Kinas ekonomi första kvartalet 2005: Tillväxt vs harmoni

Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr PEKI/20050530-1 2005-05-30 Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 39 Kinas ekonomi första kvartalet 2005: Tillväxt vs harmoni Trots regeringens ambition att strama åt växte den kinesiska ekonomin 9,5 procent under det första kvartalet som en följd av åter växande investeringar och handelsöverskott. Framöver finns indikationer på avtagande tryck i form av sjunkande import, färre nya investeringar, lägre inflation och minskad lönsamhet. Regeringen vill fortsatt hålla igen, i synnerhet inom byggsektorn. Ett dilemma för tillväxten är konsumtionens ännu svaga roll. Utsikterna för obligationsmarknaden ter sig ljusare tack vare nya förbättrade regler. Regeringen har initierat utförsäljning av det stora statliga börsinnehavet, men många år återstår innan börsens bekymmer kan anses löst. I slutet av maj stod börsen nära åtta-års-lägsta. Bankerna skakades av nya skandaler. Nationella folkkongressen bekräftade president Hu Jintaos vision om det "harmoniska samhället", i vilket landsbygdsbefolkningen och migrantarbetarna får mer uppmärksamhet. Harmonin ska uppnås under fortsatt enpartistyre. Fortsatt överhettning, men mindre tryck Den höga tillväxttakten i den kinesiska ekonomin fortsatte under det första kvartalet 2005. BNP växte med 9,5 procent i reala termer jämfört med samma kvartal föregående år, vilket är lika högt som hela 2004. Det mesta av tillväxten skedde i industrin, som bidrog med 6,5 procentenheter. Exportdrivna sektorer växte i hög takt, t.ex. datorer, faxmaskiner och mobiltelefoner som växte med 58, 34 respektive 24 procent, liksom stål, kraft

2(9) och kol som ökade med 22, 13 och 9 procent. Biltillverkningen sjönk däremot med 3 procent. Tjänstesektorn bidrog med 2,6 procentenheter av den totala tillväxten. Tillväxten i jordbruket var svag. Investeringarna sköt åter fart under det första kvartalet, vilket ledde en del analytiker till att ifrågasätta verkningsgraden i regeringens åtgärder för att begränsa dem. Den årliga tillväxttakten i investeringar i fasta tillgångar uppskattades till 21 procent i reala termer (och 23 i nominella), vilket var en ökning jämfört med det sista kvartalet 2004 då investeringarna ökade med ca 17 procent i reala termer. Investeringarna finansierades av fortsatt kraftig expansion av lån. Den utestående lånestocken var 13 procent högre i februari jämfört med ett år tidigare. På sikt kan investeringstakten emellertid komma att avta givet att tillväxttakten i antalet påbörjade investeringar sjönk till 5 procent under det första kvartalet från 49 procent föregående år. Det finns andra faktorer som pekar på ett något avtagande tryck i ekonomin. En kraftig ökning av handelsöverskottet till 17 miljarder US-dollar under det första kvartalet från ett underskott på 9 miljarder US-dollar samma kvartal 2004 återspeglar ett fall i efterfrågan. Överskottet uppstod på grund av att importtillväxten sjönk till 12 procent, ner från 36 procent för helåret 2004. Exportens tillväxt var fortsatt hög med 35 procent under första kvartalet, vilket är i nivå med helåret 2004. En förklaring torde vara att åtstramningarna av investeringar har minskat importefterfrågan på insatsvaror. En annan indikator är inflationen som var beskedlig. Konsumentprisindex var 2,7 procent högre i mars jämfört med ett år tidigare, vilket är samma nivå som i slutet av 2004, men lägre än i februari då ökningen var 3,9 procent. Prisökningar på mat (5,5 procent i mars) var fortsatt den viktigaste orsaken till ökningen. Det bör emellertid noteras att viktiga priser som bränsle och elektricitet fortsatt är statligt reglerade. Också det underliggande inflationstrycket har avtagit. De viktigare prisindexen för insatsvaror fortsätter att sjunka från topparna under det tredje och fjärde kvartalen 2004. Centralbankens företagsvaruprisindex visade en prisökning på 3,5 procent på årsbasis i mars, vilket är lägre än toppen på ca 9 procent i slutet av tredje kvartalet förra året. Producentprisindex sjönk till 5,6 procent jämfört med 7,1 procent i december. Inköpsprisindex för råvaror, bränsle och energi låg på 10,1 procent, vilket var lägre än ökningen på ca 14 procent vid slutet av förra året. Tillväxten i penningmängden var 14 procent vilket var under centralbankens målsättning och vilket indikerar en återhållande penningpolitik.

