Prisstudie av ett typhus för kontor År 2011

Prisstudie av ett typhus för kontor År 2011 Rapporten är genomförd på uppdrag av SFVALA-gruppen av. Från SFVALA-gruppen finns ett intresse att bygga upp en kunskapsbas omkring prisnivå och prisutveckling för ett typat kontorshus. Prisstudien kan sägas ha ett liknande upplägg som Nils Holgersson-rapporten men omfattar landets 30 största kommuner och endast priser för energi i form av värme, kyla och el. Slutrapport Författad av Thomas Folkesson, måndagen den 19 september 2011

FÖRORD SFVALA består av sju stora fastighetsägare Stockholmshem, Statens fastighetsverk (SFV), Vasakronan, Akademiska Hus, Locum, Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) och Diligentia samt branschorganisationen Fastighetsägarna Stockholm som sedan 2005 samarbetat kring att ta fram energistrategier för värme och kyla inom Storstockholmsområdet. Innehållsförteckning FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 BAKGRUND & SYFTE... 4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3 FJÄRRVÄRME... 6 3.1 PRISER 2010 OCH 2011... 6 3.2 ALTERNATIV TILL FJÄRRVÄRME... 10 4 FJÄRRKYLA... 12 4.1 PRISER 2010 OCH 2011... 12 4.2 ALTERNATIV TILL FJÄRRKYLA... 15 5 EL... 17 5.1 ELPRISETS SAMMANSÄTTNING... 17 5.2 ELHANDELSPRISER 2010 OCH 2011... 17 5.3 ELNÄT AVGIFTER 2010 OCH 2011... 18 5.4 EL (HANDEL+ELNÄT)... 20 6 TOTALT... 22 6.1 ÖVERSIKT... 22 6.2 TOTALT 2011... 22 Foto sida 1: Lars Pellmark 2 (23)

SAMMANFATTNING I figuren och tabellen nedan redovisas en kortfattad sammanfattning av resultatet. kr/kvm exkl moms Fjärrvärme Fjärrkyla Fastighetsel (totalt/nät) Min Medel Prisför -ändr. Max 2010 34 (Luleå) 56,8 65,3 (Stockholm) 3,0 % 2011 35,0 (Luleå) 58,6 66,9 (Stockholm) 2010 20,7 (Västerås) 28,6 54,4 (Sundsvall) 1,4 % 2011 20,7 (Västerås) 29,0 54,4 (Sundsvall) 2010 85,6/6,6 (Luleå) 102,6/15,6 0,6 %/ 112,1/23,6 (Malmö)* 2011 86,1/7,1 (Luleå) 103,3/16,3 4,0 % 112,3/23,8 (Malmö)* Totalt 2010 154,6 (Luleå) 187,9 214,8 (Stockholm) 1,4 % 2011 156,1 (Luleå) 190,6 216,4 (Stockholm) Kommentarer: * avser Malmö, Örebro & Norrköping. Gemensam nämnare är E.ON som elnätslev. Noterbart är att ökningstakten för de studerade priserna varit relativt måttfulla och faktiskt legat under eller i paritet med inflationstakten (f n 3,3 % enl SCB april 2010/2011). Fjärrvärmepriset har ökat mest (3,0 %) medan el som helhet ökat minst (0,6 % då samma elhandelspris använts för 2010 och 2011). Elnät som är en del av det totala elpriset har dock ökat mer än övriga priskomponenter (4,0 %). Prisspridningen är dock mycket stor. Störst är den avseende elnät. Elnätet kostar 3,4 ggr så mycket i Malmö, Örebro och Norrköping jämfört med förhållandena i Luleå. Luleå skiljer ut sig genom att ha låga priser. Den totala skillnaden för värme, kyla och el i den dyraste (Stockholm) och billigaste kommunen (Luleå) är drygt 60 kr/kvm & år. För den studerade kontorsfastigheten innebär det en skillnad på totalt ca 0,6 Mkr/år eller 50.000 kr/månad exkl moms. 3 (23)

