Fixa fönstren! Vi hade nyss en fönsterkurs och då jag köpte senaste numret av Gård och torp (OSLA i kyrkobyn) så hittade jag en intressant kolumn om just det. Där tar Gustav Bergström upp sina erfarenheter av att fixa fönster från dels 1946, dels 1973. På bägge fönstren hade kittet börjat lossna men därefter var de helt olika: Bågarna från 1946 var i prima skick och inga spår av röta gick att förnimma. Virket var hårt och friskt och behövde bara slipas litet lätt för att sedan kittas och målas. Fönstret från 1973 var däremot i betydligt sämre skick. När jag pressade fingret mot bågens nedre del så gick det rakt igenom. Det här illustrerar mycket tydligt vad alla byggnadsvårdare vet. Byggnadstekniken har gått fullständigt åt fanders sedan 1950-talet och alla inom branschen är helt hjärntvättade. Man kan inte lita på dem ett dyft. Speciellt att övertala folk att byta ut sin fina gamla fönster till ovanstående skräp är rent kriminellt. Det här fönstret (troligen från 1899) är det inga problem med bara en försiktig förbättring av kittningen och målning så är det som nytt. Som jag många gånger påpekat så borde man bara använda material och metoder som är minst 60 år gamla. Intressant är att redan 1984 konstaterade Kungliga Byggnadsstyrelsen att vi måste återgå till 1937 års bestämmelser för avverkning, bearbetning och sortering (KBS Rapport 158). Dessa bestämmelser togs bort på 50-talet i enlighet med industrins krav och därefter blev det hela tiden sämre. Byggnadsindustrin tillverkar nu skräp dyrt skräp.
Förutom industrin som i egen vinning talar för snabbtillverkat skräp så har vi inredningstidskrifterna som en viktig källa till vansinnet inom byggnadssidan. Också de som vurmar för gamla hus sysslar mest med att förstöra dem. Bygga om försiktigt och modernisera betyder oftast att förstöra dem totalt. Bättre vore att de byggde helt nytt. Gård och torp är den enda tidskrift som är litet mera förnuftig men så samarbetar den också med Gysinge centrum för byggnadsvård. Jag är i alla fall skeptisk till vissa artiklar i Gård och torp. Det görs för mycket och för stora förändringar. En bra byggnadsvårdare skall vara LAT och inte göra nånting i onödan. Bara det som måste göras. Men han får inte heller vara dum utan vissa saker måste man sätta mycket arbete på. Om de sedan håller i 100 år så är det väl använd tid. I senaste numret av Gård och torp finns också en praktisk artikel om hur man renoverar 70-talsfönster. Kvaliteten var dålig på dessa fönster men resultatet blev ändå hyfsat. Faktarutan tar upp en del (välkända) riktlinjer om man renoverar själv: 1. Bättre göra smårenovering ofta än storrenovering sällan. 2. Gör inget onödigt. Färg som sitter fast ordentligt behöver inte tas bort. 3. Kittfals, ändträ och bottenstycke skall man se noga på 4. Låt äldre glas sitta kvar. 5. Använd torr, rak, kvistfri och kådrik kärnfuru (till exempel från gamla bågar!). Här gäller också att man skall vara lat men inte dum.
