsarenan båda högriskmiljöer när det gäller alkohol och våld. Att STAD fokuserar på krogmiljön kommer sig av att krogen är en högriskmiljö för både anställda och gäster. Dessutom ökar antalet restauranger som har tillstånd att servera alkohol stadigt. Målet är att skapa en tryggare och säkrare miljö genom att utveckla en restaurangkultur som motverkar servering till underåriga och till märkbart berusade personer. I projektet har flera aktörer samarbetat: Polisen i Stockholms län, tillståndsmyndigheten i Stockholms stad, Länsstyrelsen i Stockholm, besöksnäringens branschorganisation Visita, Krogmiljön är en viktig arena för alkoholförebyggande insatser och nu sprids projektet nationellt och internationellt. 6
Hotell- och restaurangfacket samt representanter för krogbranschen. Johanna Gripenberg redogjorde för innebörden av begreppet ansvarsfull alkoholförsäljning. Vi utgår från samverkan mellan berörda aktörer och satsar också på utbildning av både krogpersonal och ordningsvakter samtidigt som tillsynsverksamheten utökas, förklarar hon. Skådespelare agerade berusade För att avgöra om utbildningssatsningen haft avsedd effekt anlitades skådespelare som fick agera berusade och försöka köpa ytterligare alkohol, i det här fallet starköl. Utvecklingen är glädjande och siffrorna har rört sig i en positiv riktning genom åren: 1996 var det bara 5 procent av synbarligen berusade personer som nekades att beställa, medan motsvarande siffra vid senaste kontrollen, år 2011, var 65 procent visserligen en försämring mot rekordåret 2005 då hela 84 procent nekades, men likväl en påtaglig förbättring över tid. Bland ungdomar var siffrorna ännu bättre. Över 90 procent av skådespelarna nekades att köpa alkohol, framhåller Johanna Gripenberg och förklarar att man har anlitat skådespelare som förvisso har fyllt 18, men som ser osedvanligt unga ut för sin ålder. Inom ramen för projektet minskade andelen anmälda våldsbrott med 29 procent. Det visar, enligt Johanna Gripenbergs sammanställning, att det går att komma tillrätta med våldet om man får ner berusningsnivån. Utvärderingen visar också på hur kostnadseffektiva de förebyggande insatserna är. För varje satsad krona har man fått 39 kronor tillbaka det lönar sig att satsa på prevention. Hon sammanfattar: Krogmiljön är en viktig arena för alkoholförebyggande insatser och nu sprids projektet nationellt och internationellt men man bör tänka på att det tar tid att utvärdera. Fotbollsarenor nästa steg Johanna Gripenberg rapporterade också att STAD har sökt medel för ett planerat projekt i vår där man ska ta sig an problemet med berusningsdrickande i anslutning till fotbollsarenor. Fältstudier visar att många som går på matcher är berusade redan när de kommer dit. Inom det planerade projektet ska man mäta promillehalten hos besökare på arenorna i Stockholm. Sedan tidigare har STAD ett samarbete med Svenska Hockeyligan som gäller policyfrågor och utbildning av personal. Många kopplar våld vid arenor och i anslutning till matcher till alkohol, inte minst efter den tragiska händelsen i Helsingborg säger Johanna Gripenberg. Nu kan vi få svart på vitt hur set ser ut. Fältstudier visar att många som går på matcher är berusade redan när de kommer dit. 7
Allt är ett undantagstillstånd när man är full Seminariet knöts ihop av kriminologen Sven Granath från Brottsförebyggande rådet, Brå, som talade om alkoholrelaterade våldsbrott i Sverige mönster och utveckling. Sven Granath inledde med att konstatera att mer än var tredje förövare av dödligt våld mellan åren 2000 och 2010 var alkoholmissbrukare. Sambandet är särskilt starkt vid vissa typer av våldshandlingar: Det gäller våld mot och mellan män, dödligt våld med kniv, spontanbråk och hatbrott. Den allmänna uppfattningen om att hatbrott som regel är planerade stämmer alltså inte. Allt är ett undantagstillstånd när man är full, som Sven Granath lite drastiskt uttryckte det. Det han syftar på är det faktum att berusning i många sammanhang ses som en förmildrande omständighet, som i det exempel han citerar från en avhandling med titeln Freedom in a bottle : Är det ett bråk, eller är dom bara fulla? Mer än var tredje förövare av dödligt våld mellan åren 2000 och 2010 var alkoholmissbrukare. 8