3(9) Därtill verkar lönsamheten har sjunkit. Industriföretag rapporterade att vinstökningarna endast var 17 procent under första kvartalet, vilket var betydligt lägre än 44 procent samma kvartal föregående år. Börsnoterade företag (A-aktier) rapporterade att deras nettomarginaler sjönk från 6,5 procent under första kvartalet 2004 till 3,5 procent under det sista kvartalet. Detta återspeglar troligtvis de stigande kostnaderna för insatsvaror och hård konkurrens som förhindrar tillverkare att höja sina priser gentemot konsumenterna. Den officiella målsättningen för tillväxten är 8 procent. De flesta bedömare menar emellertid att tillväxten kommer att bli högre. IMF räknar med 8,5 procent. Flera banker rapporterar att de har höjt sina prognoser. I ett fall från 7,8 till 9,5 procent och i ett annat från 8,8 till 9,0 procent. Tillväxtens drivkrafter väntas vara fortsatt hög investeringstakt, men framförallt en kraftig ökning av handelsöverskottet, enligt en prognos till rekordnivån 79 miljarder US-dollar. Denna beräkning bygger på antagandet att tekoexporten ska växa snabbt tack vare avskaffandet av kvoterna vid slutet av förra året. Det ter sig emellertid för optimistiskt. Både EU och USA föreföll i slutet av maj gå mot att upprätta särskilda skyddsåtgärder i syfte att förhindra en alltför snabb ökning av tekoimporten från Kina. På sikt kommer det också att bli en utmaning för omvärlden att absorbera Kinas växande export. Samtidigt är det ett dilemma att den inhemska konsumtionen inte är större och att dess tillväxt inte är högre. På sikt torde efterfrågan i Kina, liksom i de flesta stora ekonomier, drivas av inhemska konsumenter. För att nå dit behöver kineserna spara mindre och spendera mer vilket ter sig svårt givet de outvecklade finansmarknaderna och de bristande sociala systemen. Flera analytiker bedömer att tillväxten nästa år, 2006, kommer att vara klart lägre. Detta, menar de, är inledningen på en recession orsakad av överinvesteringar, i synnerhet i fastigheter. Fortsatt åtstramning, i synnerhet inom fastigheter En recession är precis vad regeringen vill undvika. Således är den angelägen om att upprätthålla de åtstramande åtgärderna. Överinvesteringar uppfattas fortsatt som det överhängande hotet. Beslutsfattarna fokuserar nu framförallt på risken för en prisbubbla inom fastighetssektorn, särskilt i Shanghai.

