HUNGERPROJEKTET Ghana 2014
Inledning Under 2014 kom vi, genom framsteg inom lokalt ledarskap och entreprenörsskap, flera steg närmare självförsörjning i Ghana. Kommittémöten hölls för att diskutera inkomstgenererande möjligheter och epicenterbyggnadernas behov. Detta resulterade i upprustade byggnader, många nya inkomstgenererande företag och projekt, nya förskolor och sanitetsanläggningar. Många epicenter påbörjade projekt inom utbildning och hälsotjänster, och vi utökade till exempel vaccinationsprogrammen för barn. Stärkta relationer med myndigheter ökade matsäkerheten på olika sätt. Förhöjd kunskapsnivå inom jordbrukstekniker och väderprognoser samt utbildning inom hälsa och näring bidrog till detta. Detta har varit möjligt tack vare er, företag och privatpersoner, som stöttat våra partners i sin strävan att själva avskaffa sin egen hunger och fattigdom. Det skulle aldrig gå utan er, kära investerare! Men de största hjältarna är trots allt människorna i våra program, ute på den fattiga landsbygden i Ghana. De modiga och resursstarka kvinnor och män som målinriktat varje dag tar sig ett steg längre bort från fattigdomen, genom att förverkliga den framtid de drömmer om, för sina barn och sina samhällen. Tack för allas ert stöd! Ellen Hoas Ströman, projektledare/ fundraiser Hungerprojektet Fakta Ghana Befolkning: Ca 25,9 milj Andel som lever på mindre än 1,25 USD om dagen: 28,6 % Andel med rent vatten: 87 % Förväntad livslängd: 61 år Hungerprojektet i Ghana: Antal epicenter i landet: 49
Boti Epicenter i Ghana. Epicenterstrategin Hungerprojektets program för mobilisering och utbildning av människor på Afrikas landsbygd kallas för epicenterstrategin. I Ghana finns 49 epicenter, som når ut till ungefär 545 byar och 338 000 människor. Epicenterstrategin innefattar ett omfattande holistiskt program för självförsörjning och utveckling för människor på landsbygden, och det kretsar även kring en byggnad, ett så kallat epicenter som fungerar som ett samhälls- eller utvecklingscenter. Kring epicentret byggs en fysisk såväl som social infrastruktur. Epicentret blir en dynamisk samlingspunkt för flera byar och ett samhällscentrum där människors grundläggande behov tillgodoses. Det är befolkningen i området som driver och äger epicentret, som vanligtvis omfattar 5 000-20 000 personer från 10-15 byar. Målet med strategin är att epicentret ska vara självförsörjande inom tio år och nå hållbar utveckling inom alla de områden som också täcks av FN:s millenniemål; hälsa och näring, jordbruk och vatten, utbildning, familjeekonomi och inkomstgenererande aktiviteter på gräsrotsnivå. Epicenterstrategin omvandlar ett samhälle i hunger och fattigdom, som ofta karaktäriseras av beroende, resignation och könsdiskriminering, till ett samhälle där människor tar ansvar för att avskaffa sin egen hunger och fattigdom. Epicenterstrategin väcker lokalt ledarskap genom att människor hittar sin egen drivkraft och självförtroendet att börja agera för att uppnå självförsörjning.
Epicenterstrategin Utvecklingen inom epicentret sker i fyra steg: 1. Att mobilisera byar för självförsörjning och att skapa en vision av en framtid fri från hunger och fattigdom (i genomsnitt ett år). 2. Ett flertal byar samverkar som ett mobiliserat samhälle, vilket även innebär att epicentrets byggnad byggs och brytpunkten, ögonblicket då arbetet börjar ge utdelning, uppnås (inom två år efter mobilisering). Varje fas kräver många distinkta aktiviteter, som gör att deltagarna blir mer aktiva, mer drivande i sina roller som ansvariga för förändring av sin omgivning och blir starka aktörer i sin egen utveckling. På så vis medverkar var och en till det övergripande målet, att människor i området kring epicentret själva avskaffar sin hunger så att förändringen blir hållbar. 3. Framsteg på alla fronter och etablerat partnerskap med de lokala politikerna (inom tre till fem år efter mobilisering). 4. Självförsörjning, inklusive 52 kriterier inom områden såsom hälsa, utbildning, inkomst etc. som ska vara uppfyllda. Under utgången av 2015 är målet att fyra epicentersamhällen i Ghana ska ha uppnått självförsörjning.