Insulit Förra veckan satte vi insulitskivor innanför väggarna på huset i Medåker. Det är alltså fråga om mjuka träfiberskivor. Redan år 1915 fick Carl G. Muench från St. Paul, Minnesota patent på insulit som marknadsfördes som ljudabsorberande material. Insulit sattes på 30-talet innanför så gott som alla stockhus och gjorde dem mycket tätare och förbättrade isoleringen. Det är ett utmärkt material som är hygroskopiskt (trämassa) och isolerande. Det har återkommit på senare tid bland annat i formen Soft Lion skiva. Rikssvenskarna som inte kan tala svenska mer kallar den porös board. Treetex är ett produktnamn på mjuk träfiberskiva i Sverige. I trappuppgången fanns det tidigare buckliga masonitskivor (hårda träfiberskivor eller hårdkartong) som inte alls var täta. Bakom en del av dem fanns dessutom mineralull. De var spikade på regler vilket är illa för så tunna skivor (4 mm). Så jag rev bort alltihop. Bakom skivorna och ullen fanns den ursprungliga stockväggen. Den hade varit lerklinad och på ena väggen var lerkliningen ännu i fint skick. Lerklining innehåller en massa halm så den både tätar och isolerar och är ett utmärkt material innanför stockhus. Fungerar ungefär på samma sätt som insulit. Hacken i stockarna är till för att lerkliningen skall fästa bättre. Stockväggen är förstås ojämn så jag satte in bitar av skivor för att jämna ut det värsta. Helt slät behöver väggen
inte vara men det är bra om det finns någorlunda hyfsat stöd bakom skivan. Jag skruvade fast skivorna med stora brickor under skruvarna. Förr använde man spikar men spikhuvudet gick lätt igenom skivan. Tanken är att limma grålumppapp över skivorna innan de målas eller tapetseras och då ser man inte skruvhuvudet och brickorna. Eftersom trappan är kall så köpte jag rostfria brickor så att eventuell kondens inte får dem att rosta. I kanten på den vänstra skivan syns skruvarna med brickor. Man kan dra åt dem så mycket att de litet sjunker in i skivan. Det tog en hel del tid att passa in den nya skivan (jag satte dit och tog bort den omkring 40 gånger) innan jag fick den tillräckligt tät. Men det var ingen idé att byta skivor ifall jag slarvade med tätheten. Nu går det inte ens ett knivblad in i springorna. Isolering är inte så viktig som täthet. Det finns en del plåtlappar över hål i stockväggen. De är huvudsakligen till för att möss inte skall komma in. Lägg märke till att jag märkt ut var såtena finns (såt=springa mella stockarna). Den märkningen skall flyttas utanpå den slutliga ytan också så man vet var man inte kan fästa nånting livet blir mycket lättare på det viset. Lerkliningen på den andra väggen var fin och jämn så det behövdes inga skivbitar där bara en list i nedre kanten där bröstlisten tidigare varit. Det kommer ny bröstlist ovanpå panelen men den kommer utanpå de nya skivorna. Om man vill så kan man sätta in ett lager insulitskivor till men vi skall först se hur det här fungerar. Det blev inte färdigt eftersom det finns en elcentral i trappan och det är mycket arbeta med att sätta skivor bakom den. Det behövs också fibercementskiva bakom centralen av brandsäkerhetsskäl. Nästa skede efter skivorna är att limma grålumppapper. Det
behöver förlimning eftersom bägge ytorna är starkt sugande. Man sätter alltså tjockt med tapetklister på både skivor och papp och låter det torka. Därefter sätter man en ny omgång lim på pappen och limmar upp den. Men det är en annan historia Fönsterkursen Fönsterkursen som Gamla folkskolans vänner ordnade den 13 april blev riktigt lyckad. I den deltog 18 personer vilket var vad som rymdes med. Redan nu fick en del titta övar axeln på andra för att se hur Ewa-Maria Wiik fixade till gamla fönster. Tyvärr glömde jag att ta foton från tillfället man borde ha en skild fotograf som inte har annat att göra än fotografera. Och den här redogörelsen kommer ganska sent beroende på att vi åkte till Sverige genast efter kursen. Göran hade med sej frontlastaren och vi tog ned ytterbågarna på sydsidan. De är de som först borde kittas och målas. På nordsidan är fönstren mycket bättre. Huvudsakligen är det målningen (nån plastfärg?) som flagar och så har kittet torkat och fallit ned i nedre kanten på rutorna. Ett bra tips som vi fick av Ewa-Maria är att blanda linoljekitt med terpentin och dra den blöta massan på kitt som spruckit upp. Då terpentinen avdunstar så fyller kittet sprickorna och tätar dem. En del kitt som är sprucket kan sitta mycket hårt fast och det är alltid riskabelt att ta bort det. Då terpentinen avdunstat kan man måla utanpå med linoljefärg. Det är ett jättejobb att renovera ett fönster fullständigt.