4(9) Risken för en bubbla återspeglas av att priserna på bostadsfastigheter i 35 städer ökade mer än hyrorna jämfört med första kvartalet 2003: 10 procent jämfört med 1 procent. I Shanghai ökade priserna med 19 procent under det första kvartalet. Samtidigt hävdar en del analytiker att prisökningarna inte är för stora med hänvisning till att urbaniserings- och moderniseringsbehoven är fortsatt stora, att betalningsförmågan är god givet att reglerade hyresrätter omvandlas till mer värdefulla bostadsrätter och att spekulationen är begränsad för att de flesta som köper bostäder också bosätter sig i dem. Skulle den eventuella bubblan spricka och priserna sjunka snabbt är oron att det skulle kunna leda till en kreditåtstramning och kraftig minskning av investeringarna i fastigheter med allvarliga konsekvenser för tillväxt och arbetstillfällen. Bostadslån utgör ännu inte en stor del av bankernas utlåning, men fastigheter står för en mycket stor del av de kommersiella låntagarnas säkerheter. En annan risk är att valutainflödet till fastighetssektorn också avtar om lönsamheten i sådana investeringar sjunker. I slutet av mars antog regeringen ett policydirektiv med syfte att kontrollera prisökningarna och stävja spekulation i fastigheter. Flera marknadsbaserade åtgärder följde. Centralbanken höjde den lägsta räntan för bostadslån med 30 baspunkter till 5,51 procent och lät bankerna själva bestämma om högre priser samt lyfte kravet på kontantinsats från 20 procent till 30 procent. En fyraprocentig reavinstskatt infördes i Shanghai. Därutöver beslutades om ett flertal mer administrativa åtgärder. Lokala myndigheter har instruerats att se över sina byggplaner för att främja byggandet av billiga bostäder och att kontrollera priserna. Skatte- och kreditpolitiken ska utnyttjas för att stoppa spekulation och prisökningar och byggregler ska följas. En målsättning är att "vanligt" folk ska ha tillgång till billiga bostäder, vilket återspeglar oron för ökade sociala klyftor i samhället. Det harmoniska samhället Oron för växande klyftor och miljöförstöring i spåren av många års ensidigt fokus på ekonomisk tillväxt har lett president Hu Jintao till att lansera en delvis ny inriktning för Kinas utveckling: det harmoniska samhället. Begreppet antogs av kommunistpartiet under hösten 2004 och bekräftades av den Nationella folkkongressen i mars i år. Samtidigt som den ekonomiska utvecklingen fortsatt ska stå i centrum skall i det harmoniska samhället utvecklingen balanseras och samordnas mellan stad och landsbygd, mellan regioner, mellan människa och natur och mellan omvärlden och Kina.

5(9) Framförallt ska mer uppmärksamhet ges åt utsatta grupper i samhället, t.ex. landsbygdsbefolkningen och migrantarbetarna i städerna. Hittills har regeringen utlovat mer stöd till landsbygden som ett led i att förverkliga det harmoniska samhället. Vid folkkongressen aviserades en snabbare utfasning av jordbruksskatten, höjda subventioner samt förbättrad tillgång till sjukvård och utbildning. Frågan om tillgång till sjukvård är en av de största utmaningarna som regeringen står inför. I dag får t.ex. den stora helt oförsäkrade landsbygdsbefolkningen ingen kurativ vård utan att först betala vad det kostar, och ofta bli kroniskt skuldsatt. Även om skyddet av rätten att bruka jorden avses stärkas utesluter regeringen bestämt att bönderna skulle få full äganderätt till sin mark. Här finns ideologiska begränsningar vad gäller kommunistpartiets syn på privat äganderätt. Det handlar också om jordens roll som familjens yttersta försäkring i en tid då allt fler lämnar landsbygden för att söka sig till en många gånger osäker tillvaro som migrantarbetare i städerna. Migrantarbetarna, som enligt vissa beräkningar uppgår till hela 140 miljoner, och deras levnadsförhållanden står också i fokus. Under Hu Jintao har regeringen börjat bejaka urbanisering som lösning på landsbygdens problem. Utmaningen är att det ska ske under ordnade former. I flera städer, bl.a. Peking, vidgas möjligheterna för migranter att starta företag, ta nya jobb (t.ex. som taxichaufför), skaffa bostad och ta del av sjukvård och utbildning. Regeringen vill också organisera migrantarbetarna inom den statligt kontrollerade fackföreningen. Under senare tid har det uppmärksammats att de, utan formell rätt att bilda förening, tenderar att sluta sig samman i grupper från sina hemorter för att hävda sina intressen gentemot arbetsgivarna, en utveckling som inte passar enpartistaten. Det återstår att se vad det harmoniska samhället kommer att innebära i form av konkreta åtgärder på sikt. Säkert är att harmonin ska uppnås utan att "partistaten" försvagas. Säkert är också att takten och utformningen av de ekonomiska reformerna kommer att behöva justeras för att inte drabba vissa utsatta grupper alltför hårt under för kort tid. Ekonomiska reformer långsamt framåt Under senvåren fattades beslut om reformer som stärker utsikterna för de anemiska kinesiska kapitalmarknaderna. Den största utvecklingen skedde inom obligationsmarknaden som fick nya, enklare och mer transparenta regler, som skyddar både utställare och investerare, samt förutser en friare

