Transport & Fordonsgymnasiet Hjulutrustningsteknik Däck & Hjulmekaniker Smakprov från undervisningsmaterialet
Utdrag från avsnitt: Hjulet Smakprov från undervisningsmaterialet till kursen Hjulutrustningsteknik, Däck- och Hjulmekaniker Här följer några sidor från de olika områden som ingår i Transport- och Fordonsgymnasiets kurs Hjulutrustningsteknik, Däckoch hjulmekaniker. Det är siddor från avsnittet Däcket, Hjulet, Arbetsflöde Personbil, Latsbil och Buss, Skogsmaskinsdäck, Jordbruksdäck och Industri/ Entreprenaddäck. Till några avsnitt finns det film som man kan se i en smartphone om man scannar QR-koden som finns på sidan. Kurser i ämnet: Hjulutrustning, 200 poäng (kurskod HJUHJU0). Hjulutrustning - specialisering, 100 poäng (kurskod HJUHJT00S). Hjulutrustningsteknik till jordbruksmaskiner, skogsmaskiner eller industri- och entreprenadmaskiner. En komplett beskrivning av kurserna finns på: www.skolverket.se sökord - hjulutrustningsteknik Fälgen Företag som tillverkar fälgar samarbetar med fordonstillverkare vid konstruktionen av fälgar. Samarbeten sker också med däcktillverkare för att fälgar och däck ska fungera bra ihop. I STROs databok finns information om vilka däck och fälgar som passar ihop. Personbilsfälgar tillverkas i plåt eller lättmetall. Nuförtiden är lättmetall det vanligaste materialet. Plåtfälg För att bygga en plåtfälg svetsar man ihop stansade eller utvalsade delar. Plåtfälgens delar: Fälgbredd Fälgdiameter (räknas från däcksätet) INSIDA Anläggningsyta Fälgcentrum = mitt emellan humparna Monteringsränna Centrumhål Fälgbana Monteringsränna Personbilsfälgar är nästan alltid av modellen dropcenterfälg vilket betyder att de har en monteringsränna i fälgbanan. Monteringsrännan är nödvändig för att kunna utföra montering och demontering. När däckfoten trycks ner i monteringsrännan går det att få blå streck motstående däckfot över fälgkanten. röda streck Inpressningsdjup (gäller alla fälgar) Negativt (-65mm) Fälgens inpressningsdjup är måttet (mätt i millimeter) mellan fälgens anläggningsyta mot navet, och fälgcentrum. Inpressningsdjupet påverkar hur djupt hjulet ligger i hjulhuset. Om inpressningsdjupet är ett negativt tal (anläggningsytan ligger innanför fälgcentrum) så sticker hjulet ut mer än om Fälgens inpressningsdjupet är noll då anläggningsytan och fälgcentrum har samma insida position. På orginalfälgar till en bil är detta inget problem men om hjulets ursprung är okänt är det viktigt att kolla inpressningsdjupet. Om det är för lågt för den aktuella bilmodellen kan hjulet slå i hjulhuset vid stort rattutslag. Inpressningsdjup kallas ibland offset eller fälgtallriksförskjutning. UTSIDA Hjulet breddar på bilen Hump Bultcirkel Inpressningsdjup: = anläggningsyta = fälgcentrum Neutralt (0) Positivt (+35mm) Anläggningsytan och fälgcentrum är samma Däcksäte - Däckets anläggningsyta på fälgen Fälghorn Hjulet ligger tätt på bilen Fälgens utsida 2 Hjulet 3
Utdrag från avsnitt: Däcket Tillverkning Skillnaden mellan olika däckfabrikat handlar mest om vilka gummiblandningar och däckmönster som används. Varje däckfabrikant har sina speciella detaljer som ger deras däck önskade egenskaper. Alla däck tillverkas mer eller mindre som i följande beskrivning. Man bygger först en gummicylinder på en trumma som sedan skjuts ihop och får formen av ett däck. 1 Blandning 3 Byggnation Råvaran är gummi, kisel, kimrök, olika plaster och kemikalier. Det kan ingå drygt 200 olika ingredienser i ett däck. En platta av gastätt butylgummi - en så kallad innerliner läggs på en trumma. Trumman kan expanderas med en uppblåsbar bälg (eller på mekanisk väg). Den täta innerlinern gör att man inte behöver ha någon slang i däcket. 2 Tillverkning av byggdelar Stomkorden vävs och gummeras med önskad gummiblandning i en kalander Profil Stomkorden som är en väv av ståltrådar täckta med gummi, rullas på trumman Profil Däckfoten läggs på En ring av stålwire trycks på däckfotsgummit Stomkorden viks över stålwiren. Gummit trycks ut genom former (extruderas) i olika bredder, tjocklekar och profiler. Dessa blir senare byggdelar till däcket. Stomkorden viks över trådkärnan 4 5
