Budgetdirektiv Kungälvs kommun 2016 med utblick mot 2019 2015-04-20
Budgetdirektiv, Kungälvs kommun, 2016 med utblick mot 2019 De av Kommunfullmäktige fastslagna målen för mandatperioden gäller. 1. I Kungälv finns arbete åt alla 2. Attraktivt boende 3. Minskad segregation 4. Minskad miljö- och klimatpåverkan 5. Gör rätt från början - satsa på barn och unga 6. Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Samarbetspartiernas politik är tydlig, vill satsa mer på jobben, skapa ett attraktivt boende och bygga mer, minska segregationen, skapa ett mer jämlikt Kungälv och minska klimat- och miljöpåverkan. All kommunal verksamhet syftar till högsta möjliga service till invånare, företag, föreningar och besökare. Våra ledord är medborgarfokus, respekt, öppenhet, ordning och reda. Politisk plattform med utblick till 2019 Detta direktiv gäller för 2016 med utblick 2019. Av det skälet presenteras och biläggs Samarbetspartiernas politiska plattform fram till 2019, för tolkning och möjligt genomförande för förvaltningen, se bilaga. I hela denna resa är vi öppna att i dialog med förvaltning och opposition göra tillägg och justeringar. Resultatmål och tilläggsuppdrag gäller Nuvarande 16 resultatmål från 2015 står sig i all väsentlighet inför årsplanearbetet. Dialog sker kontinuerligt under budgetprocessen. Samverkanspartierna nya ekonomiska politik 2015 med balansmål kring överskottet som skapat 15 miljoner i reformutrymme för ökad kvalité skall fortsatt gälla 2016. Kompetensutveckling för lärare Minskade barngrupper i förskolan Utbyggd kollektivtrafik med anropsstyrd trafik på landet Förstärkt grundbemanning på vård- och omsorgsboenden Nya initiativ kring tillväxt och personal skall arbetas in Samarbetspartiernas fyra initiativ nedan från 2015 skall på olika sätt vara en del av årsplan 2016. Strategi för ökad tillväxt och fler i arbete (Personal/Näringslivsutskott 3 mars 2015) Personalpolitiskt program 2015-2020 (Personal/Näringslivsutskott 3 mars 2015) Strategi för högre frisknärvaro (Personal/Näringslivsutskott 3 mars 2015) Samordning kollektivtrafikfrågor (Kommunstyrelsen 25 mars 2015) EU, nationella och regionala beslut Nyligen presenterades regeringens vårproposition. Det kommer också snart ett förslag från Västra Götalandsregionen. Dessa förslag kommer påverka Kungälv och vår egen budget. EU har också öppnat för nya fonder och projektmedel. Alla dessa externa faktorer skall belysas i budgetprocessen inför årsplan 2016, i syfte att stödja och genomföra Kommunfullmäktiges mål. 2
Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Samarbetspartierna vill nå en politisk styrning där det råder balans mellan ekonomi, kvalitet och behov. Det kräver nya och utvecklade arbets- och förhållningsätt, inför 2016. Vår utgångspunkt är att en välskött ekonomi är en förutsättning för en god välfärd, om behoven i välfärden förändras som påverkar kvalitén, skall en fungerande avvikelsehantering balansera kvalité och ekonomi. Enbart ekonomiskt resultat medger inte uppfyllda behov eller god kvalitet. Kommunstyrelsens ekonomiska drifts- och investeringsram för 2016 ska användas till verksamheterna enligt beslutad Årsplan. Avvikelser från mål och medel ska upp till politisk behandling och prioritering. Kommunstyrelsen eftersträvar en planerad uppföljning och analys av samtliga resultatmål i ett Årshjul. Löpande uppföljning i Kommunstyrelsen ska ske utifrån Rambudgetens strategiska mål, Årsplanens resultatmål och en bedömning av balansen mellan ekonomi, kvalitet och behov. Utmaningar och utvecklingsarbete inför 2016 med utblick 2019 Rambudgeten 2016 hanterar ytterligare dryga 50 miljoner som tidigare ej redovisats tydligt eller varit känt. Detta är nu inarbetat i driftsramarna och påverkar kommunstyrelse, nämnders och bolags verksamhet och investeringar. Mål är till för att uppnås, men framtida budgetprocesser kräver såväl en ordentlig omvärldsanalys som nytänkande och en påtaglig inkomstförstärkning i närtid, för att klara tillväxtmålen, överskotten, investeringsåtagandena och för att samtidigt långsiktigt hålla upplåningsvolymen på en rimlig nivå. För att klara styrningen med balans krävs inkomstförstärkningar. Samarbetspartierna för här fram 14 förslag/principer för utveckling. Vi betonar vikten av dialog och samarbete med nämnder, bolag, chefer och enheter, fackliga organisationer, andra myndigheter, företag och föreningar. 1. Förvaltning steg 3.0. För 8 år sedan infördes en samlad förvaltning med syfte om ökad hushållning. Nästa steg måste tas, där volymkompensation exempelvis kompletteras med processorienterat utvecklingsarbete med en plan för en årlig effektivisering om 3 procent med bibehållen kvalitet. Syftet är att stödja resultatmålet om Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället. 