6(9) räntesättning. Den tidigare regleringen hämmade utvecklingen av marknaden. Den hade hårda villkor, räntekontroller, flera krav på tillstånd, ett implicit krav på statlig eller bankgaranti och bristande skydd för investerare. Nu öppnas marknaden för banker och finansiella företag, vilket möjliggör även företagsobligationer. Därtill har regler för s.k. ABS ('Asset-Backed Securities') introducerats vilket öppnar möjligheten till fler långa obligationer. Sedan tidigare har utländska finansiella institutioner fått möjlighet att ställa ut obligationer. Analytiker menar att dessa nya regler lägger grunden för utvecklingen av obligationsmarknaden, som i dag bara motsvarar två procent av BNP om man bortser från obligationer från finansministeriet, centralbanken och policybankerna. Dels öppnas nya möjligheter för företag att finna finansiering och för investerare att sprida risker. Dels öppnas nya affärsmöjligheter för fondförvaltare, försäkringsbolag och investmentbanker. Beslutet i april från värdepapperskommissionen att inleda utförsäljningen av det stora statliga börsinnehavet var också positivt, men långt ifrån tillräckligt för att lösa börsens problem. Idag kontrollerar staten eller statliga aktörer ca 70 procent av aktierna på börserna i Shanghai och Shenzhen, vilket har förhindrat deras utveckling. Separationen av aktieslag som handlas fritt och de som är inlåsta har hämmat börsernas prissättande funktion och möjligheterna att köpa och kontrollera börsföretag. Investerarnas bristande förtroende sänkte Shanghaibörsen till nära åtta-års-lägsta i maj. Den nya utförsäljningspolicyn är ett första litet steg mot en lösning. I ett pilotförsök har fyra företag valts ut. Minoritetsägare av fritt handlade aktier och (de statliga) ägarna till de inlåsta aktierna förutses förhandla om villkoren för försäljningen av de inlåsta aktierna. Ägarna till fritt handlade aktier väntas bli kompenserade, t.ex. genom obligationer, tilldelning av nya aktier eller kontanter, för den värdeförlust som väntas följa på det att marknaden översköljs av tidigare inlåsta aktier. Det kommer att ta mycket lång tid innan utförsäljningen är genomförd och marknaden kan fungera väl. Dilemmat är att ju mer marknaden tror att staten kommer att sälja desto djupare sjunker börsvärdet, samtidigt som staten hoppas notera banker och andra statliga företag. Regleraren har valt en stegvis strategi. De enklaste företagen, t.ex. de med ett fåtal ägare, kommer att gå först. De svårare fallen får vänta. Utförsäljningen, som begränsats till 10

7(9) procent av aktierna för närvarande, är inte heller i närheten av tillräckligt omfattande. Problemen på börserna ser ut att kvarstå under överskådlig tid. Bankreformerna drevs vidare, men viktiga steg har ännu inte tagits. I april beslutades att Kinas största bank, 'Industrial Bank And Commercial Bank of China' (ICBC), skulle tillföras motsvarande 30 miljarder US-dollar, varav hälften skulle tas från valutareserven. Det följer på det förra kapitaltillskottet om 22,5 miljarder US-dollar var som 'Bank of China' (BOC) och 'China Construction Bank' (CCB) fick vid årskiftet 2003/2004 och bekräftar att ICBC är den tredje av de fyra stora bankerna att prioriteras för börsnotering, möjligtvis under år 2007. Den fjärde 'Agricultural Bank of China' (ABC), anses få vänta en längre tid. Landets femte största bank 'Bank of Communications' (BOCOM) godkändes att noteras av Hongkongbörsen i juni som första fastlandsbank på en utländsk börs. I slutet av maj stod det däremot klart att börsnoteringen av BOC, som tidigare planerats till 2005 inte skulle bli av förrän 2006. Varken BOC eller den andra pilotbanken lyckades presentera en strategisk partner i form av en utländsk bank, vilket de har sökt sedan slutet av förra året. Möjligtvis har privatiseringsprocessen fördröjts av en ström av stora skandaler under våren. Chefen för CCB tvingades att avgå sedan han anklagats för att ha tagit emot 1 miljon US-dollar i muta. 8 miljoner US-dollar rapporterades ha stulits av CCB-medarbetare. BOC rapporterade att 600 miljoner yuan hade förskingrats i samband med ett byggprojekt i Peking och 1 miljard yuan i nordöstra Kina. Under de senaste fem åren har BOC genomlidit flera stora skandaler som bl.a. lett till VD:s fall. ABC och ett landsbygdskreditkollektiv skakades av avslöjandet att anställda hade stulit 115 miljoner yuan. Att dessa skandaler blir kända nu kan säkert härledas till att reformerna tvingar bankerna till större öppenhet, vilket är bra. Samtidigt kan man konstatera att det som nu blir känt inte stärker förtroendet för de kinesiska bankerna i investerarnas ögon. Kommentar Ambassaden har i tidigare rapporter sökt att illustrera hur den kinesiska regeringen tvingas gå en balansgång mellan att "gasa" och "bromsa" ekonomin och de ekonomiska reformerna. Läget under våren 2005 återspeglar denna situation väl, i synnerhet samspelet mellan målsättningen att bygga Xiaokang, det medelhöga välståndet och det harmoniska samhället.