Som Ewa-Maria sade så är det bäst att inte försöka fixa alla fönster under en sommar utan försöka få ett fönster gjort i stället. Annars blir arbetet övermäktigt. Personligen håller jag mej till den gamla regeln att hellre göra för litet än för mycket och att aldrig försöka reparera nånting som inte är sönder. Vid renovering av hus gör man tyvärr ofta det stora misstaget att göra för mycket. En hälsosam lättja och allmän långsamhet är värdefulla egenskaper hos en byggnadsvårdare :-). Beprövat byggande: Fönsterlänkar Beprövat byggande betyder att man använder material och metoder som är minst 60 år gamla (från 1950-talet eller tidigare). Detta för att man skall hinna erfara alla problem och för att förhindra byggandet av fler mögelhus vilket tyvärr började med uppluckrandet av byggnadskvaliteten från 1960- talet framåt. Då skulle det bara gå fort och bli billigt och dåligt. Dyrt blev det i alla fall. Speciellt om man beaktar att mögelhusen måste rivas efter 50 år medan gamla hus som stått 100 och 200 år kan vara i prima skicka (så länge man håller taket helt). Fram till 1950-talet fanns det hård klassificering av trävirket. Den ville byggnadsindustrin bli av med för att det skulle bli billigare för dem. Därför är nya fönster i regel av sämre kvalitet än äldre. Men under de senaste åren har intresset för virket blivit större i Sverige i och med byggnadsvårdens inverkan. Man kan söka på nätet med fönstervirke men jag sätter här två länkar direkt till
Alternativ.nu och Svenska byggnadsvårdsföreningen: Fönstervirket Materialhörnan Fönstervirke I Byggnadsvårdsföreningens databas kan man också söka efter andra fina artiklar om fönster. Vid renovering av fönster är Riksantikvarieämbetet i Sverige en utmärkt källa liksom Slöjd och byggnadsvård i Västra Sverige. Fönster: historik och råd vid renovering Fönsterrenovering arbetsbeskrivning Men det gäller att vara försiktig. Då man söker på fönsterrenovering så får man en massa träffar där olika firmor föreslår mer eller mindre vansinniga renoveringar. Vanligen brukar jag kombinera sökordet med byggnadsvård så slipper man de värsta. Men som alltid bör man inte tro på allting som finns på nätet utan gärna läsa flera olika sidor. Då brukar det småningom framkomma en bild av vad som är verklig byggnadsvård och vad som inte är det. En bok som kan rekommenderas är Alf Stenbacka, Eva Stenbacka: Gamla fönster renovera, restaurera och underhålla Den är ganska praktisk och berättar en massa om
fönsterrenovering. Den finns också i Gamla folkskolans bibliotek för byggnadsvård. Välkomna på kursen på måndagen 13 april 2015 kl. 18 på gamla folkskolan i Hindersby. Beprövat byggande: Vårda de fina gamla fönstren! Vi fortsätter med kurser i vår serie Beprövat byggande och Ewa-Maria Wiik från Stengårdens fönsterhantverk i Andersby kommer måndagen den 13 april 2015 kl. 18-20 i Gamla folkskolan i Hindersby och berättar och visar hur vi kan rusta upp våra gamla fina fönster. Det finns ännu en hel del gamla fönsterbågar som är hundra år gamla och gjorda av speciellt utvalt virke. De är ytterst värdefulla och av mycket bättre kvalitet än de nya snabbt och billigt producerade fönstren. Ofta behövs bara omkittning och målning för att de skall bli bättre än nya. Det kommer mera information om kursen men reservera redan nu måndagskvällen. Eftersom vi fick pengar från Kulturfonden så är den gratis men vi vill gärna ha anmälningar så vi vet hur mycket kaffe vi skall koka. Vi har ungefär tio arbetsplatser i