1 BAKGRUND & SYFTE Från SFVALA-gruppen finns ett intresse att bygga upp en kunskapsbas omkring prisnivå och prisutveckling för ett typat kontorshus. Prisstudien kan sägas ha ett liknande upplägg som Nils Holgersson-rapporten. Nils Holgersson-undersökningen har genomförts sedan 1996 och omfattar Sveriges samtlig 290 kommuner. Undersökningen har varit enkel i sin utformning och utgått från de behov som ett flerbostadshus med 15 lägenheter ställer på försörjning av nyttigheter i form av uppvärmning, el, VA och avfallshämtning. Syftet med detta uppdrag är att påbörja en prisstudie likt Nils Holgersson men för ett kontorshus med försörjning av: Fjärrvärme Fjärrkyla El Studien omfattar landets 30 största kommuner + Gotland. I prisstudien jämförs också med alternativa lösningar för uppvärmning och kyla. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Typhusdefinitionen för en kontorsbyggnad som ska vara representativ som jämförelseobjekt avseende studier av kostnader för el, värme och kyla redovisas nedan: HUSET Area: 10 000 kvadratmeter, Atemp. FJÄRRVÄRME Energianvändning: 1000 MWh/år (100 kwh/m2, år) Flöde: 21 400 m3/år Sommarandel: 17 procent av årsenergianvändningen, sommarperioden är maj-sept. FJÄRRKYLA Energianvändning: 500 MWh/år (50 kwh/m2,år) Abonnerad effekt: 333 kw Flöde: 43 000 m3 Utnyttjningstid: 1500 h/år Sommarandel: 60 procent av årsenergianvändningen, sommarperioden är maj-sept. EL (Fastighet + Verksamhet) Total elanvändning: 1000 MWh/år (100 kwh/m2,år), varav: Fastighetsel 40 % Verksamhetsel 60 % Abonnemangseffekt: 200 kw Andel högbelastningstid: 60 % 4 (23)

Samtliga priselement (fast, effekt, energi mm) enligt normalprislistan för el (nät+handel), fjärrvärme och fjärrkyla är medtagna i redovisningen. Som ett komplement till studien har också alternativ till fjärrvärme och fjärrkyla studerats. Resultaten av detta redovisas under respektive kapital för fjärrvärme och fjärrkyla som ett referensmått avseende skälighet. Det urval av kommuner som studerats framgår av tabellen till vänster. Utgångspunkten är SCBs statistikindelning av kommungrupper. Urvalet innebär att nästan hälften av Sveriges befolkning bor i dessa de 30 största kommunerna. Redovisningen avser förhållandena i centralorten. För kommunen Gotland är det Visby. För övriga kommuner är kommunnamn och centralortens namn det samma. Ur fjärrvärmesynpunkt så fångas ca 31 TWh (år 2008) av leveranserna in (vilket motsvarar 65% av samtliga fjärrvärmeleveranser). För fjärrkylans del representerar kommunurvalet 88 % av landets fjärrkylaleveranser år 2009. Elleveranserna är svårare att definiera då dessa följer koncessionsområden för el och inte kommungränser. I bilaga 1 redovisas kommuner, leverantörer och värden (öre/kwh och kr/kvm båda exkl moms) för fjärrvärme, kyla (fjärrkyla alt kylmaskin) och el (elhandel och elnät). 5 (23)

3 FJÄRRVÄRME 3.1 Priser 2010 och 2011 Figur 1 Fjärrvärmepriser 2010-2011 öre/kwh eller kr/kvm exkl. moms för Kontor (10 000 kvm) 6 (23)

Fjärrvärmepriset har i medeltal ökat från 56,8 till 58,6 öre/kwh (se Figur 1), samma värden om det uttrycks i kr/kvm. Båda uppgifterna uttryckt exkl moms. Höjningen mellan åren är i medeltal 3,0 % (se Figur 2). 7 (23)

Spridningen mellan de studerade kommunerna är stor. I Figur 1 redovisas fjärrvärmepriserna från billigaste (högst upp i figurerna) till dyraste kommun (längst ner i figurerna). Fjärrvärmepriset i den billigaste kommunen som är Luleå (35,0 öre/kwh) jämfört med den dyraste som är Stockholm (66,9 öre/kwh) visar på en differens på 31,9 öre/kwh. Fjärrvärmepriset för kontorsfastigheten är 91 % dyrare i Stockholm jämfört med Luleå. 8 (23)

Figur 2 Fjärrvärmeprisförändring 2010-2011 i % för Kontor De kommuner som höjt sina fjärrvärmepriser mest mellan åren 2010 och 2011 framgår av Figur 2 ovan. 1/3-del av de studerade kommunerna har höjt mer än inflationen (3,3 %). De tre kommuner som ökat mest är Östersund (9,9 %), Västerås (8,6 %) och Växjö (6,4 %). Samtliga dessa kommuner har dock relativt sett låga fjärrvärmepriser. Den mest anmärkningsvärda höjningen är den som skett i Västerås vilket lett till att Gävle har näst lägst pris i studien efter omöjliga Luleå. 9 (23)

