Något om hovrättens historia Sverige finns numera sex hovrätter. Äldst av dessa är Svea hovrätt, som inrättades år 1614, följd Göta hovrätt i Jönkö- Iping (1634) och Hovrätten över Skåne och Blekinge (1820). I senare tid har tillkommit Hovrätten för Övre Norrland i Umeå (1936) samt Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall och Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg (båda 1948). Under Hovrätten över Skåne och Blekinge lyder, som namnet anger, landets båda sydligaste landskap. Dessa hade fram till freden i Roskilde år 1658 hört till Danmark. Efter fredsslutet kom de under lång tid att rättsligt höra under Göta hovrätt. Ökad arbetsbörda i hovrätten och en strävan att underlätta den skånska och blekingska allmänhetens kontakter med överrätten aktualiserade frågan om minnesbok 7
inrättande av en ny hovrätt. Så tillkom Hovrätten över Skåne och Blekinge som alltså instiftades år 1820 på initiativ av den dåvarande kungen, Carl XIV Johan. Som säte för den nya hovrätten utsågs Kristianstad. Från år 1842 delade hovrätten där lokaler med stadens militär i Stora kronohuset under den gemensamma devisen Legibus et armis (För lagar och vapen). Den ekonomiska utvecklingen i hovrättsområdet var under återstoden av 1800-talet betydligt starkare i regionens sydvästra delar än i hovrättsområdet i övrigt. Särskilt Malmö med sina stora industriföretag hade mot slutet av seklet expanderat kraftigt. Därmed följde också en befolkningsmässig förskjutning av tyngdpunkten i regionen. Röster började höras som talade för en flyttning av hovrätten till det snabbt växande Malmö. Inte minst advokatkåren såg fördelar med en sådan förändring. Och Malmö stad var inte sen att stämma in och erbjöd sig t.o.m. att svara för både tomt och domstolsbyggnad. I oktober 1917 flyttade så hovrätten till Malmö och drog in i den då nyuppförda hovrättsbyggnaden vid Malmöhusvägen norr om Kungsparken, alldeles intill kanalen. Hovrättens domkrets omfattar nu liksom tidigare Skåne och Blekinge län. Inom området bor drygt 1,3 miljoner människor. Under hovrätten finns sju tingsrätter, av vilka Malmö tingsrätt är den utan jämförelse största. Hovrättens mål handläggs i allmänhet i Malmö, men det förekommer också, fastän mer sällan, att huvudförhandlingar hålls i Blekinge. 8 minnesbok Carl XIV Johan, hovrättens stiftare. Ovanpå böckerna t.v. ligger hovrättens sigill. Oljemålning av Fredric Westin. Till vänster: Hovrättens sigill (bild kommer här)
Gamla byggnaden Hovrättsbyggnaden i Malmö tillkom efter en arkitekttävlan. Det förslag som slutligen kom att förverkligas hade insänts av stockholmsarkitekten Ivar Callmander. Förslaget är hållet i den nationalromantiska stil som kännetecknade tiden. Till det yttre minner byggnaden med sina branta valmade tak, vitslammade väggar och höga granitsockel om den svenska stormaktstidens byggnadsskick. Anknytningen till Skåne markerades av de till färg och material avvikande hörnen i röd sandsten från Övedskloster. Den stora portalen på södra sidan var utförd i samma material och pryddes av Skånes och Blekinges vapen. På taket sitter en kopparklädd takryttare med en vindflöjel högst upp. När huset byggdes präglades rättegången i andra instans av skriftlighet. Behovet av sammanträdesrum var därför inte särskilt minnesbok 11
framträdande. Man redde sig med den s.k. Plenisalen på andra våningen. Med införandet av nya rättegångsbalken, som trädde i kraft år 1948, kom muntlighetsprincipen att få genomslag. Det blev då nödvändigt att förse hovrättshuset med den tillbyggnad norrut mot kanalen som uppfördes 1956 och inrymmer två sessionssalar och ett däremellan liggande utrymme för allmänheten. 12 minnesbok minnesbok 13 Överst: Kronohuset i Kristianstad, relief på östra väggen i förhallen. Därunder: Arkitektens namn, inhugget i stensockeln i sydöstra hörnet. Näst underst: Ytterhandtaget till porten. Underst: Detalj av brunnen framför portalen.
Överst t.v.: Interiördetaljer med bl. a. ett gallerförsett blindfönster, ett säreget uttryck för arkitektens humor. Överst t.h.: Fönstersmyg med sittplatser för allmänheten. Nederst t.v.: Dörren mellan nedre hallen och förhallen. Nederst t.h.: Ytterdörren sedd inifrån.
ett verk av den Malmöfödde målaren Henning Malmström (1890-1968).
son, Johanna Kalifatides och Kaj Seger. Understa bilden: Plenisalen i all sin glans.
Nya byggnaden Den byggnad som tidigare brukat kallas hovrättens nya uppfördes år 1977 vid Västergatan, där denna mynnar ut i Slottsgatan, dvs. alldeles öster om den gamla byggnaden. För den arkitekturintresserade erbjuder det nya huset mindre av intresse. Det är en massiv tegelbyggnad som bär prägel av sin tillkomsttid och inte ger många antydningar om att den tills helt nyligen var säte för en hovrätt. Hovrätten var till en början inte ensam hyresgäst, utan inrymde en avdelning av polismyndigheten i Malmö. I mitten av 1990-talet fick hovrätten ta hela huset i anspråk och det undergick en omfattande ombyggnad. Förutom att tjänsterum och angränsande utrymmen moderniserades, tillskapades på andra våningen flera nya förhandlingssalar och stora, ljusa utrymmen för allmänheten. Ombyggnaden omfattade också en ny entré, som tydligare markerade att byggnaden hyste en del av hovrätten. minnesbok 23
Överst: Vänthall för allmänheten. Nederst: Entré. Överst: Sessionssal D. Nederst: Samlingsrum för 3:e avdelningen.
Hovrättens personal Hovrätten över Skåne och Blekinge leds, liksom övriga hovrätter, av en president. Den är numera indelad i tre avdelningar. I spetsen för varje avdelning står en lagman. På en avdelning finns därutöver normalt sex hovrättsråd, av vilka två också fungerar som vice ordförande, samt två assessorer och tre eller fyra fiskaler. Varje avdelning har dessutom ett kansli som består av sex eller sju domstolssekreterare. En av dessa är kansliföreståndare. Inom den administrativa avdelningen handläggs övergripande administrativa frågor, t.ex. organisationsfrågor, personal- och ekonomifrågor samt IT-frågor. Under den administrativa enheten hör vidare vissa sidofunktioner, t.ex. registratorsexpeditionen, som registrerar och lottar inkommande mål och ärenden, telefonväxeln, biblioteket och expeditionsvakterna. I hovrätten tjänstgjorde vid årsskiftet 2008/2009 sammanlagt ca 85 personer, av vilka omkring hälften var domare. minnesbok 27
Första avdelningen