slöjdsalen så de tio första får ta med sina fönsterbågar. Kursen kommer först att handla om de grundläggande sakerna vid upprustning av fönster. Vi går ännu inte in på reparation av träet i bågarna. Om det finns intresse så fortsätter vi med flera omgångar. Önskemål mottages med tacksamhet. Ring styrelsen. Vårda gamla fina fönster De gamla fönstren som tillverkats av utvalt virke är ofta av mycket bättre kvalitet än de nya. Även om målningen flagar litet så är det ganska lätt att sätta dem i skick. Det är mycket billigare och bättre än att byta fönster. För att visa hur det går till tänkte Gamla folkskolans vänner hålla en fönstervårdskurs med Ewa-Maria Wiik från Stengårdens fönsterhantverk i Andersby. Tidpunkten är ännu inte fastslagen så det går bra att komma med önskemål men nån gång före sommaren skall det bli. Det kan i många fall räcka med att kitta om rutorna och måla båge och karm. I vissa fall måste trädelar förnyas men ofta inte alls å mycket som försäljarna vill påskina. Speciellt korkade är argument som Byt ut hela skräpet!. Det leder bara till att man får sämre fönster och betalar en massa för det. Förstås använder man vid fönsterenovering linoljekitt och linoljefärg. De håller mycket högre kvalitet än allsköns plastfärg som bara stänger in fukten och får fönstret att
ruttna snabbare. Linoljekitt kan man själv tillverka av krita och linolja då vet man åtminstoen vad som finns i det. Tyvärr kan man inte lita på att en linoljefärg är en linoljefärg. Den kan vara förstärkt med en massa billig plastolja. Så linoljefärg bör köpas enbart i byggnadsvårdshandeln såsom Byggnadsapoteket. Till och med Uula som tidigare ansågs vara bra har börjat blanda i skumma kemikalier. För att få bort gammalt kitt och gammal färg kan man använda en speciell kittlampa och en sådan förevisas på kursen. Annars är verktygen helt enkelt spackel och pensel. Här kommer så småningom mera praktiska råd och länkar till bra sidor om fönsterrenovering. Modernt byggande ger fuktskador Sedan 1950-talet har byggandet bara blivit sämre hela tiden. Mögelhus följer på mögelhus och nu slår man larm om tätskikten i badrum. http://www.dn.se/ekonomi/skador-fran-lackande-tatskikt-vantasoka/ Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har granskat de 20 vanligaste systemen och av dessa läcker 17! Det är inte felaktig installation utan själva systemen som är felaktiga. Länsförsäkringar räknar med stor ökning i antalet fuktskador i framtiden. Och fuktskador är mycket dyra att reparera.
Man kan undra hur de repareras? Med nån metod som är lika dålig eller sämre? Det är inte fråga om nån sorts flummighet och romantik att gå tillbaka till beprövade byggmetoder och material före 1960. Det är fråga om att helt bryta med den inriktning på byggandet som lett till mögelhusen och som blivit otroligt dyrt i längden. Där gamla stockhus står kvar i prima skick sedan ett par hundra år tillbaka så måste man riva mögelhusen Det är rent tekniskt vansinne. Orsaken är förstås att det skall byggas billigt för stunden. Sedan lägger man byggfirman i konkurs (byter namn) och ägaren står där med uruselt byggda hus som ingen tar ansvar för. Hela systemet är rent vansinnigt. Kaminen installerad Nu har vi fått igång den gamla vedvärmen i slöjdsalen. Visserligen bara en provisorisk kamin kakelugnen är ännu inte klar. Men det går att elda. Nu kan det inte bli något värre eldande ännu för pipan måste försiktigt värmas upp och likaså kaminen. Så tillsvidare får bara styrelsen elda eller nån som fått lov av styrelsen. Vi vill undvika att någon sprängeldar och spräcker kamin eller pipa. I dag satte vi för första gången eld i kaminen och det var minsann bra drag. Underligt vore det annars för pipan är 9,5 meter hög.
Första försöket gick inte så bra och behovet av en späntyxa stod klart. Efter en tur upp till vinden efter torra brädstumpar och späntning av dess i små bitar så började lågorna ta fart. Då elden fick fart så gällde det att stänga nedre luckan kvickt för draget var grymt. Det är lätt att spräcka den här om man lämnar nedre luckan öppen för då brinner det alldeles för våldsamt. Så fort man tänt och elden tagit fart så måste nedre luckan stängas och draget regleras med den runda luckan. Vi satte bara litet ved i kaminen för vi måste elda försiktigt nu i början. Men det fungerar. Idag så började vi också spika upp panelen i köket på de sista två väggarna. Sedan skall den ännu målas och så är bara listerna kvar. Eftersom vi sågade av kroppåsen då vi murade pipan så behövs det stöd uppe i vinden. Idag sågade jag litet kraftigare virke: två 3-tums blankor på var sin sida om pipan och en stabil stock som underlag för stödstolpen under kroppåsen.