3.2 Alternativ till fjärrvärme Som alternativ uppvärmningsform redovisas ett värmepumpsalternativ. Underlag för redovisningen är hämtad från Svensk Fjärrvärmes rapport om kostnader för värmepumpar som kom ut år 2005. Värmepumpstekniken har sedan dess utvecklats ytterligare. Ur teknisk synvinkel är förmodligen antagandena konservativa. I korthet har följande underlag använts för värmepumpsalternativet: Alternativ uppvärmning VP Rörlig kostnad VP Total kostnad Värmepump Värmefaktor 3,0 Energitäckning 96 % Effekttäckning 65 % resten el Kompl. Eleffektabon. 200 kw Totalt elpris 113 öre/kwh Drift- o U ca 2 öre/kwh Investering 3,45 Mkr Ränta 5 % Avskrivningstid 15 år Fast pris 33,1 öre/kwh 43,3 öre/kwh 76,4 öre/kwh Det finns synergieffekter som kan vara möjliga om egna värmepumpar kombineras med kylmaskiner och som hör samman med framför allt elnätsavgifter som inte beaktats. Figur 3 Fjärrvärmepriser 2010-2011 kr/kwh exkl. moms för Kontor i jämförelse med alternativ uppvärmningskostnad med värmepump 10 (23)

Jämförelsen i Figur 3 illustrerar om det finns ett värde av att byta från befintlig fjärrvärme till ett värmepumpsalternativ (fjärrvärmepriset ska då helst vara på minst samma nivå som den röda vertikala linjen i figuren som illustrerar ett totalt årligt värmepumpspris som inkluderar kapitalkostnader, d v s den investering som krävs för att konvertera från den befintliga fjärrvärmeanslutningen). I de dyraste kommunerna så finns det fortfarande en viss marginal (omkring 10 öre/kwh) till detta tröskelvärde. Studerar man enbart den rörliga kostnaden för värmepumpsalternativet, d v s om man som fastighetsägare redan investerat så har man en billigare årlig driftkostnad jämfört med fjärrvärmen. Det enda undantaget är Luleå kommun. I Figur 4 finns ett alternativt sätt att se på jämförelsen mellan fjärrvärme och värmepumpsdrift. De gröna staplarna visar på det totala elpris (elnät + elhandel inkl skatt men exkl moms) som är gräns för att den rörliga värmepumpskostnaden ska vara fördelaktigare än fjärrvärme. Detta Figur 4 Brytpunkter för elpris - vid jämförelse mellan synsätt gäller om man fjärrvärme och värmepump som fastighetsägare idag har värmepumpsdrift och vill jämföra sig med vad kostnaden är om man vore ansluten till fjärrvärme. Låg avser förhållandena i Luleå medan Hög avser förhållandena i Stockholm. Medel avser det beräknade medelvärdet för de studerade kommunerna. De röda staplarna avser det beräknade elpriset som är gräns för konvertering från fjärrvärme till värmepump. Hänsyn har i dessa beräkningar tagit till kapitalkostnaden för värmepumpen enligt de villkor som beskrivit ovan. Både de gröna och röda staplarna kan jämföras med den använda totala elprisnivån för våren 2011 i denna studie (den svarat linjen). Med utgångspunkt från gjorda antaganden för teknik samt investeringsnivå kan konstateras att det inte verkar intressanta att konvertera till värmepump om man redan är fjärrvärmeansluten. Å andra sidan kan inte fjärrvärmen konkurrera med en befintlig värmepump (enligt prestanda ovan). Undantaget är Luleå som har landets billigaste fjärrvärme. 11 (23)

4 FJÄRRKYLA 4.1 Priser 2010 och 2011 Priser för fjärrkyla är allt jämt svårt att få via officiella prislistor (jämför de övriga uppgifterna i denna rapport som nästan genomgående är möjliga att få del a via leverantörernas hemsidor). Detta beror delvis på att marknaden är omogen men också på en genomtänkt marknadsstrategi. Gotland (Ej kylalev.) Trollhättan (Ej kylalev.) Varberg (Ej kylalev.) Östersund (Ej kylalev.) Kalmar (Ej kylalev.) Kristianstad (Ej kylalev.) Karlstad (Ej kylalev.) Karlskrona (Ej relevant) Örnsköldsvik (Ej svar) Växjö (Ej svar) Södertälje (Ej svar) Halmstad (Ej svar) Eskilstuna (Ej svar) Lund (Ej svar) Umeå (Översyn) Västerås Helsingborg Norrköping Örebro Gävle Falun Uppsala Jönköping Malmö MEDELVÄRDE (30 största) Linköping Göteborg Skellefteå Luleå Borås Stockholm Sundsvall 2010 2011 41,4 42,7 44,0 44,0 45,0 46,0 46,4 51,0 53,6 58,0 59,0 60,1 65,1 7 72,4 79,3 108,8 2 4 6 8 10 12 Fjärrkylapris öre/kwh exkl moms Figur 5 Fjärrkylapriser 2010-2011 kr/kwh exkl. moms för Kontor 12 (23)