Resultat Ghana 2014 Under 2014 har våra partners i Ghana gjort stora personliga och samhälleliga framsteg för att avskaffa hunger och fattigdom. I synnerhet inom självförsörjning, byinitierade utvecklingsprojekt och inkomstgenererande aktiviteter. Under året har en mängd olika projekt genomförts för att avskaffa hunger och fattigdom i Ghana. Bland annat följande: Ledarskap och mobilisering Samarbetet med myndigheter har varit fortsatt positivt. Hungerprojektets ledarskapsteam såg till att reparera vissa epicenter, initiera inkomstgenererande projekt, organisera fundraisingevent och workshopsutbildningar, och ordna möten för att diskutera övergången mot självförsörjning. Kompetensutveckling och byprojekt Många inkomstgenererande projekt startades, allt ifrån biodling och tvåltillverkning till uppfödning och försäljning av sniglar som föda. Epicenterbyarna påbörjade gemensamma byggen av bland annat förskolor, sjuksköterskebostäder och hälsocentraler. För att länka småföretagare till den lokala marknaden har Hungerprojektet berett väg för diskussioner med myndigheter. Nya sjuksköterskebostäder vid Matsekope epicenter, med vatten och elektricitet Jämställdhet 34 573 kvinnor och 32 675 män utbildades i 540 VCA-workshops (vision, committment, action). 2 577 kvinnor och 3 028 män genomgick ledarskapsutbildningar för olika kommittéer i epicentren, i 270 workshops. 261 kvinnor och 315 män utbildades till animators (volontärer som kan utbilda och motivera andra), i 38 workshops. Under WEP-sessionerna (Women s Empowerment Program) diskuterades frågor som våld i hemmet, sexuellt överförbara sjukdomar, barns rättigheter, flickors utbildning, barnarbete, barnuppfostran, tillgång till mat och kläder osv. Familjeplanering, reproduktiv hälsa och tonårsgraviditeter var annat som togs upp. I många epicenter firades FNs internationella kampanj 16 dagarna mot könsbaserat våld, där temat Från fred i hemmet till fred i världen diskuterades. Kvinnor uppmanades att inte acceptera någon form av våld och rapportera om det förekom både psykisk och fysisk misshandel.
Resultat Ghana 2014 33 717 kvinnor och 28 278 män utbildades inom Women s Empowerment Program (WEP) i 852 Hungerprojekt-workshops och 307 samhällsinitierade workshops. Jämställdhet diskuteras i Agyapomaa epicenter. vård vid epicenterklinikerna, och 879 kvinnor fick tillgång till säker förlossning. 25 751 flickor och 23 456 pojkar blev vaccinerade mot de vanligaste sjukdomarna. 33 643 flickor och 29 344 pojkar blev vägda och fick sin hälsa undersökt på epicenterklinikerna. 28 672 kvinnor och 26 854 män genomgick Hungerprojektets hiv/aids- och jämställdhetsworkshops, vid 1027 tillfällen. 747 kvinnor och 262 män fick hiv/aidsvård vid epicenterklinikerna. Hälsa och näring Hungerprojektets hälso- och näringsprogram i Ghana erbjuder bl.a. hälsovård och näringsutbildningar för framförallt gravida och mödrar. Workshopsutbildningar om sjukdomar som ebola och kolera, men även hiv/aids, organiserades, för att öka kunskapen och sprida medvetenhet, och barn blev vaccinerade mot de vanligaste sjukdomarna, fick mediciner och vård. Tio nya vattenkällor (brunnar/borrhål) grävdes. 374 kvinnor och 85 män utbildades till trainees inom hälsa, genom 15 matdemonstrationer och 6 Hungerprojekt-workshops. 8 724 kvinnor och 2 573 män utbildades inom näring, i 177 Hungerprojekt-workshops. 57 809 personer fick hälso- och sjukvård. 7 496 kvinnor fick gravid- och prenatal Matdemonstration och utbildning i 1000 Days Näringsprojekt vid Osonson epicenter Läskunnighet och utbildning 797 kvinnor och 451 män genomgick läsoch skrivkurs för vuxna. 455 flickor och 545 pojkar var inskrivna på epicenterförskolorna. På de 67 förskolorna i epicentren i Ghana var 1 191 flickor och 1 222 pojkar inskrivna, alla serverades näringsrika måltider varje dag.