Utdrag från avsnitt: Arbetsflöde personbil Uppluftning i pumpbur 1 Lufta upp däcket Pumpa först upp däcket så att det stiger över humpen på fälgbanan - det brukar ske vid ca 3 bar. När däcket sätter sig på fälgen hörs ett skarpt knalljud. Var försiktig - det kan skvätta monteringspasta. Om däcket inte glider upp ordentligt över humpområdet, släpp ur luften och upprepa insmörjningen (Ett för tjockt lager smörjmedel kan orsaka problem). Däckfoten får inte tvingas upp med höga lufttryck. Gå aldrig ifrån en pumpslang som är ansluten till ventil eller utan betryggande avstängningsanordning vid förinställt tryck. Pang! 3 Sätt i ny ventilnål Ta bort luftslangen och låt trycket sjunka till ca 2 bar. Montera ventilnålen och lufta till brukstryck enligt lufttryckstabell. Pumpbur med pumpdator När man använder en pumpdator ska ventilnålen vara monterad. Pumpdatorn går upp till övertryck (monteringstryck) för att sedan släppa ut luft till transporttryck. 2 När däcket satt sig som det ska (Kontrollera att däckets centreringslinjer ligger parallellt med fälgkanten), luftas det till ett sättryck på max 3 bar. 4 Till sist: skruva på en skyddshatt för ventilnålen Pumpbur En pumpbur ökar säkerheten vid uppluftning. Den dämpar dessutom ljudnivån något och skyddar mot stänk. Kolla hur däcket beter sig under pumpningen. Avbryt pumpningen vid konstiga ljud eller om däcket sväller upp på något ställe. Viktigt om lufttryck! Pumpade däck innehåller mycket energi. Hälften av alla arbetsskador vid däck- och hjulhantering sker vid pumpning. Flera dödsfall har inträffat när luften skickat iväg delar av fälgar eller hela hjul. Även ventilnålar kan lossna och flyga iväg. För att förebygga personskador ska alla hjul pumpas förankrade på monteringsmaskinen, fastsatta på fordon eller i pumpbur. Ha respekt för den kraft som finns i komprimerad luft! Centreringslinjen Ljudvågor Ljudfilter Hörselskydd Trumhinna Decibel Din hörsel kan skadas om du utsätts för buller över 85 db(a) under en längre tid. Starka impulsljud kan ge dig en hörselskada direkt. Exempel på ljudnivåer vid olika moment i en däckverkstad. Ljud vid avluftning av däck 80-100 db(a) Ljud från mutterdragare 97 db(a) Ljud vid slag på fälg 90-103 db(c) Ljud från luftsmäll vid pumpning 100-120 db(c) db(a) - konstant ljud och db(c) - tillfälligt ljud Bullerskydd Många arbetsmoment på en däckverkstad bullrar. Det kan vara mutterdragare som slamrar eller högfrekventa pysljud från luftning av däck. Det är alltid bäst att ta bort källan till buller, men ibland kan det vara svårt. För att vara säker på att skydda din hörsel måste ha hörselskydd hela arbetsdagen. I verkstaden pågår flera typer av arbeten samtidigt. Då räcker det inte att ha hörselkåporna på när du själv gör något som bullrar. Det enda sättet att skydda din hörsel är att ha hörselskydd hela arbetsdagen. Moderna hörselskydd är individanpassade och gjorda för att bäras hela arbetsdagen. De reglerar ljudet elektroniskt och fungerar både när det bullrar och när du till exempel pratar i telefon. Arbetsgivaren ska tillhandahålla hörselskydden och se till att du kan använda dem på rätt sätt. Det är sedan din skyldighet att använda hörselskydden under hela arbetsdagen. Däck- hjulmekanikern i detta läromedel har en blå prick i örat - det ska föreställa ett individanpassat hörselskydd. 6 7