Anslutningskostnaden eller inträdeskostnaden till fjärrkylanätet är en viktig del av priset som inte finns med i denna redovisning som i analogi med fjärrvärmen endast redovisar de årliga kostnaderna för kontorsfastigheten enligt gällande prislista. Av de 30 studerade kommunerna har priser för fjärrkyla erhållits i 15 kommuner. Sju av kommunerna har inte fjärrkyla medan de åtta övriga ej lämnat svar trots telefon och mailkontakt. Gotland (Ej kylalev.) Trollhättan (Ej kylalev.) Varberg (Ej kylalev.) Östersund (Ej kylalev.) Kalmar (Ej kylalev.) Kristianstad (Ej kylalev.) Karlstad (Ej kylalev.) Karlskrona (Ej relevant) Örnsköldsvik (Ej svar) Växjö (Ej svar) Södertälje (Ej svar) Halmstad (Ej svar) Eskilstuna (Ej svar) Lund (Ej svar) Umeå (Översyn) Västerås Helsingborg Norrköping Örebro Gävle Falun Uppsala Jönköping Malmö MEDELVÄRDE (30 största) Linköping Göteborg Skellefteå Luleå Borås Stockholm Sundsvall 2010 2011 20,7 21,4 22,0 22,0 22,5 23,0 23,2 25,5 26,8 29,0 29,5 3 32,5 35,0 36,2 39,6 54,4 1 2 3 4 5 6 Fjärrkylapris kr/kvm exkl moms Figur 6 Fjärrkylapriser 2010-2011 kr/kvm exkl. moms för Kontor Fjärrkylapriset har i medeltal ökat från 57,3 till 58 öre/kwh (se Figur 5) eller 28,6 till 29,0 kr/kvm (se Figur 6). Båda uppgifterna uttryckt exkl moms. Höjningen mellan åren är i medeltal 1,4 % (se Figur 7). 13 (23)

Spridningen mellan de studerade kommunerna är stor. I Figur 5 och Figur 6 redovisas fjärrkylpriserna från billigaste (högst upp i figurerna) till dyraste kommun (längst ner i figurerna). Fjärrkylapriset i den billigaste kommunen som är Västerås (41,4 öre/kwh / 20,7 kr/kvm) jämfört med den dyraste som är Sundsvall (108,8 öre/kwh / 54,4 kr/kvm) visar på en differens på 67,4 öre/kwh / 33,7 kr/kvm. Fjärrkylapriset för kontorsfastigheten är 163 % dyrare i Sundsvall jämfört med Västerås. Gotland (Ej kylalev.) Trollhättan (Ej kylalev.) Örnsköldsvik (Ej svar) Varberg (Ej kylalev.) Östersund (Ej kylalev.) Kalmar (Ej kylalev.) Karlskrona (Ej relevant) Kristianstad (Ej kylalev.) Växjö (Ej svar) Karlstad (Ej kylalev.) Södertälje (Ej svar) Halmstad (Hinner inte) Eskilstuna (Ej svar) Lund (Ej svar) Umeå (Översyn) Skellefteå Luleå Sundsvall Jönköping Västerås Göteborg Stockholm Gävle MEDELVÄRDE (30 Malmö Falun Helsingborg Linköping Uppsala Norrköping Örebro Borås % % % % % % % 0,7% 1,4% 2,1% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 3,4% 3,4% 5,0% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Prisförändring mellan 2010 och 2011 uttryckt i procent Figur 7 Fjärrkylaprisförändring 2010-2011 i % för Kontor De kommuner som höjt sina fjärrkylapriser mest mellan åren 2010 och 2011 framgår av Figur 7 ovan. Tre av de studerade kommunerna har höjt mer än inflationen (3,3 %). De tre kommuner som ökat mest är Borås (5,0 %), Örebro och Norrköping (båda 3,4 %). 14 (23)