Resultat Ghana 2014 Matsäkerhet och jordbruk Brist på tillgång till förbättrade jordbrukstekniker och -material är en av grundorsakerna till dåliga skördar. Hungerprojektets jordbruksprogram säkrar kvalitéten, ökar skördarna och förbättrar hela jordbrukssystemet. Våra TOT-volontärer (Trainers of Trainees) inom jordbruk utbildar jordbrukarna för att säkra bättre skördar. Ungefär 90 % har hittills förbättrat sina jordbrukstekniker. Mikrofinans och självförsörjning 7 455 kvinnor och 4 028 män var aktiva partners/kunder i mikrofinansbankerna vid årets slut. 1 944 personer hade mikrolån och 281 629 US-dollar hade lånats ut. 126 940 USD var det sammanlagda sparandet. 51 kvinnor och 33 män utbildades som nya volontärer inom mikrofinansprogrammet, i 80 workshops. 329 kvinnor och 330 män var aktiva i mikrofinansbankernas kommittéer, alla utbildades löpande under året. Samarbeten och påverkan Wisdom Akoto visar upp sina nya grödor vid Fesi-Bame Epicenter. 27 381 kvinnor och 28 590 män utbildades inom matsäkerhet och jordbruk. Totalt hölls 1 291 workshops, 743 av Hungerprojektet och 548 av bysamhällena. 19 personer utbildades till TOT-volontärer inom jordbruk och 35 personer som TOTs inom matprocesstekniker. 37 300 kg gödningsmedel, 4 028 kg frön och 648 kg bekämpningsmedel delades ut/ såldes. 3 600 kg mat lagrades i matbankerna. 17 401 kg mat såldes från matbankerna. 19 besök av investerare/potentiella investerare till epicentren genomfördes. 39 besök gjordes från myndigheter, och 35 ministerier var representerade vid besöken. Uppföljning och utvärdering För att förbereda de sex epicenter som nu går mot självförsörjning, utbildades ett antal animatorer och projektledare.utbildningarna var både praktiska och teoretiska och innehöll bland annat kunskap inom handledning, principer inom vuxenutbildning, genusanalyser, olika typer av bedömningar/kartläggningar, samhällsplanering och analys mm. I ett flertal workshops diskuterades också framsteg inom olika nyckelområden, målstyrning, svagheter och styrkor inom olika områden som ska ha uppnåtts för självförsörjning av epicentren, utmaningar och möjligheter.