8(9) Å ena sidan vill regeringen uppmuntra hög och stabil tillväxt, vilket återspeglas i de fortsatta stora investeringarna och i reformerna i finanssektorn. Å andra sidan måste den hålla igen för att inte rubba det harmoniska samhällets framväxt och riskera den långsiktiga tillväxten. Fastighetspriserna får inte skena iväg. Det skulle hota tillväxten på sikt och uppfattas som alltför höga för "vanligt" folk. Börsreformen hämmas av hänsyn till aktiesparare, som hotas av utförsäljningen av statskontrollerade aktier. Bankreformerna begränsas av hänsyn till arbetstagare i statliga företag, som inte skulle klara sig om inte statliga banker gav visst skydd med billiga lån. Bankskandalerna illustrerar oron för korruptionen, som delvis innebär ett direkt hot mot den ekonomiska utvecklingen. Viktigare är emellertid att korruptionen riskerar att urholka det politiska stödet hos allmänheten för de ekonomiska reformerna.

9(9) Statistisk sammanfattning De statistiska uppgifterna i denna rapport bygger (om inte annat anges) på information från Kinas 'National Bureau of Statistics'. Tillförlitligheten i dessa uppgifter är omdebatterad. Den statistiska byrån ska kontinuerligt revidera sina uppgifter vilket innebär att uppgifter från tidigare rapporter från ambassaden kan skilja sig från senare rapporter. '04 K1 '04 K1-2 '04 K1-3 '04 K1-4 '05 K1 BNP-tillväxt, % 9,7 9,7 9,5 9,5 9,5 BNP mrd USD 328,6 710,1 1137,5 1649 379,1 Export mrd USD 115,7 258,1 416,2 593,4 155,9 Import mrd USD 124,1 264,9 412,3 561,4 139,3 Ökn statl investeringar % 46,1 28,6 27,7 25,8 22,8 Inflation: KPI % 3,0 5,0 5,2 2,7 2,7 (slutet av perioden, årsbasis) Detaljhandelspriser % 1,7 4,1 4,3 1,9 (nov) 1,4 (slutet av perioden, årsbasis) Ökn industriproduktion % 17,7 17,7 16,1 16,7 16,2 Utl dir inv (kontr) mrd USD 34,3 72,7 107,4 137,9 35,2 Utl dir inv (real) mrd USD 14,1 33,9 48,7 60,6 13,4 Valutareserv mrd USD 439,8 470,6 514,5 609,9 659,1 Utlandsskuld mrd USD ** ** ** ** Växelkurs RMB/USD 8,2771 8,2771 8,2767 8,2765 8,2765 Tillväxt M2% (året före) 19,1 16,2 13,9 14,6 14,0 ** = ingen uppgift LJUNGGREN CC: Shanghai, Generalkonsulat Kanton, Generalkonsulat Hongkong, Generalkonsulat