4.2 Alternativ till fjärrkyla Som alternativ till fjärrkylan har egna kylmaskiner använts. Underlag för redovisningen är hämtad från rapporten Fokus på fjärrkyla 2008 som i bygger på ett examensarbete avseende kyla av Carl Berthammar, KTH 2007. I korthet har följande underlag använts för det egna kylalternativet: Alternativ uppvärmning Kylmaskin Rörlig kostnad Kylmaskin Total kostnad Kylmaskin Värmefaktor 3,0 Kompl Eleffektabon Ca 100 kw Totalt elpris 120 öre/kwh Drift- o U ca 7 öre/kwh Investering 1,2 Mkr Ränta 5 % Avskrivningstid 15 år Fast pris 23,1 öre/kwh 47,2 öre/kwh 76,4 öre/kwh Om kylmaskiner med värmeåtervinning används är det möjligt att sänka kostnaden med 5-15 % beroende på förutsättningar. Detta har inte tagits med i redovisningen nedan. Det finns också synergieffekter som kan vara möjliga om egna kylmaskiner kombineras med värmepumpar för uppvärmning som inte beaktats. Elnätsavgiftens tillkommande effektavgift kan då fördelas mellan värme och kyla. Gotland (Ej kylalev.) Trollhättan (Ej kylalev.) Varberg (Ej kylalev.) Östersund (Ej kylalev.) Kalmar (Ej kylalev.) Kristianstad (Ej kylalev.) Karlstad (Ej kylalev.) Karlskrona (Ej relevant) 2010 2011 Kylmaskin rörl. (47,2 öre/kwh) Kylmaskin total (70,2 öre/kwh) Örnsköldsvik (Ej svar) Växjö (Ej svar) Södertälje (Ej svar) Halmstad (Ej svar) Eskilstuna (Ej svar) Lund (Ej svar) Umeå (Översyn) Västerås 41,4 Helsingborg 42,7 Norrköping 44,0 Örebro 44,0 Gävle 45,0 Falun 46,0 Uppsala 46,4 Jönköping 51,0 Malmö 53,6 MEDELVÄRDE (30 största) 58,0 Linköping 59,0 Göteborg 60,1 Skellefteå 65,1 Luleå 7 Borås 72,4 Stockholm 79,3 Sundsvall 108,8 2 4 6 8 10 12 Fjärrkylapris öre/kwh exkl moms Figur 8 Fjärrkylapriser 2010-2011 kr/kwh exkl. moms för Kontor jämförelse med alternativ kyla med kylmaskiner 15 (23)

Jämförelsen i Figur 8 illustrerar om det finns ett värde av att byta från befintlig fjärrkyla till ett alternativ med egna kylmaskiner (fjärrkylapriset ska då helst vara på minst samma nivå som den röda vertikala linjen i figuren som illustrerar ett totalt årligt kylpris som inkluderar kapitalkostnader, d v s den investering som krävs för att konvertera från den befintliga fjärrkylaanslutningen). I de dyraste kommunerna (Sundsvall, Stockholm och Borås) kan detta vara lönsamt då tröskelvärdet är passerat. Många av kommunerna de kommunerna med lägsta priser har bra prisnivåer även om hänsyn tas till värmeåtervinning från egna kylmaskiner. I Figur 9 finns ett alternativt sätt att se på jämförelsen mellan fjärrkyla och drift med egen kylmaskin. Figur 9 Brytpunkter för elpris - vid jämförelse mellan fjärrkyla och kylmaskin De gröna staplarna visar på det totala elpris (elnät + elhandel inkl skatt men exkl moms) som är gräns för att den rörliga kostnaden för kylmaskin ska vara fördelaktigare än fjärrkyla. Detta synsätt gäller om man som fastighetsägare idag har egen kylmaskin och vill jämföra sig med vad kostnaden är om man vore ansluten till fjärrkyla. Låg avser förhållandena i Västerås medan Hög avser förhållandena i Sundsvall. Medel avser det beräknade medelvärdet för de studerade kommunerna. De röda staplarna avser det beräknade elpriset som är gräns för konvertering från fjärrkyla till egen kylmaskin. Hänsyn har i dessa beräkningar tagit till kapitalkostnaden för egen kylmasin enligt de villkor som beskrivit ovan. Både de gröna och röda staplarna kan jämföras med den använda totala elprisnivån för våren 2011 i denna studie (den svarat linjen). Med utgångspunkt från gjorda antaganden för teknik samt investeringsnivå kan konstateras att det i tre av fallen kan verkar intressant att konvertera till egen kylmaskin om man redan är fjärrkyla-ansluten. Dessa är Sundsvall, Stockholm och Borås. Å andra sidan kan inte fjärrkylan konkurrera med en befintlig kylmaskin (enligt prestanda ovan). Undantaget är Västerås som har den billigaste fjärrkylan av de studerade kommunerna. 16 (23)