Utdrag från avsnitt: Arbetsflöde personbil Profil och mönster Däck har olika profil och mönster beroende på hur de ska användas. Däckprofil Med däckets profil menas förhållandet i procent mellan däcksidans höjd och slitbanans bredd. Ett däck med profilen 50 har därför en höjd som är 50% av bredden det vill säga det är hälften så högt som det är brett. Ett däck med profilen 75 har en höjd som är 75% (tre fjärdedelar) av bredden. Ett däck med profilen 100 är lika högt som det är brett. Däckets profil = däckets höjd/slitbanans bredd x 100 Däck med låg profil Många av dagens bilmodeller har stora fartresurser vilket kräver kraftiga bromsar. För att få stor bromskraft behövs bromsklossar och -skivor med stor yta. Därför har fälgarnas diametermått ökats. Däckens sidväggar måste vara lägre så att inte hjulets omkrets ska öka i motsvarande grad. För att få samma innervolym/ Bredd 200mm luftmängd måste däcken därför bli bredare. När fälgradien ökas används däck med motsvarande lägre profil för att rullomkretsen ska vara intakt Fälgdiametern är samma som däckets innerdiameter 16-tums däck/fälg 17-tums däck/fälg 18-tums däck/fälg Ett däck med låga däcksidor måste ha styva sidväggar för att kunna bära bilen och samtidigt behålla formen. Däckets styvhet gör bilen stadig att köra men fjädring försämras. Stötdämpningen sköts därför nästan helt av bilens fjädrar och stötdämpare. Rullomkrets = så långt däcket rullar på ett varv Däckprofiler på däck med bredden 200 mm: Bredd 200mm Bredd 200mm Tumstock: centimeter - tum Däckprofil 50 = 50% av 200 = Däckets höjd ca 100mm Däckprofil 75 = 75% av 200 = Däckets höjd ca 150mm Däckprofil 100 = 100% av 200 = Däckets höjd 200mm Mönster 1 - symmetriskt standardmönster Mönster 2 - riktningsbestämt mönster Mönster 1 - asymmetriskt mönster Längsgående mönsterkanaler På en traktor är det lätt att se att fram och bakhjul har olika funktioner Drivhjul Exempel på drivmönster till lastbil och buss Exempel på styr-/rullmönster till lastbil och buss Styrhjul Däckmönster Däckets väggrepp beror framför allt på hur däckmönstret ser ut och vilka gummiblandningar som används i slitbanan. För att däcket ska fungera i många olika situationer ger man mönstret en blandning av olika egenskaper. Här är tre exempel på mönster och namn på några mönsterkomponenter: Klackar Regroovable betyder att det finns en möjlighet att mönsterskära däcket Klack med lameller Slitagevarnare Mönster nr 1 är ett standardmönster. Det är symmetriskt såtillvida att det fungerar likadant i bägge rullriktningar. De längsgående kanalerna dränerar bort vatten. De ger grepp i sidled till exempel när man svänger. Mönster nr 2 är ett riktningsbestämt mönster med banor som leder bort vatten och klackar som ger grepp- och bromsförmåga. Rullriktningen markeras med en pil på däcksidan. Klackarna är i varierande storlek för att inte skapa resonansljud. Mönster nr 3 är ett asymmetriskt mönster. På däcksidan finns markeringar för vilken sida som är in- och utsida. Flera mönster ligger bredvid varandra vilket gör att det alltid finns en del av slitbanan som fungerar optimalt. De stora klackarna på utsidan ger stabilitet i kurvtagning. Insidans kanaler leder undan vatten och ger körstabilitet. Slitbanans mönsterklackar kan delas upp med lameller vilket ger förbättrade driv- och bromsegenskaper. Lamellerna ger däcket fler kanter som griper mot vägen och gör slitbanan rörligare. Även väggreppet vid vinterväglag förbättras. Negativt med lameller kan vara att stabilitaten försämras. En lastbil kan ha däck med olika mönster/funktioner beroende på årstid, underlag och var på bilen de är placerade. Ofta används däck med utpräglade rullmönster fram på bilen och mönster med grepp på drivhjulen. På buss- och lastbilsdäck kan man göra sajpningar i slitbanan för att få klackar med lameller. Lameller/ Sajpningar Tvärgående mönsterkanaler 8 9