Fixa en kamin (Husqvarna) Kaminer har aldrig varit så vanliga i Finland som i Sverige kanske därför att en stor del av Sverige ligger söder om Finlands sydkust. Men i vårt hus i Medåker, Arboga finns det två kaminer och vi har lärt oss att kaminer är väldigt bra värmekällor även om de inte magasinerar värme nästan alls. De värmer upp luften mycket snabbt. Då man eldar i kakelugn så tar det nästan ett halvt dygn innan man får upp värmen. Fast då hålls den lika länge varm också. På Blocket.se finns en hel del riktigt förmånliga kaminer till salu. Priserna kan vara under 1000 kronor. Det är förstås inte renoverade kaminer. Även om gjutjärnsskalet är alldeles helt så kan murningen av eldfast tegel innanför vara i dåligt skick. Jag köpte två kaminer: Husqvarna 150 och 155. De är emaljerade och ganska lika den Ankarsrum Viking 86 som vi har i Medåker som huvudvärmekälla för nedre våningen. Men luckan på Husqvarna går uppåt medan den på Viking går nedåt och det samlas lätt en massa skräp på luckan då man fyller på ved. Husqvarna 150 är äldre än 155 och har ingen kokplatta med lock som 155. Det finns dessutom numrorna 151, 153 och 157 som är likadana som 155 men av olika storlek. Litet data: Modell 150 151 153 155 157 Värmekapacitet 200 70 140 250 350 kubikmeter Vedutrymme 21 6 11
16 21 liter Vikt 100 40 60 75 95 kg Höjd 74 58 68 68 74 cm Bredd x djup 43 23 22 19 27 23 38 23 43 23 cm Rökrörets diameter är 113 mm för alla även om Husqvarnas katalog från 1943 anger att 150 har 127 mm diameter. Åtminstone vårt exemplar av 150 har 113 mm. Som synes så är 151 ganska liten. Till och med de största modellerna är relativt små om man är van vid kakelugnar men värmer bra. Skillnaden är närmast i magasinerandet men man måste betänka att en kakelugn väger tusentals kilo. Det eldfasta teglet innanför gjutjärnsskalet är absolut nödvändigt. Annars spricker gjutjärnet vid eldning. Ofta är teglet sprucket men det har ingen större betydelse. Man bara smetar på lerbruk innanför och pressar så mycket man kan in i sprickorna. Använd ABSOLUT INTE CEMENT! Den är för hård och spricker vid eldning. Men om tegelbitarna fallit bort så måste teglen förnyas. En kamin borde transporteras i stående läge för att minska riskerna för att teglet faller bort. Och har det fallit bort så är det näst intill omöjligt att mura tillbaka det på plats för det blir närmast grus. Så här kan bakväggen se ut. Det har varit två hela tegel och ett par bitar ovanför bredvid rökutgången. Det såg ganska helt ut förrän man började röra vid det. Men sidorna var redan nedfallna så allt måste förnyas.