5 EL 5.1 Elprisets sammansättning Det totala elpriset består av flera komponenter. I redovisningen nedan är uppdelningen gjord i Elhandelspris (kap 5.2) och Elnätsavgift (kap 5.3) som sedan sammanfattas i ett Totalt elpris (kap 5.4). I elhandelspriset ingår elcertifikat och även elskatt. I figuren nedan redovisas fördelningen mellan dessa olika priskomponenter. Nivåerna är baserade på ett medeltal för elnätsavgiften 2011 för de studerade kommunerna. Elhandelspriset är medelvärdet för år 2010 med utgångspunkt från spotpriset för el på NordPool med ett antaget pålägg (1,5 öre/kwh). Elskatten för år 2011 är 28,3 öre/kwh (28,0 öre/kwh år 2010). För Norrlandskommunerna som är med i studien (undantaget Gävle) är elskatten lägre, 18,7 öre/kwh år 2011 (18,5 öre/kwh år 2010). Figur 10 Elprisets sammansättning uttryckt i öre/kwh exkl. moms 5.2 Elhandelspriser 2010 och 2011 I redovisningen har ett elhandelspris använts som är medelvärdet för år 2010 med utgångspunkt från spotpriset (det rörliga priset) för el på NordPool som är den nordiska elbörsen. Till detta pris har ytterligare priskomponenter lagts till (se nedan i figuren). Figur 11 Elhandelspris 2010 öre/kwh exkl. moms för Kontor 17 (23)

5.3 Elnät avgifter 2010 och 2011 I Figur 12 nedan redovisas elnätsavgifterna i öre/kwh respektive kr/kvm. Figur 12 Elnätsavgift 2010-2011 öre/kwh eller kr/kvm exkl. moms för Kontor (10 000 kvm) Elnätsavgiften har i medeltal ökat från 15,5 till 16,1 öre/kwh (se Figur 12), samma värden om det uttrycks i kr/kvm. Båda uppgifterna uttryckt exkl moms. Höjningen mellan åren är i medeltal 3,9 % (se Figur 13). 18 (23)

Spridningen mellan de studerade kommunerna är stor. I ovanstående figurer redovisas elnätsavgifterna från billigaste (högst upp i figurerna) till dyraste kommun (längst ner i figurerna). Elnätsavgiften i den billigaste kommunen som är Luleå (7,1 öre/kwh) jämfört med de dyraste kommunerna som är Malmö, Örebro och Norrköping (23,8 öre/kwh) visar på en differens på 16,7 öre/kwh. Elnätsavgiften för kontorsfastigheten är 335 % dyrare i i de tre E.ON-kommunerna jämfört med Luleå. Figur 13 Prisförändring Elnätsavgift 2010-2011 i % för Kontor De kommuner som höjt sina elnätsavgifter mest mellan åren 2010 och 2011 framgår av Figur 13 ovan. 18 av de studerade kommunerna har höjt mer än inflationen (3,3 %). Tre kommuner har ökat mer än 10 %! Det är Karlskrona (15,7 %), Eskilstuna (10,2 %) och Göteborg (10,1 %). Detta är minst sagt anmärkningsvärt! 19 (23)

5.4 El (handel+elnät) I figurerna nedan redovisas också totalnivån för el, d v s elpriset inklusive elhandel, elskatt och elnätsavgift. Figur 14 El (elhandel+elnät) 2010-2011 öre/kwh eller kr/kvm exkl. moms för Kontor Redovisningen följer i stort sett mönstret för elnätsavgifterna med vissa mindre förändringar beroende på olika elskatter i flera av de norrländska kommunerna jämfört med landet i övrigt. 20 (23)

Figur 15 Prisförändring Elnätsavgift 2010-2011 i % för Kontor Prisförändringarna blir mindre då elhandelspriset som använts är en och samma nivå för både 2010 och 2011. 21 (23)