Utdrag från avsnitt: Arbetsflöde personbil 1 Stryk på ett tunt och jämnt lager monteringspasta Använd en QR-läsare för att se en film om montering med halvautomatisk monteringsmaskin Montering med halvautomatisk monteringsmaskin Börja med att smörja däckfotens utsidor med ett tunt och jämnt lager monteringspasta. Använd en snabbtorkande pasta så att inte däcket glider på fälgen vid en inbromsning (då förstörs balanseringen). Kontrollera däckets rullriktning eller om det har bestämd insida/utsida så det blir rätt monterat åt rätt håll. Lägg däcket på fälgen och tryck den nedre däckfoten över fälgkanten. Rotera sedan däcket på fälgen så att den däcksida som kommit över fälgkanten hamnar under monteringshuvudet. 3 Tryck ner däcket på fälgen Pressverktyg snäpp Trasa som skydd 2 Tryck ventilen på plats och dra den igenom fälgen med ventilmonteringsverktyget Klinchpressare Monteringshuvud Se till att däcket ligger rätt (inside/outside, rullriktning) på fälgen 4 Rotera däcket så att den däcksida som kommit över fälgkanten hamnar under monteringshuvudet 5 Sänk ner klinchpressaren och monteringshuvudet 7 Stick in monteringshuvudet under fälgkanten Centreringslinjen 10 Lufta upp hjulet utan ventilnål tills däckfoten sätter sig på fälgbanan (över humpen). Kolla så att centreringslinjen löper parallellt med fälgkanten. Sänk ner maskinens klinchpressare och monteringshuvud. Lägg klinchpressaren mot däcksidan och placera pressverktyget på stället där däckfoten går in i fälgen. Tryck den del av däckfoten som ligger under fälghornet, ner i fälgdiket så minskar påfrestningarna däckfoten under rotationen. Rotera däcket. Om det tar emot stannar du och backar för att kontrollera vad som kan vara problem. Smörj eventuellt däckfoten och försök igen. Lufta upp hjulet så att däckfoten sätter sig på plats på fälgbanan, över fälgens hump. Kontrollera att däckets centreringslinjer ligger parallellt med fälgkanten. Skruva sedan i ventilnålen och lufta upp hjulet till rekommenderat tryck. Spruta för säkerhets skull lite vatten på ventilen. Om det bubblar och fräser är ventilen otät och måste bytas. Tryck ut lite luft med fingret för att blåsa bort vattnet och skruva sedan på ventilhatten. 8 Placera pressverktyget på däcksidan där däcket går in i fälgen. Tryck den del av däckfoten som ligger under fälghornet ner i fälgdiket så minskas spänningen i däckfoten. 11 Montera ventilnålen och lufta upp till rekommenderat tryck 6 Lägg klinchpressaren mot fälgsidan 9 Rotera hjulet 12 Spruta lite såpvatten på ventilen för att kontrollera ett den är tät. Släpp sedan ut lite luft så blåser vattnet bort. 10 11
Utdrag från avsnitt: Lastvagn, buss och lättare industrifordon Regummering Regummering Att kassera ett däck så fort slitbanan är nedsliten är ett stort slöseri med pengar och råvaror. Regummering är det miljömässigt bästa återvinningsalternativet för uttjänta däck. Alla regummeringsföretag i Sverige ska inspekteras en gång per år och får vid godkänt resultat märka sina däck med ett P-märke. Det innebär att de regummerade däcken uppfyller samma krav som för nya däck. Historik I slutet på 1950-talet började man förse nedslitna däckstommar med en förvulkad slitbana i något befintligt originalmönster. Metoden var egentligen från 1920-talet men hade av olika anledningar slutat användas. Man tog nu upp metoden igen och utvecklade den. Bandregummering Ett däck utan slitbana kallas i regummeringsvärlden för stomme. Förvulkningsmetoden innebär att man lägger en förvulkad slitbana med önskat mönster på stommen. Inga ingrepp görs i sidväggarna. När man förvulkaniserar slitbanan använder man upp till 90 bars tryck vilket innebär att man får en slitbana som är mycket avnötningståligt. Om man vill få bättre väggrepp kan klackarna i slitbanan sajpas med en sajpningsmaskin. Så här