1,6 Per 100 000 invånare 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Mord och dråp, 1851 2009, enl. dödsorsaksstatistiken, per 100 000 invånare Registrerad alkoholkonsumtion (liter per invånare 15 år och däröver; skalanpassad, dividerad med faktor 8), 1851 2009. 5-års medeltal.* * Värdena på Y-axeln (0-1,6) för alkoholkonsumtion har i diagrammet dividerats med 8 för att samma skala ska vara tillämplig på både den mörkblå och den ljusblå linjen. För den ljusblå linjen betyder värdet 1 således 8 liter alkohol per person och år. 0,0 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Starkt samband över tid Från 1990-talet har antalet alkoholrelaterade våldsbrott i Sverige minskat. Sven Granath spekulerade i orsaker till den uppmuntrande utvecklingen. Är det övergången till en mer kontinental dryckeskultur mer vin och mindre sprit samtidigt som en allt mindre andel av våldsbrotten kan kopplas till alkohol? Tittar man på längre tidsserier blir det emellertid tydligt hur starkt sambandet mellan befolkningens alkoholkonsumtion och våldsbrottsligheten faktiskt är och har varit historiskt: Samvariationen mellan de kurvor för mord och totalkonsumtion som Sven Granath presenterar är onekligen alltför uppenbar för att kunna förklaras med slumpen och då har han gått tillbaka inte mindre än 150 år. 9
Kronobergsmodellen en förebild men kräver struktur Växjöbaserade Scott Goodwin, känd som Facebookpolisen, redogjorde sedan för hur den så kallade Kronobergsmodellen har minskat våldsbrotten genom att på flera sätt vissa synnerligen handgripliga ta tag i ungdomars alkoholvanor. Modellen har utarbetats för att få färre unga att dricka alkohol och den är uppdelad i tre komponenter nolltolerans, respekt och samarbete. Det är ingen idé att hälla ut ungdomars alkohol om man sedan inte följer upp och väcker förståelse hos föräldrarna för hur situationen ser ut på kvällar och helger, fastslår Scott Goodwin, som förespråkar ett strukturerat arbetssätt. I Kronoberg har man under de senaste åren gjort stora insatser för att minska langningen. Ungdomar kan få alkohol från många olika håll och Scott Goodwin förklarar att langningen ofta sätts i system på ett välorganiserat sätt som man måste ha kunskap om för att kunna sätta in åtgärder. Exempel på hur för lagning alkohol lagras. Källa: Kronobergspolisen 10
Det är också viktigt att känna till lagstiftningen och att man endast kan åtala för den langning man har bevis för, säger Scott Goodwin. Då spelar det ingen roll hur mycket alkohol personen har i lager. Och lager av olika slag, från proppfulla bagageutrymmen i ambulerande spritbilar till veritabla varulager i garage och industrilokaler, finns det gott om. Men, säger Scott Goodwin, att bli påkommen när man säljer en kasse öl ger hårdare straff än att förvara hektolitervis med starksprit som man, rent teoretiskt, skulle kunna ha köpt för eget bruk. Polisen är ingen gratistaxi Inom ramen för Kronobergsmodellen har man bland annat satsat på utbildning för att poliser ska känna till vad som gäller om man vill uppnå reell effekt. Det kan handla om hur man hanterar situationer där man träffar på underåriga personer som har alkohol med sig. Tidigare valde en hel del poliser att se mellan fingrarna med den här sortens förseelser detta för att ett ingripande leder till så mycket krångel och följdåtgärder att många helt enkelt inte tyckte att det var värt besväret. Men efter att polisen fått