Resultat Ghana 2014 LÄRDOMAR AV MIKROFINANS- PROGRAMMET Hungerprojektet startade mikrofinansprogrammet 1999, som senare kom att bli en integrerad del av epicenterstrategin. Programmets tjänster nyttjas av över 70 000 landsbygdsbor i Hungerprojektets program i Afrika. De får tillgång till basala finansiella tjänster och många av bankerna har blivit lönsamma landsbygdsbanker. Hungerprojektet har genomfört en utvärdering av mikrofinansprogrammet, genom kvalitativa intervjuer med personal och genomgång av extern litteratur. Bland annat visar utvärderingen på följande styrkor, svagheter, möjligheter och hot: Styrkor Mikrofinansprogrammet vänder sig till (framförallt) kvinnor i fattiga områden långt ute på landsbygden, Dess partners (låntagare, sparare) får även tillgång till andra basala tjänster på epicentret Räntorna är generellt lägre än andra alternativ Svagheter Det är svårt att hitta och behålla utbildad, kompetent personal och styrelsemedlemmar Låntagarna betalar inte alltid tillbaka sina lån i tid, av olika orsaker Att skapa självförsörjande landsbygdsbanker kräver tid, tålamod och investeringar Möjligheter Hungerprojektet kan hitta samarbeten med exempelvis myndigheter och andra ideella organisationer Mikrofinansprogrammet skulle kunna nå ännu fler partners med dess tjänster Banknätverk skulle kunna stötta landsbygdsbanker finansiellt och tekniskt Hot Bland de flesta epicenter finns andra aktörer som erbjuder liknande tjänster (konkurrens/potentiella samarbeten) Lånefonderna kan minska om lån inte betalas tillbaka i tid Bankerna tjänar inte alltid tillräckligt med pengar för att täcka sina kostnader Utvärderingens slutsats är att mikrofinansprogrammet/finansiella tjänster är en viktig del av epicenterstrategin men att det inte finns någon one-size-fits-all -modell för att främja finansiell inkludering. Rekommendationen är att varje epicenter överväger tre alternativ: Mindre formella lånegrupper, landsbygdsbanker som de Hungerprojektet har eller länkar till mer formella mikrofinansinstitutioner. Epicentren bör väga för- och nackdelar bland de olika modellerna i de lokala kontexten, och välja det/de alternativ som antas vara mest lämpliga. Vad gäller nästa steg, kommer det nya afrikanska regionkontoret genomföra en undersökning epicenter för epicenter, och hålla möten med epicenterledare och medlemmar för att välja de bästa modellerna för varje epicenter, för att kunna expandera de finansiella tjänsterna.
Cecilia Ankrah berättar Cecilia Ankrah är 62 år, ensamstående med tre barn. Innan hon kom i kontakt med Hungerprojektet Ghana, kunde hon varken läsa eller skriva. Hon är jordbrukare som de flesta andra på Ghanas landsbygd, med mat så det tidigare räckte för självhushållning men inte mer. Tack vare mötet med VCA-volontärer (vision, committment, action) började hon i en läs- och skrivklass för vuxna, och hon har nu lyckats ta examen. Hon kan läsa bibeln på det lokala språket, och även ta till sig skriven information, som de medicinska ordinationer hon fått av sin läkare. Dessutom kan hon läsa vad som står i hennes bankbok. Hon började gå till epicenterkommitté-möten, och blev snabbt engagerad och inröstad i kommittéen för livsmedelssäkerhet. Genom Hungerprojektet har Cecilia Ankrah lärt sig läsa och har nu engagerat sig i frågor kring matsäkerhet. Cecilia Ankrah och hennes majsodling majsodling, två tunnland med kassavaodling och ett halvt tunnland där hon har en äggfarm. Hon har vunnit stort förtroende bland bybefolkningen, vilket har gett henne två starka ledarpositioner. Hon är ledare för The Women Fellowship of the African Faith Church nära sin hemby, och hon är även ledare för det styrande National Democratic Congress Party i sitt samhälle. Kunskaperna hon anammade inom de effektivaste jordbruksmetoderna och strävan efter att bli självförsörjande, fick henne att förhandla till sig mer mark av familjens överhuvud. På så sätt kunde hon öka produktionen och sina egna inkomstnivåer. Cecilia äger nu två tunnland där hon har
TACK! Tack vare Vision, Commitment, Actionworkshops och mikrofinansprogrammet, har det startats ett krukmakeri vid Nkawanda epicenter (se bild nedan). De sexton kvinnorna arbetar tillsammans och hjälper varandra, men driver var för sig sin egen business. Alla har sin egna mönster på skålarna, som gör att de kan hålla isär dem. De hämtar leran i skogen från grannbyn, blandar till den med sand, formar den i olika faser, bränner och målar dem, allt för hand. Kvinnorna beskriver hur de nu framförallt kan ge sina barn en bättre framtid, och att de är glada att kunna tjäna egna pengar. Tack för att ni investerar i Hungerprojektet!