bandregummerar man däck (det finns andra metoder) Detaljer som till exempel tider, tryck och gradtal kan variera mellan olika vulkaniseringssystem. Däckstommarna sorterats och förses med ID-taggar som de behåller genom hela regummeringsprocessen. Här rullas de sedan upp på en så kallad däckstacker som reser däckstapeln upp på pallen. P P-märke visar att däcket godkänts i enlighet med ECE-reglemente 109 (regummerade lastvagnsdäck) En stomme är ett däck utan slitbana Sajpningsmaskin Sajpningar De sorterade och märkta stommarna läggs på torkning. Noteringar om stommens ägare, önskat mönster och liknande skrivs in i datorn En stomme på transportbandet Stommarna torkas Stommarna ska vara helt torra innan regummeringen kan börja. Finns det fukt kvar kan däcket till exempel drabbas av slitbaneseparation och måste kasseras. Avsyning och kvalitetskoll Stommen sätts i en däckspridare för att granskas. Noteringar görs om invändiga skador som ska repareras. Stenar och annat plockas bort från slitbanan för att inte skada kratsverktygen. Noteringar görs i datasystemet om stommens ägare och hur stommen ska behandlas. Uppgifter om vilken banbredd och vilken bana som ska läggas på skrivs in. Om stommen visar sig vara i för dåligt skick för regummering görs en notering att kunden ska kontaktas om detta. Den gamla slitytan kratsas bort Kratshuvud till kratsningsmaskinen Skador slipas upp Varje stomme dokumenteras individuellt Kratsning Däckets gummiyta och slitbana kratsas bort. Kratsningen av stommen styrs av ett dataprogram som har nödvändig data om alla förekommande däcktyper. Det kan vara uppgifter om slitbanebredd, omkrets och vilken kratsning som ska användas. Den gamla däckmärkningen tas bort och småskador på däcksidan kratsas upp. Hack och tecken på skador i slitbanan slipas upp för att hitta dold rost. En finslipning görs för att få bort vassa kanter innan däcket sugs rent från smuts och gummispån. Stommen går vidare till reparation efter en sista avsyning. 12 13
Utdrag från avsnitt: Skogsmaskinsdäck 1 6 Flytta monteringsskivan till hjulets baksida. Rotera hjulet och pressa av bakre däckfoten från fälgbanan OV OV Demontering Använd en QR-kodläsare för att se en film i din mobil AK 2 Lossa ventilskyddet och ta ut ventilkäglan Ventilhus Ventilens stoppmutter 7 Ventilkägla Innerslang Innerslang Tryck in ventilplattan S M 3 Tryck in ventilplattan i hjulet med ett träskaft eller liknande. Slangen kan gå sönder om ventilen sitter fast när däckfoten lossas från fälgen. 4 5 Pressa av den främre däckfoten från fälgbanan med maskinens demonteringsskiva Smörj däckfoten med demonteringspasta. På äldre däck är gummit hårt. Då är smörjningen extra viktig. 14 8 Tryck in maskinens spetsiga monteringshuvud mellan däckfot och fälgkant. Sätt in ett monteringsjärn bredvid monteringshuvudet och tryck det mot hjulet. 9 Rotera försiktigt, stegvis för att få däckfoten att krypa över fälgkanten 10 När hela yttre däckfoten kommit över fälgkanten kan du lätt plocka ut slangen ur däcket Flytta demonteringsplattan till hjulets baksida. Dra ut däcket på fälgen. Tag hjälp av maskinens flyttbara bottenplatta. 11 12 När däckjärnet närmar sig däckets högsta S M Ventilhus Ventilskydd Ventilhuset skruvas ur med en tång Viktigt att ventilen roterar BORT från monteringshuvudet AK PR Ett förlängningsskaft ger extra kraft om ventilskyddet sitter hårt PR Rulla upp hjulet på monteringsmaskinens rörliga bottenplatta och fäst hjulet med maskinens fasthållningsklor i fälgens navhål Tryck in maskinens spetsiga monteringshuvud mellan däckfot och fälgkant inne i däcket. Sätt in monteringsjärnet bredvid monteringshuvudet och tryck det mot fälgen. Rotera hjulet försiktigt stegvis. 15 punkt stoppar du rotationen. Ryck till lätt i däcket så ställer det sig på golvet.