utbildning i hur man navigerar sig genom det ganska komplexa flödesschemat har våldet i länet minskat med 17 procent. Men mer än någonting annat understryker Scott Goodwin vikten av att få igång en dialog med föräldrarna. Det är en förutsättning för att nå resultat, hävdar han bestämt. Polisen är ingen gratistaxi som kör hem dina barn när de har druckit sig fulla det är du som förälder som måste ta ansvar för att ditt barn kommer hem i säkerhet. Vi som poliser arbetar aktivt med att kontakta berusade ungdomars föräldrar och kräver aktiv handling. Om föräldrarna inte säger sig kunna hämta sina barn upplyser vi dem om att vi gör en anmälan till socialtjänsten. Då brukar det bli fart! Bästa verktyget vi någonsin haft Polisen i Kronoberg har arbetat aktivt för att nå vuxenvärlden via sociala medier. Den främsta kanalen är Facebook. Vi berättar om vår vardag för att sprida kunskap och verka förebyggande, förklarar Scott Goodwin. Faktum är att sociala medier är den bästa kanal vi någonsin haft för att nå ut med information till vuxna och föräldrar. Inläggen, som till stor del skrivs av Scott Goodwin, har fått enorm viral spridning. De har blivit mycket uppskattade och nått miljoner mottagare som tagit del av de engagerade polisernas charmiga blandning av humor och allvar. Scott Goodwin går numera under namnet Facebook-polisen. Faktum är att sociala medier är den bästa kanal vi någonsin haft för att nå ut med information till vuxna och föräldrar. Facebookinlägg 13 maj 2014 Under ett barns liv finns det någonting farligare än allt annat. Det är inte mopeder, det är inte alkohol, det är inte ens narkotika. Det är en sandlåda! Låt mig förklara varför. När barnen är väldigt unga kan de få sand i ögonen. Senare, när barnen är lite äldre, kan de trilla över kanten och slå sig. När de är runt 4 år gamla kan de slåss med olika redskap som finns i sandlådan. Men det absolut farligaste är när barnen är i tonåren då stoppar vissa föräldrar sina huvuden så djupt ned i sanden att de varken kan eller vill veta vad deras ungdomar håller på med när de inte är hemma. Det finns inget farligare för en ungdom än föräldrar eller vuxna som inte ser eller hör varningssignaler. Därför uppmanar jag alla föräldrar med barn i tonåren att ta bort sina gamla sandlådor så att man inte har någonstans att stoppa huvudet när polisen kommer för att informera dem om deras barns beteende. //Scott Inlägget, som har nått över 1,7 miljoner människor, handlar om vuxenansvar. 11
Högt tryck på kvinnojouren kan inte ta emot alla I anslutning till den avslutande paneldiskussionen berättade Ann Isaksson, verksamhetschef på Alla Kvinnors Hus i Stockholm, om arbetet med att ta emot och hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn, men också med att stödja förövarna, som inte sällan är män som inte sällan har druckit alkohol. 12
Det kan tilläggas att kvinnojourerna tillämpar strikt förbud mot alla droger, inklusive alkohol. Det är ett högt tryck på oss och vi får tyvärr neka många som är i behov av hjälp, säger hon. I dagsläget har vi 14 platser i vår verksamhet för skyddat boende, men dessa kommer att utökas från och med nästa år. Mer forskning av största vikt Många händer sträcktes upp under frågestunden. Frågeställarna grävde djupare kring sambandet mellan alkohol och våld, hur kvinnojourer arbetar rent praktiskt och hur dryckestrender kan påverka våldsbrottsutvecklingen. Många delade också med sig av egna erfarenheter som talarna tog med sig. Panelen var enig i vad som man behöver satsa på framöver forskning, prevention och ökad spridning av kunskap till allmänheten om alkoholrelaterat våld. Magdalena Gerger avslutade dagen, men ingalunda diskussionerna som fortsatte långt efter att strålkastarna slocknat och ljudanläggningen tystnat. Alkohol och våld är ett ämne som engagerar. 13
December 2014 14