2. Strategi för ökad tillväxt och fler i arbete, beslutad av (PNU x datum) skall bidra till fler i arbete och färre i försörjningsstöd, utbildningsinsatser/samordning och ökade skatteintäkter. 3. Personalpolitiskt program 2015-2020 och Strategi för högre frisknärvaro (PNU x datum) skall bidra till högre effektivitet och kvalitet. 4. Samordningsgruppen för kollektivtrafik skall stödja målet; Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället om ökad hushållning med kommunens samlade medel och ge möjlighet att finansiera framtida reformer inom kollektivtrafiken så som exempelvis fria resor för pensionärer samt fria resor för unga, vissa tider på dygnet eller perioder inom kommunen. Dialog skall också påbörjas om möjligheten att införa så kallad Göteborgstaxa motorvägsmotet. 5. Detaljerad plan för att bygga ikapp behovet av vård och äldreomsorgsplatser för att också minska överkostnaden i hemtjänsten. Planen skall omfatta ett flertal verktyg och brytpunkter för kostnadseffektivitet - särskilt boende kontra hemtjänst. 6. Investeringsöversyn. Tillväxtprioriteringen är mjuka värden. Hårda investeringar som infrastruktur, bilar, skjuts fram till förmån för kärnverksamhet som vård, skola omsorg. Styrande i investeringsprioriteringen är också driftkostnadssänkande investeringar. 3
Komponentavskrivningar skall tillämpas och investeringsmedel i olika avtal med till exempel Trafikverket, kan behöva ses över. 7. Upphandlingseffektivitet, följa KF beslut med tydligare roller, styrning och uppföljning. Ökad omvärldsanalys i syfte att få ner investeringskostnader i tunga kärnverksamheter med bibehållen kvalité vid exempelvis byggnation av vård och omsorgsboenden och skolor med exempelvis 20 procent. 8. Samtliga taxor och avgifter måste underlätta, stödja och ta ordentlig höjd för den ökade tillväxtproduktionen. 9. Avtagande marginalnytta skall belysas. Inte sällan är de sista delarna i kvalitetshöjningen också de dyraste. Därför önskas frågan belyst om det kan finnas, mycket marginella kvalitetsjusteringar/försämringar, som kan ge en stor ekonomisk effekt. 10. Fastighetsstrategin skall följas i alla delar, lokaleffektivitet nyttjas. Varför också plan för egna fastigheter, lokaler, subventionerade lokaler tydliggörs. Gratis lokaler är inte förenligt med lagstiftning eller likabehandlingsprincip. Därför krävs en hyresöversyn, möjlig avyttring skall tydliggöras. 11. En plan för markavyttring, exploateringsbudget i detalj med avkastningskrav som stödjer tillväxtmålen på bostadssidan skall arbetas fram för perioden. Tävling respektive tilldelning skall värderas, långsiktiga avtal med externa exploatörer ska värderas. Utgångspunkten är att mark, planlagd eller ej, är en resurs, den resursen skall avyttras i olika former, så kassaflöde och ekonomiska mål klaras för att hålla den långsiktiga upplåningsvolymen på en rimlig nivå. 12. Personalstrategiska åtgärder kring kostnadsutveckling, kompetensutveckling, ansvar och inflytande, heltid och deltid, arbetspraktik och sommarjobb skall planeras. Syftet är att bli en mer attraktiv arbetsgivare med en god hushållning och med god beredskap vid omställning. 13. Det är rimligt att koncernbolagen tar sin del av ansvaret, även det ekonomiska, för de tillväxtutmaningar som kommunens grundplanering kräver. Liksom att det ett gemensamt ansvar när det gäller den unika satsningen på sociala investeringar. I denna kontext skall ägardirektiv och ändamålsparagrafer belysas. 14. Långsiktiga sociala investeringar är det mest ekonomiska en kommun kan göra. Kungälv måste bygga en ny modell för strategisk samverkan mellan olika samhällssektorer, i dialog med akademi, företag, ideella och fackliga organisationer, utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar. Roller, ny styrkedja och uppföljning 2016, med utblick 2019 Samtliga nämnder och bolag inom koncernen ska i årsplan 2016 ges en tydligare målstyrning och samordning utifrån Kommunfullmäktiges beslutade politiska mål. Samtliga nämnder skall ha tydliga mål, en tydlig ansvarskänsla med budgetförståelse i sin nuvarande verksamhet och aktivt bidra till målet om Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället. Medborgarna skall stå i centrum, tjänstegarantier skall tydliggöras, blir exempelvis inte bygglov eller annan myndighetsutövning utförd i rätt tid skall medborgare, företag eller sökande tydligt kompenseras. Gruppledarna för Samarbetspartierna Elisabeth Mattsson Carl Adiels Miguel Odhner Folkpartiet Liberalerna Miljöpartiet Socialdemokraterna 4
Utvecklingspartiet Morgan Persson Vänsterpartiet Knut Nordin 5