Utdrag från avsnitt: Jordbruksdäck Ett högt tryck på liten yta medför hårdare och djupare jordpackning Däckens bredd och lufttryck påverkar jordpackningen: Standarddäck med normalt lufttryck (1,6 bar) Tätt packad plogsula Högt tryck ger jordpackning i de undre jordlagren (alven) Brett däck med normalt lufttryck (1,6 bar) Lättare packad plogsula Brett däck med lågt lufttryck (0,6 bar) Matjordslagret Alven Grunden Ett lågt tryck på stor yta germindre jordpackning och bättre grepp = mindre bränsleåtgång Sprutaggregat Lågtrycksdäck En större volym för luften i däcken innebär att de kan bära samma last fast med ett lägre lufttryck. För att klara detta måste däckets sida och skuldra ha extra stor bärighet. Om man skulle köra ett standarddäck med så lågt lufttryck skulle stommen kollapsa av påfrestningarna i däcksidan. Lågtrycksdäcken körs med ett lufttryck runt 0,6 bar (jämför normaldäckets ca 1,6 bar). Däcket flyter därför ut ännu mer och får en väldigt stor kontaktyta. Detta är extra viktigt på vattenmättad jord som lätt packas vid överåkningar med högt marktryck. Det finns flexibla lågtrycksdäck som fungerar bra med samma låga lufttryck både vid körning på åker och väg. Rundbalspress Implementdäck/redskapsdäck Implementdäck Implement betyder redskap, verktyg eller tillbehör. Implementdäck är breda och har rundade kanter och kan bära stor last med minimal påverkan på underlaget. Implementdäck sitter till exempel på rundbalspressar, plogar, vagnar, skottkärror och åkgräsklippare. Många redskap har ofta implementdäck på stödhjulen. Traktorer som används på ömtåligt underlag som till exempel golfbanor körs med implementdäck. Radodlingsdäck Vid en del odlingstyper vill man göra ett så litet hjulavtryck som möjligt för maximera odlingsytan. Det gäller speciellt för grödor som odlas i rader. Det kan till exempel vara raps, potatis, morötter eller sockerbetor. Radodlingsdäcket är högt och smalt och har extra rundade skuldror för att vara skonsamt mot underlaget. Ett liknande smalt däck används ofta vid sprutning av växtlighet för att minska skadan när man kör ute i den växande grödan. Vill man få minskad jordpackning vid radodling kan man byta Radodling till hjul med en större omkrets. De har en längre kontaktyta mot underlaget. Radodlingsdäck Jordbruksdäck 16 17
Utdrag från avsnitt: Industri-/Entreprenaddäck Montering femdelad fälg 1 Kontrollera att den koniska lägesringen, sidoringarna och låsringen är hela. Kassera och byt ringar om de är angripna av rost. Byt kilringen om den förlorat sin spänst. Vid byte av ringar ska du försäkra dig om att de har rätt dimension. Ringarna måste vara avpassade för fälgen för att monteringen ska bli säker. Haka på däcket på yttre fälgkanten 2 Slipa bort rost och smuts från alla ringar och från fälgen. 3 Stryk på ett jämnt och tunt lager monteringspasta på fälgens däcksäten. Se till att INTE smörja spåret för o-ringen (om spåret smörjs kan o-ringen glida loss när lägesringen sätts på plats). Sätt den inre sidringen på plats på fälgen. 4 Lyft på ett nytt däck på fälgen med kranen Den nedre delen av däcket kommer på plats av den egna vikten eller med ett lätt tryck med foten 5 Tryck på däcket med kranarmen så att det kommer på plats på fälgens inre däcksäte. Håll emot däckets nedre del så att det inte hakar upp sig. Häng på den yttre sidringen på fälgen. Lägesringens och fälgens urtag för låsklacken ska vara mittför varandra 6 Stryk lägesringens yttersida med ett jämnt och tunt lager monteringspasta. Sätt lägesringen på plats mellan sidring och fälg. Se till att lägesringens och fälgens urtag för låsklacken kommer i läge mittför varandra. 7 Tryck på den koniska lägesringen med kranspetsen samtidigt som du hjälper till på motsatt sida med monteringsjärnet. Tryck så långt att spåret för o-ringen friläggs. Smörj med monteringspasta runt spåret. Inre sidringens ovansida 8 Lägg på en ny o-ring och smörj ovanpå den med monteringspasta. O-ringen har till uppgift att täta mellan fälg och lägesring. 9 Montera låsringen Ytor som ska smörjas med monteringspasta: Fälgens inre kant Yttre sidringens ovansida Fälgens yttre kant Koniska lägesringens ovansida O-ringen ovansida smörjes. O-ringens spår ska inte smörjas O-ringsdike Yttre sidring/fälghorn Konisk lägesring Industri/Entreprenad 18 19