6 TOTALT 6.1 Översikt I Figur 16 nedan redovisas en sammanfattande bild av medelvärdet för de studerade kommunerna (för fjärrkyla är det medelvärdet av de kommuner som har redovisat ett fjärrkylapris, d v s 15 av 30 kommuner). Figur 16 Totalt 2011 kr/kvm exkl. moms för Kontor För den studerade kontorsfastigheten är kostnaden för fastighetsel den helt dominerande (54 % av den totala kostnaden) följt av uppvärmningskostnaden (31 %). Kostnaden för fjärrkyla står för den minsta delen (15 %). 6.2 Totalt 2011 I Figur 17 nedan redovisas den totala energikostnaden för den studerade kontorsfastigheten. Energikostnaden är i medeltal 190,6 kr/kvm exkl moms. Spridningen mellan de studerade kommunerna är stor. Från den billigaste kommunen som är Luleå (156,1 kr/kvm - högst upp i Figur 17) till dyraste kommun som är Stockholm (216,4 kr/kvm - längst ner i Figur 17). Den totala skillnaden för värme, kyla och el är drygt 60 kr/kvm & år. För den studerade kontorsfastigheten innebär det en skillnad på totalt ca 0,6 Mkr/år eller 50.000 kr/månad exkl moms. 22 (23)

Figur 17 Totalt 2011 kr/kvm exkl. moms för Kontor 23 (23)

BILAGA 1 Kommun Kommunurval samt leverantörer Län Kommungrupp Leverantörer Folkmängd 31 december 2010 Fjärrvärme Fjärrkyla Elnät Stockholm Stockholms län 1 847 073 AB Fortum värme samägt med Stockholms stad AB Fortum värme samägt med Stockholms stad Fortum Distribution AB Storstockholm_1_Stockholm Göteborg Västra Götalands län 1 513 751 Göteborg Energi AB Göteborg Energi AB Göteborg Energi Nät AB Malmö Skåne län 1 298 963 E.ON Malmö E.ON Malmö E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta Uppsala Uppsala län 3 197 787 Vattenfall AB Vattenfall AB Vattenfall Eldistribution AB Södra & Mellersta_40 Linköping Östergötlands län 3 146 416 Tekniska Verken i Linköping AB Tekniska Verken i Linköping AB Utsikt Nät AB Västerås Västmanlands län 3 137 207 Mälarenergi AB Mälarenergi AB Mälarenergi Elnät AB Örebro Örebro län 3 135 460 E.ON Örebro E.ON Örebro E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta Norrköping Östergötlands län 3 130 050 E.ON Norrköping E.ON Norrköping E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & Mellersta Helsingborg Skåne län 3 129 177 ÖresundskraftAB ÖresundskraftAB Öresundskraft AB Jönköping Jönköpings län 3 127 382 Jönköping Energi AB Jönköping Energi AB Jönköping Energinät AB Umeå Västerbottens län 3 115 473 Umeå Energi AB - (Översyn) Umeå Energi Elnät AB Lund Skåne län 3 110 488 LundsEnergikoncernAB(publ) - (Ej svar) Lunds Energi AB Borås Västra Götalands län 3 103 294 Borås Energi och Miljö AB Borås Energi och Miljö AB Borås Elnät AB Eskilstuna Södermanlands län 3 96 311 EskilstunaEnergi&MiljöAB - (Ej svar) Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB Sundsvall Västernorrlands län 3 95 732 Sundsvall Energi AB Sundsvall Energi AB Sundsvall Elnät AB Gävle Gävleborgs län 3 95 055 GävleEnergiAB GävleEnergiAB Gävle Energi AB Halmstad Hallands län 3 91 800 HalmstadsEnergiochMiljöAB - (Ej svar) Halmstads Energi & Miljö Nät AB Södertälje Stockholms län 3 86 246 Telge Nät AB - (Ej svar) Telge Nät AB Karlstad Värmlands län 3 85 753 Karlstads Energi AB - (Ej kylalev.) Karlstads Elnät AB Växjö Kronobergs län 3 83 005 Växjö Energi AB - (Ej svar) Växjö Energi Elnät AB Kristianstad Skåne län 3 79 543 C4EnergiAB - (Ej kylalev.) C4 Elnät AB Luleå Norrbottens län 3 74 178 LuleåEnergiAB LuleåEnergiAB Luleå Energi Elnät AB Skellefteå Västerbottens län 3 71 641 Skellefteå Kraft AB Skellefteå Kraft AB Skellefteå Kraft Elnät AB Karlskrona Blekinge län 3 64 032 Affärsverken Karlskrona AB - (Ej relevant) Affärsverken Karlskrona AB Kalmar Kalmar län 3 62 815 Kalmar Energi Värme AB - (Ej kylalev.) Kalmar Energi Elnät AB Östersund Jämtlands län 3 59 416 Jämtkraft AB - (Ej kylalev.) Jämtkraft Elnät AB Varberg Hallands län 3 58 084 Varberg Energi AB - (Ej kylalev.) Varberg Energi AB Falun Dalarnas län 3 56 044 FaluEnergi&VattenAB FaluEnergi&VattenAB Falu Elnät AB Örnsköldsvik Västernorrlands län 3 55 073 Övik Energi AB - (Ej svar) Övik Energi Nät AB Trollhättan Västra Götalands län 3 55 248 Trollhättan Energi AB - (Ej kylalev.) Trollhättan Energi Elnät AB Gotland Gotlands län 7 57 269 Gotlands Energi AB - (Ej kylalev.) Gotlands Energi AB Kommungr 1&3+Gotland 46% 4 319 766 Hela riket 9 415 570