Så gäller det att hitta eldfasta tegel av rätt storlek. Det bör vara 25 mm tjockt och då finns det 15 30 cm och 23 11,5 cm. Två 15 30 cm passar bra för bakväggen och till sidorna behövs sju 21 11,5 cm (ett måste klyvas) för 155:an. Men det är värre för 150 (och 157) där bakväggens tegel bör ha bredden 34 cm. Det betyder en 4 cm smal remsa så jag beslöt att inte byta bakväggen alls på 150:an. Med försiktigt lirkande kunde sidoväggarnas tegel bytas utan att bakväggen skadades. Jag skall sätta på ett lager lerbruk och hoppas på det bästa. Längst nere finns det två sneda tegel som vanligen är spruckna också men som knappast behöver bytas. Kall luft strömmar in nedifrån och kyler nedre delen ganska bra så lerbruk torde fungera utanpå sprickorna. Kaminerna är byggda av fyra gjutna sidor som hålls ihop av botten och topplock. Dessa är fastskruvade med fyra skruvar och det första man bör göra är att få bort dessa. Vanligen är de helt fastrostade men med en gassvets kan man värma upp muttrarna tills de bli vitglödande och då skruvar man bort dem. Men man får värma bara en kort stund. Om gjutjärnet får för stor värmeskillnad mellan olika delar av skivan så spricker den. Muttern blir vitglödande ganska fort men svalnar också fort så man måste upprepa värmandet flera gånger. Det är bra för rosten tycker inte om värmeväxlingar och lossnar efter ett tag. Använd hårda handskar (inte det mjuka skräpet) och tång. Då man lyft bort takplattan kan det vara bra med en skruvtving eller liknande som håller ihop skalet medan man arbetar. Både 150 och 155 skall ha 21 cm långa sidotegel så 23 11,5 måste kapas. Det går bäst med en vinkelslip och diamantklinga. Vinkelslipen får gärna vara av modell större för det är tungt arbete. Man skär en skåra runt om stenen och så knackar man försiktigt med hammare vid skåran (helst en murarhammare med
flat och rak hacka). Stenen bör hållas i handen inte på hårt underlag. Då man knackat en stund runt stenen vid skåran så börjar ljudet ändras och bli dovare och sedan spricker stenen snyggt vid skåran (för det mesta). Det finns små hakar på skalet som man måste såga hack för i teglen. Sidoteglen bör sitta riktigt tätt intill skalet då passar två 15 cm tegel precis i bakväggen. Sidoteglen radas in först och sedan bakväggen som hålls på plats av rökutgången som är fastskruvad med två bultar. Här är sidoteglen inradade (uppifrån). Det översta måste klyvas. Då 150 inte har kokplatta bör det finnas tegel också i locket. Två 15 30 cm kapas till 21 cm och anpassas till locket. Där teglen ligger finns en förhöjning i locket så teglen kan inte vara bredare. Mitten är den hetaste delen men sidorna kan täckas med lerbruk. Den ursprungliga tegelsatsen hade säkert ett enda tegel i locket som låg på fyra små hyllor i väggarna men tegelsatsen kostar över 2000 kronor (ca. 250 euro) medan dessa tegel kostade 15 kronor/st. (15 30 cm) och 3 euro/st (23 11,5 cm). I stället satte jag in ett flatjärn snett under locket som håller upp teglen tills lerbruket har torkat. Hålen för skruvarna bör vara stora och avlånga för järnet utvidgas ordentligt vid eldning. På framväggen mellan luckorna bör också finnas ett tegel. Ett 15 30 cm är litet för kort men med två remsor på var sida fasthållna av lerbruk så blir det hyfsad isolering. Det här teglet ligger på en hylla och hålls på plats av en stålvinkel som är fastskruvad uppifrån. Den var borttappad så jag fick tillverka en ny.
Sedan läggs stenarna utanpå snedjärnet och de fyra små hållarna och locket skruvas på. Nu svänger jag bultarna så att muttrarna kommer uppåt. Det är inte så vackert men mycket lättare att skruva bort. Ännu skall bara luckor och spjäll sättas fast men först skall kaminen förses med lerbruk innanför. Tanken är att försiktigt svänga den upp och ned och sätta lerbruk kring locket och försiktigt svänga den rätt och sätt lerbruk kring nedre delen. sedan bör den helst inte flyttas utan bara sätta fast i rökröret och eldas efter nån vecka då lerbruket torkat. Och eldas försiktigt för sprängeldning leder bara till att den spricker. Fotoalbum (murandet 2014) Den som inte hade tid att se på då vi murade på gamla folkskolan kan titta på bilderna. De finns på den nya Hindrikmaskinen som bland annat har fotoalbum. Men det är ännu bara testkörning. Gå till http://192.168.100.77/photo och välj album Gamla folkskolan->murandet 2014. Där finns alla foton från murandet både bra och dåliga. Tanken är att sätta in allt mer bilder om testkörningen verkar gå bra.