BILAGA 2 Kommuner och priser (öre/kwh exkl moms) 2011 Värme Kyla El Kommun Län Fjärrvärme VP* Fjärrkyla Kylmaskin* Elnät Elhandel Totalt Stockholm Stockholms län 65,3 43,3 79,3 47,2 21,4 88,5 109,9 Göteborg Västra Götalands län 56,7 43,3 60,1 47,2 15,9 88,5 104,4 Malmö Skåne län 58,3 43,3 53,6 47,2 23,8 88,5 112,3 Uppsala Uppsala län 61,6 43,3 46,4 47,2 18,7 88,5 107,2 Linköping Östergötlands län 53,9 43,3 59,0 47,2 14,3 88,5 102,8 Västerås Västmanlands län 44,2 43,3 41,4 47,2 17,5 88,5 106,0 Örebro Örebro län 56,6 43,3 44,0 47,2 23,8 88,5 112,3 Norrköping Östergötlands län 56,5 43,3 44,0 47,2 23,8 88,5 112,3 Helsingborg Skåne län 55,5 43,3 42,7 47,2 16,1 88,5 104,6 Jönköping Jönköpings län 57,0 43,3 51,0 47,2 14,2 88,5 102,7 Umeå Västerbottens län 59,0 43,3-47,2 13,0 79,0 92,0 Lund Skåne län 65,0 43,3-47,2 15,7 88,5 104,2 Borås Västra Götalands län 57,1 43,3 72,4 47,2 14,8 88,5 103,3 Eskilstuna Södermanlands län 54,8 43,3-47,2 16,8 88,5 105,3 Sundsvall Västernorrlands län 57,0 43,3 108,8 47,2 12,5 79,0 91,5 Gävle Gävleborgs län 46,5 43,3 45,0 47,2 15,6 88,5 104,1 Halmstad Hallands län 56,8 43,3-47,2 14,1 88,5 102,6 Södertälje Stockholms län 64,2 43,3-47,2 13,8 88,5 102,3 Karlstad Värmlands län 58,5 43,3-47,2 15,0 88,5 103,5 Växjö Kronobergs län 52,9 43,3-47,2 16,2 88,5 104,7 Kristianstad Skåne län 54,9 43,3-47,2 17,2 88,5 105,7 Luleå Norrbottens län 34,0 43,3 7 47,2 7,1 79,0 86,1 Skellefteå Västerbottens län 64,7 43,3 65,1 47,2 13,0 88,5 101,5 Karlskrona Blekinge län 64,9 43,3-47,2 17,0 88,5 105,5 Kalmar Kalmar län 58,9 43,3-47,2 17,9 88,5 106,4 Östersund Jämtlands län 49,6 43,3-47,2 14,7 79,0 93,7 Varberg Hallands län 58,4 43,3-47,2 15,7 88,5 104,2 Falun Dalarnas län 61,1 43,3 46,0 47,2 14,9 88,5 103,4 Örnsköldsvik Västernorrlands län 58,9 43,3-47,2 15,2 79,0 94,2 Trollhättan Västra Götalands län 55,5 43,3-47,2 13,4 88,5 101,9 Gotland Gotlands län 63,7 43,3-47,2 21,3 88,5 109,8 MEDEL 56,8 43,3 58,0 47,2 16,3 87,0 103,2 Kommentarer: * Avser endast rörlig kostnad för drift och underhåll, d v s kapitalkostnader till följd av investering i värme alt kyla finns ej med